Jämförelse 6874d0352138c21a64f0d32a Underlagets kontrollsumma: fa8a82586e553d0c6f68a3f9e69b3e373bb8e6a4834d1aa819df5d0b3ea0f59e Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HA022072: Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/ha022072 Motion till riksdagen 2022/23:2072 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel enligt förslaget i tabellen i motionen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det svenska jordbruket behöver rätt förutsättningar för att ställa om till en hållbar och konkurrenskraftig produktion och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att livsmedelsstrategin bör uppdateras på längre sikt med satsningar på nya områden som adresserar livsmedelssektorns behov och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att livsmedelsstrategin bör uppdateras i samarbete med relevanta aktörer och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utökade medel till Skogsstyrelsen för ersättning till markägare som nekas avverkning eller får krav på långtgående hänsyn utifrån bestämmelserna om artskydd och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skogens bidrag till en växande bioekonomi bör värnas och stärkas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att finansiering av rådgivning för ökad tillväxt i skogen bör värnas och stärkas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det är en viktig del i uppbyggnaden av ett robust totalförsvar att kunna tillgodose behovet av rent vatten och en robust och stark livsmedelskedja även i kris och krig, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en stark beredskap i händelse av krig och kris och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna fiskets utveckling och de blå värdekedjorna och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av hållbar fiskuppfödning med höga miljökrav som kan skydda vilda bestånd av fisk och skapa jobb på landsbygden och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om jaktens roll i viltförvaltningen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att antalet vargar i Sverige ska ned till 170– ­ ­ 270 individer samtidigt som gynnsam bevarandestatus bibehålls och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förvaltningsplanen för skarv bör revideras och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att satsningar på en livskraftig rennäring är en grundförutsättning för samisk kultur och för att Sverige ska nå sina miljökvalitetsmål och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna och utveckla det svenska och europeiska djurskyddet och tillkännager detta för regeringen. Motivering Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Skogsstyrelsen 533 764 50 000 1:2 Insatser för skogsbruket 594 373 50 000 1:3 Statens veterinärmedicinska anstalt 171 348 ±0 1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet 116 041 15 000 1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder 9 933 ±0 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar 133 349 ±0 1:7 Ersättningar för viltskador m.m. 67 778 ±0 1:8 Statens jordbruksverk 740 665 ±0 1:9 Bekämpning av växtskadegörare 15 000 ±0 1:10 Gårdsstöd m.m. 5 637 032 ±0 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 149 000 ±0 1:12 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 27 200 ±0 1:13 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 109 000 ±0 1:14 Livsmedelsverket 327 670 ±0 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor 204 160 ±0 1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. 46 913 ±0 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 2 068 306 ±0 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 1 468 013 ±0 1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket 92 330 ±0 1:20 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. 24 116 ±0 1:21 Åtgärder på fjällägenheter 1 529 ±0 1:22 Främjande av rennäringen m.m. 125 915 10 000 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet 2 160 339 ±0 1:24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning 738 664 ±0 1:25 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien 1 177 ±0 1:26 Nedsättning av slakteriavgifter 81 837 ±0 1:27 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet 21 000 5 000 1:28 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 53 000 ±0 1:29 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 115 000 ±0 1:30 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 2 000 000 ±0 1:31 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023–2027 1 538 900 ±0 Summa 19 373 352 130 000 Hela landet ska byggas Staten har ett grundläggande ansvar att skapa goda förutsättningar att leva och utvecklas i hela Sverige. Klyftorna mellan stad och land måste minska och jämlikenheten mellan landsbygder och städer behöver öka. För detta krävs ett starkt samhälle som är mer närvarande i form av en stark välfärd, likvärdig skola och myndighetsnärvaro som kan skapa trygghet och goda utvecklingsmöjligheter. Jämlikheten och tilltron till staten raseras när det samtidigt tillåts råda lärarbrist i små glesbygdskommuner, medan flera ytterligare vinstdrivande friskolor etablerar sig i storstäderna. På samma sätt blir det ett växande demokratiskt problem när privatiseringar och marknadskrafter tillåts skapa en orättvis tillgång på allt från apotek till bilprovning och paketutdelning. Känslan av två olika Sverige förstärks nu ytterligare av ökande energikostnader och bränslepriser, som slår extra hårt mot människor som är beroende av bilen. I ljuset av det allvarliga säkerhetspolitiska läge Sverige befinner sig i behöver livs ­ medelsförsörjningen stärkas och bli mer robust. Sverige ska i alla lägen kunna försörja sina invånare med mat och rent vatten och det ska vara enkelt att välja svensk mat i affären och på restaurangen. En växande svensk livsmedelsproduktion skapar dessutom nya jobb, innovationer och miljö- och klimatvinster. Jobben ska också bli fler genom att potentialen i den gröna industriella revolutionen tas till vara. Sverige har unika förutsättningar att vara en ledande nation i den omställning bort från fossilberoendet som väntar under de kommande decennierna. Inte minst skogen är en fantastisk resurs för att ersätta fossila råvaror och minska utsläppen. Skogspolitiken ska fortsatt bygga på ett stort och tydligt ansvar hos skogsägare och frivillighet ska vara grunden i arbetet med att skydda skog med höga naturvärden. Sverige behöver också ta fram en strategi för hela bioekonomis utveckling och potential. Politiken behöver också säkerställa en hållbar förvaltning av vilt och fisk. Rovdjurs ­ politiken ska utgå från rovdjurens påverkan på människor och näringar och respektera Sveriges internationella åtaganden om gynnsam bevarandestatus. Fiskeripolitiken ska vara hållbar och bidra till att vi har bestånd som överlever och kan fiskas. En stark djurvälfärd är viktigt i sig och dessutom en svensk konkurrensfördel. Därför ska den låga antibiotikaanvändningen värnas och tillgången till veterinär stärkas i hela landet. Landsbygdernas utveckling kräver därutöver fortsatta kraftiga satsningar på bland annat vägar och järnvägar, bredband och ny laddinfrastruktur. Ett fossilfritt jordbruk Ett konkurrenskraftigt svenskt jordbruk är viktigt ur många aspekter. Det skapar god och hälsosam mat, jobb och öppna landskap runt om i Sverige. Men det handlar också om vår beredskap. De gröna näringarna behövs mer än någonsin för att klara klimat ­ omställningen och för att stärka Sveriges livsmedelsförsörjning och beredskap. Efter Rysslands invasion av Ukraina är det tydligt att Sverige och EU behöver kunna säkra sin egen livsmedelsproduktion även vid ansträngda förhållanden, kriser och ytterst krig. Grunden för en stärkt livsmedelsberedskap är vårt jordbruk och vår livsmedelsproduk ­ tion. EU:s nya gemensamma jordbrukspolitik (CAP) har fokus på miljö och hållbarhet och att vi får konkurrenskraftiga företag som kan se till att vi har svenskt mat på tallriken. Den förra socialdemokratiska regeringen fattade beslut om förslag till Sveriges strategiska plan för jordbrukspolitiken för perioden 2023 till 2027. Totalt omfattar den strategiska planen drygt 60 miljarder kronor, där cirka 45 miljarder kronor utgör medel från EU och cirka 15 miljarder kronor är svensk finansiering. Regeringen satsade också cirka 4,3 miljarder kronor på nationella insatser för jordbruket, miljön och utvecklingen av Sveriges landsbygder för åren 2023–2027. Däri ingår stöd till unga lantbrukare som ett sätt att underlätta för generationsväxlingen och få fram nya svenska lantbruksföretag samt för en förbättrad djurvälfärd. Jordbruket har drabbats av stora kostnadsökningar sedan Rysslands invasion av Ukraina. För att säkra livsmedelsproduktionen gick den socialdemokratiska regeringen, tillsammans med Centerpartiet, under våren 2022 fram med stödpaket på över tre miljarder kronor till primärproduktionen. Med anledning av Rysslands oprovocerade och oförsvarliga invasion av Ukraina har kostnaderna för insatsvaror inom jordbruket ökat kraftigt. Därför har den tidigare socialdemokratiska regeringen presenterat flera krispaket på drygt två miljarder kronor till jordbruket och 40 miljoner kronor till yrkes ­ fisket. Vi har också föreslagit en retroaktiv skattenedsättning för diesel som används i jord-, skogs- och vattenbruk med 800 miljoner kronor och utökat Norrlandsstödet med 50 miljoner kronor. Den socialdemokratiska regeringen har även fattat nödvändiga beslut som att tillåta odling på trädesareal, utan att rätten till stöd går förlorad. Det är viktiga åtgärder för att säkra produktionen här och nu. Men mer behövs. För att jord ­ bruket fortsatt ska kunna producera maten vi äter krävs att vi bryter osunda beroenden av skurkstater och fossila insatsvaror. Det är viktigt att jordbruket precis som alla andra sektorer gör vad det kan för att minska användningen av fossila insatsvaror. Det svenska lantbruket har stora möjligheter att bidra till produktion av biodriv ­ medel och bioenergi. I regeringsställning har socialdemokraterna infört stöd till biogas ­ produktion och en klimatbonus för jord- och skogsbrukets arbetsmaskiner. Man har också tillsatt en utredning för att ta fram förslag till en bioekonomistrategi. Sverige behöver producera mer biodrivmedel och använda råvaror mer effektivt för att inte slösa bort den potential som finns. Bioekonomistrategin ska i första hand fokusera på ökad biobaserad industriell produktion och förädling. För att kunna åstadkomma en snabb utfasning av fossila bränslen inom transportsektorn krävs en god tillgång till förnybara alternativ, konstaterar regeringen och lyfter sedan fram att Sverige har en outnyttjad potential i restprodukter från jord- och skogsbruket. Det svenska jordbruket behöver rätt förutsättningar för att ställa om till en hållbar och konkurrenskraftig produktion. Vidare står jordbruket inför stora utmaningar med generationsskiften. Att lönsamheten i primär ­ produktionen ökar är ytterligare en förutsättning för att unga ska vilja och kunna gå in i dessa näringar, men fortsatta åtgärder för att underlätta för unga jordbrukare att gå in i dessa näringar är nödvändiga. Ökad robusthet i livsmedelskedjan Genom livsmedelsstrategin, och dess resurser, som sjösattes 2017, har vi för första gången en samlad strategi för att öka lönsamheten i hela livsmedelskedjan. Den senaste utvärderingen av strategin visar på flera positiva trender, bland annat ökade lönsamheten i tre av livsmedelskedjans fyra led innan pandemin slog till. Samtidigt är det uppenbart att omvärlden förändras och att Livsmedelsstrategin behöver uppdateras för att vara relevant i det säkerhetspolitiska läge vi befinner oss. För att få en robust och motstånds ­ kraftig svensk livsmedelskedja och en ökad svensk produktion och försörjningsförmåga så måste livsmedelsföretag verka under rätt förutsättningar. De senaste två åren har livs ­ medelskedjan satts på prov, först genom pandemin och nu genom kriget i Ukraina och efterföljande sanktioner. Dessa omvärldsfaktorer synliggör vikten av att ytterligare förstärka svensk livsmedelsproduktion, inte minst primärproduktionen. För att få en robust och motståndskraftig svensk livsmedelskedja och en ökad svensk produktion så måste livsmedelsföretag verka under rätt förutsättningar. Redan innan Ryssland invade ­ rade Ukraina var delar av sektorn hårt utsatt, med ökade priser på insatsvaror för primär ­ produktionen och en pandemi som gjort djupa sår i restaurang- och besöksnäringen. Vi behöver nu en rejäl kraftsamling för att den svenska livsmedelssektorn ska kunna göra den förflyttning som behövs och på så sätt stärka Sverige. Inte bara för att över ­ leva, sett till dagens osäkerhet och eskalerande kostnader, utan för att kunna leda den hållbara utvecklingen på ett lönsamt sätt och stärka konkurrenskraften på lång sikt. Livsmedelskedjan består av privata aktörer, där varje aktör i varje led måste ta ansvar för att livsmedelskedjan ska fungera och vara robust. Det innebär att såväl stora grossist ­ handlare, livsmedelsföretag och små och medelstora lantbrukare inom primärsektorn är viktiga. Vi behöver nyttja livsmedelsstrategin som en möjliggörare att stärka Sverige genom ökad livsmedelsproduktion som kan förbättra Sveriges beredskap. För att stärka Sverige genom livsmedelsproduktionen behöver livsmedelsstrategin, som innehåller konkreta satsningar inom flera områden, på längre sikt uppdateras. Hittills har den tidigare socialdemokratiska regeringen satsat på följande områden: Kompetensförsörjningen i hela landet Under kris och beredskap så måste livsmedelskedjans företag och personal säkerställa livsmedelsförsörjningen. Här är både bransch