Tillbaka till alla par
Jämför sakliga förslag
Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.029 · ämneslikhet 0.767. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
1 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att barn bör ha rätt till eget ombud i vårdnadstvister och tillkännager detta för regeringen.
1 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en lagändring gällande att barns rättigheter alltid ska komma först, framför förälderns rätt till umgänge där det kan finnas risk för barnets psykiska eller fysiska hälsa, och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 536 ord · B 398 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2023/24:1836
av Ida Ekeroth Clausson m.fl. (S)
Barns rätt till eget ombud i vårdnadstvister
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att barn bör ha rätt till eget ombud i vårdnadstvister och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Sedan 2020 är barnkonventionen lag i Sverige och gäller på samma sätt som övriga lagar i Sverige, såsom socialtjänstlagen, skollagen och föräldrabalken. Två av de grundläggande principerna i barnkonventionen är att barns bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn, samt att alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad.
Den tidigare socialdemokratiska regeringen arbetade hårt för att stärka barns rättig
heter och vi har gjort landvinningar på området. Den 1 juli 2021 trädde en ny lag i kraft som gör att barn som blir vittne till våld inom familjen får starkare skydd. Den nya lagen om barnfridsbrott innebär att det blir straffbart att utsätta barn för att bevittna brott i nära relation. Ett barn som bevittnar våld blir nu målsägande och har då rätt till målsägandebiträde och skadestånd. Barnet ges därmed ett ökat rättsskydd och ses som ett brottsoffer, och det betyder mycket för barnens rättssäkerhet och möjlighet att få upprättelse. Däremot är det inte säkert att detta alls kommer påverka den våldsutövande förälderns rätt till vårdnad.
Uppgifter som framkommit i media om barn som drabbats av sina föräldrars våld, där samhället brustit i att ta sitt ansvar, är många. Det är inte länge sedan det rappor
ter
ades
om en åttaårig pojke som misstänks ha blivit mördad i samband med ett ej övervakat umgänge med sin biologiska pappa. En umgängesrätt som tingsrätten en kort tid innan tilldelat pappan efter en infekterad vårdnadstvist.
Jämställdhetsmyndigheten har i en rapport till regeringen kartlagt 814 utvalda domar i vårdnadstvister som meddelats efter den 1 april 2020. De 817 utvalda domarna hade valts ut från en större grupp domar som inhämtats från samtliga 48 tingsrätter i landet. I rapporten framkom det att våld eller andra övergrepp mot förälder eller barn förekom i 64 procent av de granskade målen. Man uppgav också att barnrättsperspektivet ofta brister. Det finns helt enkelt en risk, menar de, att barn kan tvingas till att bo och ha umgänge med en våldsutövande förälder. I en vårdnadstvist har domstolen två särskilt viktiga omständigheter att förhålla sig till, dels att beakta risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp, eller riskerar att föras bort, dels barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. I rätten presenteras den utredning som domstolen beställer från socialnämnden, samt parternas egna uppgifter. Parterna har oftast varsin advokat som representerar dem i vårdnadstvisten. Barnet har dock inte möjlighet att företrädas av något eget ombud. Detta innebär att barn inte har möjlighet att överklaga beslutet. Det kan också innebära att barnets rättigheter och egen röst inte beaktas fullt ut i processen. Med hänvisning till Jämställdhetsmyndighetens rapport är det av största vikt att ett sådant ombud har kompetens inom våld och hur det på olika sätt kan yttra sig. Barn behöver få rätt att tilldelas ett eget ombud som för barnets talan i vårdnadstvister.
Ida Ekeroth Clausson (S)
Sofia Amloh (S)
Hanna Westerén (S)
Motion B
Motion till riksdagen
2024/25:2481
av Ida Ekeroth Clausson m.fl. (S)
Barns rätt vid tvångsumgänge
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en lagändring gällande att barns rättigheter alltid ska komma först, framför förälderns rätt till umgänge där det kan finnas risk för barnets psykiska eller fysiska hälsa, och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Det behövs bättre lagstiftning för att säkerställa barns trygghet och frihet från våld. Barnkonventionen blev en del av svensk lag 2020 men trots det har vi sett att barnens bästa inte ses till. Barn har dött i sina föräldrars vård trots att det funnits flera incidenter innan som visat på att föräldrarna inte varit kapabla till att ta hand om barnet.
En förälder borde givetvis vara norm för barnets bästa, men barnets bästa ska alltid gå före. Barn är lojala mot sina föräldrar, man förtiger mycket och är kanske övertygade om att det är deras (barnets) fel när vuxna inte tar ansvar eller beter sig illa, därför kanske man inte ens vet om att de har det dåligt, och om frågan dyker upp från skolan
eller andra vuxna så förnekar barnet ofta att något är galet. Många barn som är placerade
bär på en oro om att bli skickade tillbaka hem igen. Det är dags att rättssamhället tar sitt ansvar och ser till barnen och deras trygghet, drömmar och önskan.
Jämställdhetsmyndighetens granskning av 814 tingsrättsdomar gällande vårdnad, boende och umgänge visar att det i 64 procent av fallen framkommer uppgifter om våld och övergrepp. I många av fallen har domstolarna inte vägt in dessa uppgifter i besluten. Likaså visar en ny rapport från kvinno- och tjejjourernas riksförbund Unizon att 9
av 10 barn som har umgänge med sin eller en närståendes förövare upplever ångest, rädsla, sorg och frustration av umgänget. Granskningarna bekräftar att barnrättsperspektivet inte sällan brister och det finns en risk att barn kan tvingas till att bo och ha umgänge med en våldsutövande förälder. Den socialdemokratiska regeringen tillsatte år 2021 en utredning för att se över hur skyddet för barnet kan stärkas när frågan uppkommer om umgänge med en förälder som har utövat våld. Barns rättigheter ska gå före en förälders rätt till umgänge och att det behövs bättre lagstiftning för att säkerställa barns trygghet och frihet från våld.
Ida Ekeroth Clausson (S)
Louise Thunström (S)
Åsa Karlsson (S)
Eva Lindh (S)
Lena Johansson (S)
Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag