Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2024/25:158 av Nima Gholam Ali Pour (SD) Nationell integrationsplikt för invandrare Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att utreda nationell integrationsplikt för invandrare och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sverige har haft någon form av integrationsmål sedan 1968 vilket varit vägledande för landets integrationsprocess av invandrare. I vårändringsbudgeten för 2024 presenterade regeringen ett nytt integrationspolitiskt mål med följande innehåll: Utrikes födda kvinnor och män ska ha samma skyldigheter, rättigheter och möjlig ­ heter som den övriga befolkningen att leva ett fritt, värdigt och självständigt liv inom samhällsgemenskapen. Detta förutsätter att den som långvarigt befinner sig i Sverige anstränger sig för att bli en del av det svenska samhället och att samhället både ställer krav och ger möjligheter till integration. Integrationspolitiken ska bidra till social och kulturell, ekonomisk, språklig och demokratisk integration samt att genom utbildning förbättra förutsättningarna för flickor och pojkar med utländsk bakgrund. Regeringen har därefter presenterat flera delmål inom områdena ekonomisk, språklig, utbildnings-, demokratisk, social och kulturell integration. Inget av dessa delmål och ingenting annat i svensk lagstiftning och föreskrifter lägger en skyldighet eller plikt på invandraren att integrera sig och bli en del av det svenska samhället. Svensk integrationspolitik har alltid kännetecknats av att myndigheter och institu ­ tioner har haft i uppdrag att skapa möjligheter för invandrare att bli en del av samhället. Däremot har det knappt funnits en betoning på att invandrare ska ha en skyldighet att anpassa sig och bli en del av det svenska samhället. Under vissa perioder har krav på att invandrare ska anpassa sig till majoritetssamhället uppfattats som ”rasistiska”. Det har aldrig funnits någon kodifierad skyldighet eller plikt att invandraren ska anpassa sig till det svenska samhället. Utan någon form av integrationsplikt i någon författning så har integrationen tolkats på olika sätt av olika aktörer. Detta är en av orsakerna till att integrationen har miss ­ lyckats i Sverige. Många av de som anlänt till Sverige har fått röriga budskap om vad integration är och vem som bär ansvaret. Det är uppenbart att till sist och syvende är det den enskilde invandraren som bär ansvaret för sin egen integration, även om samhället ska erbjuda rimliga förutsättningar för att en sådan integration ska ske. Därmed är det nödvändigt att det framgår mycket tydligt att invandraren har en skyldighet att anpassa sig till majoritetssamhället. Det ska därmed finnas en integrationsplikt i Sverige. En sådan integrationsplikt behöver utredas då det måste framgå i författning vad en sådan anpassning innebär, vilka krav som ställs på invandraren, vilka sanktioner som delas ut ifall invandraren inte uppfyller sin integrationsplikt samt vilka grupper som omfattas av en sådan integrationsplikt. En integrationsplikt för invandrare skickar ut ett tydligare budskap om vad som förväntas av invandrare som anländer till Sverige samt skapar förutsättningar för en mer lyckad integration och därmed ett mindre polariserat samhälle där konflikter på etniska och religiösa grunder minskar och dialog kan föras med svenskhet som gemensam nämnare. Nima Gholam Ali Pour (SD)

Motion till riksdagen 2025/26:162 av Nima Gholam Ali Pour (SD) Nationell integrationsplikt för invandrare Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att utreda nationell integrationsplikt för invandrare och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sverige har haft någon form av integrationsmål sedan 1968 vilket varit vägledande för landets integrationsprocess av invandrare. I prop. 2023/24:99 presenterade regeringen ett nytt integrationspolitiskt mål med följande innehåll: Utrikes födda kvinnor och män ska ha samma skyldigheter, rättigheter och möjlig ­ heter som den övriga befolkningen att leva ett fritt, värdigt och självständigt liv inom samhällsgemenskapen. Detta förutsätter att den som långvarigt befinner sig i Sverige anstränger sig för att bli en del av det svenska samhället och att samhället både ställer krav och ger möjligheter till integration. Integrationspolitiken ska bidra till social och kulturell, ekonomisk, språklig och demokratisk integration samt att genom utbildning förbättra förutsättningarna för flickor och pojkar med utländsk bakgrund. Regeringen har därefter presenterat flera delmål inom områdena ekonomisk, språklig, utbildning, demokratisk, social och kulturell integration. Inget av dessa delmål och ingenting annat i svensk lagstiftning och föreskrifter lägger en formell skyldighet eller plikt på invandraren att integrera sig och bli en del av det svenska samhället. Svensk integrationspolitik har alltid kännetecknats av att myndigheter och institutioner har haft i uppdrag att skapa möjligheter för invandrare att bli en del av samhället. Däremot har det knappt funnits en betoning på att invandrare ska ha en skyldighet att anpassa sig och bli en del av det svenska samhället. Under vissa perioder har krav på att invandrare ska anpassa sig till majoritetssamhället uppfattats som ”rasistiska”. Det har aldrig funnits någon kodifierad skyldighet eller plikt att invandraren ska anpassa sig till det svenska samhället. Utan någon form av integrationsplikt i någon författning så har integrationen tolkats på olika sätt av olika aktörer. Detta är en av orsakerna till att integrationen har miss ­ lyckats i Sverige. Många av de som anlänt till Sverige har fått röriga budskap om vad integration är och vem som bär ansvaret. Det är uppenbart att till sist och syvende är det den enskilde invandraren som bär ansvaret för sin egen integration, även om samhället ska erbjuda rimliga förutsättningar för att en sådan integration ska ske. Därmed är det nödvändigt att det framgår mycket tydligt att invandraren har en skyldighet att anpassa sig till majoritetssamhället. Det ska därmed finnas en integrationsplikt i Sverige. En sådan integrationsplikt behöver utredas då det måste framgå i författning vad en sådan anpassning innebär, vilka krav som ställs på invandraren, vilka sanktioner som delas ut ifall invandraren inte uppfyller sin integrationsplikt, samt vilka grupper som omfattas av en sådan integrationsplikt. En del av en sådan utredning bör även vara hur den nationella integrationsplikten ska beaktas i medborgarskapsprocessen samt om underlåtenhet att uppfylla den nationella integrationsplikten ska kunna ses som bristande vandel som kan påverka en utlännings uppehållstillstånd. En integrationsplikt för invandrare skickar ut ett tydligare budskap om vad som förväntas av invandrare som anländer till Sverige samt skapar förutsättningar för en mer lyckad integration och därmed ett mindre polariserat samhälle där konflikter på etniska och religiösa grunder minskar och dialog kan föras med svenskhet som gemensam nämnare. Nima Gholam Ali Pour (SD)