RiksdagsförslagMotionsDB

Tillbaka till alla par

Jämför sakliga förslag

A · Beräkningsgrunder för infrastrukturmedel

2023/24 · HB022146 · Saila Quicklund (M)

Original hos Riksdagen

B · Rättvisare beräkningsgrunder för infrastrukturmedel

2025/26 · HD022439 · Saila Quicklund (M)

Original hos Riksdagen

Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Textöverlapp · Matchande yrkanden.

Ordlikhet 0.793 · ämneslikhet 0.989. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.

Vad föreslår motionerna?

1 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.

Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.

Yrkande A1 och B1 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag

A1

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ändrade beräkningsgrunder för infrastrukturmedel och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

B1

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ändrade beräkningsgrunder för infrastrukturmedel och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

Hela texten jämförs: A 339 ord · B 333 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.

Motion A

Motion till riksdagen 2023/24:2146 av Saila Quicklund (M) Beräkningsgrunder för infrastrukturmedel Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ändrade beräkningsgrunder för infrastrukturmedel och tillkännager detta för regeringen. Motivering Människors möjligheter att bo och arbeta i hela Sverige förutsätter en god infrastruktur som skapar tillgänglighet och framkomlighet. Det är värt att framhålla att beräknings ­ grunderna för investeringar i underhåll av vägar bör ta mer hänsyn till de olika näringarna och inte bara till befolkningsstorleken. Jämtlands län har betydande basnäring i skog, jordbruk och även turism. Det är näringar i starkt beroende av framkomliga vägar. Många år av bristande underhåll i grund ­ förstärkning och beläggning skapar problem, speciellt med bärighet på grus ­ vägarna, som är mer påtagliga ute i skogslänen. Det är viktigt att detta tas i beaktande i fördelningen av Trafikverkets anslag. Jämtland har som exempel långt mycket mer länsväg och fler fordonskilometrar i total vägbelastning än de andra länen. Trafikverket bör ta större hänsyn till detta i planering av framtida anslag. Det som utmärker Jämtlands län är dess turism som är starkt säsongsbunden. Åre med sin skidturism, har en hög belastning speciellt under sportlov och påsklovsveckor, men bygger också ut sin verksamhet till att bli mer säsongsberoende. Det är proble ­ ma ­ tiskt om infrastrukturen i detta område i alltför hög grad anpassas efter genomsnittlig belastning över helåret. Turismen som under 2000-talet har ökat med nästan 100 procent är betydelsefull, speciellt för Åre och Jämtlands län. Bristande framkomlighet och osäkra transporter för besökare riskerar att gå ut över konkurrenskraften för Åres del. Detta gäller för väg, järnväg och även flyg. För att turismen ute i landet ska stå sig stark i konkurrens med andra, för de olika näringarna som är starkt beroende av framkomliga vägar och järnvägar, är det viktigt att man i sina beräkningsgrunder för underhåll och investeringar i infrastruktur, ser över möjligheten att ta större hänsyn till dessa faktorer. Det är viktigt att regeringen i framtagande av kommande åtgärdsplaner för Sveriges infrastruktur beaktar detta. Saila Quicklund (M)

Motion B

Motion till riksdagen 2025/26:2439 av Saila Quicklund (M) Rättvisare beräkningsgrunder för infrastrukturmedel Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ändrade beräkningsgrunder för infrastrukturmedel och tillkännager detta för regeringen. Motivering Människors möjligheter att bo och arbeta i hela Sverige förutsätter en god infrastruktur som skapar tillgänglighet och framkomlighet. Det är värt att framhålla att beräknings ­ grunderna för investeringar i underhåll av vägar bör ta mer hänsyn till de olika näring ­ arna och inte bara till befolkningsstorleken. Jämtlands län har betydande basnäring i skog, jordbruk och även turism. Det är näringar i starkt beroende av framkomliga vägar. Många år av bristande underhåll i grundförstärkning och beläggning skapar problem, speciellt med bärighet på grus ­ vägarna, som är mer påtagliga ute i skogslänen. Det är viktigt att detta tas i beaktande i fördelningen av Trafikverkets anslag. Jämtland har som exempel långt mycket mer länsväg och fler fordonskilometrar i total vägbelastning än de andra länen. Trafikverket bör ta större hänsyn till detta i planering av framtida anslag. Det som utmärker Jämtlands län är dess turism som är starkt säsongsbunden. Åre med sin skidturism har en hög belastning speciellt under sportlov och påsklovsveckor, men bygger också ut sin verksamhet till att bli mer säsongsberoende. Det är problematiskt om infrastrukturen i detta område i alltför hög grad anpassas efter genomsnittlig belastning över helåret. Turismen som under 2000-talet har ökat med nästan 100 procent är betydelsefull, speciellt för Jämtlands län. Bristande framkomlighet och osäkra transporter för besökare riskerar att gå ut över konkurrenskraften för länet. Detta gäller för väg, järnväg och även flyg. För att turismen ute i landet ska stå sig stark i konkurrens med andra, för de olika näringarna som är starkt beroende av framkomliga vägar och järnvägar, är det viktigt att man i sina beräkningsgrunder för underhåll och investeringar i infrastruktur, ser över möjligheten att ta större hänsyn till dessa faktorer. Det är viktigt att regeringen i framtagande av kommande åtgärdsplaner för Sveriges infrastruktur beaktar detta. Saila Quicklund (M)

Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag