Jämför sakliga förslag
A · Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
2023/24 · HB022737 · Anders Ådahl (C)
Original hos RiksdagenB · En högre utbildning för en stärkt kompetensnation
2025/26 · HD023189 · Anders Ådahl (C); Niels Paarup-Petersen (C); Anne-Li Sjölund (C); Anna Lasses (C); Alireza Akhondi (C); Anders W Jonsson (C); Catarina Deremar (C); Christofer Bergenblock (C); Jonny Cato (C); Martina Johansson (C)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.008 · ämneslikhet 0.788. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 34 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
1 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning enligt förslaget i tabellen i motionen.
34 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka vuxenutbildningarna i syfte att stärka både det livslånga lärandet och näringslivets och den offentliga sektorns utveckling i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en fortsatt utbyggnad av yrkeshögskolan med fokus på fler fördjupningsutbildningar, ökat utbud av digitala kurser och ökade möjligheter för teknik- och yrkescollege och lärlingsutbildningar och tillkännager detta för regeringen.
B3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vuxenutbildningarna i större utsträckning ska utformas utifrån näringslivets kompetensbehov, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör införas ett gemensamt system för ansökan till yrkeshögskolan och tillkännager detta för regeringen.
B5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vuxenutbildningen långsiktigt bör byggas ut, inte minst inom bristyrken, genom fler platser inom yrkesvux, komvux och folkhögskola i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
B6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att urvalsprocessen till lärlingsutbildningarna bör göras om så att näringslivets behov premieras i större utsträckning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra det möjligt för dem som anställer en lärling att också själv få bestämma elev till lärlingsutbildningen och tillkännager detta för regeringen.
B8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att lärcentrum byggs ut i syfte att möta kompetensbehovet i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
B9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet att höja kvaliteten inom den högre utbildningen och säkra dess tillgänglighet i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
B10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det utbildningspolitiska målet för landets högskolor bör få en tydligare tillgänglighetsdimension, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om högskolornas arbetslivsanknytning och samverkan med det regionala näringslivet och den offentliga sektorn och tillkännager detta för regeringen.
B12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fler ska ha möjligheten att läsa fristående kurser på såväl grundnivå som avancerad nivå i syfte att möta kompetensbehovet och stärka bildningen och tillkännager detta för regeringen.
B13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lärosätenas forskningsanslag bör följas upp i syfte att de i större utsträckning ska bestämmas utifrån en samlad bedömning av kvalitet och potential, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lärosätenas autonomi såväl institutionellt som finansiellt bör stärkas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna för att anslaget till lärosätena inte bör vara uppdelat i en del som endast får användas inom utbildningen och en som endast får användas inom forskningen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka lärosätenas autonomi när det kommer till att tillsätta sina egna styrelser och tillkännager detta för regeringen.
B17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de institutionella och finansiella förutsättningarna för forskarnas/lärarnas självständighet kraftigt bör stärkas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka den fria forskningen genom att minska kraven på medfinansiering för statliga externa forskningsmedel till lärosätena och stärka möjligheterna att låta privata medel betala för forskningen och tillkännager detta för regeringen.
B19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka den fria forskningen och dess kvalitet genom att forskningsfinansieringssystemet görs om i grunden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fler lärosäten bör bli fristående, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna att stärka etableringsfriheten för fristående lärosäten och tillkännager detta för regeringen.
B22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen och ansvariga myndigheter behöver verka för att minska lärosätenas återrapporteringskrav och tillkännager detta för regeringen.
B23. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att regleringsbrev och verksamhetsavtal ska kunna löpa över en längre tid än ett år och tillkännager detta för regeringen.
B24. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att högskoleutbildningarnas samverkan med arbetslivet förbättras med hjälp av en stärkt studievägledning på lärosätena och utökade möjligheter till praktik och tillkännager detta för regeringen.
B25. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna universitetens kvalitet genom att excellens och spetsforskningen uppvärderas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B26. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en tydligare uppdrags- och rollfördelning mellan universitet och högskolor och tillkännager detta för regeringen.
B27. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör göras en inskärpning när det kommer till examensrättigheter och tillkännager detta för regeringen.
B28. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbetet för att stärka studenters studiemiljö, hälsa och välmående bör intensifieras på lärosätena, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B29. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödet till studenter med NPF eller annan funktionsnedsättning bör öka vad gäller både möjligheten att genomföra högskoleprovet och att ta del av och genomföra studierna och tillkännager detta för regeringen.
B30. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för att införa en examenspremie i syfte att öka genomströmningen inom den högre utbildningen och tillkännager detta för regeringen.
B31. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa fribeloppet för studielånet och tillkännager detta för regeringen.
B32. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att låta studenter som är deltidssjukskrivna få studiemedel på deltid och tillkännager detta för regeringen.
B33. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att jämställdhetsarbetet på lärosätena måste intensifieras för att garantera en meritokratisk ordning och tillkännager detta för regeringen.
B34. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att intensifiera arbetet för att locka internationella forskare och studenter till Sverige och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 3135 ord · B 6364 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2023/24:2737
av Anders Ådahl (C)
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning enligt förslaget i tabellen i motionen.
Motivering
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
Utbildning är en grundsten för vårt demokratiska samhälle. Den kunskap och de förmågor som förmedlas i skolan är helt avgörande – såväl för individens livsresa som för samhället i stort och Sveriges konkurrenskraft.
Grunden för livsresor byggs genom kunskap, bildning, förmågor och rättigheter.
Varje elev har rätt till en utbildning av hög kvalitet. En utbildning som utökar individens
möjligheter i samhället och den personliga friheten och som leder till jobb. Utbildningen ska hålla hög kvalitet, från förskolan ända upp till universitets- och forskningsnivå. Vårt utbildningssystem behöver svara upp mot efterfrågan på kompetent
arbetskraft och möjliggöra för yrkesväxling. Utbildningsväsendet behöver i större utsträckning samverka med samhälle och näringsliv så att utbildningar, såväl akademiska som yrkesinriktade, blir mer verklighetsnära och relevanta för arbetsmarknaden. Högre utbildning behöver komma hela landet till del.
Förskola
Förskolan lägger grunden för livslångt lärande. Genom att tidigt nå fler barn, ökar möjligheterna att ge alla barn likvärdiga chanser till en bra skolgång. De barn som gynnas mest av en god förskola är de barn som har de svåraste förutsättningarna, som barn från socioekonomiskt utsatta eller nyanlända familjer. Samtidigt är det dessa barn som förskolan ofta inte når ut till. Centerpartiet vill att fler barn ska få möjlighet att delta i förskoleverksamheten. Centerpartiet vill därför erbjuda en plats tidigt för fler barn, oberoende av om föräldrarna arbetar eller inte.
Bristen på förskollärare är dock ett hinder för att kunna utöka förskoleverksamheten. För att höja kvaliteten i förskolan vill vi stärka yrkesstatus, arbetsvillkor och utbildning för förskolans personal genom ett brett kompetenslyft. Vi vill se karriärtjänster och att kompetensutvecklingsgarantin även ska gälla för pedagoger i förskolan. För att stärka barnskötarrollen ytterligare vill Centerpartiet, på sikt, se ett barnskötarlyft och en standardisering av grundutbildning för barnskötare. Det måste också bli lättare för barnskötare att vidareutbilda sig till förskollärare under tiden de arbetar i förskolan. Här behöver staten ta ett tydligare ansvar. Skolverket behöver se över hur man ytterligare kan möta kompetensbristen genom fler utbildningsplatser och för att få fler obehöriga pedagoger att nå en examen, exempelvis genom de pedagogiska utbildningarna (VAL, ULV och KPU). För att säkerställa nyexaminerade förskollärare i hela landet behöver lärcentrum utvecklas.
Grund- och gymnasieskola
Alla elever har rätt till en likvärdig skola av hög kvalitet. Förmågan att läsa, skriva och tala svenska är nyckeln till kunskap och till det svenska samhället. Det skapar förutsättningar för livsresor.
För Centerpartiet är det viktigt att varje elev möts av höga förväntningar och ges stöd för att kunna nå kunskapsmålen och förverkliga sina drömmar. Det är uti
från elevernas förutsättningar och behov som skolans verksamhet ska utformas. Alla barn ska få chans till en god skolgång. Elevernas kunskaper ska höjas genom hela ut
bildningssystemet. Det är avgörande för att motverka ett växande utanförskap. Vi vill se en stärkt och utbyggd elevhälsa som arbetar förebyggande. Det behövs bättre samverkan mellan skolhälsovården, hälso- och sjukvård och socialtjänst för att barn och unga ska få rätt vård och stöd.
Läraren är den enskilt viktigaste faktorn för elevens framgång i klassrummet. Centerpartiet ser fortsatt ett behov av att höja läraryrkets status. En del i det är en bra och utmanande lärarutbildning som tydligt är knuten till aktuell forskning. För en uppvärdering av läraryrket behöver det därför skapas förutsättningar för att utbudet av lärarutbildningar ska öka, kontinuerlig och systematisk kompetensutveckling, kollegialt
lärande samt minskad detaljstyrning. Det behövs också tydliga karriärvägar, skickliga skol
ledare som leder det pedagogiska utvecklingsarbetet och mer klassrumsnära forskning. Onödig administration behöver minskas.
Vi vill öppna och tillgängliggöra skolvalet för fler. Vi vill se ett skolpengssystem som bättre tar hänsyn till skolors olika ansvar och elevers behov, där kommuner ersätts för sina faktiska kostnader, som att se till att alla barn får en utbildning och att upprätt
hålla driften av små skolor. Oseriösa huvudmän som inte lever upp till skollagens krav underminerar välfärdens legitimitet. Friskolereformen måste därför reformeras. Vi behöver ställa tydliga krav på skolhuvudmännen. Skolan är inte vilken verksamhet som helst. Våra gemensamma skattepengar ska gå till elevernas undervisning och enbart till seriösa och långsiktiga aktörer som bedriver utbildning utifrån skolans kunskaps- och demokratiuppdrag. Till skolor som vill ge elever en god utbildning och som är villiga att stötta elever i sina livsresor.
Gymnasieskolan ska vara en arena där elever lär för livet, i en miljö som är anpassad efter varje individs behov och förutsättningar. Därför är kopplingen mellan gymnasiet och arbetsmarknaden central, oavsett om du läser ett högskoleförberedande eller yrkes
förberedande program. Olika vägar till arbete och studier behöver stärkas. Till
gymna
siet är det en hög andel elever, jämfört med grundskolan, som aktivt väljer skola. För att kunna höja kvaliteten, erbjuda ett brett utbud av gymnasieprogram och möta arbetsmark
nadens
efterfrågan behöver samverkan mellan kommunerna stärkas. Det finns en stor efterfrågan på yrkesutbildade från näringslivet, samtidigt som just eleverna väljer yrkesutbildningar i allt lägre utsträckning. Det är ett problem. Yrkes- och lärlingsutbild
ningarna är viktiga för tillväxten. Det gäller inte minst för de små och medelstora
före
tagen som ofta saknar kompetent arbetskraft. För att öka statusen måste utbildningarna vara av hög kvalitet. De ska vara relevanta och verklighetsnära och leda till jobb. Företag som är potentiella arbetsgivare ska vara en drivande kraft
i genomförandet av utbildningen.
Vuxenutbildning
Våra yrkesliv blir längre. För att fler ska kunna och vilja arbeta längre tid måste det bli lättare att byta karriär senare i livet. Vi vill ha en vuxenutbildning som gör det lätt för människor att läsa in behörighet till yrkeshögskola och högskola. Det ska även vara lättare att komplettera sina studier eller satsa på yrkesinriktade utbildningar senare i yrkeslivet. Yrkesutbildningarna passar både för personer som precis gått ut gymnasiet och för dem som vill komplettera sin tidigare utbildning efter att ha arbetat i många år. Utbildningarna utvecklas i samarbete med näringslivet och är anpassade efter de behov som finns på arbetsmarknaden. Många får jobb kort tid efter utbildningen.
Det måste bli lättare att byta spår under sitt arbetsliv. Vi vill att yrkeshögskolan
byggs ut och antalet korta kurser blir fler. För dem som läst ett högskoleförberedande program i gymnasieskolan måste det bli lättare att läsa in behörighet till yrkeshögskolan.
Fler måste också få tillgång till yrkesinriktade kurser, för att kunna komplettera en tidigare utbildning. Det är viktigt med utökat antal platser på yrkesvux så att fler kan studera, och att utbildningarna i större utsträckning utformas tillsammans med närings
livet. Utbildningarna måste också ges längre planeringsförutsättningar och antagnings
reglerna ses över.
Folkhögskolorna har stor frihet att utforma sina kurser utifrån den profil som skolan har. Det gör att det är lättare för kursdeltagarna att utforma sin utbildning efter de behov, intressen och förkunskaper som varje elev har, genom både korta och långa utbildningar. Vi vill underlätta ytterligare för folkhögskolorna att vara en del av människors livslånga lärande.
Högre utbildning och forskning
Utbildning berikar både samhälle och individer. Tillgång till högre utbildning av god kvalitet i hela landet ökar människors möjligheter till jobb och trygghet, samtidigt som det gynnar näringslivet och vår gemensamma välfärd. En samverkan och en nära koppling mellan den högre utbildningen och omgivande samhälle är därför av största vikt. Centerpartiet vill verka för att lärosätena ska bli mer autonoma, finnas i hela landet och ges ytterligare möjligheter att utforma sin verksamhet efter regionala förutsättningar. Vi behöver därför mer fristående lärosäten, likt stiftelser. Vi ser det som angeläget att stärka den akademiska friheten. Utan oberoende forskning och utbildning har vi svårare att identifiera, förstå och lösa samhällsproblem. Den akademiska friheten och yttrandefriheten måste bevaras. Utan dem begränsar vi kommande generationers strävan efter kunskap.
Utvecklingen går fort och arbetsmarknadens behov av kompetent arbetskraft är stort. Centerpartiet anser att studenter som vill jobba under studierna måste ges friheten att bestämma det själva. I dag spelar familjebakgrunden alltför stor roll i om någon väljer att plugga vidare. Vi vill se stärkt information och vägledning för att bredda rekryte
ringen till högskolan. Vi måste också ta vara på den nya tekniken. Den nya tekniken och digitaliseringen möjliggör fler distansutbildningar som i kombination med kommunala lärcentra gör högre utbildning tillgänglig för fler. Centerpartiet vill stärka studenthälsan i hela landet.
Svensk forskning behöver stärkas för att stå sig i den internationella konkurrensen. Vi vill att Sverige ska ha världens bästa forskare – och då måste vi göra det attraktivt att forska här. Vi vill att det ska vara både prestigefullt, karriärdrivande och lönsamt för forskare att kunna forska, både på universitet och ute i olika branscher. Sverige behöver bli mer attraktivt för investeringar i forskning och innovation. Vi behöver skapa attraktiva forsknings- och innovationsmiljöer, och bättre villkor för företag att bedriva forskning i Sverige. Samverkan mellan lärosäten och med näringsliv är viktig för vår konkurrenskraft och behöver därför stärkas.
Sektorsbidrag till skolan
De riktade statsbidragen till skolans verksamhet skapar så mycket administration för skolsektorn att de ofta inte ens söks av kommunerna. Därför väljer Centerpartiet att i stället ge ett brett bidrag till skolan som tillför de resurser som behövs för att upprätt
hålla och utveckla skolans verksamhet i hela landet. Samtidigt slås befintliga statsbidrag
till skolan ihop med sektorsbidraget för att skapa en förutsägbar och likvärdig finansiering.
Totalt satsar Centerpartiet 5
miljarder mer än regeringen på skolan i det nya sektors
bidraget, men vi lägger också ihop knappt 11
miljarder i riktade bidrag och omvandlar dem till sektorsbidrag. Totalt blir det 16 miljarder.
Sektorsbidraget tillför ett nytt fokus på landsbygden i statens satsningar på skolan. Det viktas utifrån både socioekonomiska faktorer och kommunernas gleshet. På så sätt ger vi både mer pengar till skolor med större behov och mer till landsbygdskommuner som drabbas hårdast av nedskärningsvågen. Hela sektorsbidraget fördelas automatiskt enligt denna viktning till kommuner och andra huvudmän för grundskolan utan begrän
sande villkor eller krånglig administration, men följs såklart upp för att säkerställa att det används till skolans verksamhet.
