Jämför sakliga förslag
A · Ett idrottsliv, friluftsliv och civilsamhälle tillgängligt för alla
2022/23 · HA02860 · Anne-Li Sjölund (C); Catarina Deremar (C); Anna Lasses (C); Jonny Cato (C); Muharrem Demirok (C); Martina Johansson (C); Anders W Jonsson (C); Helena Vilhelmsson (C); Anders Ådahl (C); Christofer Bergenblock (C); Niels Paarup-Petersen (C)
Original hos RiksdagenB · Idrott och friluftsliv
2025/26 · HD023180 · Anne-Li Sjölund (C); Catarina Deremar (C); Rickard Nordin (C); Alireza Akhondi (C); Anders W Jonsson (C); Christofer Bergenblock (C); Jonny Cato (C); Martina Johansson (C); Niels Paarup-Petersen (C)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.026 · ämneslikhet 0.831. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
2 möjliga matchningar · 21 yrkanden i A · 17 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
Yrkande A11 och B2 · textlikhet 0.634A: Avslag · B: Avslag
A11
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta deltagande i parasport och tillkännager detta för regeringen.
B2
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undanröja hinder för deltagande i parasport och tillkännager detta för regeringen.
Yrkande A19 och B4 · textlikhet 0.909A: Avslag · B: Avslag
A19
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att locka internationella idrottsevenemang till Sverige och tillkännager detta för regeringen.
B4
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att locka fler stora internationella idrottsevenemang till Sverige och tillkännager detta för regeringen.
19 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda effekterna av coronapandemin på civilsamhället och tillkännager detta för regeringen.
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en breddning av avdragsrätten för gåvor till ideella organisationer som en del i att säkra ett fritt och brett civilsamhälle och tillkännager detta för regeringen.
A3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att utveckla modeller för partnerskap mellan ideella organisationer, offentliga organ och näringslivet för att underlätta fler samarbeten och tillkännager detta för regeringen.
A4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en föreningsrättsutredning i syfte att tydliggöra och stärka civilsamhällets särart samt öka förutsättningarna att hantera kriser och tillkännager detta för regeringen.
A5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra möjligheterna för civilsamhället att bidra till integration i samhället och tillkännager detta för regeringen.
A6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om goda förutsättningar för dem som bidrar till samhället genom sitt ideella engagemang, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av möjlighet till fri bildning för alla och tillkännager detta för regeringen.
A8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att främja ett brett idrottsliv i hela landet där både etablerade och nya sporter, även digitala, blir tillgängliga för fler, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att utformningen av statens idrottsanslag bör ses över för att göra resultaten mer klara beträffande tillgänglighet till idrott för barn och ungdomar ur bl.a. jämställdhets-, jämlikhets- och funktionsnedsättningsperspektiv, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur villkoren för fritidsaktiviteter som inte får stöd genom statens anslag till idrotten eller kulturen kan stärkas och tillkännager detta för regeringen.
A12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att utreda förutsättningarna för att skapa ett nationellt föreningsdrivet parasportutrustningsbibliotek och tillkännager detta för regeringen.
A13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa möjligheter för föreningslivet att komma till skolor och fritidshem för att låta barn testa nya aktiviteter och tillkännager detta för regeringen.
A14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att medverka till att kommunerna lever upp till skollagen och barnkonventionen och erbjuder meningsfulla aktiviteter också när skolan är stängd på sommarloven och under andra lov, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om villkor för jämställd idrott och tillkännager detta för regeringen.
A16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en översyn av regelverket kring sponsring och tillkännager detta för regeringen.
A17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att ta hänsyn till behoven av idrott och friluftsliv i samhällsplaneringen och tillkännager detta för regeringen.
A18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om äldres möjligheter att delta i idrottsverksamhet och tillkännager detta för regeringen.
A20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om värdet av ett mer tillgängligt friluftsliv och tillkännager detta för regeringen.
A21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av kanaliseringen och de allmännyttiga föreningarnas möjligheter på spelmarknaden och tillkännager detta för regeringen.
15 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att initiera ett förstärkt jämställdhetsarbete i svensk idrott under 2026 och tillkännager detta för regeringen.
B3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka den ekonomiska tryggheten och socialförsäkringsskyddet för elitidrottare och tillkännager detta för regeringen.
B5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stärkta och vidareutvecklade antidopningsinsatser och tillkännager detta för regeringen.
B6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att friluftslivsrörelsen ska få långsiktigt stabila förutsättningar att bidra till stärkt beredskap i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
B7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av närhet till idrott och friluftsliv samt behovet av ökad dialog mellan kommuner och föreningsliv och tillkännager detta för regeringen.
B8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för friluftslivet i syfte att skapa likvärdiga villkor för friluftsliv och idrott och tillkännager detta för regeringen.
B9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över regelverket för kontrolluppgifter för ideella föreningar i syfte att förenkla administrationen och tillkännager detta för regeringen.
B10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta fram en nationell strategi för simkunnighet och badsäkerhet och tillkännager detta för regeringen.
B11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör främja samverkan mellan skolor, kommuner och civilsamhällets aktörer inom simkunnighet och livräddning och tillkännager detta för regeringen.
B12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta samarbete mellan skola och föreningsliv så att fler barn ges möjlighet att träna på dagtid, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur kunskapen om allemansrättens rättigheter och skyldigheter kan stärkas i skolan och tillämpas mer i praktiken och tillkännager detta för regeringen.
B14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja en ökad samverkan mellan skolan och civilsamhällets friluftsorganisationer för att ge fler barn och unga praktisk erfarenhet av utevistelse och tillämpning av allemansrätten och tillkännager detta för regeringen.
B15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa utrymme för dagliga pulshöjande aktiviteter och mer friluftsliv i grund- och gymnasieskolan och tillkännager detta för regeringen.
B16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om samverkan mellan idrott, kulturinstitutioner och friluftsorganisationer för att skapa gemensamma aktiviteter för barn och unga och tillkännager detta för regeringen.
