Jämför sakliga förslag
A · Fördelningen av statliga medel till de regionala transportinfrastrukturplanerna
2024/25 · HC022137 · Anna-Caren Sätherberg (S); Kalle Olsson (S)
Original hos RiksdagenB · Jämtlands länstransportplan
2025/26 · HD022677 · Anna-Caren Sätherberg (S); Lena Bäckelin (S)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.011 · ämneslikhet 0.761. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
1 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hur fördelningen av de statliga medlen i de regionala transportinfrastrukturplanerna ska vara transparent och där vägstandarden i länen bör ingå och tillkännager detta för regeringen.
1 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i infrastrukturplaneringen studera förutsättningarna för en översyn av fördelningsmodellen mellan länstransportplanerna och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 347 ord · B 726 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2024/25:2137
av Anna-Caren Sätherberg och Kalle Olsson (båda S)
Fördelningen av statliga medel till de regionala transportinfrastrukturplanerna
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hur fördelningen av de statliga medlen i de regionala transportinfrastrukturplanerna ska vara transparent och där vägstandarden i länen bör ingå och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Skillnaderna i de ekonomiska förutsättningarna börjar bli märkbara mellan länen. I län med färre mil regionala vägar men med högre ekonomisk ram har betydande standard
höjningar kunnat genomföras. Diskrepansen i vägnätens standard, funktionalitet och säkerhet över landet och mellan olika län är något som borde oroa både Trafikverket och regeringen.
Många av Jämtlands länsvägar är ålderstigna och i behov av investeringar och standardhöjningar. Just det som länstransportmedlen är tänkta att möjliggöra. Jämtlands län är till ytan Sveriges tredje största län – med ett statligt länsvägnät om 540 mil, varav 200 mil grusvägar. Den ekonomiska tilldelningen till länstransportplanen rimmar inte med det stora vägnätet. Planperioden 2022–2033 tilldelas länet 598 miljoner kronor, den näst minsta ramen i landet.
När riksdagens utredningstjänst ombads att redovisa beräkningsgrunderna för länsanslagen, vilka parametrar som ligger till grund för anslagsnivåerna och hur dessa parametrar viktas mot varandra, framkom att sådana saknas. Utredningstjänstens efterforskningar landade i ett konstaterande:
Både storleken på och fördelningen av medel till länsplaner sker efter politisk avvägning. I underlaget inför besluten ingår uppgifter om bland annat befolkning, sysselsättning och trafik i de olika regionerna.
Den under lång tid låga tilldelningen till Jämtlands län har gjort att möjligheterna att investera i standardhöjningar för förbättrad framkomlighet och vägsäkerhet stadigt försämras. När du inte kan asfaltera den nedgångna grusvägen samtidigt som Trafik
verket tvingas till hårda prioriteringar av underhållet, ja, då fortsätter den förfalla. En dålig väg blir med tiden ännu sämre.
Ett sätt att komma åt den skeva fördelningen av länsanslagen är att tydliggöra behoven, att ge Trafikverket i uppdrag att analysera vägstandarden och låta det ingå som underlag till kommande beslut om länsanslagen. Därtill bör det tydliggöras hur beräkningsgrunderna för tilldelning i länstransportplanerna tas fram.
Anna-Caren Sätherberg (S)
Kalle Olsson (S)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:2677
av Anna-Caren Sätherberg och Lena Bäckelin (båda S)
Jämtlands länstransportplan
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i infrastrukturplaneringen studera förutsättningarna för en översyn av fördelningsmodellen mellan länstransportplanerna och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Det statliga vägnätet i Jämtlands län är mycket omfattande; de drygt 600 milen statlig väg kan delas in i två grupper, de nationella vägarna och de övriga statliga vägarna. Särskilt viktiga stråk för länet är E14 som, i likhet med E45, är en nationell stamväg finansierad via nationell plan och en viktig förbindelse Sundsvall–Östersund–Trondheim. E14 är en del av Mittnordenstråket som därutöver innefattar Mittbanan och dess förlängning i Norge, Meråkerbanan. Den pågående elektrifieringen av Meråker
banan väntas ytterligare öka Mittbanans betydelse, avseende både gods- och person
trafik. Inlandsbanan är en annan viktig pulsåder med stor potential, inte minst när det gäller att föra över gods från väg till järnväg.