Centerpartiets överväganden
Anslagsförslag
2024
för utgiftsområde
16
Utbildning och universitetsforskning
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Statens skolverk
1
348
018
38
000
1:2
Statens skolinspektion
582
489
±0
1:3
Specialpedagogiska skolmyndigheten
839
768
±0
1:4
Sameskolstyrelsen
61
499
±0
1:5
Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet
4
417
385
−3
257
000
1:6
Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan
269
837
±0
1:7
Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet samt kvalitetshöjande åtgärder inom förskola
4
960
000
±0
1:8
Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m.
205
720
±0
1:9
Bidrag till svensk undervisning i utlandet
112
082
±0
1:10
Fortbildning av lärare och förskolepersonal
1
078
526
±0
1:11
Skolforskningsinstitutet
35
699
±0
1:12
Praktiknära skolforskning
36
043
±0
1:13
Bidrag till lärarlöner
4
875
000
±0
1:14
Särskilda insatser inom skolområdet
203
418
±0
1:15
Statligt stöd för stärkt kunskapsutveckling
7
478
000
−7
478
000
1:16
Bidrag till vissa studier
17
525
±0
1:17
Statligt stöd till vuxenutbildning
4
568
622
30
000
1:18
Myndigheten för yrkeshögskolan
152
245
25
000
1:19
Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning
4
010
383
92
000
2:1
Universitetskanslersämbetet
176
022
±0
2:2
Universitets- och högskolerådet
220
435
±0
2:3
Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
2
117
826
10
486
2:4
Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
2
451
337
12
248
2:5
Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
2
457
847
12
190
2:6
Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
2
554
257
12
764
2:7
Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
2
455
086
12
299
2:8
Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
1
819
634
9
148
2:9
Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
2
032
470
10
717
2:10
Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
1
856
651
9
335
2:11
Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
1
647
203
8
236
2:12
Umeå universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
1
285
682
6
464
2:13
Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
1
812
289
9
037
2:14
Linköpings universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
1
113
565
5
599
2:15
Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
826
842
4
157
2:16
Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå
1
825
779
9
180
2:17
Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
1
384
540
6
863
2:18
Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå
1
944
253
9
673
2:19
Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
791
425
3
930
2:20
Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
452
185
2
275
2:21
Karlstads universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
800
766
3
999
2:22
Karlstads universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
297
629
1
498
2:23
Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
1
246
264
6
234
2:24
Linnéuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå
406
967
2
048
2:25
Örebro universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
932
155
4
665
2:26
Örebro universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
336
081
1
691
2:27
Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
661
282
3
303
2:28
Mittuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå
299
667
1
508
2:29
Malmö universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
1
114
403
5
582
2:30
Malmö universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
312
903
1
575
2:31
Mälardalens universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
722
581
3
598
2:32
Mälardalens universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
294
743
1
483
2:33
Blekinge tekniska högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
300
720
1
482
2:34
Blekinge tekniska högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå
114
436
576
2:35
Stockholms konstnärliga högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
225
049
1
133
2:36
Stockholms konstnärliga högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå
58
092
292
2:37
Gymnastik- och idrottshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
127
982
652
2:38
Gymnastik- och idrottshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå
36
434
183
2:39
Högskolan i Borås: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
590
289
2
954
2:40
Högskolan i Borås: Forskning och utbildning på forskarnivå
110
758
557
2:41
Högskolan Dalarna: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
505
826
2
526
2:42
Högskolan Dalarna: Forskning och utbildning på forskarnivå
114
256
574
2:43
Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
548
352
2
736
2:44
Högskolan i Gävle: Forskning och utbildning på forskarnivå
121
318
610
2:45
Högskolan i Halmstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
481
161
2
391
2:46
Högskolan i Halmstad: Forskning och utbildning på forskarnivå
107
704
541
2:47
Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
472
278
2
365
2:48
Högskolan Kristianstad: Forskning och utbildning på forskarnivå
103
776
522
2:49
Högskolan i Skövde: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
371
028
1
834
2:50
Högskolan i Skövde: Forskning och utbildning på forskarnivå
69
521
350
2:51
Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
444
839
2
209
2:52
Högskolan Väst: Forskning och utbildning på forskarnivå
97
827
492
2:53
Konstfack: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
189
433
949
2:54
Konstfack: Forskning och utbildning på forskarnivå
23
201
117
2:55
Kungl. Konsthögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
73
485
1
115
2:56
Kungl. Konsthögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå
13
610
69
2:57
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
150
661
760
2:58
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Forskning och utbildning på forskarnivå
23
342
118
2:59
Södertörns högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
495
123
2
487
2:60
Södertörns högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå
130
998
659
2:61
Försvarshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
40
921
207
2:62
Försvarshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå
44
646
205
2:63
Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet
4
041
143
19
945
2:64
Särskilda utgifter inom universitet och högskolor
928
935
150
000
2:65
Särskilda medel till universitet och högskolor
636
143
15
000
2:66
Ersättningar för klinisk utbildning och forskning
2
884
576
±0
2:67
Särskilda bidrag inom högskoleområdet
67
780
±0
3:1
Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation
7
893
846
±0
3:2
Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer
420
061
±0
3:3
Vetenskapsrådet: Förvaltning
203
252
±0
3:4
Rymdforskning och rymdverksamhet
1
297
356
±0
3:5
Rymdstyrelsen: Förvaltning
52
555
±0
3:6
Institutet för rymdfysik
63
553
±0
3:7
Kungl. biblioteket
447
963
±0
3:8
Polarforskningssekretariatet
69
056
±0
3:9
Sunet
49
183
±0
3:10
Överklagandenämnden för etikprövning
5
554
±0
3:11
Etikprövningsmyndigheten
52
686
±0
3:12
Nämnden för prövning av oredlighet i forskning
9
918
±0
3:13
Särskilda utgifter för forskningsändamål
93
995
±0
3:14
Gentekniknämnden
4
911
±0
4:1
Internationella program
81
589
±0
4:2
Avgift till Unesco och ICCROM
32
186
±0
4:3
Kostnader för Svenska Unescorådet
11
339
±0
4:4
Utvecklingsarbete inom områdena utbildning och forskning
23
373
±0
99:1
Sektorsbidrag till skolan
±0
15
736
000
Summa
99
461
047
5
594
395
Centerpartiet föreslår att ett antal riktade statsbidrag ska avvecklas för att istället slås samman till ett större sektorbidrag till skolan. Dessa avvisningar påverkar särskilt anslag 1:5 och 1:7 under UO 16, men även något anslag under UO 25. Som en följd av det tillför Centerpartiet 15
736 miljoner till ett nytt anslag Sektorsbidrag till skolan 2024, 15
939 miljoner 2025 samt 16
177 miljoner 2026. Av detta uppgår tillskott utöver sammanslagning av statsbidrag till 5
000 miljoner 2024, 5
000 miljoner 2025 och 5
000 miljoner 2026.
Centerpartiet föreslår anslag till 1:1 Statens skolverk för instiftandet av en gransk
ningsnämnd för läromedel. Anslagen omfattar 20 miljoner kronor 2024 och 15 miljoner kronor per år 2025–2026. Vidare satsas på samma område 15 miljoner 2024 för utveck
ling av frånvaroregister, därefter anslås 10
miljoner under 2025 respektive 2026 för arbetet med detta frånvaroregister. 2024 anslås till 1:1 också 3
miljoner för en utredning av grundpeng.
Under 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning föreslås anslag om 677 miljoner 2025 och 2026 för förstärkningar av yrkesvux, samt 30 miljoner kronor 2024, 35 miljoner kronor 2025 och 20 miljoner kronor 2026 för språkutbildning till ukrainska flyktingar.
Under 1:18 Myndigheten för yrkeshögskolan föreslås anslag om 25 miljoner kronor årligen för perioden 2024–2026 för branschskolor.
Under 1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning föreslås anslag om 92 miljoner kronor 2024 samt 74 miljoner kronor årligen under 2025–2026 för förstärkning av yrkeshögskolan.
Under anslagen 2:3 till 2:63 föreslås avslag på regeringens generella besparingar i statsförvaltningen, vilket innebär utgifter om 243 miljoner kronor årligen 2024–2026.
Under 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor föreslår Centerpartiet 150 miljoner kronor årligen under 2024–2026 för insatser för fler lärarbehöriga med annan yrkesbakgrund.
Under 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor tillförs 15 miljoner till Nationellt centrum för kvinnofrid 2024 samt 15 miljoner 2025 och 2026.
Anders Ådahl (C)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:3189
av Anders Ådahl m.fl. (C)
En högre utbildning för en stärkt kompetensnation
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka vuxenutbildningarna i syfte att stärka både det livslånga lärandet och näringslivets och den offentliga sektorns utveckling i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en fortsatt utbyggnad av yrkeshögskolan med fokus på fler fördjupningsutbildningar, ökat utbud av digitala kurser och ökade möjligheter för teknik- och yrkescollege och lärlingsutbildningar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vuxenutbildningarna i större utsträckning ska utformas utifrån näringslivets kompetensbehov, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör införas ett gemensamt system för ansökan till yrkeshögskolan och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vuxenutbildningen långsiktigt bör byggas ut, inte minst inom bristyrken, genom fler platser inom yrkesvux, komvux och folkhögskola i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att urvalsprocessen till lärlingsutbildningarna bör göras om så att näringslivets behov premieras i större utsträckning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra det möjligt för dem som anställer en lärling att också själv få bestämma elev till lärlingsutbildningen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att lärcentrum byggs ut i syfte att möta kompetensbehovet i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet att höja kvaliteten inom den högre utbildningen och säkra dess tillgänglighet i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det utbildningspolitiska målet för landets högskolor bör få en tydligare tillgänglighetsdimension, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om högskolornas arbetslivsanknytning och samverkan med det regionala näringslivet och den offentliga sektorn och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fler ska ha möjligheten att läsa fristående kurser på såväl grundnivå som avancerad nivå i syfte att möta kompetensbehovet och stärka bildningen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lärosätenas forskningsanslag bör följas upp i syfte att de i större utsträckning ska bestämmas utifrån en samlad bedömning av kvalitet och potential, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lärosätenas autonomi såväl institutionellt som finansiellt bör stärkas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna för att anslaget till lärosätena inte bör vara uppdelat i en del som endast får användas inom utbildningen och en som endast får användas inom forskningen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka lärosätenas autonomi när det kommer till att tillsätta sina egna styrelser och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de institutionella och finansiella förutsättningarna för forskarnas/lärarnas självständighet kraftigt bör stärkas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka den fria forskningen genom att minska kraven på medfinansiering för statliga externa forskningsmedel till lärosätena och stärka möjligheterna att låta privata medel betala för forskningen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka den fria forskningen och dess kvalitet genom att forskningsfinansieringssystemet görs om i grunden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fler lärosäten bör bli fristående, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna att stärka etableringsfriheten för fristående lärosäten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen och ansvariga myndigheter behöver verka för att minska lärosätenas återrapporteringskrav och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att regleringsbrev och verksamhetsavtal ska kunna löpa över en längre tid än ett år och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att högskoleutbildningarnas samverkan med arbetslivet förbättras med hjälp av en stärkt studievägledning på lärosätena och utökade möjligheter till praktik och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna universitetens kvalitet genom att excellens och spetsforskningen uppvärderas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en tydligare uppdrags- och rollfördelning mellan universitet och högskolor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör göras en inskärpning när det kommer till examensrättigheter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbetet för att stärka studenters studiemiljö, hälsa och välmående bör intensifieras på lärosätena, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödet till studenter med NPF eller annan funktionsnedsättning bör öka vad gäller både möjligheten att genomföra högskoleprovet och att ta del av och genomföra studierna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för att införa en examenspremie i syfte att öka genomströmningen inom den högre utbildningen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa fribeloppet för studielånet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att låta studenter som är deltidssjukskrivna få studiemedel på deltid och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att jämställdhetsarbetet på lärosätena måste intensifieras för att garantera en meritokratisk ordning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att intensifiera arbetet för att locka internationella forskare och studenter till Sverige och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Sverige är en välfärdsnation som bygger sitt välstånd på kunskap som i företagandet omvandlas till produkter och tjänster som många gånger går på export. Så får vi intäkter till vår välfärd. I Sverige konkurrerar vi inte med låga löner eller oförädlade råvaror. Istället gäller det omvända. Vård, skola, omsorg, äldrevård – ja, den offentliga sektorn – finansieras med skatteintäkter som kommer från vårt rika företagande. Samtidigt föder god vård, bra skola och så vidare företagandet med friska och kunniga människor samtidigt som vi kan ge äldre både en bra pension och god omsorg. På så vis går det att säga att den offentliga sfären och den privata sfären göder och föder varandra och till
sammans skapar en positiv spiral uppåt för att alltmer stärka och utveckla välfärds
nationen Sverige. I centrum för denna utveckling framåt och uppåt finns kunskap och kompetens. Helt avgörande för välfärdsnationen Sverige är att bygga på kunskap och kompetens. Så utvecklas såväl det offentliga som det privata.
Sverige behöver fler som utbildar sig, fler fria högskolor och fler utbildningar som har en närmare koppling till arbetsmarknaden. Forskningens kvalitet måste stärkas och ackompanjeras av ett högklassigt innovationssystem där forskningens idéer går från labb till global marknad. Oavsett var du bor i landet är det viktigt att det finns möjlighet till högre utbildning. Tillgång till högre utbildning av god kvalitet ökar människors
möjligheter till jobb och trygghet, samtidigt som det gynnar näringslivet och vår välfärd.
Sverige är ett attraktivt land att verka i för internationella studenter och forskare. Så måste det fortsätta att vara. Vår attraktionskraft blir ett mått på vårt framtida välstånd.
Det ger en mångfald och nya perspektiv som bidrar till högre kvalitet. Spetskompe
tensen
är också avgörande för att vi fortsatt ska vara konkurrenskraftiga. Forskning och
innovation går hand i hand. Men utvecklingen är en aning oroande. Kvaliteten på svensk
forskning ser ut att dala. Det är en tidig signal om att kvaliteten på våra produkter och tjänster också riskerar att dala med tiden, vilket vore förödande för vår välfärd. En bidragande orsak är en allt mindre självständig och fri forskning. Akademin måste som oberoende och fri röst stå fri från kortsiktighet och detaljstyrning. Det är centralt för Centerpartiets politik och för att Sverige ska stå sig starkt som kunskapsnation.
Yrkeskompetens
Yrkesutbildningar är viktiga för tillväxten, inte minst för de små och medelstora företagen. För att yrkesutbildningarna ska ge jobb efter avslutad utbildning och för att arbetsmarknaden ska få tillgång till kompetent arbetskraft måste utbildningarna vara högkvalificerade på både lägre och högre nivå och i större utsträckning byggas ihop. De tilltänka arbetsgivarna ska vara en drivande kraft i utvecklingen och genomförandet av utbildningarna. Yrkesutbildningar motsvarande gymnasiet är idag underdimensionerade i förhållande till växande behov, inte minst i offentlig sektor.
Vidareutbildning och omställning är idag relativt framgångsrik, men sker i för liten skala.
Yrkeshögskolan (YH), med sin specialiserade yrkesutbildning som direkt matchar arbetsmarknadens kompetensbehov, är ett av svensk utbildnings och arbetsmarknads mest framgångsrika projekt, med stora samhällsekonomiska vinster.
Det konstateras också i en utredning som redovisades 2023.
YH behöver skalas upp och det finns en rimlig möjlighet att skala upp med 35 procent på tio år. Det borde vara en minsta ambition, givet efterfrågan. Den typ av utbildning som bedrivs inom YH är en lika naturlig och viktig del av det svenska utbildningssystemet som exempelvis högskolor och universitet. YH behöver också stärka samverkan med det lokala och regionala närings
livet. Därför är det viktigt med en fortsatt decentraliserad YH där staten inte ska detaljstyra. Samtidigt är det rimligt att det införs ett gemensamt system för ansökan till YH. Detta för att underlätta administration för både YH och den enskilde. Utredningen från 2023 konstaterade även att ett gemensamt antagningssystem skulle sänka trösklarna för studerande att söka sig till YH.
YH lider också av att det inte är permanenta utbildningar utan projektanslag,
som gör att anordnarna inte får långsiktighet i sin verksamhet
. Ett stort YH-lyft bör genomföras där yrkeshögskolan stärks avsevärt och får en högre grad av fasta anslag. Fler förberedande utbildningar bör finansieras där kortare påbyggnadsutbildningar borde kunna ingå. Det borde även tas fram fler YH-utbildningar på högre EQF-nivå.
EQF är en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande så att studenter kan se vilken nivå en svensk kvalifikation motsvarar i ett annat land. Det bör övervägas att några av de yrkesinriktade utbildningar som idag ligger på högskolor och universitet kan lyftas över till YH. Privata och offentliga arbetsgivare bör också få möjlighet att delfinansiera YH-platser när de ser stora behov av kompetenser utöver vad den statliga nivån bedömt vara nödvändigt.
Det är otroligt viktigt att möjligheterna till kompetensutveckling under hela livet förbättras för att möjliggöra utveckling, omställning och trygghet på en mer flexibel arbetsmarknad. Vi vill att möjligheten att läsa om kurser på komvux trots godkända betyg ses över. Det är också viktigt med både korta och långa utbildningar inom komvux, yrkesvux, folkhögskola, yrkeshögskola och högskola för att stärka Sverige som kunskapsnation. Det spelar även en nyckelroll framåt för att individer ska kunna komma tillbaka till jobb och egen försörjning samt för att företag ska kunna växa och utvecklas.
Yrkesvux behöver få sina resurser tryggade över flera år för att bättre kunna planera utbildningar och spegla behovet på arbetsmarknaden. Just att systemet är för kortsiktigt är något som fått stor kritik på senare år. Därför måste det bli möjligt för kommunerna att ansöka om medel över en längre tidsperiod under en och samma ansökningsomgång.
Det digitala utbudet behöver också öka för att bättre möta arbetsmarknadens efter
frågan på kompetens inom it-relaterade ämnen. Ett sätt att både bredda utbildningarna och stärka effektiviteten är att införa en vuxenutbildningspeng med mer av resultatkrav kopplade till möjligheterna att få arbete. Det borde även vara möjligt att studera på komvux, yrkesvux och sfi oavsett kommungräns. Var du bor ska inte avgöra ditt utbildnings
utbud. Centerpartiet vill att det ska vara möjligt att fritt söka till yrkesämnen och sammanhållna yrkesutbildningar och komvux på gymnasial nivå som erbjuds inom det primära samverkansområde som man bor i, så kallat frisök. Vi anser också att det finns skäl att vidare undersöka hur finansieringen kan lösas för det.
Lärlingsutbildningar
Lärlingsutbildningarna har en viktig roll i att förse arbetsmarknaden med kompetent arbetskraft. Vi vill att fler ska kunna gå en lärlingsutbildning och att lärlingsutbildningar ska finnas inom fler yrken. Lärlingssystemet måste även kunna erbjudas vuxna, med studiemedel, studielån och stöd till anordnare. Det måste bli tydligare vad skolorna förväntar sig av företagen som handledare. De som redan har en gymnasieexamen eller examen från högskolan ska kunna bli lärlingar i efterhand. I länder som Tyskland, som har framgångsrika lärlingsprogram, är näringslivet direkt och löpande involverat i lärlingsutbildningarna, regionalt och lokalt. För att utbildningarna ska leda till jobb och arbetsmarknaden få rätt kompetens vill Centerpartiet reformera lärlingsutbildningarna så att de bättre kan tillgodose arbetsmarknadens behov. En viktig del i detta är att de som anställer en lärling också själva ska få bestämma elev till lärlingsutbildningen. En annan är att inrätta så kallade lärlingsråd, bestående av representanter från handelskammare, näringsliv och fackförbund, som ska utforma utbildningarna så att de blir relevanta, håller hög kvalitet, har uppdaterade metoder och utrustning och följer arbetsmarknaden nära, för att löpande anpassa sig efter dess behov. På så sätt stärker vi arbetsgivarnas inflytande över utbildningarna och incitamenten att ta emot lärlingar. Sammantaget bidrar det till en mer flexibel arbetsmarknad och en starkare kunskapsnation.
Folkhögskolor
För att möta arbetsmarknadens snabbt skiftande behov behöver vi få fart på samtliga utbildningsvägar, inte minst de som på ett flexibelt och effektivt sätt snabbt kan möta behoven. Här spelar folkhögskolorna en nyckelroll, och därför behöver de ges den uppmärksamhet och de resurser som de förtjänar. Folkhögskolornas unika pedagogik, flexibilitet och förmåga att se potentialen i den enskilda individen – inte sällan genom att utgöra en andra chans – kan fungera som en utbildningsmotor för samhälle och individ.
En av folkhögskolornas styrkor är det breda utbudet av utbildningar och kurser, anpassade för både unga och vuxna. Genom att erbjuda praktiskt inriktade utbildningar inom olika yrkesområden kan folkhögskolorna rusta eleverna med de färdigheter och kompetenser som krävs för framtidens arbetsliv. Från digitala teknologier till hållbar utveckling och entreprenörskap – folkhögskolorna har möjlighet att utveckla och erbjuda utbildningar som speglar dagens snabbt skiftande arbetsmarknad. Centerpartiet vill ge folkhögskolorna ett mer tydligt och långsiktigt uppdrag genom att säkerställa resurser och ekonomiskt stöd.
Folkhögskolor är även viktiga resurser för de personer som saknar behörighet till vidare studier då de genom sin allmänna kurs erbjuder alternativa och innovativa lärandesätt. Enligt SCB får årligen cirka 2
000 deltagare i allmänna kurser grund
läggande behörighet till eftergymnasiala studier. Av dessa väljer ungefär hälften att fortsätta sina studier inom ett år. En stor majoritet av dem som uppnår behörighet är under 25 år, och en ökande andel har utländsk bakgrund. Folkhögskolor spelar en betydande roll för målgrupper med särskilda behov, då fyra av tio deltagare som uppnår behörighet har någon form av funktionsnedsättning.
Högre utbildning i hela landet
Utbildning och bildning berikar både samhälle och individer.
Tillgång till högre utbildning av god kvalitet i hela landet ökar människors möjligheter till jobb och trygghet, samtidigt som det gynnar näringslivet och vår gemensamma välfärd
. Högre utbildning i hela landet är annorlunda uttryckt en förutsättning för näringslivets och välfärdens utveckling och för att hela Sverige ska kunna leva.
Centerpartiet verkar för att lärosätena ska bli mer autonoma, finnas i hela landet och ges ytterligare möjligheter att utforma sin verksamhet efter regionala förutsättningar. Det är angeläget att ha en stark närvaro av högre utbildning i hela landet för att stärka Sveriges alla delar och motverka segregation mellan landsbygd och stad samt mellan mindre samhällen och landets universitetsstäder.
Forskning visar att människors bosättning har betydelse för sannolikheten att börja studera på akademisk nivå. Är avståndet mellan boendet och ett lärosäte alltför långt bidrar det till att många avstår från att utbilda sig. Mönstret gäller för såväl kvinnor som män. Centerpartiet anser att målet för landets högskolor ska ha en tydligare tillgänglig
hetsdimension. Detta inbegriper såväl fysiska utbildningar som utbildningar på distans. Syftet med detta är att möta arbetsmarknadens kompetensbehov och öka anställnings
barheten i hela landet.
Att satsa på högre utbildning och forskning är viktigare än någonsin nu när den svenska ekonomin hackar med låg tillväxt och många företag i kris. Utvecklingen inom artificiell intelligens kommer inte att förändra bara arbetsmarknaden utan också den
geopolitiska spelplanen. Sverige kan inte hamna på efterkälken. Svensk högre utbildning
och forskning står inför nya utmaningar där kvaliteten måste stärkas utan att tillgången till högre utbildning koncentreras till ett fåtal lärosäten. Nya balanser måste komma till mellan kvantitet och kvalitet. Fler utbildningsplatser har tillkommit på senare år, men kvalitén ska inte bara upprätthållas utan också stärkas. Dessutom måste utbildningarna designas för den allt mer rörliga arbetsmarknadens behov.