B17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att idrott och fysisk aktivitet i större utsträckning ska användas som verktyg för att förebygga fallolyckor och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 3778 ord · B 3199 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:860
av Anne-Li Sjölund m.fl. (C)
Ett idrottsliv, friluftsliv och civilsamhälle tillgängligt för alla
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda effekterna av coronapandemin på civilsamhället och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en breddning av avdragsrätten för gåvor till ideella organisationer som en del i att säkra ett fritt och brett civilsamhälle och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att utveckla modeller för partnerskap mellan ideella organisationer, offentliga organ och näringslivet för att underlätta fler samarbeten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en föreningsrättsutredning i syfte att tydliggöra och stärka civilsamhällets särart samt öka förutsättningarna att hantera kriser och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra möjligheterna för civilsamhället att bidra till integration i samhället och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om goda förutsättningar för dem som bidrar till samhället genom sitt ideella engagemang, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av möjlighet till fri bildning för alla och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att främja ett brett idrottsliv i hela landet där både etablerade och nya sporter, även digitala, blir tillgängliga för fler, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att utformningen av statens idrottsanslag bör ses över för att göra resultaten mer klara beträffande tillgänglighet till idrott för barn och ungdomar ur bl.a. jämställdhets-, jämlikhets- och funktionsnedsättningsperspektiv, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur villkoren för fritidsaktiviteter som inte får stöd genom statens anslag till idrotten eller kulturen kan stärkas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta deltagande i parasport och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att utreda förutsättningarna för att skapa ett nationellt föreningsdrivet parasportutrustningsbibliotek och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa möjligheter för föreningslivet att komma till skolor och fritidshem för att låta barn testa nya aktiviteter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att medverka till att kommunerna lever upp till skollagen och barnkonventionen och erbjuder meningsfulla aktiviteter också när skolan är stängd på sommarloven och under andra lov, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om villkor för jämställd idrott och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en översyn av regelverket kring sponsring och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att ta hänsyn till behoven av idrott och friluftsliv i samhällsplaneringen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om äldres möjligheter att delta i idrottsverksamhet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att locka internationella idrottsevenemang till Sverige och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om värdet av ett mer tillgängligt friluftsliv och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av kanaliseringen och de allmännyttiga föreningarnas möjligheter på spelmarknaden och tillkännager detta för regeringen.
Stärkt civilsamhälle
Civilsamhället är viktigt för såväl enskilda som kan få bidra till något ändamål man brinner för som de som tar del av verksamheter som anordnas. Det bidrar också till gemenskap och föreningsvana, vilket är väldigt betydelsefullt också på samhällsnivå.
Coronapandemin har medfört stora effekter också på civilsamhället. Det behöver göras en översyn kring de effekter det har fått och vad som krävs för åtgärder för att säkra ett starkt civilsamhälle inklusive idrottslivet även framöver.
Varje människa måste kunna bidra efter förmåga och få förutsättningar att vara delaktig i samhällslivet. Därför är det också viktigt att stöd till civilsamhället fördelas för att fler ska kunna delta och att det fördelas jämställt.
Civilsamhället är ofta snabbt på plats när det uppstår behov av organiserat samarbete mellan människor. Detta har inte minst blivit tydligt under coronakrisen med bland annat insatser för att hjälpa personer i riskgrupper att handla.
För att ge civilsamhället bättre förutsättningar bör det utredas hur avdragsrätten för gåvor till ideella organisationer kan breddas, något som nu är än mer angeläget för att öka möjligheterna för civilsamhället att få bättre förutsättningar att bygga upp sin verk
samhet och vara starkt även framöver.
När en idéburen organisation vill samarbeta med det offentliga för att göra samhälls
insatser uppstår ibland svårigheter som beror på att det inte finns tydliga modeller, likt modeller vid upphandling, att använda. Det kan finnas oklarheter om det juridiska upp
lägget som gör att ett samarbete riskerar att inte bli av. Därför vill vi utveckla modeller för ett sådant partnerskap mellan idéburna organisationer och det offentliga. Då ges möjligheter för att fler samarbeten ska kunna komma till stånd.
Det finns också områden där det av tradition varit föreningsdrivna verksamheter som
fått nya aktörer i form av entreprenörer. Det kan exempelvis handla om återanvänd
ning av produkter eller sportarrangemang. Det har gjort att en marknad har uppstått där det tidigare inte varit någon. Detta har skapat svårigheter för de som arbetar ideellt när exempelvis myndigheter kräver marknadshyra för att låta en förening nyttja dess mark. Detta riskerar att urholka föreningsrätten. För oss leder det till att det är dags för en föreningsrättsutredning, med syfte att tydliggöra och stärka civilsamhällets särart och skapa rimliga regelverk för verksamheterna. I den bör exempelvis frågan om att utvidga halva prisbasbeloppsregeln som idag gäller för idrottsföreningar till att också omfatta övriga allmännyttiga föreningar ingå. Ytterligare en fråga som bör utredas är om man skulle kunna införa en möjlighet för ideella föreningar att jämna ut inkomster mellan olika beskattningsår, på ett liknande sätt som ett upphovsmannakonto medger. Det kan underlätta för ideella föreningar som kan ha ojämna inkomster beroende på om man vissa år kan få högre inkomster av exempelvis ett speciellt arrangemang eller från något lotteri och vissa år kan få lägre inkomster, något som exempelvis skett i många fall nu under coronapandemin. Detta skulle skapa en större trygghet för föreningar som då kan få en bättre möjlighet att fortsätta bedriva verksamhet även under år med tillfälligt lägre inkomster. Ytterligare ett hinder är de momsregler som gör att om en fastighetsägare blir momspliktig frivilligt med syftet att kunna dra av moms vid en byggnation, blir det sedan ett hinder för att hyra ut lokaler till föreningar, som idrottsföreningar. Det beror på att föreningarna inte är momspliktiga. Detta behöver ses över.
Vi kan också se att det finns hinder i systemen för ökad integration. Vi vill alltid se till individen, oavsett om den personen troligen kommer att få stanna i Sverige eller inte. Vi vill att den enskilda människan ska få utvecklas genom bland annat samröre med det civila samhället. Det handlar om bildning, inte bara utbildning. Då kommer fler
människor att få tillgång till det civilsamhället och däribland folkbildningen kan erbjuda.
Vi vill förbättra möjligheterna för det civila samhället att göra samhällsinsatser. Ett sätt är bättre kunskap om de utmaningar som finns i samhället. Här kan det offentliga bli bättre på att bjuda in det civila samhället för samtal och samverkan. Det måste också finnas tillgång till samlingslokaler till rimlig kostnad även i städer för att möjliggöra denna typ av aktiviteter. Därför behöver det offentliga på alla nivåer bli bättre på att tillgängliggöra sina lokaler för föreningslivet på tider som annars är outnyttjade.