och myndigheter eniga om att situationen nu är ohållbar och att gemensamma satsningar på kompetensförsörjning i hela landet är avgörande för att bygga konkurrenskraftiga företag. Innovation För att nå målen i livsmedelsstrategin och möjliggöra att svenska företag tar ledningen i hållbarhetsomställningen av livsmedelssystemet behöver svenska entreprenörer och företagare ha de bästa förutsättningarna för att leda utvecklingen vad gäller innovativ produktion, förädling, process eller introduktion av ny mat. Genom fler satsningar som involverar offentliga och privata aktörer kan vi gemensamt skapa förutsättningar för en ökad innovationshöjd i den svenska livsmedelskedjan. Regelförenkling Det är viktigt att myndigheter med uppdrag kring regelförenkling samverkar med branschen, utgår från företagsperspektivet i sin tillämpning och ges rätt förutsättningar att leverera på sina uppdrag och därmed göra det enklare för företagen, inte mer komplicerat. Genom samordningsuppdraget som den tidigare socialdemokratiska regeringen har givit Tillväxtverket har vi kommit en bit på väg, men en ytterligare tydlig satsning behövs för att vi ska få till en konkret förändring. Export En konkurrenskraftig livsmedelsindustri är beroende av exporten för att kunna vara lönsam. Ett sätt att skapa möjligheter för ökad export är genom att öppna fler marknader för svensk export, det så kallade marknadstillträdesarbetet. Både myndigheter och bransch lyfter såväl arbetssätt, administrativ börda och tidsåtgång som hinder för att detta arbete ska flyta på i önskad takt. Växtförädlingens roll i det svenska jordbruket Växtförädling och modern växtbioteknik kommer att vara en viktig pusselbit i EU:s och Sveriges jordbruk framöver. Nya tekniker som exempelvis CRISPR-Cas9 möjliggör framtagande av grödor för en hållbar livsmedelsproduktion och främjar utvecklingen av ett hållbart jord- och skogsbruk. Vi socialdemokrater tycker att det är viktigt att man lyssnar på och utgår ifrån vetenskapen och forskningen i frågor gällande kloning eller genmodifierade (GMO) produkter och behandlingar. Gentekniken ska vara etiskt försvarbar och det måste vara en säker användning av gentekniken så att människors och djurs hälsa samt miljön skyddas. Vi tror också att detta är en viktig fråga att diskutera framåt och som kan leda till förbättrad livsmedelsförsörjning i världen, bättre produkter som är producerade mer hållbart och ny behandling av sjukdomar. Exempelvis kan vi med genmodifierade grödor möjliggöra ökad motståndskraft mot vissa sjukdomar och att man i framtiden slipper använda gödnings- och bekämpningsmedel. Vi kan också med hjälp av genterapi behandla sjukdomar som vi inte tidigare kunnat behandla. Vi ser det som mer etiskt försvarbart när man använder tekniker som ”klipper bort” gener, som CRISPR-Cas9-tekniken som vann nobelpriset i kemi 2020, än att lägga till gener i grödor. Vi social ­ demokrater tycker att det är viktigt att alltid väga risk mot nytta och att hänsyn tas till försiktighetsprincipen när man fattar beslut om huruvida GMO ska användas eller inte. Nedsättning av slakteriavgifter På regeringens uppdrag har Livsmedelsverket under perioden 2018–2020 arbetat för att effektivisera och modernisera den offentliga kontrollen på slakterier och vilthanterings ­ anläggningar. Från och med 2020 tillämpas en ny modell för styrning av kontrollen som ger bättre förutsättningar för uppföljning av verksamheten. Åtgärder har genomförts för att förenkla och standardisera kontrollarbetet på slakterierna, t.ex. genom att testa nya arbetssätt i slakten, nya kontrollmetoder samt att utveckla digitala stödverktyg. En särskild satsning för att underlätta för små slakterier och vilthanteringsanläggningar i glesbygden har gjorts. Vetenskapliga studier som genomförts i samarbete med SLU och publicerades hösten 2020 visade att tillförlitligheten vid distansbesiktning med hjälp av digitala verktyg är god. Det finns idag ett behov av flera små och mobila slakterier. Slakt direkt på gården ger den bästa djurvälfärden genom att de stressfyllda momenten vid slakttransporter och vistelse på slakteriet försvinner. Skogen – vårt gröna guld Den svenska skogen är vårt gröna guld som skapar jobb och hållbar tillväxt i hela landet. Men den svenska skogen har också ett unikt naturvärde och ska därför förvaltas i balans mellan naturvård och skogsbruk. Skogen spelar också en central roll i klimat ­ omställningen genom att ersätta fossila produkter och som kolsänka samtidigt som den skapar framtidens jobb. Skogens alla värden – jobb, biologisk mångfald, kulturmiljö, friluftsliv, naturturism, renskötsel, jakt, fiske och besöksnäring bör komma samhället till del i största möjliga mån. Klimatförändringarna utgör ett hot mot det svenska skogs ­ bruket och dess brukningsmetoder. Den svenska skogen kommer sannolikt växa snabbare på grund av ett varmare klimat, men samtidigt ökar riskerna för skador. Genom att anpassa skogsbruket för att klara ett förändrat klimat förbättras möjligheterna för skogen att stå emot exempelvis stormar, insektsangrepp och svampangrepp och risken för körskador motverkas. Skogen påverkas av klimatförändringarna på flera sätt, men kan också spela en viktig roll för att minska klimatförändringarna. Vi socialdemokrater erkänner skogens sociala värde som den ger till hela landet. Den tidigare socialdemokratiska regeringen satsade resurser på upprustning av leder så att fler tar sig ut i de svenska skogarna för rekreation, svamp- och bärplockning och dubblerade stödet till friluftsorganisationer. Denna satsning röstades bort av partier som ingår i det nuvarande regeringsunderlaget. Den tidigare socialdemokratiska regeringen presenterade en proposition om stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund. Propositionen innehåller åtgärder för att stärka äganderätten vid formellt skydd av skog, att klimatanpassning och den biologiska mångfalden ökar i produktionsskogen. Vi anser att Sverige ska ha en växande skogsnäring och ökad hållbar skoglig tillväxt som tillsammans med resurs ­ effektivitet och ökad cirkularitet ger god och säkerställd tillgång till biomassa från den svenska skogen. I skogen har vi förnybar råvara som kan stärka Sverige och minska EU:s osunda beroende av fossil energi och kritiska insatsvaror. Vi är kritiska till regeringens avisering om att minska reduktionsplikten till EU:s miniminivåer. Den planerade sänkningen innebär ökade utsläpp med cirka fem miljoner ton per år och att Sverige inte klarar av att nå uppsatta klimatmål. Det kan i sin tur leda till krav från EU på Sverige att bevara svensk skog, det vill säga minska avverkningen, för att uppfylla kraven om ökad kolsänka som binder koldioxiden. Det skulle få stora konsekvenser för skogsnäringen i form av färre jobb men också minskade möjligheter till att använda biobränsle och biobaserat material för att ersätta fossila produkter. Vi är kritiska till att beslutet inte föregåtts av en konsekvensanalys av hur den svenska skogsnäringen påverkas. Ett aktivt skogsbruk som är klimatsmart och miljömässigt hållbart samtidigt som det skapar jobb och hållbar tillväxt i hela Sverige bygger vår nya växande bioekonomi. Bioenergin är en möjliggörare i den förnybara omställningen. Nya förnybara lösningar ska utvecklas för att bryta oljeberoendet. Förädlingsgraden ska öka och fler hus ska byggas i svenskt trä. Med ökad inhemsk produktion av flytande biodrivmedel kan vi stärka vår försörjningsförmåga och energisäkerhet. Skogens värdekedja har stor betydelse för sysselsättningen i Sverige. Av svensk industris totala sysselsättning, export, omsättning och förädlingsvärde svarar skogsindustrin för 9–12 procent. Skogs ­ programmets inriktning på utveckling och ökad samsyn runt skog och skogsbruk främjar möjligheterna till ökad sysselsättning. Ökad hållbar tillväxt i skogen ger förutsättningar för en växande bioekonomi, som ger sysselsättning över hela landet. Äganderätten i skogen är grunden för att i ökad utsträckning kunna ta tillvara skogens potential för ekonomi, klimat och miljö. Frivillighet ska vara grunden vid skydd av skog, och det är av stor vikt att regeringen säkerställer ersättning till de skogsägare som har rätt till det. Det nationella skogsprogrammet mot 2030 Arbetet med det nationella skogsprogrammet och dess vision för jobb och hållbar till ­ växt i hela landet samt för utveckling av en växande bioekonomi bör utvecklas i enlighet med prop. 2021/22:58. Ett nationellt skogsprogram ger långsiktiga spelregler för en bransch med stor potential att växa. Det har tagits fram i bred enighet mellan politiska partier, branscher och intresseorganisationer. Så kan ett starkt samhälle säkra vår livs ­ miljö, jobb och välfärd. I prop. 2021/22:58 som lämnades till riksdagen i november 2021 bedömde den tidigare socialdemokratiska regeringen att visionen för skogsprogrammet fortsatt ska gälla och sträcka sig fram till 2030, det vill säga samma målår som Agenda 2030. Den tidigare socialdemokratiska regeringen bedömer även i propositionen att nationella skogsprogrammet bör utvecklas för att ytterligare främja en växande skogs ­ näring och ett hållbart skogsbruk. Programmet bör bygga på skogspolitikens jämställda mål om produktion och miljö. Vi socialdemokrater vill se en jämställd skogssektor. Jämställdhet är inte bara ett egenvärde – en inströmning av kompetenta och engagerade kvinnor och män till våra skogliga arbetsplatser är en direkt förutsättning för kompetensförsörjningen och branschens överlevnad. Behoven av en fortsatt effektiv arena för dialog och samverkan runt skogsfrågor både nationellt, regionalt och internationellt ökar. Det nationella skogsprogrammet utgör en plattform för dialog mellan skogens intressenter, myndig ­ heter och regeringen. Programmet är en tydlig arena för diskussioner om frågor centrala för sektorn och ambitionen med den breda och inkluderande ansatsen har varit bra för processen. Begreppet nationellt skogsprogram är internationellt etablerat, och skogs ­ program är ett centralt verktyg i arbetet för ett hållbart brukande och bevarande av skog. Skogsstyrelsen har i uppdrag att stödja processen med det nationella skogsprogrammet (N2019/03247/SMF, N2019/00843/SMF) och har en nuvarande finansiering 2020–2022 som motsvarar 26 + 22 + 22 miljoner kronor dessa tre år. Skogsstyrelsens arbete ger skogsprogrammet stabilitet och långsiktighet. I arbetet ingår olika aktiviteter i skogs ­ programmets årscykel som årskonferens, seminarier, projekt och att fördela medel till regionala skogsprogram/strategier. Som en del i skogsprogrammet bedrev den tidigare socialdemokratiska regeringen ett aktivt internationellt arbete, bland annat inom EU. Flera högaktuella frågor och förslag runt skog finns inom EU och internationellt bl.a. behövs ökad dialog och policy ­ utveckling. I mars 2022 har den tidigare socialdemokratiska regeringens förslag i skogspropositionen behandlats av riksdagen. Propositionen innehåller flera förslag till olika uppdrag. Medel för skogsprogrammets fortsättning är dock så omfattande att det inte är möjligt att genomföra inom ram. Skogsstyrelsen fördelar medel och ger stöd till bl.a. regionala skogsprogram och strategier, uppdrag, arrangerar aktiviteter i skogs ­ programmets årscykel med årskonferens och seminarier m.m. Även internationella aktiviteter ingår i arbetet. En bättre dialogprocess och en bred ansats för nationella skogsprogrammet bedöms ha långsiktiga positiva effekter för miljön och för skogens sociala värden, då de behandlas integrerat med skogsproduktion och andra frågor. Den ökade hållbara skogstillväxt som eftersträvas, med ökade möjlighet till substitution av fossila råvaror, kan indirekt bidra till minskad klimatpåverkan. Skydd av skog, förbättrad miljöhänsyn samt ett mer effektivt naturvårdsarbete ger förutsättningar för förbättrade livsmiljöer för biologisk mångfald. Sammantaget bidrar förslagen positivt till skogsvårds ­ lagens miljömål och flera av riksdagens miljökvalitetsmål, liksom internationella åtaganden. Rådgivning Skogens motståndskraft behöver stärkas. I enlighet med prop. 2021/22:58 behöver kunskap om skogsskötsel för ökad kvalitet och lönsamhet i skogsbruket spridas för att bidra till en ökad hållbar tillväxt och hållbart brukande i skogen. Den svenska skogs ­ politiken bygger i stor utsträckning på frihet under ansvar där ekonomiska styrmedel såsom subventionerad skogsproduktion inte används. Därför är rådgivning ett viktigt verktyg för att öka aktiviteten i skogen och därmed tillväxten/produktionen. Kampanjen bör enligt propositionen innefatta rådgivning om naturvårdande skötsel, användning av alternativa brukningsmetoder, såsom hyggesfritt skogsbruk, hållbar skogsgödsling, effektivare miljöhänsyn och klimatanpassning i skogsbruket. Vidare bör skogsskötsel för bättre balans mellan klövvilt och fodermängder ges stort utrymme i rådgivningskampanjen. Naturnära jobb Kompetensbristen i de gröna näringarna kan lindras med Naturnära jobb som även bidrar med att stärka natur- och skogsvården samt främja friluftsliv, kulturmiljö, rekreation och turism, vilket ger ett mervärde för många människor. Naturnära jobb är ett arbets ­ marknadsprojekt i samarbete mellan Skogsstyrelsen, Arbetsförmedlingen, Naturvårds ­ verket, SGU och länsstyrelserna. Skogsstyrelsen samordnar och anställer arbetssökande i arbetslag, koordinerar arbetet och anställer arbetsledare. Naturvårdsverket samordnar länsstyrelsernas arbete genom att bland annat underlätta för erfarenhetsutbyte och bidra med vägledning. Länsstyrelserna i sin tur tillhandahåller och samordnar de arbetsupp ­ gifter arbetslagen utför, såsom naturvårdande skötsel, strandstädning, bekämpning av granbarkborre och invasiva arter samt restaurering och röjning av leder och rastplatser i naturreservat. SGU samordnar arbetsuppgifter inom sitt ansvarsområde såsom källinventering och röjning vid geologiska sevärdheter. Uppbyggnad av den lokala organisationen för Naturnära jobb genomfördes under sommaren 2020 och var igång på 32 orter i slutet av augusti samma år. Enligt utvärdering från 2022 har arbetsuppgifter genomförts på en areal om 5 490 hektar samt en sträcka på 445 km under perioden den 1 oktober 2020 till den 31 december 2021. Artskyddet Det har uppstått en osäkerhet kring vad som är tillräcklig hänsyn i samband med skogs ­ bruk för arter som är skyddade enligt artskyddsförordningen. Det är en problematisk situation då den skapar oro och osäkerhet för skogsägare och myndigheter. Det får nega ­ tiva konsekvenser för skogsbruket och skogsägare får svårt att planera sin verksamhet. Bakgrunden är inte förändringar i svensk lagstiftning utan nya rättsfall som tolkar EU ‑ reglerna om artskydd som gällt under en längre tid i Sverige och EU. Problematiken är samtidigt inte ny utan har uppmärksammats av skogsägare, myndigheter och domstolar sedan en tid tillbaka. Vi socialdemokrater anser att det ska vara möjligt att uppnå såväl målen för skogspolitiken som riksdagens miljömål om Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv, och att samtidigt leva upp till våra EU-rättsliga åtaganden. Den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen beslutade den 20 maj 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över artskyddsförordningen (2007:845) och ta ställning till om ändringar i miljöbalkens ersättningsbestämmelser eller andra delar av balken är nödvändiga för att översynens syfte ska kunna nås. Artskyddsutredningen lämnade sitt betänkande Skydd av arter – vårt gemensamma ansvar (SOU 2021:51) till regeringen i juni 2021. Betänkandet innehöll bland annat förslag om att myndigheterna ska ta fram information om fridlysta arter, råd och riktlinjer för hänsynskrävande miljöer samt besluta om s.k. livsmiljöunderlag. Den tidigare socialdemokratiska regeringen har även vidtagit åtgärder för att trygga skogsbruket. Man har bland annat aviserat en översyn av miljöbalken samt ändrat i artskyddsförordningen som avser hur artskyddsbestämmelserna i fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet ska införlivas i förordningen. Man har också givit naturvårdsverket i uppdrag att ta fram förebyggande strategier och arbetssätt, riktlinjer och vägledningar för artskydd i skogen. Skogsstyrelsen behöver medel för utökad tillsyn kopplat till artskyddsförordningen och rättsutvecklingen på området. Det kan handla om att granska befintliga fynduppgifter av fridlysta arter eller nyinkomna fynduppgifter från tredje part, förelägga markägare om fördjupade undersökningar eller inhämtande av artuppgifter, stämma av bedömningar med länsstyrelsen, bedöma underlag om hänsyn till fridlysta arter, förelägga om försiktighetsåtgärder eller förbjuda åtgärder. I vissa fall krävs fält ­ besök för detta. Rättsutvecklingen inom artskyddet är sådan att det ställs krav på Skogs ­ styrelsen som inte längre är möjliga att hantera genom prioriteringar av tillsynen. Avverkningsanmälningar enligt skogsvårdslagen har hittills sällan krävt fördjupade utredningar och beslut. Rättsutvecklingen innebär att Skogsstyrelsen i samtliga anmäl ­ ningar om avverkning enligt skogsvårdslagen, som också gäller som en anmälan om samråd enligt miljöbalken, är skyldig att göra en bedömning av åtgärdens påverkan på skyddade arter utifrån miljöbalken. Denna bedömning, oavsett om det resulterar i ett beslut eller inte från myndigheten, kan sedan överklagas av miljöorganisationer. Antalet inkommande synpunkter, underlag och överklaganden är högt och tar stora resurser i anspråk. Därför är det av största prioritet att Skogsstyrelsen säkras medel för ersättning till markägare som nekas avverkning eller får krav på långtgående hänsyn utifrån bestämmelserna om artskydd. Om Skogsstyrelsen fattar beslut med stöd av 12 kap. 6 § miljöbalken, med så långtgående krav på hänsyn att pågående markanvändning avsevärt försvåras, så kan markägare ha rätt till ersättning. Sveriges vatten- och livsmedelsberedskap Coronapandemin och inte minst Rysslands illegala invasion av Ukraina har belyst vikten av att Sverige har en god beredskap och robust livsmedelsförsörjning i händelse av kris. Den 18 maj 2022 lanserade den tidigare socialdemokratiska regeringen en myndighetsreform för civilt försvar och i syfte att stärka landets motståndskraft under fredstida krissituationer, höjd beredskap och krig. Regeringen inrättade då beredskaps ­ sektorer och Livsmedelsverket utsågs till sektorsansvarig myndighet. I sektorn Livs ­ medelsförsörjning och dricksvatten ingår utöver Livsmedelsverket också Jordbruks ­ verket, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), Naturvårdsverket och länsstyrel ­ serna. Livsmedelsverket ska samordna och driva på beredskapsarbetet i hela livsmedels ­ sektorn. Sedan tidigare samordnar Livsmedelsverket kris- och beredskapsplanering för dricksvattenförsörjning och för livsmedelsförsörjning i ledet efter primärproduktion. Som en del i detta arbete har olika typer av kunskapsunderlag, stöd och verktyg tagits fram. Jordbruksverket är ansvarig myndighet när det gäller kriser som kan drabba jordbruket, vilket kan handla om allt från djursjukdomar till radioaktivt nedfall. En förstärkt livsmedelsberedskap behövs för att trygga försörjningen i händelse av någon säkerhetspolitisk kris. Som ett led i arbetet att stärka det civila försvaret och livs ­ medelsberedskapen har den förra regeringen tillsatt en särskild utredare som ska föreslå en utvecklad inriktning för Sveriges livsmedelsberedskap. En fråga som har återkommit i fråga om livsmedelsberedskap är behovet av statliga beredskapslager. Utöver lager ­ hållning som metod, behöver förmågan hos näringslivets aktörer att motstå störningar öka. Den tidigare socialdemokratiska regeringen har också givit Statskontoret i uppdrag att analysera kommuners och regioners nuvarande förutsättningar att säkerställa livs ­ medelsberedskap inom sina verksamhetsansvar. Statskontoret ska lämna en muntlig delredovisning senast den 31 maj 2023 och slutredovisa uppdraget till Regeringskansliet senast den 3 oktober 2023. Utöver det har den tidigare socialdemokratiska regeringen tillsatt en utredning om att stärka den offentliga kontrollen för att upptäcka och mot ­ verka fusk i den jordbruksbaserade livsmedelskedjan, eftersom fuskkontrollen skiljer sig på många sätt från vanlig kontroll och kräver större resurser och annan typ av kompetens från myndigheterna. Uppdraget ska redovisas senast den 29 februari 2024. Ett långsiktigt hållbart nyttjande av fiskbestånd En effektivt genomförd fiskeriförvaltning och efterlevnad av dess regler innebär positiva effekter på såväl bevarande som nyttjande av fiskresursen och därmed möjligheter att producera mer livsmedel. För att säkerställa ett långsiktigt hållbart nyttjande av fisk ­ bestånd och ekosystem kommer behovet av kontroll av fiskets bedrivande ytterligare öka. Med Sveriges hundratusen sjöar, tiotusentals mil strömmande vattendrag och cirka tvåhundra mil av kust med kringliggande hav finns goda förutsättningar för såväl fiskeri ­ näringen som ett växande vattenbruk. Skiftande vatten‑ och naturtyper från norr till söder ger mycket goda möjligheter för fritidsfiske och fisketurism. Det finns en tydlig ambition i såväl Sverige som internationellt att satsa på en cirkulär blå ekonomi. Vatten ­ bruk är exempel på en viktig näringsgren med stor tillväxtpotential. För närvarande pågår dessutom en översyn av EU:s kontrollförordning och revider ­ ingen kan med största sannolikhet antas öka fiskerikontrollens omfattning och därmed krav på Havs- och vattenmyndigheten. Miljöövervakningen i kustvatten och utsjö ­ områden ger viktiga underlag till uppföljning av de nationella miljömålen. Data ska även bidra till uppföljning av storskaliga förändringar, vara underlag för åtgärder och för långsiktigt hållbar förvaltning av biologisk mångfald, vatten- och fiskeresurser. En god havsmiljö med fiskekvoter på långsiktigt hållbara nivåer är förutsättningar för en livskraftig fiskeri- och beredningsnäring. Under senare år har det blivit uppenbart att marina resurser är viktiga för att stärka Sverige och för Sveriges beredskap. Covid-19-pandemin och krisen i Ukraina har visat vikten av att stärka de blå näringarna för att kunna öka livsmedelsförsörjningen både i Sverige och globalt. Fisket och de blå värdekedjorna är viktiga för Sverige. De är viktiga för tillväxten och för landsbygdsutvecklingen och de spelar också en avgörande roll i den gröna omställningen. Vi socialdemokrater vill främja och utveckla den svenska fiskeri ­ näringen på både kort och lång sikt, skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till en hållbar utveckling i hela landet genom bland annat hållbar fiskuppfödning med höga miljökrav som kan skydda vilda bestånd av fisk och skapa jobb på landsbygden. En levande fiskenäring förutsätter ett stärkt havsmiljöarbete för att minska övergödningen, låta fiskebestånden återhämta sig och stärka Östersjön som ett levande hav. Den social ­ demokratiska regeringen arbetade aktivt med att stärka förutsättningarna för fisket, genom bland annat en utflytt av trålgränsen på prov, satsningar på rent hav-projekt samt satsningarna inom ramen för Havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet som bidrar till långsiktigt goda fiskbestånd. Socialdemokraterna värnar det småskaliga kustnära fisket. Frågan om trålgränsen är viktig, inte minst i ambitionen att värna en hållbar fiskeförvaltning. Vi socialdemokrater ser det som mycket angeläget att trålgränsen flyttas ut för industriellt fiske, men att det också är viktigt att förändringar sker med stöd i vetenskapliga underlag och i samverkan med berörda länder. Den tidigare socialdemokratiska regeringen har givit Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att genomföra ett tidsbegränsat vetenskapligt projekt som motsvarar en utflyttning av trålgränsen för fartyg som fiskar efter pelagiska arter i Östersjön, i syfte att utvärdera effekterna på sill- och strömmingsbeståndens biomassa samt deras storleks-, bestånds- och åldersstruktur. Det vilar ett stort ansvar på den nya högerkonservativa regeringen att fortsätta verka för den utveckling som den socialdemokratiska regeringen har inlett och att värna om miljöarbetet så att Östersjön åter kan bli ett levande och välmående hav. Jakt och rovdjur Sverige ska vara ett föregångsland i att förvalta våra naturresurser och viltstammar på ett etiskt hållbart sätt. De ideella insatserna inom ramen för det allmänna uppdraget måste tillvaratas och utvecklas. Konflikterna kring jakten på rovdjur måste upphöra och ordning och reda skapas i förvaltningen av dessa. Älgförvaltningen ska skapa en livs ­ kraftig stam med hög kvalitet och i balans med betet. Den ska nu utvärderas och vi ska undersöka om vi ska gå mot en samlad klövdjursförvaltning. Starka krafter vill använda frågan om rovdjur för att dra isär Sverige. Det accepterar vi inte, utan vi vill hitta lösningar som leder till att människor kan leva och verka på landsbygden samtidigt som vi bevarar en biologisk mångfald. Skyddsjakt och licensjakt är viktiga verktyg i förvaltningen. Besluten ska fattas regionalt, vara utformade så att de följer EU-rätten och fattas i god tid så att det finns utrymme för överklaganden. Den socialdemokratiska regeringen fattade flera viktiga beslut för att stärka jakten och viltbeståndet, bland annat ändrades Naturvårdsverkets instruktion för att myndigheten ska främja brukandet av vilt som resurs samt gavs myndigheten uppdrag att utreda behov av författningsändringar i syfte att skydda uppgifter kopplade till jakt och jägare. Jakten är en viktig del i många människors liv. Den stärker landsbygden och håller människor samman. Sverige är ett avlångt land och där viltet och jakten skiljer sig åt. Vi socialdemokrater tycker att det är viktigt att vi värnar det lokala och vill att beslut gällande en hållbar och etisk jakt ska fattas så nära medborgarna som möjligt. Vi ser länsstyrelserna och viltförvaltningsdelegationerna som viktiga och vill att deras arbete och mandat utvecklas. Vi vill göra en översyn av älgjakten och en samlad klövdjurs ­ förvaltning. Vargen påverkar i vissa fall människor som bor och verkar på landsbygden. Social ­ demokraterna tar människors oro på stort allvar. Samtidigt måste Sverige fortsatt leva upp till EU:s art- och habitatdirektiv om gynnsam bevarandestatus för att skydda hotade arter. Varg, björn, järv, lodjur och kungsörn ska uppnå och bibehålla gynnsam bevarande ­ status, men utan att tamdjurshållning påtagligt försvåras och socioekonomisk hänsyn ska tas. Dock ser vi hur vargstammen ökar varje år och enligt oss socialdemokrater är dagens population på över 460 individer för stor. För att den ska vara förutsägbar behöver den kraftigt minskas. Därför har vi givit Naturvårdverket i uppdrag att titta på hur vi kan nå riksdagens beslutade mål om ett intervall på 170–270 vargar samtidigt som vi bibehåller en gynnsam bevarandestatus. Det kan exempelvis handla om att förbättra vargens genetiska status så att vi kan få ner antalet vargar. Skyddsjakten är i förvaltningen av varg ett viktigt instrument och ska ses över. Vi socialdemokrater vill göra det enklare att förvalta vargen och drev frågan i EU om att flytta vargen från bilaga 4 till bilaga 5 i art- och habitatdirektivet. Dagens kostnader för vildsvinsskador på grödor är inte acceptabla. Det gäller numera även de skador som framför allt stora