Digitaliseringen öppnar upp för fler distansutbildningar som i kombination med kommunala lärcentra gör högre utbildning tillgänglig för fler, oavsett geografi.
Högre utbildning som uppmuntrar till livslångt lärande
Centerpartiet har medverkat till satsningar på livslångt lärande där det ersättningsbelopp som universitet och högskolor får per helårsstudent motsvarar den nivå som lärosäten normalt får för både helårsstudent och helårsprestation. Det är ett viktigt steg för att kunna bidra till fler möjligheter till omställning och vidareutbildning för personer som är mitt i livet. Centerpartiet anser att en stegvis minskning av helårsprestationernas andel vore bra för att stärka kvalitén och stimulera till livslångt lärande. Utbildnings
former som skapar bättre förutsättningar för livslångt lärande bör också gynnas i resurstilldelningen. Exempelvis bör relevanta sommarkurser av fördjupningskaraktär, distanskurser och fristående kurser på halvfart uppmuntras. Centerpartiet vill ha ett resursfördelningssystem som i högre grad bestäms utifrån en samlad bedömning av kvalitet och potential.
Fri forskning av hög kvalité
För en både relevant och högkvalitativ forskning krävs att två perspektiv beaktas, dels
fria förutsättningar för forskare att själva definiera både forskningsproblem och metoder,
dels en lyhördhet för samhällets behov med korta och långa tidshorisonter. Centerpartiet anser att båda dessa perspektiv måste vägleda hur vi organiserar och finansierar det svenska forskningslandskapet. Vi behöver sålunda se över de ekonomiska incitamenten för lärosäten att både bidra till nyttiggörande av forskning och innovation och skapa förutsättningar för fri forskning av hög kvalitet.
Sverige har länge varit en toppnation när det kommer till forskning och innovation. Motorn i den svenska tillväxten har de senaste decennierna koncentrerats till att vi kunnat göra saker bättre och mer effektivt med hjälp av nytänkande och mer kunskap. Svenskt välstånd och konkurrenskraft har byggt på att vi har haft en högutbildad befolkning, innovativa företag och en akademi i världsklass. På senare år har Sverige dock tappat allt mer mark. Tillväxten har varit begränsad, forskningens kvalitet har minskat mätt i andel högciterade publikationer och lärosätena levererar allt sämre i internationella jämförelser och rankingar.
För att vända utvecklingen behövs en ny politisk inriktning. Ökade offentliga medel
till universitet och högskolor, via forskningsfinansiärerna, har visat sig inte lyfta kvalitén
i svensk forskning och innovation. För att kunna vända utvecklingen behövs istället reformer. Centerpartiets utgångspunkt är att det inte i huvudsak är för lite pengar som är problemet, utan hur vi från politiskt håll har riggat hela sektorn: hur vårt finan
sieringssystem ser ut, hur sektorn är organiserad – och hur politiserad vi tillåtit den att bli. Ska vi återigen placera Sverige i toppskiktet vad gäller forskning och innovation behöver fokus riktas om i politiken. Lärosätenas och forskarnas autonomi behöver stärkas, bildningsidealet uppvärderas och universitetens roll i samhället utvecklas.
Centerpartiet är av åsikten att, om kvalitén i forskningen ska öka, så behöver också anslagen i större utsträckning än idag gå direkt till lärosätena. Sverige ligger idag långt ut på skalan när det gäller hög andel konkurrensutsatta medel jämfört med andra länder. Detta ökar detaljstyrningen och minskar utrymmet för fri och nyfiken forskning. Dessutom försämrar det anställningstryggheten för forskare och hämmar forskaryrkets attraktivitet. Det varken ökar kvalitén eller stärker långsiktigheten inom forsknings
politiken. För att de ökade anslagen ska kunna få verklig effekt behöver finansierings
systemet reformeras och en större andel av anslagen gå direkt till lärosätena.
Centerpartiet anser att kvalitén i forskningen stärks när professionens kvaliteter släpps fria och när lärosätenas forskningsanslag i större utsträckning bestäms utifrån en samlad bedöm
ning av kvalitet och potential. Men för att garantera det senare behövs ett tydligare system för kvalitetsuppföljning av svensk forskning och innovation. Sverige saknar i dag ett robust system för en samlad och oberoende analys av vilka resultat och effekter som statliga investeringar i forskning, utveckling och innovation har. Det finns i de flesta jämförbara länder.
För att lära mer om hur olika europeiska länder har organiserat sitt arbete på området gav Ingenjörs- och vetenskapsakademien (Iva) och Nordisk institutt for studier av innovasjon, forskning og utdanning (NIFU), i uppdrag att studera frågan. Den färdiga studien bygger på ett tjugotal samtal med forskningsanalytiker från olika länder. För att säkerställa att investeringar i forskning, utveckling och innovation är effektiva krävs bättre uppföljning. Centerpartiet anser därför att det bör tillsättas en utredning för att lämna förslag om hur ett sådant system kan inrättas.
Stärk den akademiska friheten
Precis som för kulturen och rättsväsendet behövs tydliga skiljelinjer mellan politik och praktik för akademin. Utan oberoende forskning och utbildning har vi svårare att identifiera, förstå och lösa samhällsproblem. Utan oberoende forskning och utbildning bromsar Sverige in i framtiden och blir akterseglat av länder som släpper professionens kvaliteter fria. Det är en grundpelare för oss som kunskapsnation att akademin är en oberoende och fri röst som står fri från kortsiktighet och detaljstyrning. Akademins oberoende har i flera länder varit bland de första offren när auktoritära och illiberala regimer tagit makten. Svensk akademi är inte heller fredad. Främmande makt har bedrivit desinformationskampanjer mot och försökt tysta svenska forskare. Och lärares och gästtalares möjligheter att delta i evenemang och annan akademisk verksamhet har inskränkts efter kritik mot deras åsikter.
Varannan lärare, forskare och doktorand anser att den akademiska friheten vid svenska
lärosäten i dag är utmanad. Sverige ligger dessutom sämre till än andra jämför
bara länder när det gäller institutionell autonomi, alltså lärosäten i förhållande till
staten.
Vi anser att den akademiska friheten som rör institutionellt självstyre måste värnas. Det är helt centralt att universitet och högskolor styr sin egen verksamhet.
Centerpartiet mot
sätter sig obefogad detaljstyrning av högskolor och universitet och vill stärka obero
endet för såväl lärosätena som de forskare och lärare som är verksamma där.
För att det institutionella självstyret ska värnas anser Centerpartiet att man bör minska andelen styrelseledamöter som tillsätts av regeringen och se över möjligheten att låta de statliga lärosätena tillsätta sina egna ordförande. Dessutom bör självbestämmandet stärkas när det kommer till lärosätenas finansiering, organisering och hur de väljer att fördela
resurser mellan undervisning och forskning. Utbildning, forskarutbildning och forskning
hänger intimt ihop och därför bör lärosätena få större frihet att fördela sina medel mellan dessa områden.
Det svenska akademiska systemet är i internationell jämförelse ovanligt beroende av
externa anslag. Politiker vill gärna tro att de kan styra framsteg genom riktade satsningar.
Men värdefulla upptäckter dyker upp där ingen kunde ana att man skulle leta.
Detta är också sammankopplat med forskningsfinansieringen i allmänhet där man blir försiktig och inte testar de yvigaste idéerna.
Vi anser att universiteten själva ska få större makt att fördela sina resurser mellan undervisning och forskning. Vi anser därutöver att kraven när det kommer till medfinansiering idag är alldeles för stora. Det gör att forskningen blir allt mer styrd av enskilda forskare och att externa finansiärer styr i allt högre grad. Konsekvensen kan bli att viktig forskning på mindre områden får stå tillbaka och att lärosätenas direkta anslag i stor omfattning binds upp. Vi vill därför minska kraven på medfinansiering
för externa statliga forskningsmedel
.