De som ideellt bidrar till samhället med sitt engagemang måste ha goda förutsätt
ningar för detta. Det finns ett problem med projektbidrag på bekostnad av grundstöd till ideella organisationer. Det gör verksamheten svårstyrd eftersom det behövs grundstöd för att kunna söka projekt, och inte minst för att utveckla sin verksamhet. För att stärka civilsamhällets möjlighet att vara än mer snabb och flexibel för att ta sig an samhällets
utmaningar så vill vi se en ökad andel grundstöd i bidragen från det offentliga. Betydelsen
av detta syntes också tydligt under coronapandemin – behovet av att snabbt kunna ställa om verksamheter.
Fri bildning
Kontakter med andra och bildning är centralt för att kunna orientera sig, forma själv
ständiga uppfattningar och aktivt delta i samhället. Här spelar civilsamhällets alla delar en mycket viktig roll. Ett exempel är folkbildningen där vi skapar rum för reflektion och gemensamt får djupare kunskap om vår värld. Bildning vidgar våra vyer och gör oss friare. Samhället berikas när goda möjligheter finns för människor att gå samman och lära sig mer om något ämne gemensamt. Här bidrar folkbildningen med en struktur som understödjer en bredd av bildningsverksamhet, däribland mycket kultur. Denna verk
samhet fyller en viktig funktion i samhället och kan inte ersättas av utbildningar som arrangeras av det offentliga eller utbildningsföretag eller av offentligt arrangerad kultur. Den fria bildningen finns också bara i demokratier eftersom den utgör ett hot mot totalitära krafter. Vi värnar möjligheten för bildning för alla, det är en frihetsfråga.
Folkbildningen kan också ge människor en chans till nystart i livet. En möjlighet att exempelvis gå en kurs på en folkhögskola kan ge ny kraft, inspiration och kunskap som bidrar till att komma vidare i livet. Det kan hjälpa personer som enbart gör det för att lära något nytt för att det är roligt till att ta en paus för återhämtning och ny energi efter stress i livet eller till att få möjligheten att läsa in gymnasiekompetens.
Idrott och friluftsliv
Idrott har mycket att ge i form av hälsa, glädje och samvaro. Därför bör ett brett idrotts
liv främjas i hela landet där både etablerade och nya sporter, även digitala, blir till
gäng
liga för fler. Idrotten har påverkats mycket av coronapandemin. De ekonomiska förut
sätt
ningarna försämrades när det bland annat har varit svårare för idrottsföreningar att få
inkomster genom att arrangera tävlingslopp eller funnits möjligheter att ha så stor publik
på matcher som vanligt. De försämrade ekonomiska förutsättningarna för föreningarna som har sin grund i effekter av coronapandemin riskerar dock fortfarande bland annat leda till att idrottsaktiviteter kan få högre deltagaravgifter, vilket kan innebära att färre har möjlighet att delta. Nu tillkommer dessutom höga elpriser, vilket också riskerar att ge effekter för deltagande. Fler behöver få den möjligheten, inte färre, och det gäller i synnerhet för barn och ungdomar. Utvecklingen behöver följas noga så att insatser kan göras för att fler ska få möjligheten att idrotta.
Riksdagens kulturutskott gjorde 2017 en utvärdering av statens idrottspolitiska mål med inriktning på barn- och ungdomsidrotten. Det konstaterades där att regeringen inte säkerställt att idrottsanslagen fördelats utifrån fastställda mål och syften. En slutsats var att det behövs en översyn av statens stöd till idrotten, för att tydliggöra utformningen av statens anslag för att göra resultaten mer klara. Utformningen av statens idrottsanslag bör ses över för att göra resultaten mer klara beträffande tillgänglighet till idrott för barn och ungdomar ur bland annat jämställdhets-, jämlikhets- och funktionsnedsätt
nings
perspektiv.
Det finns fritidsaktiviteter som kan ha svårt att få offentligt stöd eftersom de inte setts som givna inom idrotten eller inom kulturen. E-sport är ett sådant exempel. Möjligheten att både ta del av aktiviteter och själv skapa genom digital teknik måste tas tillvara. Vi vet inte i dag heller vilka nya fritidsaktiviteter som kommer att uppstå när tekniken utvecklas. Med detta krävs ett öppet förhållningssätt från offentligt håll så att även ungas aktiviteter på internet kan få stöd. Det kan handla om såväl ekonomiskt stöd som lagstiftning eller offentliga regelverk som kan underlätta för utövande av dessa aktiviteter även på professionell nivå. Hur villkoren kan stärkas för fritidsaktiviteter som inte får stöd genom statens anslag till idrotten eller genom statliga anslag till kulturen bör därför ses över.
För personer med funktionsnedsättning kan det ibland vara svårt att hitta en lämplig idrottsaktivitet. Parasport kan då vara en väg till fysisk aktivitet. Parasportförbundet, som ingår i Riksidrottsförbundet, hanterar 15 egna idrotter och tillsammans med special
idrottsförbund finns en mängd andra förbund som hanterar sport och idrott för personer med funktionsnedsättning. Men det är långt ifrån alla ungdomar som har möjlighet att delta i den idrott som finns på orten eller i den idrott de brinner för. Har man en funk
tionsnedsättning kan man till exempel behöva färdtjänst för att komma till träning, eller ledsagare för att kunna delta, eller speciella hjälpmedel, eller ledare som är kunniga i parasport. Det är kommunerna som beviljar färdtjänst och många godkänner inte det och inte heller ledsagare eller inköp av hjälpmedel. Utbildning av ledare för parasport är självklart också viktigt och något för kommunernas nämnder/styrelser för idrott att ta på
allvar. Dessutom finns inte alltid tillgång till anläggningar där dessa ungdomar kan träna.