Trafikföretagens senaste rapport visar att andelen statliga vägar i mycket dåligt skick i Jämtlands län har ökat från 20,1 procent till 20,5 procent på bara ett år. Detta sker samtidigt som andelen minskar i många andra län. Regeringen har avsatt 354 miljarder kronor till vägunderhåll fram till år 2037, men Jämtlands del av satsningen är begränsad. Den höjning som aviserats för länet motsvarar 20 procent mer i anslag, vilket i praktiken innebär cirka 120 miljoner kronor. Det räcker knappt för att täcka index
uppräkningar och är långt ifrån tillräckligt för att möta det stora underhållsbehov som finns.
Jämtland är det län som har störst andel av befolkningen boende i glesbygdsområden. Omkring en tredjedel av befolkningen bor i glesbygdsområden. Befolkningsstrukturen ställer således krav på ett vitt förgrenat och fungerande vägnät i länets alla delar. Med nuvarande anslagsnivåer finns en uppenbar risk att nuvarande standard på det finmaskiga vägnätet på sikt kommer att försämras och att hastigheterna sänks längs de större vägstråken.
Förutom ett omfattande och finmaskigt vägnät och en befolkning utspridd över ett stort område, tolv procent av landets yta, bidrar turism och tunga transporter från skogsnäringen till stora underhållsbehov för vägnätet. Årligen avverkas cirka 8
miljoner kubikmeter timmer i Jämtlands län, motsvarande ungefär 7
miljoner ton, varav cirka 75 procent vidareförädlas utanför länet. Skogsnäringen är således helt beroende av bärkraftiga vägar för att möjliggöra effektiva transporter till och från skogsindustrierna både inom och utanför länet. Både det allmänna och det enskilda vägnätet måste därför ha full bärighet under hela året.
Besöksnäringen i Jämtlands län står för en betydande andel av näringens totala omsättning i Sverige. Omsättningen i länet uppgick 2022 till 6,57 miljarder kronor. I länet finns ett tjugotal större eller mindre destinationer, varav merparten är helt beroende av väl fungerande vägtransporter. Exempelvis reser över 90 procent av besökarna till västra Härjedalen med bil. I Åre samhälle med cirka 3
000 folkbokförda invånare bor det under högsäsong cirka 30
000 personer, som dessutom byts ut varje vecka.
Vikten av att upprätthålla vägkvaliteten i Jämtlands län har blivit ännu mer påtaglig sedan Sverige gick med i Nato. Jämtland har en strategisk roll som ett transitområde för militära transporter, och vägarna i länet är avgörande för att säkerställa rörlighet och logistik. Om vägkvaliteten inte upprätthålls riskeras inte bara civil trafik och regional utveckling, utan också Sveriges förmåga att leva upp till sina åtaganden inom Nato. Det är därför av yttersta vikt att vägnätet i Jämtland inte bara underhålls, utan också förstärks för att möta de krav som ställs i detta nya säkerhetspolitiska läge.
Tågförbindelser är en annan viktig del av infrastrukturen som inte får förbises. Tåget är inte bara ett miljövänligt transportmedel, utan också en kritisk länk för både invånare och besökare i Jämtlands län. När nattåget mellan Göteborg och Jämtland lades ner fick det tydliga konsekvenser för regionens tillgänglighet och attraktivitet. Likaså är nattåget mellan Stockholm och Åre/Duved nu hotat. Dessa förändringar riskerar att försvaga Jämtlands läns kontakter med övriga Sverige och minska både invånarnas rörlighet och regionens attraktionskraft. För att säkerställa att Jämtland förblir tillgängligt och enkelt att nå från resten av Sverige är det avgörande att tågen fortsätter att gå.
Både fördelningsmodellen gällande länstransportplanerna och prioriteringen av medel för investeringar och underhåll via den nationella planen behöver ses över. Den springande punkten är att den faktiska trafikmängden, där bland annat besöksnäringen och transporterna från skogsnäringen tydligare vägs in, måste tillmätas större vikt.
Anna-Caren Sätherberg (S)
Lena Bäckelin (S)