Dessutom vill vi stärka förutsättningarna för privata medel att finansiera forskningen. En breddad finansiering skulle inte bara öka den finansiella autonomin genom att läro
sätena blir mindre beroende av en enskild finansiär. Det skulle också stärka förutsätt
ning
arna för lärosätena att satsa på spetsforskning i större utsträckning. En balanserad finansiering med både direkta och externa medel, offentliga som privata, har visat sig bäst stödja en bred, diversifierad och kvalitetsdriven forskningsmiljö. En sådan balans skapar goda planeringsförutsättningar för lärosätena och stärker deras förmåga att attrahera och behålla kvalificerade forskare och lärare.
Frihet och ansvar utgör två sidor av samma mynt. Den akademiska friheten behöver alltid åtföljas av ett akademiskt ansvar. För Centerpartiet tar det akademiska ansvaret sig uttryck både på ett individuellt plan och på lärosätet i stort. På det individuella planet handlar det om att den enskilda forskaren bedriver forskning som är vetenskap
ligt och etiskt korrekt. På lärosätet i stort handlar det om att högskole- och universitets
ledningarna tar sitt ansvar i fråga om att motverka cancelkultur, hot och hat, säkra sitt eget politiska oberoende och se till att forskarna inte begränsas av lärosätena själva. För att säkra den akademiska friheten anser Centerpartiet att detta ansvar också måste förtydligas.
Fristående lärosäten
Centerpartiet vill att högskolor och universitet ska bli mer autonoma. Vi vill därför flytta makt från politiken till professionen. Det är professionen som bäst känner till verksamheten och vad den behöver för att utvecklas. Det är viktigt att lärosäten får möjlighet att profilera sig utifrån lokala och regionala förutsättningar och sina egna styrkor. Politiska regleringar ska därför begränsas till frågor där staten har ett tydligt intresse av att styra. Det gäller t.ex. uppföljning av resultat och kvalitetsgranskning, ansvarsutkrävande samt rättssäkerhet för studenterna.
Centerpartiet anser att nuvarande organisationsform där de flesta lärosätena är statliga myndigheter är ändamålsenlig. Nuvarande organisationsform är inte anpassad för lärosätenas uppdrag och innebär dessutom en mycket nära koppling till lärosätena. Vi vill att fler lärosäten organiseras fristående, till exempel i stiftelseform och som egna juridiska personer. Detta skulle förstärka internationella samarbeten, öka och förbättra samverkan med företag och omgivande aktörer samt skapa nya förutsättningar för gemensamma utbildningar och forskningsprojekt mellan både svenska och internatio
nella lärosäten. Dessutom skulle det göra det möjligt för lärosätena att arbeta mer strategiskt utefter egen profil och att ta emot donationer i större utsträckning. Samman
taget skulle detta öka kvalitén i både den högre utbildningen och forskningen.
Administration
Den administrativa bördan hos de svenska lärosätena har ökat kraftigt på senare år. I sammanhanget handlar det både om ökade återrapporteringskrav och om att forsknings
medel i högre grad måste sökas. Centerpartiet anser att den administrativa bördan kraftigt behöver minska för att både kvalité och autonomi ska säkras på landets läro
säten. Därför anser Centerpartiet att regeringen och ansvariga myndigheter behöver verka för att minska lärosätenas återrapporteringskrav. Dessutom anser Centerpartiet att möjligheten bör ses över att regleringsbrev och verksamhetsavtal ska gälla längre än ett år, vilket inte är fallet idag. Syftet med det sistnämnda är både att skapa mer långsiktiga förutsättningar för lärosätena och att minska antalet administrativa uppgifter som behöver göras årligen.
Den högre utbildningen i samhället
Centerpartiet anser att det är viktigt att stärka samverkan med det omgivande samhället inom forskningen. I jämförelse med andra länder leder bara en liten del av forskningen som sker i Sverige till innovationer och samhällsnytta. Vi behöver därför se över de ekonomiska incitamenten för lärosäten att bidra till nyttogörande av forskning och innovation. Annorlunda uttryckt behöver vi möjliggöra bättre rörlighet av kunskap och
kompetens mellan akademin, näringslivet och den offentliga sektorn. Bristen på rörlighet
mellan akademi och näringsliv och på geografisk mobilitet är idag en flaskhals för
svenska företags tillväxt, och bristen på näringslivserfarenhet hos många seniora forskare
försvårar möjligheterna för nya lösningar att ta sig från laboratoriet till marknaden.
För att fler ska finna ett jobb måste högskoleutbildningarnas konkurrenskraft stärkas och utbildningarna bli mer relevanta för arbetsmarknaden. Samverkan med arbets
marknad och samhälle behöver därför förbättras bland annat genom att koppla utbildningen närmare arbetsmarknaden, betona det entreprenöriella lärandet, utveckla studentmedarbetarsystemet, utöka möjligheterna till praktik samt förstärka rollen för studievägledaren.
Spets och bredd på svenska lärosäten
Om vi ska kunna lösa både dagens och morgondagens oväntade utmaningar så krävs det en bred, fri och flexibel akademi. För Centerpartiet behövs både spets och bredd för att kunna nå excellens. Elitforskning ska inte sättas i motsättning till kvalitetssatsningar på bredden. Bredden är ofta en förutsättning för att nya idéer och spetskunskap ska kunna växa fram. För Centerpartiet är det viktigt med bredd för att akademin ska kunna vara snabbfotad och anpassningsbar efter hur samhället förändras. Det är helt avgörande för att Sverige ska kunna möta de utmaningar och möjligheter som framtiden innebär att det finns ett utrymme att forska bortom politikens prioriterade områden och utbilda sig i frågor som erbjuder både flexibilitet och anpassningsförmåga för vad arbetsmarknaden framöver kommer efterfråga.
I syfte att stärka Sveriges arbetsmarknad och konkurrenskraft anser Centerpartiet att universitetens och högskolornas olika roller och uppdrag behöver förtydligas. En tydlig rollfördelning är en förutsättning för att både spets och bredd ska garanteras på landets lärosäten. I andra länder finns mer dualistiska system där man tydligare skiljer på universitetens och högskolornas uppgifter och syften. I ett sådant system har man koncentrerat olika kompetenser, fördelat arbetsuppgifter mellan lärosäten och skapat större nytta för studenterna. Man har helt enkelt gett universiteten och högskolorna olika upplägg – bägge viktiga, men de har fyllt olika funktioner. Forskning, nytänkande och innovation på universiteten är lika betydelsefullt som högskolorna, vars nischade utbild
ningar och tillgänglighet i hela landet är avgörande för att svara mot arbets
mark
nadens behov av viktiga spetskunskaper. Såväl universiteten som högskolorna är avgörande för Sveriges utveckling och välstånd. Båda har en viktig roll att spela, men på olika sätt. Denna rollfördelning behöver stärkas och förtydligas.
För att se till att de bästa utbildningarna premieras anser Centerpartiet att det även bör göras en åtstramning kring examensrättigheterna. Vi vill skärpa kraven för att få ge avancerade examina, som master- och forskarutbildningar. Utbildningar ska bara få ges där det finns starka forskningsmiljöer av tillräcklig storlek. Genom att ta bort examens
rättigheter från svagare miljöer och samla avancerad utbildning i starkare miljöer, kan man förbättra forskarrekrytering och uppmuntra lärosäten att specialisera sig.
Studenters hälsa och välmående
Den psykiska ohälsan har brett ut sig allt mer i Sverige. En grupp som har drabbats särskilt är studenter, inte minst i spåren av pandemin med hemmastudier och ett minskat socialt utbyte. Studenter har i större utsträckning än den generella befolkningen, fram
förallt de som förvärvsarbetar, egenrapporterad psykisk ohälsa. 26
% av alla studerande rapporterar nedsatt psykiskt välbefinnande jämfört med 15
% av alla förvärvs
arbetande. Samtidigt så är det skyddsnät som omgärdar studenter mer underdimensionerat än för andra delar av befolkningen.