horder av dovhjortar orsakar. En ökad möjlighet att vidta förebyggande åtgärder mot viltskador eller få ersättning för skador innebär positiva effekter på såväl bevarande av viltet som möjligheten att producera mer livsmedel. Den tidigare socialdemokratiska regeringen ändrade jaktförordningen för att hitta effektivare metoder för att bedriva jakt på framförallt vildsvin och gav berörda myndigheter i uppdrag att förenkla hantering och försäljning av vildsvinskött. I april 2020 delade regeringen ut ett så kallat vildsvinspaket med flera uppdrag till Jordbruks ­ verket, Livsmedelsverket, länsstyrelserna och Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA. Syftet är att ge konsumenterna större tillgång till och utbud av vildsvin som livsmedel genom att förenkla för jägare att kunna sälja vildsvin direkt till konsumenter och detalj ­ handlare. Under de senaste decennierna har skarvens utbredningsområde utökats i Sverige och Europa, till följd av en kraftig populationstillväxt. Skarvpopulationen påverkar fisket negativt, genom att skarvar angriper fångst och skadar redskap. Socialdemokraterna vill verka för en kraftig minskning av antalet skarvar. Den tidigare socialdemokratiska regeringen har också givit Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att revidera förvaltningsplanen för jakt på olika sälarter. Sälpopulationen har haft en mycket stark tillväxt de senaste åren och bedöms nu ha gynnsam bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet. Till exempel beräknas antalet gråsälar i Östersjön för närvarande uppgå till mellan 38 000 och 50 000 individer. Sälar tar fisk direkt ur fiskenäten och förstör fiskeredskap samtidigt som sälmask har negativ påverkan på torskbeståndens kondition och levnadsvillkor. Gråsälens beståndstillväxt medför konsekvenser för torskbestånden och kustfisket. Sälen kan som resurs användas på många sätt. Både som föda men också som sälolja, vilket har både bruksvärde och dokumenterad medicinsk användning. Traditionellt har byggnader i skärgården varit målade med målarfärg med sälolja som bas. Hela havets ekosystem måste fungera och förvaltning av säl och skarv ska ingå i en ekosystembaserad havsförvaltning. En livskraftig rennäring Vi socialdemokrater anser att en livskraftig rennäring och andra samiska näringar är en grundförutsättning för en levande samisk kultur. Renskötseln rymmer samernas unika livsmönster som urbefolkning. Det gäller för alla samer, också för dem som inte har förmånen att vara renskötare. Ur renskötseln stammar också slöjden, viktiga delar av språket, och nära kopplat till renskötseln finns också de för samerna så viktiga näring ­ arna jakt och fiske. Renskötseln är nomadiserande, genomförs i stor samklang med naturen, och kräver därför en unik tillgång till land och vatten. Det fordrar med nöd ­ vändighet att den är reglerad. Renskötseln är också viktig för att Sverige ska nå miljö ­ kvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö. Även klimatförändringar och extremväder har en betydande påverkan på rennäringens verksamhet. Att framställa underlag för mark ­ användningen, till exempel renbruksplaner, är en av de viktigaste åtgärderna för att minimera intressemotsättningar i renskötselområdet. Ett förstärkt djurskydd Alla Sveriges tamdjur, sällskapsdjur och produktionsdjur ska hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att deras hälsa och välmående främjas. Djurskydds ­ kontrollen ska vara rättssäker, likvärdig och effektiv så att vi kan känna oss trygga med att våra djur behandlas väl. Den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen införde en modern djurskyddslag som ger ökade krav på djurägare och slår fast att djur ska få bete sig naturligt. Ett starkt djurskydd gör djuren friskare och istället för att proppa dem fulla med antibiotika hålls djuren i lantbruket friska genom förebyggande åtgärder. Använd ­ ningen av antibiotika ökar globalt och är ett växande problem som kan leda till allvarlig spridning av multiresistenta bakterier. Samtidigt som vi ställer höga krav på våra svenska bönder vill vi även ha höga krav på maten som vi ger våra barn och äldre i skolan och i äldreomsorgen. Vi vill göra det obligatoriskt att, vid alla upphandlingar av animaliska livsmedel, ställa krav på att produktionen har skett med höga krav på djurskydd och låg grad av användning av antibiotika – precis som i Sverige. Den offentliga sektorn ska vara bäst i klassen och svenska bönder ska prioriteras. Det svenska djurskyddet i lantbruket ger svensk mat en konkurrensfördel. Hit hör bland annat beteskravet som innebär viktiga djurvälfärdsfördelar. Förutom att djuren får utlopp för sitt naturliga beteende får de även motion. Kor som går ut och betar på sommaren blir också friskare än de som står inne. För att stärka djurskyddet ytterligare har den tidigare socialdemokratiska regeringen tillsatt en utredning som ska analysera hur kamerabevakning skulle kunna användas för att stärka djurskyddet för de djur som hanteras på slakterier och föreslå hur ett krav på kamerabevakning skulle kunna utformas. Den tidigare regeringen har också beslutat om att kattägare ska vara tvungna att märka och registrera sina katter på samma sätt som i det nuvarande systemet med märkning och registrering av hundar. Syftet med förslaget, att tydliggöra ansvaret för katter, är att få ned antalet djur som saknar ett hem och i förlängningen få ned antalet djur som lider. Utöver ovanstående har den tidigare socialdemokratiska regeringen även beslutat att minkuppfödningen ska granskas vidare. Nästa år ska EU-kommissionen presentera sitt förslag till förstärkningar av djur ­ skyddslagstiftningar inom EU. Det ger Sverige en stor möjlighet att vara med och stärka djurskyddet och djurvälfärden inom hela unionen. Det behövs skärpta regler, bland annat när det kommer till transport av djur. Vi har föreslagit en maximal tidsgräns på åtta timmar för transport av tamdjur och en tidsgräns på 24 timmar för sjöfartstransporter av djur. Inget djur ska behöva utsättas för det lidande och den stress som långa transporter kan innebära. Veterinärbristen i Sverige Tillgången till en god djursjukvård är viktig både för djur och djurägare. Vi måste därför komma tillrätta med veterinärsbristen. De bemanningssvårigheter som finns inom djurens hälso- och sjukvård ser vi socialdemokrater mycket allvarligt på. Framåt handlar det om att fler veterinärer behöver utbildas. Här har den tidigare socialdemokratiska regeringen gjort en riktad satsning på SLU för att utöka utbildnings ­ platserna för att bli veterinär och djursjukskötare. Det handlar om en satsning på 37,5 miljoner 2022 som succesivt ökar till 71 miljoner per år från 2027. Här är målet att ytterligare 40 veterinärer och 20 djursjukskötare ska utbildas varje år. Dessutom fattade regeringen beslut om att tillsätta en stor utredning av hela veterinärmarknaden. I det ingår att titta på frågan om personalförsörjning och bedöma behovet av antalet utbild ­ ningsplatser både på kort och lång sikt. Den utredning som arbetar har som uppgift att undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att säkerställa en hållbar och långsiktigt välfungerande hälso- och sjukvård för djur i hela landet. Syftet är att vi ska få till ett system som fungerar på lång sikt. I det ingår resurs- och jourfrågan. Anslagsförändringar Under anslag 1:1 Skogsstyrelsen avsätter Socialdemokraterna 50 miljoner kronor och under anslag 1:2 Insatser för skogsbruket avsätter Socialdemokraterna ytterligare 50 miljoner under 2023. Satsningarna motiveras delvis utifrån Skogsstyrelsens behov av kraftigt ökade resurser för tillsyn på grund av rättsutvecklingen. Avverkningsärenden kommer framöver att leda till en större resursinsats från Skogsstyrelsen. Kunskaps ­ kravet samt sannolikt ökad administration kommer att öka kostnaderna rejält för skogs ­ ägarna. Därutöver kan en ökad mängd förbud leda till väsentligt större kostnader för ersättning till markägare. Det sistnämnda beror på hur pågående rättsprocesser och politiska processer landar i rätt till ersättning, inte minst kopplat till artskyddsärenden. Satsningarna omfattar också Skogsstyrelsens övriga verksamhetsområde med natur- och kulturmiljövårdsåtgärder inom skogsbruket och åtgärder för att anlägga och vårda skog, samt kunskapsspridning och rådgivning om ökad tillväxt i våra skogar. Skogsstyrelsens uppdrag att arbeta för enklare vägar till jobb och samarbeta för att tillvarata den jobbpotential som finns inom de gröna näringarna i hela landet genom naturnära jobb. Under anslag 1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet tillför vi 15 miljoner kronor för att minska veterinärkostnaderna för företag med avlägset belägen djurhållning avseende livsmedelsproducerande djur. Det är viktigt utifrån djurvälfärden och för en robust livsmedelskedja. Under anslag 1:22 Främjande av rennäringen m.m. tillför vi 10 miljoner kronor för att rennäring ska klara sina kostnader. Mot bakgrund av pandemin och Rysslands illegala krigföring i Ukraina ser vi socialdemokrater ett behov av att stärka Sveriges beredskap på livsmedels- och dricksvattenområde. Därför tillför vi under anslag 1:27 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet 5 miljoner kronor. Sammanlagt satsar vi 130 miljoner kronor mer än den högerkonserva ­ tiva regeringen på utgiftsområde 23. Anna-Caren Sätherberg (S) Joakim Järrebring (S) Malin Larsson (S) Tomas Kronståhl (S) Jytte Guteland (S) Johan Löfstrand (S) Sofia Skönnbrink (S) === HB022629: Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hb022629 Motion till riksdagen 2023/24:2629 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur enligt förslaget i tabellen i motionen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kraftfulla åtgärder behövs för att Sverige ska lyckas ställa om till ett fossilfritt välfärdsland för att leva upp till Parisavtalet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en rättvis klimatomställning bör öka Sveriges konkurrenskraft och skapa jobb i hela landet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det klimatpolitiska ramverket ska värnas och att förslag om skärpta och kompletterande mål, såsom konsumtionsbaserade utsläpp och sektormål, bör diskuteras och förankras brett med andra partier i Miljömålsberedningen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska vara en förebild för andra länder och driva på i EU och FN för att världens länder ska öka sina åtaganden för att göra verklighet av Parisavtalets ambitioner och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det svenska klimatarbetet kräver satsningar på miljöövervakning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska uppdatera Sveriges klimatanpassningsstrategi och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en beredskapsgeneral ska införas vars syfte är att koordinera länsstyrelsernas krisarbete under extremväder och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta att satsa på och utveckla Klimatklivet med en tydligare inriktning för att underlätta klimatomställning för vanligt folk och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta att satsa på och utveckla Industriklivet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att gå vidare med planerna att ta bort koldioxid från atmosfären genom satsningar på bio-CCS och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det krävs snabbare, effektiva och enklare tillståndsprocesser, med fortsatt höga miljökrav för att främja en snabbare omställning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att genomföra förslagen i proposition 2021/22:210 om ett tidigare kommunalt ställningstagande till vindkraft och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillståndsprocesserna måste vara likvärdiga och förutsägbara över hela landet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja och påskynda öppnandet av nya gruvor i Sverige och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige behöver stärka sin position som en ledande aktör inom hållbar gruvdrift och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att anta bestämmelser som gör det tvingande att finansiera och planera för framtida restaurering av de av gruvverksamheten påverkade områdena och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en omställning till en mer cirkulär ekonomi är en förutsättning för att klara miljömålen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att utsläppen från inrikes transporter, förutom inrikesflyg, ska minska med minst 70 procent senast 2030 och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av storskalig inhemsk produktion av biodrivmedel och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att klimatpremien för arbetsmaskiner och andra fordon behålls och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör fortsätta sitt påverkansarbete mot EU för att biodrivmedel ska gynnas framför fossila drivmedel och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att antalet utsläppsrätter inom EU:s utsläppshandel ska minska och att svenska överskott av utsläppsutrymme inom EU:s ansvarsdelningsförordning inte ska säljas till andra länder och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör accelerera klimatomställningen så att Sverige når klimatmålen till 2030 och nettonollutsläpp av växthusgaser till 2045 och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att EU:s utsläppshandel bör skärpas genom att nyutgivning av utsläppsrätter stoppas långt före 2050, att den linjära reduktionsfaktorn skärps och att systemet med gratis tilldelning avslutas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att känsliga områden ska skyddas från bottentrålning och att mindre miljöpåverkande fiskeredskap ska stimuleras och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att hav och sjöar ska klaras från övergödning och försurning, att den biologiska mångfalden ska säkras i åar och älvar och att gifter och plast inte ska spridas i havet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en säker dricksvattenförsörjning, med anledning av klimatförändringarna samt potentiella kriser, behöver tryggas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att spridningen av mikroplaster till haven måste stoppas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reningen av vårt avloppsvatten måste bli bättre för att minska utsläppen av övergödande ämnen och kemikalier och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att metoder för att minska läkemedelsresterna i avloppsvattnet bör utvecklas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att våra dricksvattentäkter måste få ett starkare lagligt skydd och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det är av stor vikt att förena höga miljökrav med fungerande förutsättningar för framtidens småskaliga vattenkraft och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige aktivt bör verka för en lagstiftning där miljön och människor skyddas från skadeverkningar av hormonstörande ämnen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör driva på EU för skärpta kemikalielagar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att skapa både jobb och en renare miljö genom implementeringen av kemikaliestrategin och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förekomsten av sammanlänkade skyddade naturområden är avgörande för den biologiska mångfalden och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att återställandet och anläggandet av våtmarker pågår och intensifieras i Sverige och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av ett modernt strandskydd som innehåller både lättnader och skärpningar i syfte att främja landsbygdsutveckling, bevara växt- och djurlivet samt garantera allemansrätten och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av en cirkulär ekonomi för att nå klimatmålen, bevara den biologiska mångfalden och skapa fler nya jobb och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i den gröna omställningen ska avfall ses som en resurs som bör återvinnas eller utnyttjas på ett resurseffektivt sätt så långt som möjligt och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vi välkomnar EU-kommissionens mål och ambitioner om att minska omfattningen av onödiga förpackningar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör ligga i framkant när det kommer till att återvinna och återanvända textilier och att den cirkulära hanteringen av textilavfall bör öka och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kommunerna själva ska få bestämma hur insamlingssystem för textilier ska utformas och att de också bör få i uppdrag att informera allmänheten om hur man kan återanvända textilier på bästa sätt och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av ett utökat producentansvar och andra cirkulära styrmedel som bidrar till ökad insamling och återanvändning och återvinning av oanvända mobiltelefoner och småelektronik och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att dagens producentansvar för verksamhetsavfall måste tydliggöras och utvecklas och styras mer mot återvinning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det krävs en ökad återanvändning och återvinning i byggbranschen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att införa en kvotplikt och stimulans på återvunnet material i vissa produkter inom byggsektorn vid upphandling av nyproduktion av bostäder för att minska människors påverkan på miljön och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att energiåtervinning bör betraktas som en sista utväg, endast att övervägas när materialåtervinning inte är genomförbar, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om plastens roll i byggsektorn och understryker vikten av att återvinna plast givet dess påverkan på miljön och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över Boverkets byggregler så att återanvänt material ska kunna användas vid hållbart byggande av bostäder och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att offentlig upphandling bidrar till klimatomställningen genom att behoven i ökad utsträckning tillgodoses med giftfria, fossilfria och cirkulära lösningar i enlighet med den klimatpolitiska handlingsplanen och strategin för cirkulär ekonomi och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att bekämpa avfallsbrottsligheten och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sambandet mellan miljöbrott och den organiserade brottsligheten och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att se över straffen och grunderna för vad som ska ses som grova miljöbrott och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de nya utredningarna om miljöbrott och myndighetsuppdragen som tillsatts av den tidigare socialdemokratiska regeringen är viktiga steg för att minska riskerna för människors hälsa, för miljön och för att trycka tillbaka den organiserade brottsligheten, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Naturvårdsverket 635 535 ±0 1:2 Miljöövervakning m.m. 417 714 30 000 1:3 Åtgärder för värdefull natur 1 212 035 250 000 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden 1 064 318 −250 000 1:5 Miljöforskning 96 825 ±0 1:6 Kemikalieinspektionen 324 678 ±0 1:7 Avgifter till internationella organisationer 314 431 ±0 1:8 Klimatbonus 1 300 000 ±0 1:9 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 292 107 ±0 1:10 Klimatanpassning 89 500 100 000 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö 1 367 565 ±0 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar 262 900 ±0 1:13 Internationellt miljösamarbete 37 400 ±0 1:14 Skydd av värdefull natur 1 670 500 250 000 1:15 Havs- och vattenmyndigheten 321 930 ±0 1:16 Klimatinvesteringar 4 950 000 ±0 1:17 Klimatpremier 2 122 000 ±0 1:18 Industriklivet 1 457 000 500 000 1:19 Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv 115 000 ±0 1:20 Driftstöd för bio-CCS 15 000 ±0 2:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande 133 513 ±0 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning 1 107 408 ±0 Summa 19 307 359 880 000 Leda klimatomställningen för jobb och en bättre framtid Klimatförändringarna påverkar oss alla. Under sommaren 2023 har Europa upplevt några av de mest extrema väderhändelserna i modern historia: översvämningar i Tyskland som krossade hela samhällen, rekordhetta i Frankrike som ledde till omfatt ­ ande skogsbränder och en osedvanlig torka i södra Spanien som påverkat både vatten ­ försörjning och skördar. Rapporter från FN:s klimatpanel visar att vår påverkan på klimatet ökar snabbare än väntat. För att följa Parisavtalet och bli det första fossilfria välfärdslandet i världen behöver vi agera kraftfullt nu. Klimatförändringarna har även haft direkta konsekvenser för Sverige. Vår livsmedelsförsörjning har påverkats med minskade skördar, och detta har lett till höjda matpriser för svenska konsumenter. Utöver de direkta effekterna driver klimatförändringar fram en global flyktingkris. Människor tvingas lämna sina hem på grund av svält, torka och översvämningar, vilket skapar påfrestningar över hela världen. Men det finns hopp. Klimatomställningen är också en chans för Sverige att skapa nya jobb och stärka vår globala position. Genom samarbete med näringslivet och tidigare regeringsbeslut har vi tagit viktiga steg: fossilfritt stål produceras nu i Sverige, vi tillverkar elbilar och gamla industrier förvandlas till batterifabriker. Det skapar tusentals jobb här och nu, försörjning för vanligt folk och ny framtidstro på orter som tampats med arbetslöshet och bristande välfärd. Den svenska industrin och transport ­ näringen spelar en nyckelroll i vårt samhällsbygge och kommer att göra det också i vårt arbete för att klara klimatomställningen. Vi tror på den svenska industrins förmåga att leda vägen i klimatomställningen. Vårt mål är att minska utsläppen snabbare och säkra en bättre framtid för Sverige. Ett fossilfritt Sverige Klimatkrisen är här och nu. Men vi är redo att agera. Vårt mål? Gör Sverige till världens första fossilfria välfärdsland. Med teknik, kunskap och en gemensam vilja kan vi leda omställningen. Vi ser framåt, medan den borgerliga regeringen och Sverigedemokraterna ser bakåt med nedskärningar inom klimat och naturvård, och genom att tillsätta utred ­ ningar vars syfte är att undergräva våra ambitiösa klimatmål. Det handlar om att ställa om, inte stänga ner. Vår tidigare regering satte upp ett klimatpolitiskt ramverk, gav näringslivet tydliga spelregler och initierade ”Fossilfritt Sverige”. 22 branscher har redan tagit fram planer för att bli fossilfria eller klimat ­ neutrala. Vi måste investera i teknik och kunskap och stärka Sverige som förebild i världen. Men vad ser vi nu? En borgerlig regering och Sverigedemokraterna som ökar utsläppen med sitt budgetförslag för 2024. Vi säger som det är: Detta är inte ambitiöst. Det är direkt farligt och osvenskt. Omställningen måste ske rättvist, med alla med på tåget. Klassperspektivet får inte glömmas. Med rätt reglering, investering och vilja kan vi skapa gröna jobb över hela Sverige så att ingen lämnas efter. I uppgörelse med övriga partier om det klimatpolitiska ramverket har vi socialdemokrater kommit överens om ett sektormål och transportmål. För att nå klimatmålen måste Sveriges utsläpp av växthusgaser minska snabbt, men det saknas åtgärder för att åstadkomma snabba utsläppsminskningar. Den högerkonserva ­ tiva regeringens och Sverigedemokraternas budget för 2024 ökar istället utsläppen. Vi är också kritiska till att regeringen i offentliga uttalanden försökt att förminska betydelsen av den nya inriktningen på Sveriges klimatpolitik samt att man nyligen tillsatt en utred ­ ning för att se över dom svenska klimatmålen. En bred långsiktig politisk överenskom ­ melse är avgörande för att svenska företag och konsumenter ska göra de nödvändiga investeringar som krävs för en omställning till ett fossilfritt Sverige. Den gröna industriella revolutionen Den socialdemokratiskt ledda regeringen introducerade 2015 Klimatklivet – en reform som har resulterat i investeringar över 10 miljarder kronor i 4 500 lokala klimatåtgärder och 2,4 miljoner ton årligen i minskade CO 2 -utsläpp. För att göra klimatomställningen mer tillgänglig för alla, vill vi socialdemokrater förenkla processen ytterligare. Industri ­ klivet, som introducerades av den socialdemokratiska regeringen 2018, har stöttat ban ­ brytande projekt som Hybrits fossilfria stål och kemisk plaståtervinning i Stenungsund. Forskningsinstitutet Rise fick 350 miljoner under 2021–2022 för att stärka bioraffinade ­ rier, vilket främjar övergången från fossilbaserade till förnybara lösningar inom flera sektorer. Vi ser potentialen i teknik för koldioxidavskiljning och -lagring och vill satsa på bio-CCS för att minska atmosfärens CO 2 -halt. Socialdemokraterna siktar på att vidareutveckla Industriklivet med dessa visioner i åtanke. Effektiva och snabbare miljötillståndsprocesser För att driva den gröna industriella revolutionen och säkerställa att klimatinvesteringar och jobb stannar i Sverige behöver vi effektivare och snabbare miljötillståndsprocesser, med bibehållna höga miljökrav. Miljöprövningsutredningen och Klimaträttsutredningen har lämnat många förslag för att göra processerna smidigare och snabbare. Trots dom liggande förslagen i regeringens byrålåda väljer man, tillsammans med Sverigedemokra ­ terna, att tillsätta ytterligare en utredning, vilket riskerar att fördröja processen. Detta sätter käppar i hjulet för Sveriges ambition att bli världens första fossilfria välfärdsland, särskilt när dom svenska utsläppen ökar med regeringens nya politik. Vi socialdemokra ­ ter vill modernisera tillståndsprocesserna nu för att påskynda den gröna omställningen. Klimatinvesteringarna och framtidens jobb ska hamna i Sverige och inte försvinna iväg till andra länder. Då krävs snabbare och enklare tillståndsprocesser, med fortsatt höga miljökrav och rättssäkerhet. Förenklade tillståndsprocesser och fler beslut om ny vindkraft är viktigt för att tillföra ny elproduktion till det svenska energisystemet. Dagens nettoöverskott av el kommer inom några få år att förbytas till ett underskott och importbehov om inte mer produktion tillförs. Det hotar den gröna industriella omställningen om inte elektrifier ­ ingen kan fortgå för att minska utsläppen av CO 2 . Det nuvarande regeringsunderlaget röstade förra mandatperioden nej till lagförslag som skulle öka rättssäkerheten. Detta agerande får nu allvarliga konsekvenser. Det visas inte minst av en ny dom som upp ­ häver tillståndet för en planerad och tidigare godkänd ny vindkraftspark i Västerviks kommun. Därför uppmanar vi regeringen och Sverigedemokraterna att genomföra förslagen i proposition 2021/22:210 om ett tidigare kommunalt ställningstagande till vindkraft, som föreslogs av den tidigare socialdemokratiska regeringen. Ska målet om nettonollutsläpp till 2045 bestå förutsätts att den pågående elektrifieringen av industri och transporter skalas upp, både på kortare och på längre sikt. Det kommande decenniet behöver planerade investeringar i fossilfri elproduktion, det vill säga huvudsakligen vindkraft, och elnät genomföras i en snabb takt. I ljuset av den pågående globala klimatomställningen behöver Sverige stärka sin position som en ledande aktör inom hållbar gruvdrift. Behovet av kritiska metaller kommer att vara sex till åtta gånger större i framtiden när elektrifiering och fler batterier kommer att behövas i omställningen av vår industri- och transportsektor. För Social ­ demokraterna är det därför inte bara en ekonomisk fråga, utan även en moralisk plikt, att stödja och påskynda öppnandet av nya gruvor i Sverige. I Tyskland har man framgångs ­ rikt infört lagstiftning som tar hänsyn till både gruvsektorns behov och skyddet av miljön. Detta system garanterar att företagen redan från början planerar för och finansierar den framtida restaureringen av de påverkade naturområdena. Med Tysklands framgångsrika modell som förebild bör Sverige överväga att anta liknande bestämmelser för att säkerställa ett hållbart och ansvarsfullt gruvdriftssystem. Omställningen av den svenska fordonsflottan Bränslepriserna har skjutit i höjden på grund av Rysslands illegala krigföring i Ukraina. Det understryker vikten av att Sverige står stadigt i sin egen energiförsörjning och inte är beroende av globala geopolitiska förändringar. Som socialdemokrater ser vi det som en central del av vår vision att minska vårt beroende av fossila bränslen och därmed förbättra Sveriges självständighet. Vårt land bör inte enbart reagera på internationella kriser utan proaktivt bygga en hållbar, rättvis och ekonomiskt robust framtid för alla svenskar. Att uppnå en fossilfri fordonsflotta till 2030 är inte bara en önskan, det är en nöd ­ vändighet. Vårt tidigare initierade ”bonus malus-system” var ett steg i rätt riktning, där miljövänliga fordon belönades, vilket ledde till en ökning av försäljning av el- och ladd ­ hybridbilar. Detta var en del av vårt större engagemang för att göra transporterna mer hållbara och göra det möjligt för varje svensk att bidra till klimatomställningen. Tyvärr har den nuvarande regeringens beslut att ta bort bonus malus-systemet lett till att försälj ­ ningen av eldrivna fordon kraftigt minskat, vilket leder till ökade klimatutsläpp. Denna kortsiktiga och ogenomtänkta politik går emot alla våra gemensamma ansträngningar att bekämpa klimatförändringarna, ställa om och stärka Sveriges energisäkerhet. Sveriges omställning till en bioekonomi är en central del i omställningen. Bioekonomi ­ utredningens slutsatser, som presenterades under 2023, belyser hur bioekonomin kan ge hållbara lösningar för produktion och konsumtion. Genom att prioritera förnybara bio ­ baserade resurser från skog och jordbruk, kan vi som nation stärka vår ekonomi, minska vårt ekologiska fotavtryck och skapa en rättvisare framtid för kommande generationer. När det kommer till arbetsmaskiner och deras roll inom skogsbruk, jordbruk och byggindustri, står det klart för oss att dessa sektorer är ryggraden i den svenska ekonomin. Därför bör vi säkerställa att dessa sektorer också har möjlighet att anamma hållbar praxis och ställa om genom en klimatpremie. Varje steg mot en grönare industri är ett steg mot ett rättvisare och mer hållbart Sverige. Flygets miljöpåverkan kan inte heller ignoreras. Vårt stöd för en ständigt ökande inblandning av biodrivmedel i flygfotogen är avgörande för att minska denna påverkan. Och när det kommer till laddinfrastruktur för elbilar, är det uppenbart att alla svenskar, oavsett var de bor, förtjänar tillgång till ren, förnybar energi. Som socialdemokrater strävar vi efter ett Sverige där varje medborgare känner att de är en del av omställningen, och där vår kollektiva kraft kan skapa en ljusare, grönare och mer rättvis framtid. Klimatberedskap i svenska kommuner Sommaren 2023 har inte bara gett oss vackra dagar utan också påmint oss om klimatets allt mer påtagliga påverkan på vår vardag. Värmeböljor, skyfall och andra oväntade händelser har visat på behovet av att rusta våra samhällen för klimatförändringarnas påfrestningar. Vi har sett hur vädret kan ställa till det – översvämningar som skapar kaos, bränder som hotar och snabba temperaturväxlingar som rubbar vår vardag. Ras, skred, erosion och översvämningar förväntas bli vanligare till följd av mer extremväder och i synnerhet fler kraftiga skyfall. Sverige har hittills haft förtvivlat svårt att ta höjd för de risker och kostnader som det förändrade klimatet för med sig. Det hjälps inte av att regeringens och Sverigedemokra ­ ternas budget ökar utsläppen av växthusgaser de kommande åren och dessutom drar ned på MSB:s och länsstyrelsernas resurser för klimatanpassning. Det är en farlig politik för Sverige och kommer att bli dyrt för dom svenska hushållen framöver. Därför vill vi ta ansvar och stärka våra kommuner i kampen mot klimathoten. Det handlar om att investera i kommunernas arbete för att skydda oss bättre. Genom att förstärka avlopps ­ system, förebygga översvämningar och hantera regnvatten på smartare sätt kan vi minska riskerna när vädret blir vilt. Om något oväntat händer måste vi vara förberedda. Vi vill se till att alla vet vad de ska göra och hur de kan agera för att hantera kriser på ett tryggt sätt. Därför vill vi införa en ”beredskapsgeneral” för att stärka klimatberedskapen i våra kommuner och länsstyrelser. Vår föreslagna beredskapsgeneral ska fungera som en samordnare och en drivande kraft när det kommer till klimatberedskap på lokal, regional och statlig nivå. En sådan person skulle ha det övergripande ansvaret för att se till att kommunerna och länsstyrelser är redo att möta klimatrelaterade utmaningar. EU:s klimatarbete Inom EU ser vi att klimat- och miljöambitionerna är i ständig förändring. Flera medlemsländer drar ner på sina miljöambitioner. I Italien har den nuvarande höger ­ konservativa regeringen riktat kritik mot regler för energieffektivisering i byggnader. Samtidigt ifrågasätter Nederländerna kraven på minskade kväveutsläpp. Vi har även sett hur polska beslut om förbud av förbränningsbilar har tagits till EU-domstolen, och i Tyskland har det klimatskeptiska partiet ”Alternativ för Tyskland” vuxit i styrka. Vi ser med stor oro på den nuvarande klimatpolitiska händelseutvecklingen. Vi tror på EU:s centrala roll i den globala klimatkampen och betonar vikten av gemensamma åtgärder. Det är avgörande att EU bibehåller sin ledande roll inom klimatområdet och inte kompromissar med sina ambitioner, speciellt när vi står inför alltmer påtagliga konsekvenser av klimatförändringarna. Trots dessa utmaningar har vi sett framsteg. EU-kommissionen har introducerat ESRS-standarder för hållbarhetsrapportering, vilket kommer att göra dessa rapporter ­ ingar obligatoriska för företag inom EU. Dessutom har tre nya lagar som rör energi ­ effektivisering, utbyggnad av tankinfrastruktur för hållbara transporter och sjöfartens övergång till hållbara bränslen antagits inom ”Fit for 55”-paketet. EU:s klimatstruktur förnyas konstant. ”Fit for 55”-paketet, som har godkänts av EU-rådet och Europa ­ parlamentet, siktar på att minska växthusgaser med 55 % fram till 2030. Paketets mål är att skapa en konsekvent ram för att uppfylla EU:s klimatambitioner, främja en rättvis omställning och stärka EU:s konkurrenskraft. Detta positionerar EU och Sverige i front ­ linjen av den globala klimatkampen och ger potential för fler gröna jobb i framtiden. Vi socialdemokrater driver på att EU:s utsläppshandel skärps genom att nyutgivning av utsläppsrätter stoppas långt före 2050 och att den linjära reduktionsfaktorn höjs. Den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen och de svenska socialdemokratiska europa ­ parlamentarikerna har varit drivande i att reformera EU:s utsläppshandelssystem. Bland annat har den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen varit drivande i att avskaffa det stora överskott av utsläppsrätter som sänkt priset på utsläppsrätter och därmed incitamenten att ställa om. Svenska europaparlamentariker har också varit drivande i arbetet med att höja ambitionen i kommissionens senaste revidering av utsläppshandel som kraftigt ökar klimatambitionen. Socialdemokraterna kommer ihärdigt att arbeta för att sätta press på den höger ­ konservativa regeringen att agera gentemot EU för att biodrivmedel ska fortsätta prioriteras framför fossila alternativ, även efter 2022. Vi hoppas och förväntar oss att den nya högerkonservativa regeringen arbetar för att EU stadigvarande accepterar skattelättnader för biodrivmedel som är rena eller har hög inblandning. Rent hav och rent dricksvatten Havens ekosystem står inför avsevärda hot och det är en prioritering för oss att ständigt arbeta för ett hållbart fiske. För att säkerställa detta, ser vi en brådskande nödvändighet att skydda känsliga områden från bottentrålning och istället uppmuntra användningen av miljövänliga fiskeredskap. Det är av yttersta vikt att EU enas om att stoppa botten ­ trålning , givet dess påverkan på bottenfaunan. Vi ser även en möjlighet att främja hållbar fiskuppfödning med strikta miljökrav, vilket kan skydda vilda fiskbestånd samtidigt som det skapar arbetstillfällen på landsbygden. Ett viktigt steg för att säkra den biologiska mångfalden är att skydda våra sjöar och hav från övergödning, försurning samt skadliga ämnen som gifter och plast. Samtidigt ser vi behovet av att upprätthålla en balans mellan strikta miljökrav och att ge småskalig vattenkraft en chans att blomstra i en hållbar framtid. Vi har åstadkommit viktiga framsteg i EU när det kommer till vattenfrågorna. Ett exempel är vårt ramdirektiv för vatten. Att uppfylla dess krav på god ekologisk och kemisk status i våra vattenmiljöer är en utmaning Sverige står inför. För oss är det av största vikt att trygga en säker dricksvattenförsörjning, särskilt med tanke på klimat ­ förändringarna och potentiella kriser. Under den tid då vi socialdemokrater ledde regeringen genomförde vi satsningar på dricksvatten- och vattenförsörjning. Till exempel vidtogs kraftfulla åtgärder mot övergödning, nya metoder introducerades för att minska läkemedelsresterna i avloppsvattnet och det satsades på forskningsprogram för vatten. Reningen av vårt avloppsvatten behöver förbättras för att minska utsläppen av övergödande ämnen. Vi vill fortsätta utveckla metoder för att minska läkemedels ­ resterna i avloppsvattnet, och vi anser att dricksvattnet och våra dricksvattentäkter måste få ett starkare lagligt skydd. Miljömålsberedningen har tidigare föreslagit en havslag, ett initiativ som vi ser som ett positivt steg för en bättre havsmiljö. Denna lag skulle ställa högre krav på att regeringen tar ansvar för havspolitiken. Vi socialdemokrater ser positivt på ett utökat och förstärkt skydd för haven. Plastnedskräpningen, särskilt i våra hav, är en av vår tids mest pressande miljö ­ utmaningar. Detta problem har förvärrats av den globala ökningen av engångsplast ­ produkter. Att minska plastavfallet och samtidigt förbättra återvinningen är centralt, och därför drev den förra socialdemokratiska regeringen en ambitiös linje i EU för att avveckla all engångsplast. Som socialdemokrater tror vi på breda lösningar och investeringar snarare än skattesänkningar för att adressera de stora miljöproblemen. Vi anser att miljöövervakningen är avgörande för att kunna ge politiska beslutsfattare relevanta underlag för välgrundade beslut och mäta huruvida den förda miljöpolitiken får effekt. Därför vill vi fortsätta att satsa på miljöövervakning av hav och vatten. En giftfri miljö Vi socialdemokrater anser det viktigt att Sverige aktivt verkar för en lagstiftning där miljön och människor skyddas från skadeverkningar av hormonstörande ämnen. Farliga ämnen sprids i miljön och i produkter som vi och våra barn kommer i kontakt med. Att minska mängden skadliga kemikalier och tungmetaller är en prioriterad miljöfråga för oss socialdemokrater. Nya kemikalier ska bara tillåtas om de är bevisat ofarliga och ska bytas ut mot mindre farliga alternativ. Särskilt viktigt är att minska miljö- och hälsoriskerna med ämnen som vi och våra barn kommer i kontakt med i vår vardag – t.ex. i mat, dricks ­ vatten, kosmetika, kläder, skor och leksaker. EU:s nya antagna kemikaliestrategi syftar både till att uppnå en giftfri miljö med en högre skyddsnivå för människors hälsa och miljön och till att stärka konkurrenskraften hos EU:s kemiska industri. Åtgärderna i strategin innefattar bland annat att ersätta och minimera farliga ämnen och fasa ut de mest skadliga kemikalierna från användning som inte är nödvändiga för samhället. Där i ingår också all användning av högfluorerade ämnen, PFAS. Strategin inriktas särskilt på att förbjuda de mest skadliga kemikalierna i konsumentprodukter som kosmetika, leksaker, rengöringsmedel, barnavårdsartiklar, möbler, textilier och material som kommer i kontakt med livsmedel. Vi vill att Sverige driver på i EU för skärpta kemikalielagar. Vi vill göra platser där barn vistas dagligen, till exempel förskolor och skolor, giftfria. Regler måste ta hänsyn till kombinations ­ effekter av olika farliga ämnen. Vi har skapat ett tryggare Sverige genom att öka resurserna för att sanera farlig mark och förstärka Kemikalieinspektionens tillsyn av produkter som vi dagligen kommer i kontakt med. Det vill vi fortsätta att utveckla. Vi är nu i ett kritiskt läge när EU:s kemikaliestrategi ska implementeras. Strategin presenterades av kommissionen 2020 och godkändes av EU-ländernas ministrar i ministerrådet 2021. Strategin innebär en kraftigt höjd ambition för att minska farliga kemikaliers påverkan på människor och miljön. Flera av förslagen är sådana som vi socialdemokrater har drivit under många år. Vi svenskar kan vara särskilt stolta över EU:s kemikalieregelverk ”Reach” som den tidigare svenska miljökommissionären och tidigare socialdemokratiska utrikesminister Margot Wallström tog initiativ till att skapa. Konsumenter ska inte behöva oroa sig för att cancerframkallande ämnen ingår i produkter som vi använder i vardagen, t.ex. kläder eller produkter som kommer i kontakt med barn. Konsumenter ska kunna förvänta sig att produkter som de köper i butiker eller online är säkra och fria från skadliga substanser. Det nya kemikalieregelverket ska gå hand i hand med ambitionerna för en cirkulär ekonomi. Om vi ska öka återvinning och återanvändning av resurser måste de material som cirkuleras vara giftfria. Genom en ambitiös implementering av kemikaliestrategin kan vi skapa fler jobb och samtidigt bidra till en renare miljö. Naturvård och biologisk mångfald Vi är mycket oroade över de konsekvenser som regeringens beslut gällande nedskär ­ ningar i miljöbudgeten får för vårt svenska friluftsliv. Det är inte bara den biologiska mångfalden som hotas av regeringens beslut – även vårt rika och välutvecklade frilufts ­ liv riskerar att försämras avsevärt. Övergivet skräp i skog och mark, stängda grillplatser och igenvuxna vandringsleder kommer att bli allt vanligare scener för våra medborgare om regeringens nedskärningar fortsätter. Två av våra främsta organisationer inom området, Friluftsfrämjandet och Svenska Turistföreningen, har i en nylig samman ­ ställning belyst hur drastiskt regeringen skurit ner anslagen som direkt berör friluftslivet och dom gröna jobben. Bland dessa nedskärningar märks en drastisk minskning av anslaget till våra länsstyrelser, vars huvudsakliga uppgifter innefattar skötsel av natur ­ reservat och nationalparker. Dessa anslag har minskat med hela två tredjedelar detta år jämfört med föregående år. Denna nedskärning påverkar direkt underhåll av stigar och toaletter och städning i våra mest värdefulla naturområden. Vi socialdemokrater anser att friluftslivet är en central del av den svenska identiteten och livsstilen. Det bidrar inte bara till fysisk och psykisk hälsa utan också till en stark samhörighet med vår unika natur. Det är oacceptabelt att regeringen skär ner på de resurser som gör detta möjligt för alla medborgare, oavsett bakgrund eller ekonomiska förutsättningar. Vi kommer att fortsätta kämpa för att säkerställa att vårt svenska friluftsliv får de resurser det förtjänar. Naturen, med alla dess växter och djur, är grunden för vår existens. Denna rikedom av arter ger oss mat, rent vatten och luft. Men när arter försvinner, blir vår natur skörare. Därför menar vi att sammanhängande skyddade områden är av yttersta vikt för att bevara denna biologiska mångfald. Under vår regeringstid har vi kraftigt ökat anslagen för naturvård. Vårt mål är inte bara att skydda den svenska naturen utan också att säker ­ ställa skydd för globala miljöer, som exempelvis Arktis. Hoten mot den biologiska mångfalden ökar i Sverige. Enligt den senaste rödlistan från SLU Artdatabanken hotas 2 249 växt- och djurarter av utrotning. Invasiva främmande arter utgör också ett av de största globala hoten mot vår biologiska mångfald. I ett sånt läge för vår svenska natur så är det ytterst oroande att den nuvarande högerkonservativa regeringen och Sverigedemokraterna under 2023 dragit ned på resurserna till naturvård, miljöövervakning och åtgärder mot invasiva arter. Vi förstår allvaret i miljöförstöringens konsekvenser: hälsoproblem, förlorad natur och ett skadat ekosystem. Som socialdemo ­ krater tror vi starkt på samhällets kraft att vända denna trend. Genom skärpta lagar, riktade investeringar och effektiv miljöövervakning kan vi styra mot en mer hållbar framtid. Genom EU:s art- och livsmiljödirektiv har vi gemensamt arbetat för att skydda och bevara vår biologiska mångfald, med Natura 2000-områden som en central del. Men vi anser att EU-regler inte räcker. Vi ser ett behov av att granska och anpassa svenska regler, särskilt de som rör små vattendrag och vattenkraft. Återskapandet av våtmarker bidrar till många stora positiva effekter på både klimatet och biologisk mångfald. Insatserna som genomfördes av den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen har bidragit till att balansera vattenflöden, förbättra vattenhushållning, öka tillskottet till grundvatten, gynna biologisk mångfald samt minska klimatpåverkan och övergödning. Fortsatt arbete med skydd, restaurering och återskapande av våtmarker är nödvändigt för att miljökvalitetsmålet ska nås. Denna typ av insatser kan också bidra till jobbskapande runt om i Sverige, särskilt på landsbygden för människor i behov av arbete. När man arbetar med restaurering, rehabilitering och liknande miljöåtgärder av mark och vatten är det nödvändigt att bestämma och prioritera vilka ekosystemtjänster som är önskvärda eller nödvändiga att bevara eller främja. Att försöka att helt återställa mark- och vattenområden till en status som rådde innan mänsklig påverkan är sällan möjligt eller önskvärt. Människan har alltid brukat naturen för att främja mänskligt liv; det är när ekosystem skadas så att de inte längre producerar de ekosystemtjänster vi önskar som vi behöver arbeta med miljöåtgärder. Costa Rica har framgångsrikt implementerat lagar sedan 1996 som skyddar skogar nära floder och har dessutom introducerat nationella initiativ för att utöka skogstäcket. Ett viktigt inslag i Costa Ricas strategi är deras program där markägare kompenseras för att skydda och återskapa skogar, vilket erbjuder en lösning på den ekonomiska utmaning som detta kan innebära för jord ­ brukare. För att stärka ekosystemens hälsa och skydda både naturen och människorna som bor inom dessa områden, bör Sverige hämta inspiration från Costa Ricas framgångs ­ rika modell. Att betala för ekosystemtjänster, särskilt vid återskapandet av skogar nära vattendrag, kan erbjuda en lösning som gynnar både miljön och ekonomin. Målet med art- och habitatdirektivet är att den biologiska mångfalden ska bibehållas genom bevarande och förbättring av naturmiljön. För att nå det målet ska alla EU-länder utse särskilda områden, Natura 2000-områden, som tillsammans ska bilda ett ekologiskt sammanhängande nätverk. Dessa områden innehåller arter eller naturtyper som är särskilt skyddsvärda ur ett europeiskt perspektiv. Natura 2000 är viktigt men är i sig inte avsett för små vattendrag. Samtidigt pågår en stor översyn av våra strandskydds ­ regler såsom den nationella planen för omprövningar av vattenkraftens miljövillkor. Det är av stor vikt att förena höga miljökrav med fungerande förutsättningar för framtidens småskaliga vattenkraft. Invasiva främmande arter räknas som ett av de absolut största hoten mot biologisk mångfald. De kan också orsaka stora negativa effekter på jord- och skogsbruk samt människors och djurs hälsa. Vi välkomnar regeringens satsning på att bekämpa invasiva arter, men vi anser också att satsningen på 50 miljoner kronor är otillräcklig med tanke på de omfattande samhällskostnader och skador som dessa arter kan orsaka, både ekonomiskt och ekologiskt. Regeringens satsning kompenserar heller inte för dom stora neddragningarna i åtgärder för värdefull natur som gjordes i föregående budget. Ett modernt strandskydd Den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen beslutade i juli 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över strandskyddet. Uppdraget innebar att utredaren skulle före ­ slå författningsändringar och andra åtgärder som medför att strandskyddet görs om i grunden genom en ökad differentiering som tar hänsyn till att tillgången till sjöar och stränder varierar i landet, liksom befolkningstäthet och exploateringstryck. Uppdraget redovisades i december 2020 och våren 2022 överlämnade regeringen ett lagförslag med syftet att differentiera strandskyddsbestämmelserna. Det föreslogs bl.a. att lättnader i strandskyddet ska gälla i s.k. strandnära utvecklingsområden, att strandskyddsområdet vid små insjöar och smala vattendrag minskas till 25 meter och det blir lättare att få dispens eller upphäva det återstående strandskyddet vid sådana vatten, under förutsätt ­ ning att fri passage säkerställs. Den dåvarande regeringen föreslogs också kunna meddela föreskrifter om att strandskydd inte ska gälla vid insjöar eller vattendrag som har anlagts eller restaurerats för vissa syften, bl.a. för att vidta klimatanpassningsåtgärder. Det före ­ slogs vidare att strandskyddet ska stärkas och förtydligas i områden av särskild betydelse för djur- och växtlivet och i områden där bebyggelsetrycket är högt eller efterfrågan på mark för fritidshusbebyggelse är mycket stor. Tyvärr valde dom dåvarande oppositions ­ partierna att rösta ned lagförslaget som innehöll både lättnader och skärpningar av strandskyddet för att kunna bygga strandnära på landsbygden och bevara växt- och djurliv på land och i vatten. Cirkulär ekonomi Vi ser alla hur klimatförändringarna påverkar våra liv mer och mer, och det ligger i vårt gemensamma ansvar att agera och skapa en framtid som är hållbar för kommande generationer. Genom att främja en cirkulär ekonomi använder vi våra resurser på ett smartare sätt och minskar onödigt avfall. Det här är inte bara positivt för miljön, det skapar också arbetstillfällen och stärker Sveriges position internationellt. I linje med detta har den tidigare socialdemokratiska regeringen antagit flera viktiga reformer – en handlingsplan för plast och en ny förpackningsinsamling med krav på fastighetsnära insamling som har underlättat återvinningen för vanligt folk. Vi har också varit med och drivit på för ett globalt bindande plastavtal. Genom att använda våra resurser på ett mer genomtänkt sätt, minska onödigt avfall och samtidigt skapa arbetstillfällen, stärker vi Sveriges konkurrenskraft och skyddar vår biologiska mångfald. Livsmedelsförpackningar spelar en viktig roll i det europeiska och det svenska livs ­ medelssystemet genom att underlätta tillgången till livsmedel och överkomliga priser, minska matsvinnet och skydda konsumenternas säkerhet. Hälften av alla förpackningar som produceras i EU är avsedda för livsmedelsförpackningar. Deras roll har blivit allt tydligare under covid-19-pandemin och den nuvarande globala livsmedelskrisen. Omkring 20 procent av all mat som produceras i EU går till spillo, vilket motsvarar 153,5 miljoner ton matsvinn per år. Samtidigt har Sverige, bland andra länder i Europa, upplevt en aldrig tidigare skådad matprisinflation. Europeiska kommissionen vill nu genom lagstiftning begränsa användningen av engångsförpackningar inom vissa sektorer. Ett sådant beslut kan dock öka användningen av fossil plast och leda till högre CO 2 -utsläpp och ökad färskvattenförbrukning, särskilt inom snabbmatssektorn. Denna potentiella förändring sker mitt i en omfattande torka som påverkar Europas jordbruk. Vi välkomnar EU-kommissionens mål att med förnyad lagstiftning dels minska omfatt ­ ningen av onödiga förpackningar, dels öka möjligheten till återanvändning och åter ­ vinning. Men vi anser även att sådan lagstiftning ska underbyggas med vetenskapliga underlag och konsekvensanalyser ur ett miljö- och livsmedelsperspektiv så att vi uppnår ökad klimatnytta med eventuell ny lagstiftning. Textilhantering och avfallshantering av textilier sker idag på ett sätt som inte är långsiktigt hållbart. Enligt uppgifter från EU-kommissionen ligger det högt på listan över globala miljö- och klimatbelastningar. Den nuvarande regeringen har remitterat förslag om att främja återvinning av textil och separat insamling av textilavfall. Förslaget innebär att medborgare ska sortera textilavfall särskilt, likt övrig återvinning, och kommuner får ansvar för insamling av textilavfallet. Denna förändring är i linje med EU-direktivet som kräver separat insamling av textilavfall från 2025. Vi anser att Sverige bör ligga i framkant när det kommer till att återvinna och återanvända textilier och att öka den cirkulära hanteringen av textilavfall. För oss är det viktigt att kommunerna själva får bestämma hur insamlingssystemet ska utformas, och att de också får uppdrag att informera allmänheten om hur man kan återanvända textil på bästa sätt. Vi följer remissyttrandena av förslaget noggrant. Elavfall har allra störst påverkan på klimatet och mobiltelefoner ligger i topp. Ändå återvinns väldigt få mobiler idag. Resultatet från olika undersökningar pekar på att det kan ligga mellan 20 och 25 miljoner mobiltelefoner som inte längre används i svenska hem eller på kontor. Vi anser det vara resursslöseri att oanvända mobiler ligger i svenska hem, särskilt eftersom de innehåller material viktigt för nyproduktion och mobil ­ telefonernas största miljöpåverkan kommer från gruvbrytningen. Elektronik är inte heller en förbrukningsvara som ska återvinnas så snabbt som möjligt. För elektronik är det mer avgörande att förlänga användningstiden för att uppnå maximal miljömässig nytta. Därför vill vi se ett utökat producentansvar och andra cirkulära styrmedel som bidrar till ökad insamling av oanvända mobiltelefoner så att en marknad kan skapas för i första hand återanvändning och sedan återvinning. Plast är ett användbart material och inom många användningsområden är vi i dag beroende av plasten. Men samtidigt leder produktionen, konsumtionen, nedskräpningen och förbränningen av plast till stora utmaningar för miljön och klimatet. För att bygga ett hållbart Sverige i spetsen för omställningen måste vi minska plastanvändningen, säkerställa korrekt hantering och förbättra återvinningen. Våra stora investeringar genom Klimat- och Industriklivet har både utvecklat avancerade återvinningsindustrier och minskat utsläppen, samtidigt som gröna jobb har skapats. Denna riktning mot cirkulär plasthantering är avgörande för att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland. Utmaningarna inom bygg- och fastighetssektorn, samt det ökande behovet av nya bostäder, är uppenbara. Byggandet har en betydande inverkan på miljön, från