Redskap finns inte heller som är anpassade och ofta ska de bekostas av familjen. Kommu
nernas
ansvar är därmed stort. Det är också viktigt att det finns goda möjligheter för tävlingsverksamhet. Svenska parasportare har rönt många framgångar i internationella tävlingar. Detta trots att paraelitidrottare har helt andra förutsättningar än de som inte har en funktionsnedsättning. Givetvis handlar det om ekonomiska förutsättningar och också om tillgång till bland annat träningsanläggningar och hjälpmedel. Bättre villkor för denna verksamhet kan också bidra till att ungdomar vill fortsätta med sin idrott under en längre tid. Alla barn och ungdomar behöver aktiveras och personer med olika funktionsnedsättningar mer än andra. Men för dessa ungdomar finns ibland oöverstig
liga hinder, som samhället bär ansvar för att undanröja. Det finns också skillnader i utövande av parasport ur ett jämställdhetsperspektiv som behöver adresseras. Därför bör en utredning tillsättas vars syfte ska vara att undanröja praktiska hinder för personer med funktionsnedsättning och istället på alla sätt underlätta utövande och tävlande inom parasport. Coronapandemin har också påverkat möjligheterna att delta i parasport och det är därför ännu mer angeläget med en sådan utredning.
I vissa parasporter krävs det speciell utrustning som är kostsam. Därför bör förutsätt
ningarna utredas för skapande av ett nationellt föreningsdrivet bibliotek där sådan ut
rustning kan lånas så att man får chansen att testa om en idrottsaktivitet passar. Ett sådant bibliotek kan också bidra till att möjliggöra ett aktivt friluftsliv som också kan kräva anpassad utrustning.
För att fler barn ska få chansen att hitta en idrott eller annan föreningsaktivitet som de tycker är rolig så bör föreningslivet ges möjlighet att få komma in i skolan och på fritidshem. Det öppnar möjligheter för barn som annars kanske inte fått chansen att testa nya aktiviteter och att gå med i föreningslivet. Att barn får samlas runt intressen ger också möjlighet till ökad integration. Detta kan också stärka föreningslivet då nya
medlemmar kan tillkomma. Det förekommer också fritidshemsverksamhet där förenings
livet,
som exempelvis idrottsföreningar, utgör basen för verksamheten. Sådana verk
sam
heter, som idrotts- eller friluftsfritids, bör ha goda möjligheter att bedrivas och göras tillgängliga för fler.
Det händer att barn måste tillbringa delar av sommarlovet eller andra lov ensamma, utan tillsyn av någon vuxen och utan sällskap av andra barn. Särskilt sommarlovet är krångligt att planera utan resurser och nätverk, speciellt för ensamstående föräldrar. Det är för alla dessa barn som behovet av fritidshemsverksamhet och gratisaktiviteter som
kan anordnas exempelvis i samverkan med föreningslivet på sommarlovet och andra lov är särskilt betydelsefulla. Skollagen och barnkonventionen behöver följas och kommuner
na
behöver arbeta fram en långsiktig plan för att inget barn ska behöva vara ensamt på loven.
Idrott är bra för både det fysiska och psykiska välbefinnandet och det är därför bland annat viktigt att ta reda på varför flickor slutar idrotta tidigare, så att effektiva åtgärder kan sättas in. Vi vill att en utredning görs som tar fram förslag på lösningar för dessa utmaningar så att Riksidrottsförbundet kan få ett tydligare uppdrag för att uppnå jäm
ställdhet inom svensk idrott. Då behöver bland annat fördelningen av bidrag och anlägg
ningsinvesteringar ses över ur ett jämställdhetsperspektiv. Även hur agerandet kring idrotten med anledning av coronapandemin har påverkat jämställdheten inom idrotten bör ses över i detta sammanhang.
Ett rikt idrotts- och kulturliv är en förutsättning för attraktiva samhällen där människor
vill leva och bo. Idrottsföreningar, stora som små, runtom i landet är i olika utsträckning
beroende av olika former av sponsring för att kunna bedriva och utveckla sin verksam
het.
För många företag är sponsring av exempelvis idrottsverksamhet en viktig del i hållbar
hetsarbetet. Problemet är att det saknas tydlig lagstiftning för hur sponsring ska beskat
tas. Det som styr avdragsrätt är ett i hög utsträckning föråldrat lapptäcke av prejudikat och tolkningar. Marknadsvärde bedömt utefter antalet besökare eller andra mer traditio
nella parametrar är inte anpassat till dagens innebörd av marknadsvärde. Tolkningen och handhavandet av befintliga regelverk påverkar hela ideella sektorn som har närings
livssamarbeten som en grundbult för sin verksamhet. Exponering via såväl sociala som traditionella medier gör att marknadsvärdet inte kan mätas såsom det traditionellt gjort. Vägen att se över skatteregelverket kring marknadsvärde är lång men behöver genom
föras. Idag kan det ur ett varumärkesperspektiv vara precis lika attraktivt för ett företag att sponsra ett allsvenskt herrfotbollslag som damlaget i samma division eller en mindre förening utan elitambitioner. Det är inte alltid ett visst antal fysiska besökare som är det centrala. För många företag är det hållbarhetsfrågor som ligger i fokus. Problemet med dagens regler är att de, genom felaktiga ekonomiska incitament, styr mot att sponsra idrotter som har ett högt antal åskådare på plats som har köpt en traditionell inträdes
biljett. Att se över regelverket kring sponsring handlar inte enbart om att säkerställa jämställd sponsring utan lika mycket om att skapa ett regelverk för de som vill sponsra hållbart. Det måste exempelvis vara möjligt att sponsra en verksamhet och få göra avdrag utan att ett företags varumärke exponeras enligt traditionella parametrar som på tröjan eller på en roll-up vid sidan av fotbollsplanen. En lokal företagare som väljer att sponsra ungdomarna i en lokal längdskidklubb följt av stor exponering och spridning via sociala medier kan mycket väl få mer output från detta jämfört med företagaren som har en skylt vid en handbollsmatch med 2
000 åskådare.
Närhet till idrott och friluftsliv är viktigt för att fler ska ha möjlighet att vara aktiva. Det kan handla om närhet till idrottsplatser, utegym eller om tillgång till skidspår i ett närliggande naturområde. Samhället behöver planeras på ett sätt som underlättar för människor att träna och vara ute i naturen. Därför är det viktigt att ta hänsyn till behoven av idrott och friluftsliv i samhällsplaneringen. Det behövs på många håll tas ökad hänsyn till behovet av idrottsytor i stadsplaneringen. För att åstadkomma det behöver kommunerna ha stor frihet att hitta kreativa lösningar utifrån lokala förutsätt
ningar. Det är då viktigt att ha en dialog med idrottsrörelsen så att det man bygger också är det som efterfrågas och behövs. Det handlar också om frågor som belysning och trygga vägar till dessa platser, vilket inte minst är viktigt ur ett jämställdhetsperspektiv. Ingen ska behöva avstå från att delta i aktiviteter för att dessa platser upplevs som otrygga.
Fler äldre behöver få chansen att delta i idrottsaktiviteter. Det ger både ett socialt sammanhang och kan bidra till bättre hälsa såväl fysiskt som psykiskt. Alla har inte en bakgrund inom idrottsrörelsen eller har ägnat sig åt idrott i någon annan form tidigare i livet. Då blir det extra viktigt att äldre ges bättre möjligheter att testa olika idrotts
aktivi
teter och kunna hitta något som passar. En väg att nå fler äldre med erbjudanden att testa olika idrottsaktiviteter är att ge idrottsrörelsen möjlighet att besöka kommunala seniorträffar och likande sammanhang för att ge ett smakprov på vad de kan erbjuda för aktiviteter. Sådana initiativ bör främjas. Det kan ge bättre livskvalitet för de som deltar och det gynnar även idrottsföreningarna som kan få nya medlemmar som också kan engagera sig i föreningsverksamheten.
När möjligheterna åter finns att genomföra stora internationella evenemang så välkomnas det av många. Förutom att de kan ge spänning och glädje till publiken så kan det bland annat också ge stora värden till den plats där de genomförs. Det vore till gagn för Sverige om fler stora internationella idrottsevenemang kunde genomföras här. Det kan öka intresset för idrottande och vara positivt för besöksnäringen. Samtidigt är det viktigt att det finns en stark lokal förankring på de orter som skulle vara aktuella och att det finns en stabil finansiering. Konkurrensen om att få arrangera dessa mästerskap är stor. Därför bör en långsiktig nationell strategi utarbetas för att i ökad utsträckning locka stora internationella idrottsevenemang till Sverige, exempelvis olympiska vinter- och sommarspel.
Coronapandemin ökade intresset för friluftslivet. Det behöver bli tillgängligt för fler och initiativ inom det området bör främjas. Friluftslivet kan bidra till bättre både fysisk och psykisk hälsa och de värdena bör tas tillvara bättre. År 2021 arrangerades projektet
Friluftslivets år av Svenskt Friluftsliv. Sådana arrangemang kan bidra till att fler kommer
i kontakt med friluftslivet. Det kan då vara intressant att göra det till ett återkommande arrangemang, kanske vart fjärde år.
Spel
Många människor i Sverige spelar. Delar av spelmarknaden står för viktiga inkomst
källor för civilsamhället och andra delar är helt kommersiella. En ny reglering av spel
marknaden trädde ikraft den 1 januari 2019. Med coronapandemin uppstod oro för ökat problemspelande och ökad risk för spelmissbruk. Utvecklingen är viktig att följa och se ifall nya insatser behöver göras för att motverka en sådan utveckling. Samtidigt är det oerhört viktigt att värna kanaliseringen inom den nu omreglerade marknaden, det vill säga att en mycket stor andel av spelandet sker hos bolag med licenser. Det är en förutsättning för ett gott spelarskydd, för alternativet med en lägre kanalisering gör istället att spelande sker oreglerat och därmed utan krav på spelarskydd. Förutsättning
arna för de allmännyttiga lotteriernas möjligheter att även fortsatt kunna ge inkomster
till civilsamhället och dess verksamheter har försvårats efter omregleringen av spel
mark
naden.
En översyn behöver göras för att säkra de allmännyttiga lotteriernas möjligheter att verka på spelmarknaden.
Anne-Li Sjölund (C)
Catarina Deremar (C)
Anna Lasses (C)
Jonny Cato (C)
Muharrem Demirok (C)
Martina Johansson (C)
Anders W Jonsson (C)
Helena Vilhelmsson (C)
Anders Ådahl (C)
Christofer Bergenblock (C)
Niels Paarup-Petersen (C)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:3180
av Anne-Li Sjölund m.fl. (C)
Idrott och friluftsliv
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att initiera ett förstärkt jämställdhetsarbete i svensk idrott under 2026 och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undanröja hinder för deltagande i parasport och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka den ekonomiska tryggheten och socialförsäkringsskyddet för elitidrottare och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att locka fler stora internationella idrottsevenemang till Sverige och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stärkta och vidareutvecklade antidopningsinsatser och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att friluftslivsrörelsen ska få långsiktigt stabila förutsättningar att bidra till stärkt beredskap i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av närhet till idrott och friluftsliv samt behovet av ökad dialog mellan kommuner och föreningsliv och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för friluftslivet i syfte att skapa likvärdiga villkor för friluftsliv och idrott och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över regelverket för kontrolluppgifter för ideella föreningar i syfte att förenkla administrationen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta fram en nationell strategi för simkunnighet och badsäkerhet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör främja samverkan mellan skolor, kommuner och civilsamhällets aktörer inom simkunnighet och livräddning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta samarbete mellan skola och föreningsliv så att fler barn ges möjlighet att träna på dagtid, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur kunskapen om allemansrättens rättigheter och skyldigheter kan stärkas i skolan och tillämpas mer i praktiken och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja en ökad samverkan mellan skolan och civilsamhällets friluftsorganisationer för att ge fler barn och unga praktisk erfarenhet av utevistelse och tillämpning av allemansrätten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa utrymme för dagliga pulshöjande aktiviteter och mer friluftsliv i grund- och gymnasieskolan och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om samverkan mellan idrott, kulturinstitutioner och friluftsorganisationer för att skapa gemensamma aktiviteter för barn och unga och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att idrott och fysisk aktivitet i större utsträckning ska användas som verktyg för att förebygga fallolyckor och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Idrott och friluftsliv har mycket att ge i form av hälsa, glädje och samvaro. Ökad fysisk aktivitet är avgörande för bättre folkhälsa och påverkar den enskildes hälsa i positiv
riktning. Idrott spelar en viktig roll inte minst för lokal sammanhållning och engagemang,
för en lyckad integration och som en gemensam arena på tvärs med socioekonomiska skillnader. Därför bör ett brett idrotts- och friluftsliv främjas i hela landet där etablerade och nya sporter och aktiviteter, även digitala, blir tillgängliga för fler.
Centerpartiet är ett liberalt parti som tror på lokalt och privat initiativ. Idrotten och friluftslivet har stora möjligheter att bidra till politiska mål såsom en levande landsbygd, ökad trygghet i socioekonomiskt utsatta områden, minskad ofrivillig ensamhet bland äldre, bättre integration och folkhälsa – om det får ske på idrottens och friluftslivets egna villkor. Politikens uppgift är att riva hinder och röja väg för denna utvecklings
kraft.
Mer jämställd idrott
Centerpartiet anser att stat, regioner och kommuner aktivt bör underlätta för förenings
livet att verka mer långsiktigt i satsningar som gynnar jämställd och jämlik folkhälsa. Detta kan till exempel ske genom idéburet offentligt partnerskap. Ett systematiskt arbete som involverar idrotten, kommunerna och myndigheter behövs för att säkerställa en mer
jämställd tränar- och ledarkår och jämlika möjligheter att utöva idrott. Mer behöver även
göras för att bredd- och elitidrotten ska vara trygga arenor där ingen utsätts för trakas
serier, hot eller våld. En dialog med Riksidrottsförbundet bör inledas under 2026 i syfte att se över hur ett förtydligat och förstärkt jämställdhetsarbete i svensk idrott kan utformas.
Undanröj hinder för deltagande i parasport
Människor med funktionsnedsättning upplever ofta bristande tillgänglighet och få valmöjligheter inom idrotten och friluftslivet. Möjligheterna att delta i parasport och tillgången till fritidshjälpmedel är ojämlik. Det är kommunerna som beviljar färdtjänst och många godkänner inte det i idrottssammanhang och inte heller ledsagare eller inköp av hjälpmedel. Även vad gäller tillgängliga anläggningar, tillgång till utrustning och utbildning av ledare och tränare är behoven stora. Förebilder är viktiga och elitidrottare inom parasport behöver stabila ekonomiska förutsättningar. Centerpartiet vill att regeringen i samråd med idrotten och funktionshinderrörelsen tar fram en konkret plan för att undanröja praktiska och strukturella hinder för deltagande i parasport på olika nivåer.
Stärk förutsättningarna för elitidrotten
Elitidrotten spelar en viktig roll för att motivera barn, unga och vuxna till att själva börja träna eller delta i organiserad idrott och för att motivera till frivilliga insatser i idrottsföreningar. Elitidrottens förutsättningar och samlade resurstilldelning behöver ses över och förbättras i takt med förändringar i omvärlden. Situationen för svenska elit
idrottare är ohållbar, konstaterar Centrum för idrottsforskning, CIF, i sin årliga rapport om statens stöd till idrottsrörelsen. På uppdrag av regeringen har CIF analyserat idrotts
rörelsens förutsättningar för konkurrenskraftig och hållbar elitidrottsverksamhet. Rapporten beskriver ett underfinansierat system där svenska elitidrottare drabbas hårt. Även olympier vittnar om att man tvingas leva på nära och kära för att fortsätta idrotts
karriären. Politiken på nationell nivå behöver ta ansvar för att lösa elitidrottens
”småföretagarproblem” kring frågor som föräldrapenning, sjukskrivning och försäkringar.
I samråd med idrotts- och parasportrörelsen bör regeringen även se över hur svensk elitidrott kan få en långsiktigt hållbar finansiering och kompetensutveckling. För att svensk elitidrott ska kunna vara konkurrenskraftig internationellt krävs också förstärkta resurser till tränare, medicinskt och psykologiskt stöd samt utveckling av modeller för dubbla karriärer. I det bör det ingå att se över elitidrottares SGI- och pensionsgrundande inkomst för att säkerställa ekonomiskt skydd. Samtidigt behöver vägen från ungdoms- till elitidrott stärkas, så att fler talanger får möjlighet att utvecklas och så att idrottare ges bättre stöd vid övergångar till och från en elitkarriär.
Fler internationella idrottsevenemang
Evenemang som EM, VM och OS ger spänning och glädje till publiken men kan också ge stora värden till den plats där de genomförs, om evenemangen planeras på ett hållbart och inkluderande sätt. Det vore till gagn för Sverige om fler stora internationella idrotts
evenemang kunde genomföras här. Det kan öka intresset för idrottande och vara positivt för besöksnäringen. Samtidigt är det avgörande att det finns en stark lokal förankring på de orter som skulle vara aktuella och att det finns en stabil finansiering. Konkurrensen
om att få arrangera dessa mästerskap är stor. Därför bör regeringen i samråd med idrotten
se över vilka åtgärder som behövs för att locka fler stora internationella idrottsevenemang
till Sverige.
Vidareutveckla antidopningsarbetet
Sverige har en viktig roll att spela i kampen mot dopning inom idrotten. Insatserna som genomförs inom idrotten med statligt stöd är av betydelse både för folkhälsan och för att upprätthålla världsantidopningskoden. Regeringen bör se över hur svensk idrott och svenska myndigheter tillsammans kan bidra till stärkta och vidareutvecklade antidop
ninginsatser, i och utanför Sverige.
Stärk friluftslivet för beredskapen
Fysisk aktivitet och naturupplevelser är viktigt både för att människor ska må bra här och nu och för att undvika kostnader och lidande i framtiden. Kunskaper om och erfarenhet av friluftsliv är också mycket relevant ur ett beredskapsperspektiv, eftersom de ger människor praktiska färdigheter, fysisk och psykisk motståndskraft samt förmåga att klara sig och hjälpa andra vid kriser. Regeringen bör se över hur friluftslivet kan få långsiktigt stabila ramvillkor och samtidigt aktivt bidra till att stärka beredskapen i hela landet.
Närhet till idrott och friluftsliv
Närhet till idrott och friluftsliv är viktigt för att fler ska ha möjlighet att vara aktiva. Det kan handla om närhet till idrottsplatser eller om tillgång till skidspår i ett närliggande naturområde. På många håll i landet behöver det tas ökad hänsyn till behovet av idrotts
ytor och friluftsliv i stadsplaneringen. I arbetet behöver kommunerna ha stor frihet att hitta kreativa lösningar utifrån lokala förutsättningar. Dialogen mellan kommuner och idrotts- och föreningsrörelserna är då viktig, så att det som byggs också är det som efterfrågas och behövs.