I dagsläget kan en student som är sjukskriven på deltid endast få studiemedel för den del som den faktiskt studerar. Det innebär att studenter som t.ex. rehabiliteras från en heltidssjukskrivning och som en del av den rehabiliter
ingen har behov av deltidsstudier kanske inte har råd då han eller hon exempelvis enbart får 25
% av studiemedlet. Centerpartiet vill införa en möjlighet för studenter att vara
sjukskrivna på deltid, vilket även skulle medföra rätt till studiemedel på deltid, samtidigt
som personerna kan rehabiliteras tillbaka till antingen studier på fulltid eller andra former av heltidssysselsättning. Vi behöver också ge studenthälsan mer resurser och bättre verktyg för att de ska kunna möta och hjälpa studenter som mår dåligt och arbeta förebyggande på campus.
Ett mer flexibelt studiemedelssystem
För ökad genomströmning och fler i arbete vill Centerpartiet ha ett mer flexibelt studie
medelssystem som premierar studenter som avslutar sina studier före utsatt tid men som
också är anpassat för dem med lägre studietakt, exempelvis de som har gått i en anpassad
gymnasieskola eller är deltidssjukskrivna. Det ger fler möjlighet till en utbildning som
leder till jobb. Det behöver även finnas flexibilitet för karriärväxling högre upp i åldrarna.
Därför är det bra att den övre åldersgränsen för rätt till studiemedel har höjts från 56 till 60 år. Det underlättar vidareutbildning och omskolning i högre åldrar, som är en viktig del i det livslånga lärandet.
Heltidsstudier är på heltid och måste gå att förena med familjeliv. Det ger skäl att stärka studiemedlet. Ensamstående föräldrar är en utsatt studentgrupp ekonomiskt, och dessutom är de som endast hade en gymnasieutbildning i klar majoritet bland ensam
stående mammor. Möjligheterna till utbetalning av tilläggsbidrag för föräldrar som studerar behöver utredas, för en modern jämställd utbetalning.
Inkomstprövningen för studiemedel har återinförts, den så kallade fribeloppsgränsen, efter att den var borttagen under pandemin. Gränsen innebär att det finns ett tak för hur mycket studerande får tjäna för att också få rätt till CSN. En enig riksdag avskaffade fribeloppet temporärt för att uppmuntra fler studenter att jobba under pandemi
månad
erna, inte minst eftersom det behövdes arbetande inom restaurang- och besöksnäring samt vård och omsorg. Det finns fler branscher som har behov av arbetskraft, inte minst restaurangbranschen har stor personalbrist. Nu när inkomstprövningen har återinförts är det mindre lönsamt för studenterna att arbeta extra. Centerpartiet anser att det därför är rimligt att slopa inkomstprövningen för lånedelen av studiemedlet och på så sätt stärka studenters frihet att själva bestämma över sin egen ekonomi.
Centerpartiet förespråkar ett studiemedelssystem som är flexibelt men som också premierar studenter som avslutar sina studier före utsatt tid. För att öka incitamenten att avsluta sina studier i utsatt tid vill Centerpartiet att ett examenspremiesystem, i likhet med den modell som idag finns i Norge, utreds. Ett system med examenspremier bör vara självfinansierat inom ramen för studiemedelssystemet, där en del av det som i dag utgörs av studiebidrag görs om till lån, som sedan konverteras tillbaka till bidrag om examen klaras på utsatt tid.
En jämställd och meritokratisk akademi
Trots att kvinnor är i majoritet bland studenterna vid landets högskolor och universitet går arbetet mot en jämställd akademi för långsamt. Ungefär lika många kvinnor som män disputerar. Sedan upphör jämställdheten. Andelen kvinnliga professorer ökar, men sakta. Professorerna är den kategori inom högskolan som har den snedaste könsfördel
ningen. Idag är ungefär en tredjedel av landets professorer kvinnor. Variationerna mellan såväl lärosäten som olika fakulteter är stora. Bland forskarna vid finansinstitu
tionerna vid ledande universitet utgör kvinnor endast 20 procent och andelen kvinnliga forskare minskar med ökande senioritet. Globalt sett ligger Sverige dock i topp med den näst högsta andelen kvinnor inom finansforskning efter Australien och tredje högsta på professorsnivå. Det är ett samhälleligt problem att strukturer i samhället och akademin skapar en ojämställd akademi. Det borde vara varje lärosätes prioritering att i merito
kratins namn kunna nå en mer jämställd könsfördelning.
För att möjliggöra en mer jämställd könsfördelning anser Centerpartiet att jämställd
hetsarbetet på lärosätena behöver intensifieras så att arbetsvillkor, arbetsbelastning och arbetsbörda blir lika mellan män och kvinnor. Med en jämnare könsfördelning ökar det innovativa tänkande som på sikt leder till högre kunskap för samhället i stort. Vi vill att en plan tas fram för hur medlen som går till kvinno- respektive mansdominerade fält kan jämnas ut och att tydliga mål sätts upp.
Tillgängliga och ändamålsenliga lokaler
Den högre utbildningen behöver vara fri och tillgänglig för alla, oavsett var man bor, om man har någon funktionsnedsättning eller vilken bakgrund och livssituation man har i övrigt. Ett sätt att göra den högre utbildningen mer tillgänglig är att dess lokaler är funktionsanpassade och ändamålsenliga så att de kan användas för högkvalitativ under
visning och forskning. Centerpartiet anser att universitetens och högskolornas lokaler behöver bli mer tillgängliga och ändamålsenliga. För att detta ska vara möjligt krävs både en stabil och långsiktig finansiering och gemensamma riktlinjer i frågan. Enligt Centerpartiet ska ingen behöva välja bort vidare studier på grund av att lokalerna inte är funktionsdugliga nog. Meritokrati och jämställdhet inom den högre utbildningen ska gälla på alla plan.
Internationellt utbyte
Om svensk utbildning och forskning ska kunna hävda sig i den globala konkurrensen finns det ett flertal faktorer som spelar roll, varav internationellt samarbete och utbyte är en viktig del. Inte minst i tider när den akademiska friheten utmanas i USA blir det extra viktigt att Sverige kan utgöra ett alternativ. Det gäller både internationella forskare som kommer hit för att arbeta och internationella studenter som väljer att läsa hela eller delar av sin utbildning i Sverige. Högskolor vittnar om problem med samordningen i visum
processen som innebär att alla studenter inte får sina visum i tid. Dessutom uppstår det stora problem när visum för gästforskare ska förlängas eller mastersstudenter och doktorander inte kan söka uppehållstillstånd för hela studieperioden. Centerpartiet anser att det behövs reformer brett på såväl migrations- som forskningsområdet för att locka fler internationella forskare och studenter till Sverige. På forskningsområdet handlar det bland annat om tryggare anställningar. Studier visar att det ovanligt höga beroendet av externa medel i stor utsträckning har gjort att forskare valt bort en tjänst i Sverige. Situationen är med andra ord ohållbar och mer måste göras för att trygga såväl svenska som internationella forskares anställningstrygghet.
Internationaliseringen av den högre utbildningen och forskningen och den fria rörlig
heten för studenter är mycket viktig i dagens samhälle. Om vi inte kan garantera att antagna utländska studenter och forskare får stanna för att studera och forska i Sverige riskerar vi att förlora i anseende och därmed i framtida konkurrenskraft. Centerpartiet uppmanar därför regeringen att undanröja de problem och hinder som begränsar interna
tionella studenters och forskares möjligheter att studera och forska i Sverige. Men utbyte handlar inte bara om att skapa goda förutsättningar för utländska studenter och forskare, utan även om att uppmuntra svenska studenter till utlandsstudier. Internatio
nella studier borde därför premieras. Bland annat bör det bli enklare att tillgodoräkna sig utlandsstudier. Vi behöver finna lösningar för att förenkla för internationella studenter och forskare att studera och arbeta i Sverige, annars riskerar vi både anseende och en försämrad konkurrenskraft som följd. Centerpartiet vill undanröja de problem och hinder som begränsar internationella studenters och forskares möjligheter att studera och forska i Sverige.
Anders Ådahl (C)
Niels Paarup-Petersen (C)
Anne-Li Sjölund (C)
Anna Lasses (C)
Alireza Akhondi (C)
Anders W Jonsson (C)
Catarina Deremar (C)
Christofer Bergenblock (C)
Jonny Cato (C)
Martina Johansson (C)