Jämförelse 6ae4bec5eac205cb90aac51a Underlagets kontrollsumma: e85850993937fd784ee20ddb64f08406736be19d215f01ec4a064a7c3c313f92 Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HB022041: Arbetsskor till omsorgs- och förskolepersonal === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hb022041 Motion till riksdagen 2023/24:2041 av Sanna Backeskog (S) Arbetsskor till omsorgs- och förskolepersonal Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om rätten till arbetsskor för medarbetare inom vård, omsorg och förskola och tillkännager detta för regeringen. Motivering Vi är många som ofta lyfter vikten av vår välfärd. Vi har också högt ställda krav. Väl ­ färden ska utgå till alla som en rättighet, oavsett storlek på plånbok. Välfärden ska hålla hög kvalité och fördelas efter behov. Det behövs en demokratisk kontroll över välfärden – där samhällsintresset inte får stå tillbaka för vinstintresset. Det är välfärdens medarbetare som möter oss med värme, intresse och yrkes ­ skicklighet. Nästan fyra av fem anställda inom offentlig sektor är kvinnor. De förtjänar och har rätt till en god arbetsmiljö. I dag ser vi en stor orättvisa vad gäller arbetsmiljö mellan kvinnodominerade och mansdominerade branscher. Inte minst gällande tillgång till bra, hälsoförebyggande utrustning. På många arbetsplatser inom vård, omsorg och förskola har de anställda i dag inte tillgång till arbetsskor. Belastningsskador som leder till besvär i rygg, knän och höfter är vanligt förekommande. De som står och går mycket i arbetet har störst risk att drabbas. Fotriktiga skor som avlastar vid stumma golv och minimerar risken för arbetsskador exempelvis vid halt underlag både inomhus och utomhus är en stor kostnad för en redan lågavlönad personalgrupp. Det är både orimligt och orättvist. Att kvinnor och män ska ha lika tillgång till arbetskläder och arbetsskor är alltså en fråga både om arbetsmiljö och om jämställdhet. Den förra regeringen tog steg mot målet om att kvinnor och män som jobbar i offentlig sektor har lika tillgång till arbetskläder och arbetsskor. Arbetsmiljöverket fick i uppdrag att undersöka hur belastningsskador i arbetet kan förebyggas med rätt utrustning. En viktig feministisk framgång och nu är det läge för fler steg – med fot ­ riktiga skor! Alla som jobbar inom ett välfärdsyrke ska ha en god arbetsmiljö. För att ta tillbaka den demokratiska kontrollen över välfärden behöver välfärdsarbetare de förutsättningar som deras arbete kräver utan att man blir sjuk på jobbet. Det är en fråga om respekt för de som bär, ger och utvecklar vår välfärd. Sanna Backeskog (S) === HD021357: Rätten till arbetsskor === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hd021357 Motion till riksdagen 2025/26:1357 av Sanna Backeskog m.fl. (S) Rätten till arbetsskor Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att utreda rätten till arbetsskor för medarbetare inom välfärden samt att utreda möjligheten att skattebefria arbetsskor för fler och tillkännager detta för regeringen. Motivering Det är välfärdens medarbetare som möter oss med värme, intresse och yrkesskicklighet i förskolan, på skolan och i vården och omsorgen. Majoriteten av de anställda inom offentlig sektor är kvinnor. De förtjänar och har rätt till en god arbetsmiljö. I dag ser vi en stor orättvisa vad gäller arbetsmiljö mellan kvinnodominerade och mansdominerade branscher. Inte minst gällande tillgång till bra, hälsoförebyggande utrustning. På många arbetsplatser inom vård, omsorg och förskola har de anställda i dag inte tillgång till arbetsskor. Belastningsskador som leder till besvär i rygg, knä och höfter är vanligt förekommande. De som står och går mycket i arbetet har störst risk att drabbas. Fotriktiga skor som avlastar vid stumma golv och minimerar risken för arbetsskador t.ex. vid halt underlag (både inne och ute) är en stor kostnad för en redan lågavlönad personalgrupp. Det är både orimligt och orättvist. Att kvinnor och män ska ha lika tillgång till bra arbetsskor är alltså en fråga både om arbetsmiljö och om jämställdhet. Positivt är att allt fler kommuner och regioner har infört, eller uttrycker att de vill införa, fria arbetsskor för sin välfärdspersonal. Men då uppstår nästa problem – att fria arbetsskor inom välfärdsyrken riskerar att förmånsbeskattas. Kommunföreträdare upplever att rättsläget är oklart och att Skatteverket har svårt att ge entydiga besked om vad som krävs för att fria arbetsskor inte skall betraktas som beskattningsbar förmån. Till skillnad från skyddskläder som används inom andra yrkeskategorier, t.ex. skor med stålhätta eller skydd av andra slag som är mer uppenbara skydd för arbetstagaren, så handlar det för välfärdspersonalen om skydd mot förslitningsskador. Därför blir de regler som idag finns för vilka kläder som är skattefria för arbetstagare otympliga för arbetsgivare och anställda inom den här typen av yrken. Om kläderna inte ingår i de kategorier som pekas ut särskilt av Skatteverket hamnar de i en kategori som kallas för ”kläder som kan användas privat”, vilket ses som en löneförmån som måste beskattas och inte ett arbetsredskap. Skatteverket har 4 kriterier för att arbetsskor inte ska ses som en löneförmån utan som arbetsredskap/skydds ­ utrustning. Alla fyra måste vara uppfyllda. De två som kan vara svåra att leva upp till för arbetsgivaren är att kläderna ska vara anpassade för arbetet och vara enhetliga för viss personal eller ha andra särskilda egenskaper, samt att de ska vara försedda med arbetsgivarens namn eller logga så att de märkbart avviker från vanliga plagg. För exempelvis stora kommuner kanske det är enkelt att få till skor med sin logga på, men för andra arbetsgivare kan det innebära en för stor utgift och merarbete. Och – eftersom det finns en uppsjö med olika fotriktiga skor på marknaden för privat bruk som också är lämpliga för personalen i omsorgen så borde de här reglerna ändras så att samhället inte skapar en onödig extra utgift för att arbetsgivare ska kunna ta ansvar för arbetsmiljön genom att uppfinna nya skor eller trycka onödiga loggor på skor som redan finns. Det borde i vår mening vara obligatoriskt för arbetsgivare att tillhandahålla skor som skyddar mot förslitningsskador för de av välfärdens medarbetare som löper risk att drabbas, men då måste det också tydligt framgå att förslitningsskador även ingår i klassificeringar av skyddskläder så att arbetsskorna skattebefrias. Sanna Backeskog (S) Linnéa Wickman (S) Kristoffer Lindberg (S)