material ­ hantering till energiförbrukning. Det handlar om att bygga med omtanke, att åter ­ använda material, att förbättra utsorteringen och att vara ansvarsfull gentemot våra resurser så att material inte går till spillo. Såna åtgärder minskar inte bara behovet av nya råmaterial, det främjar också en cirkulär ekonomi. Producentansvaret som idag finns på verksamhetsavfall måste tydliggöras, utvecklas och styras mer mot återvinning. Det behöver finnas tydliga incitament för företag som tillverkar eller erbjuder tjänster som sätter byggprodukter och emballage på marknaden. Vi behöver också stärka driv ­ krafterna för att återvinna verksamhetsavfallet. Förbättrad spårbarhet av verksamhets ­ avfall kommer inte bara att optimera återvinningsprocessen utan också försäkra att återvunna material uppfyller de nödvändiga standarderna och öka efterfrågan på åter ­ vunnet material. Energiåtervinning bör betraktas som en sista utväg, endast att överväga när materialåtervinning inte är genomförbar. Målet bör vara att minska deponering av byggavfall genom att främja en högre grad av återbruk, som i fallet med glas. Vi vill se över möjligheterna att införa en kvotplikt och stimulanser på återvunnet material vid upphandling av nyproduktion av bostäder för att minska människors påverkan på miljön. Att inkludera användningen av återbrukade material i byggreglerna är också ett steg vi ser som nödvändigt för att främja hållbart byggande och därför finns det ett behov av att se över Boverkets byggregler. Plastens roll i byggsektorn förtjänar särskild uppmärk ­ samhet. Det är av högsta prioritet att understryka vikten av att återvinna plast, givet dess påverkan på miljön och de möjligheter det erbjuder i termer av resurseffektivitet. Genom att sätta dessa åtgärder i verket kommer byggsektorn att ta steg framåt mot en mer håll ­ bar och cirkulär framtid. Den högerkonservativa regeringen har infört en momshöjning på reparationer av kläder och skor. Vi vill istället göra det lättare för konsumenter att reparera och återanvända köpta varor och produkter. Att driva på den gröna industriella revolutionen i Sverige är en av våra högst prioriterade frågor. Den tidigare socialdemokratiska regeringen tillsatte en kommitté för att utreda inom vilka områden och på vilka sätt ekonomiska styrmedel skulle kunna användas för att främja omställningen till en cirkulär ekonomi. Utredningen ska inrikta sig på områden med en betydande miljö- eller klimatpåverkan, där styrmedel på ett betydande och samhällsekonomiskt effektivt sätt kan främja en sådan omställning. Den offentliga sektorn har genom sin storlek möjlighet att göra skillnad och vara pådrivande i omställningen till ett mer hållbart samhälle. Genom inköpsprocesser som genomsyras av hållbarhetsperspektivet och cirkulär ekonomi kan miljö- och klimat ­ påverkan minskas avsevärt. Sverige ska ligga i framkant och fortsatt vara ett föredöme när det gäller miljöanpassad offentlig upphandling. Därför har den tidigare social ­ demokratiskt ledda regeringen remitterat en departementsskrivelse med förslag om att göra det obligatoriskt för upphandlande myndigheter att iaktta såväl miljö- och klimat ­ hänsyn som sociala och arbetsrättsliga hänsyn vid offentlig upphandling om upphand ­ lingens art motiverar detta. Den tidigare socialdemokratiska regeringen har också givit Upphandlingsmyndig ­ heten i uppdrag att stärka och utveckla den offentliga upphandlingen så att den i ökad utsträckning bidrar till omställningen till en cirkulär ekonomi. Därmed kan offentlig upphandling bidra till klimatomställningen genom att behoven i ökad utsträckning tillgodoses med giftfria, fossilfria och cirkulära lösningar. Myndigheten ska också ta fram och successivt skärpa kriterierna för upphandling som leder till nollutsläpp från arbetsmaskiner och tunga vägtransporter, samt en vägledning som underlättar upphand ­ ling av elektrifiering av transporter och arbetsmaskiner. Upphandlingsmyndigheten ska i sitt arbete samverka med Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, Trafikverket och Boverket. Så kan vi använda den offentliga upphandlingen för att göra samhället starkare och mer hållbart. Miljöbrott och den organiserade brottsligheten Den tidigare socialdemokratiska regeringen vidtog kraftfulla åtgärder för en ansvarsfull hantering av avfall och för att stävja miljörelaterade överträdelser. Detta markerar en betydande insats i striden mot den organiserade brottsligheten. Forskning och polisens rapporter indikerar en stark koppling mellan miljöbrott och större brottsnätverk. Dessa brott kan leda till allt från ödeläggande bränder till skadliga utsläpp. Alltför många miljöbrott förblir olösta och de påföljder som finns idag är otillräckliga. Ofta är det skattebetalarna som får stå för kostnaden för dessa brott, som när myndigheter och kommuner måste hantera stora mängder illegal dumpning. De undersökningar och direktiv avseende miljöbrott som initierades av den tidigare socialdemokratiska regeringen utgör kritiska åtgärder för att skydda folkhälsan och vår miljö och bekämpa den organiserade brottsligheten. Vårt fokus ligger på att stoppa de miljöbrott som direkt finansierar organiserad brottslighet. De utredningar om miljöbrott och myndighetsuppdrag som tillsatts av den tidigare socialdemokratiska regeringen är viktiga steg för att minska riskerna för människors hälsa och för miljön och för att trycka tillbaka den organiserade brottsligheten. Utredningen om miljöbrott syftar till att ta ett helhetsgrepp om hela kedjan: från att förebygga och upptäcka miljöbrott till att utreda och lagföra dem. Vi vill se över straffen och grunderna för vad som ska ses som grova miljöbrott. Genom att stärka polisens och andra myndigheters mandat hoppas vi få bukt med illegal avfallshantering och återföra ansvar och ordning i avfallshanteringen. Anslagsförändringar I en tid då vår planet står inför oöverträffade miljöutmaningar är det av yttersta vikt att vi som nation tar vårt ansvar och agerar proaktivt. Tyvärr har den nuvarande regering ­ ens insatser inom utgiftsområde 20 varit otillräckliga och ofta kortsiktiga. Socialdemo ­ kraterna ser med stor oro på denna brist på engagemang och vision hos regeringen och Sverigedemokraterna. Därför föreslår vi en total avvikelse på +880 miljoner kronor för att säkerställa att Sverige står rustat inför de miljöutmaningar vi står inför och för att växla upp klimatomställningen. En robust och pålitlig miljöövervakning är inte bara en lyx – det är en nödvändighet. Med klimatförändringar som påverkar våra ekosystem och vår biologiska mångfald i snabb takt behöver vi mer än någonsin en detaljerad och regelbunden övervakning av våra naturområden. Medan regeringen har valt att bortse från detta viktiga område, avsätter Socialdemokraterna en extra summa av 30 miljoner kronor under anslag 1:2 för att stärka vår miljöövervakning. Denna satsning kommer att möjliggöra en mer frekvent och detaljerad övervakning av våra naturområden, vilket i sin tur kommer att ge oss bättre förutsättningar att agera snabbt vid eventuella miljöhot. Våra naturområden är inte bara vackra – de är livsviktiga. De bidrar till vår biologiska mångfald, renar vårt vatten och luft och ger oss en plats för rekreation och avkoppling. Men trots detta har regeringen valt att inte prioritera underhållet av dessa. Inför 2023 halverades skötselbudgeten och nu justeras den upp med enbart 7 procent samtidigt som det ställs krav på att länsstyrelserna ska sköta underhåll av mer värdefull natur. Naturvårdsverket har konstaterat att den kraftiga minskningen i anslaget får konsekvenser i naturreservat och nationalparker i hela landet. Det är ett mysterium hur regeringen och Sverigedemokraterna tänker kring hur länsstyrelserna ska kunna ta hand om ännu fler naturreservat med mindre pengar. Redan i sommar har vi sett varnings ­ skyltar om trasiga vindskydd, vandringsleder i behov av underhåll och bristfällig sop ­ hantering. Frågan är vad de långsiktiga konsekvenserna nu blir när det redan ansträngda anslaget ska räcka till att skydda ännu mer natur utan underhåll. Socialdemokraterna ser detta som en oacceptabel brist på ansvarstagande och avsätter därför en extra summa av 250 miljoner kronor under anslag 1:3 för att bevara och underhålla dessa områden för framtida generationer. Medan det är viktigt att ta ansvar för de miljöskador som har orsakats i det förflutna, måste vi också vara strategiska i hur vi använder våra resurser. Regeringens över ­ investering i detta område har kommit på bekostnad av andra, mer akuta behov. Vi socialdemokrater värnar också principen om att förorenaren betalar. Det innebär att ett företag som orsakar miljöskada är ansvarigt för det och måste vidta de åtgärder som är nödvändiga för att förebygga eller avhjälpa skadan samt ta på sig alla kostnader för detta. Socialdemokraterna väljer därför att omfördela 250 miljoner kronor från anslag 1:4 till andra prioriterade områden. Klimatförändringarna är inte längre en avlägsen framtid – de är här och nu. Och medan regeringen och Sverigedemokraterna har valt att bortse från detta faktum, är vi redo att agera. Vi avsätter därför en extra summa av 100 miljoner kronor under anslag 1:10 för att stödja MSB och länsstyrelserna med implementering av klimatanpassningsåtgärder. Förutom att bevara våra värdefulla naturområden måste vi också aktivt skydda dem från potentiella hot. Enligt framstående forskare och miljöorganisationer beskrevs det förra budgetförslaget för år 2023 som ”ett dråpslag mot miljön på bred front”. Denna oro delas av många inom vetenskapssamhället och bland dem som arbetar för att bevara Sveriges unika natur. Regeringens tidigare beslut i BP23 att halvera stödet till värdefull natur har fått långtgående konsekvenser för vår miljö, vårt klimat och vår framtid. Det är inte bara en fråga om att bevara vackra landskap – det handlar om att säkerställa att Sverige kan fortsätta vara ett föredöme när det gäller hållbarhet och miljöskydd. I det nuvarande budgetförslaget väljer regeringen att lägga tillbaka hälften av dom medel man skar ned. Socialdemokraterna anser att detta är en oacceptabel brist på ansvarstagande från regeringens sida. Vi kan inte stå tysta medan våra mest värdefulla naturresurser hotas av kortsiktiga budgetbeslut. Därför avsätter vi en extra summa av 250 miljoner kronor under anslag 1:14 för att skydda och bevara dessa områden för framtida generationer. Vi anser att det är vår plikt att säkerställa att vårt lands natur ­ skatter skyddas och bevaras för kommande generationer. Industriklivet är inte bara ett initiativ; det är ett av de mest avgörande stegen mot att säkerställa att Sverige når sina klimatmål. För att vi ska kunna minska våra växthusgas ­ utsläpp i den takt som krävs, måste våra industrier genomgå en omfattande omställning. Industriklivet är just den plattform som ger dem de resurser, den kunskap och det stöd de behöver för att göra detta möjligt. Det är viktigt att förstå att våra industrier spelar en central roll i vår ekonomi. De skapar jobb, driver innovation och är en källa till nationell stolthet. Men de är också ansvariga för en betydande del av våra klimatpåverkande utsläpp. Industriklivet erkänner denna dubbla roll och strävar efter att skapa en bro mellan dessa två verkligheter. Genom att stödja industrier i deras omställningsprocess ser vi till att Sverige inte bara fortsätter att vara en industriell kraft att räkna med utan också en nation som tar sitt klimatansvar på allvar. Det handlar om att skapa en hållbar framtid där våra industrier är både lönsamma och miljövänliga. Det handlar om att säkerställa att Sverige fortsätter att vara en förebild för resten av världen när det gäller att balansera ekonomisk tillväxt med miljömässigt ansvarstagande. När det gäller Industriklivet har tongivande lokala moderata företrädare lagt förslag om att villkora stödet till norra Sverige. Detta är ett djupt oroande och kortsiktigt förslag som riskerar att skapa en djupare klyfta mellan norr och söder. Att koppla stödet till norra Sverige med kärnkraft i söder är inte bara ologiskt utan också skadligt för den nationella sammanhållningen. Sverige behöver en enhetlig och sammanhängande energipolitik som inte ställer olika regioner mot varandra. Socialdemokraterna motsätter sig starkt detta förslag och kommer att fortsätta kämpa för en rättvis fördelning av resurser och stöd över hela landet. Vi anser att varje region har sina unika styrkor och utmaningar, och det är vår plikt som nation att stödja dem på ett rättvist och balanserat sätt. Att villkora stödet på detta sätt är inte bara oansvarigt utan också kontraproduktivt. Medan regeringen och Sverigedemokraterna har valt att inte ge detta initiativ de resurser det förtjänar, är vi fast beslutna att göra det motsatta. Vi avsätter därför en extra summa på 500 miljoner kronor för Industriklivet under anslag 1:18. För oss är detta inte bara en investering i våra industrier utan också en investering i en framgångsrik övergång till en grön och hållbar ekonomi med fler gröna jobb i hela landet. Den nuvarande regeringens brist på vision och engagemang inom miljö och klimat är uppenbar. De har valt att bortse från de största utmaningarna och istället fokusera på kortsiktiga lösningar som inte tar hänsyn till de långsiktiga konsekvenserna av deras beslut. Det gör Sverige både fattigare och farligare. Socialdemokraterna är fast beslutna att inte låta detta fortsätta. Vi kommer att fortsätta kämpa för en grönare, renare och mer hållbar framtid för Sverige. Anna-Caren Sätherberg (S) Johan Löfstrand (S) Malin Larsson (S) Joakim Järrebring (S) Jytte Guteland (S) Tomas Kronståhl (S) Sofia Skönnbrink (S)