Likvärdiga villkor för friluftsliv och idrott
Idrottsrörelsen har länge haft särskilda villkor när det gäller beskattning av ersättningar till ideella utövare. En ideell förening som främjar idrott kan idag ge en begränsad ersättning till en idrottsutövare utan att det utlöser socialavgifter. Det är ett viktigt undantag som möjliggör engagemang och aktivitet utan att föreningarna drabbas av administrativa eller ekonomiska bördor.
Men friluftslivet står för liknande samhällsnytta – och för många människor är det ett alternativ till organiserad idrott. Friluftslivet erbjuder rörelse, gemenskap och åter
hämtning utan krav på prestation, tävling eller struktur. I en tid då den psykiska ohälsan ökar är detta viktigare än någonsin.
Friluftsliv och idrott är i praktiken ofta svåra att skilja åt. De kompletterar varandra och bidrar tillsammans till folkhälsa, inkludering och livskvalitet. Ändå behandlas de olika i lagstiftningen. Det skapar osäkerhet och ojämlikhet för de ideella frilufts
organisationer som verkar över hela landet.
Svenskt Friluftsliv samlar 28 ideella organisationer med sammanlagt två miljoner medlemskap och tusentals lokala föreningar. Deras verksamhet genererar miljontals aktivitetstimmar varje år – ett enormt bidrag till fysisk rörelse och social gemenskap. Trots detta är det oklart om alla dessa organisationer omfattas av samma undantag som idrottsrörelsen.
För att säkerställa rättvisa och likvärdiga villkor bör lagstiftningen ändras så att även organiserat friluftsliv omfattas av samma regler som idrott. Det skulle ge tydligare förutsättningar för föreningslivet, minska den administrativa bördan och främja ett brett och inkluderande folkhälsoarbete. Centerpartiet vill därför utreda förutsättningarna för friluftslivet i syfte att skapa likvärdiga villkor för friluftsliv och idrott.
Förenkla kontrolluppgifter för ideella föreningar
Idrottens kärnverksamhet är träning och tävling. Det är att utveckla och utmana barn och unga fysiskt och psykiskt som driver de som engagerar sig ideellt. Det är på denna kärnverksamhet som idrottsrörelsen vilar och som samhället vill att resurserna ska
fokuseras på. Därför har allmännyttiga ideella föreningar i allmänhet och idrotts
föreningar
i synnerhet sedan lång tid tillbaka haft en gynnad ställning vad gäller skatter och avgifter.
Idrottsrörelsens organisationer på alla nivåer ska självklart göra rätt för sig och följa svensk lag. Men det måste vara lätt att göra rätt, även för den ideella föreningskassören. Många idrottsföreningar är små och många kassörer har ingen professionell erfarenhet av att arbeta med ekonomi. Idrottsföreningars skatte- och avgiftssituation handlar därför inte bara om ekonomi utan lika mycket om administrativa bördor och tungt ansvar.
Föreningar är – liksom övriga utbetalare – skyldiga att lämna kontrolluppgift för personer som fått ersättningar som uppgår till 100 kronor eller mer per år. Denna beloppsgräns fastställdes redan 1938. En översyn av gränsen för kontrolluppgifts
skyldighet behövs för att minska onödig administration och underlätta för de ideella föreningskassörerna. Små belopp har ingen större påverkan på statens finanser men gör stor skillnad för föreningslivet.
Centerpartiet vill därför se över regelverket för kontrolluppgifter för ideella föreningar
i syfte att förenkla administrationen och tillkännager detta för regeringen.
Stärkt simkunnighet och samverkan med civilsamhället
Simkunnighet är en livsviktig kunskap. Att kunna simma skapar trygghet, räddar liv och öppnar dörrar till friluftsliv, föreningsidrott och rörelse i naturen. Det handlar också om
att kunna delta i samhället – i bad, båtliv, skolutflykter, sommarläger och vardags
motion.
Trots att simning är en del av läroplanen och ett krav för godkänt i idrott och hälsa, lämnar tusentals elever varje årskurs 6 utan att ha lärt sig simma. Det är oacceptabelt.
Centerpartiet vill att fler barn, oavsett bakgrund eller bostadsort, ska få rätt förutsätt
ningar att bli trygga i och vid vatten. Därför bör regeringen ta fram en nationell strategi för simkunnighet och badsäkerhet. Syftet ska vara att samordna insatser, sprida kunskap och stärka skolornas och kommunernas förmåga att arbeta långsiktigt med simundervis
ning. Strategin bör bygga på tillit till det lokala och stärka förutsättningarna att lösa uppgiften nära barnen – inte ovanifrån.
Samtidigt vet vi att det offentliga inte klarar detta ensamt. I hela landet spelar föreningslivet en avgörande roll. Simklubbar, ideella simskolor, livräddnings
organisa
tioner och eldsjälar ger barn tillgång till kunskap, gemenskap och trygghet – ofta där skolan eller kommunen inte förmår. Det är en styrka vi vill bygga vidare på. Regeringen bör därför främja samverkan mellan skolor, kommuner och civilsamhällets aktörer – till exempel genom vägledning, nationella samverkansmodeller och spridning av goda exempel. Det krävs inte nya bidragsmodeller eller detaljstyrning, utan bättre förutsätt
ningar att arbeta tillsammans.
Samverkan mellan skola och föreningsliv
Många barn och unga slutar med idrott och föreningsliv när skolans krav ökar och tiden inte räcker till. En av de vanligaste orsakerna, särskilt bland tjejer, är att skola, läxor, fritid och träning krockar. Detta blir särskilt tydligt under gymnasieåren, då kraven ökar samtidigt som möjligheten till fysisk aktivitet och gemenskap minskar.
Centerpartiet menar att det behövs nya, flexibla lösningar som gör det lättare för barn
och unga att fortsätta idrotta även när vardagen blir mer krävande. Ett närmare samarbete
mellan skola och föreningsliv kan skapa möjlighet för träning och rörelse efter skol
dagen på dagtid och på fritids eller i närheten av skolan, och kan göra övergången mellan skola och föreningsliv enklare. På så sätt kan fler barn få en meningsfull fritid, röra på sig mer och slippa välja bort idrotten när skola och vardag krockar.
Syftet är inte att lägga ytterligare uppgifter på skolans personal, utan att genom samverkan med idrotts
‑
, frilufts- och kulturföreningar skapa flexibla lösningar. Föreningarna kan t.ex. bidra med ledare och aktiviteter, medan skolan erbjuder möjligheter och plats. På så sätt kan eleverna få mer rörelse och gemenskap utan att lärarnas uppdrag tyngs.
I flera kommuner pågår redan lyckade pilotprojekt där skolor upplåter tid för föreningsidrott under dagen, ofta i samverkan med idrottslärare. Staten bör stödja och uppmuntra denna utveckling genom riktade stimulansmedel, kunskapsspridning och tydliga nationella riktlinjer för hur skola och föreningsliv kan samverka. På så sätt kan fler ungdomar få möjlighet att kombinera skola och idrott utan att behöva välja bort gemenskapen och rörelseglädjen i föreningslivet.
Stärkt kunskap om allemansrätten för framtidens generationer
Allemansrätten är en unik del av vårt kulturarv och en grund för ett rikt friluftsliv i hela landet. Den ger oss frihet att röra oss i naturen – men kräver också ansvar. För att denna sedvanerätt och grundlag ska leva vidare behöver kunskapen om dess möjligheter och skyldigheter föras vidare, särskilt till barn och unga. I takt med att fler växer upp långt
från naturen riskerar förståelsen att urholkas, vilket kan leda till konflikter, nedskräpning
och slitage. Skolan har en nyckelroll i att ge alla elever en grundläggande förståelse för allemansrätten, inte bara genom teori utan också genom praktisk erfarenhet. Vi anser
därför att friluftsdagar och utomhuspedagogik i skolan bör uppmuntras. Civilsamhällets organisationer är en viktig resurs som bör samverka mer med skolan. Att stärka kunskapen om allemansrätten är en investering i folkhälsa, miljöengagemang, integration
och levande landsbygder.
Centerpartiet vill därför se över hur kunskapen om allemansrättens rättigheter och skyldigheter kan stärkas i skolan och tillämpas mer i praktiken. Vi vill även stärka samverkan mellan skolan och civilsamhällets friluftsorganisationer för att ge fler barn och unga praktisk erfarenhet av utevistelse och tillämpning av allemansrätten.
Vikten av pulshöjande aktivitet i skolan
För att stärka elevers fysiska och psykiska hälsa krävs mer daglig rörelse. Pulshöjande aktivitet är en av de viktigaste förutsättningarna för en god och livslång hälsa, bättre inlärning och starkare välmående. Centerpartiet har i partimotionen En skola för kunskap och livsresor lagt förslag om att ge Skolverket i uppdrag att ta fram metodstöd kring detta.
Det behöver avsättas resurser för att skapa miljöer som stimulerar rörelse både inomhus och utomhus i förskola, fritids, grundskola och gymnasium. Det handlar om allt från aktiva skolgårdar och näridrottsplatser till bättre möjligheter att bedriva friluftsliv som en naturlig del av skoldagen. Rörelse bör inte begränsas till idrotts
lektionerna, utan finnas som återkommande inslag i flera skolämnen.
Friluftsliv ger barn och unga kontakt med naturen, stärker motoriken, skapar åter
hämtning och bygger kunskap om hållbarhet. I en tid då stillasittandet ökar är skolans roll i att ge alla elever – oavsett bakgrund – möjlighet till daglig pulshöjande aktivitet och naturupplevelser helt central.
Centerpartiet vill skapa utrymme för dagliga pulshöjande aktiviteter och mer friluftsliv i grund- och gymnasieskolan och tillkännager detta för regeringen.
Samverkan mellan idrott, friluftsliv och kultur
Barn och unga behöver fler vägar in i rörelse, natur och skapande. Idrottsrörelsen lyfter vikten av gemensamma arenor för att locka fler till fysisk aktivitet, friluftslivsrörelsen
betonar naturkontakt som en jämlikhetsfråga, och kulturorganisationer visar hur estetiska
uttryck stärker kreativitet, självkänsla och gemenskap. Alla tre rörelserna framhåller att samverkan över sektorsgränser är avgörande för att nå fler barn och unga.
Genom initiativ där idrottsföreningar, kulturinstitutioner och friluftsorganisationer samverkar kan nya mötesplatser skapas. Det kan handla om rörelse till musik, natur
vandringar med inslag av berättande, eller kombinationer av idrott och skapande verksamhet. På så vis nås fler, barriärer rivs och barn som annars riskerar att stå utanför får möjlighet att delta. Centerpartiet vill att regeringen tar initiativ till satsningar som främjar samverkan mellan idrott, kulturinstitutioner och friluftsorganisationer för att skapa gemensamma aktiviteter för barn och unga, och tillkännager detta för regeringen.
Förebygg fallolyckor genom idrott och rörelse
Fallolyckor är ett av samhällets stora folkhälsoproblem. Runt 1
000 personer dör årligen på grund av fallolyckor. Cirka 70
000 personer skadas varje år så illa av fallolyckor att
de behöver läggas in på sjukhus och tre fjärdedelar av alla olyckor som kräver inläggning
på sjukhus är fallolyckor. En av de mest utsatta grupperna är äldre och den gruppen är kraftigt överrepresenterad i olycksstatistiken.
När någon ramlar kan det få stora konsekvenser, särskilt om man inte klarar att ta sig upp på egen hand. För individen och anhöriga skapar det stort lidande och för vården och för samhället skapar det stora kostnader.
Forskning visar dock att träning och rörelse kan göra stor skillnad. Genom balans- och styrketräning minskar risken för fall och fler kan leva ett tryggare och mer själv
ständigt liv. Idrottsrörelsen och föreningslivet har här en viktig roll att spela. Ett exempel är när äldre får träna fallteknik och träna på hur man kan resa sig upp på ett säkert sätt. Det stärker både kroppen och självförtroendet. Genom att bättre ta tillvara idrottens möjligheter kan vi förebygga olyckor, minska lidande och spara resurser i vården.
Centerpartiet föreslår därför att idrott och fysisk aktivitet i större utsträckning ska användas som verktyg för att förebygga fallolyckor.
Anne-Li Sjölund (C)
Catarina Deremar (C)
Rickard Nordin (C)
Alireza Akhondi (C)
Anders W Jonsson (C)
Christofer Bergenblock (C)
Jonny Cato (C)
Martina Johansson (C)
Niels Paarup-Petersen (C)