Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2022/23:1514 av Larry Söder (KD) Utvärdering av kemikalieskatten Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att effektutvärdera den skadliga kemikalieskatten och tillkännager detta för regeringen. Motivering För fem år sedan infördes kemikalieskatten, en viktbaserad punktskatt på elektronik ­ varor. Syftet med skatten var att minska konsumtionen av elektronikvaror som inne ­ håller skadliga flamskyddsmedel samtidigt som man förväntade sig att staten skulle öka sina skatteintäkter. Utvärderingar som har gjorts av Svensk Handel visar att intäkterna är betydligt lägre än förväntat samtidigt som antalet arbetstillfällen har minskat med ungefär 1 000 tjänster. De visar också att privatimporten ökar i ungefär samma takt som antalet jobb försvinner. Lägg även till att de administrativa kostnaderna har ökat med ungefär 300 miljoner kronor. Elektronikbranschen har framfört följande: ”Kemikalieskatten ger en mycket be ­ gränsad miljönytta och har redan bidragit till förlorade arbetstillfällen och ett försälj ­ ningstapp på cirka 6 miljarder kronor för den svenska handeln.” Eftersom Sverige förlorar arbetstillfällen och miljönyttan och skatteintäkter uteblir bör regeringen utvärdera effekterna av kemikalieskatten ur ett helhetsperspektiv, utöver de miljömässiga även de ekonomiska och arbetsmarknadsmässiga aspekterna och inte minst ur ett cirkulärt perspektiv. Innan denna skatt infördes borde en utredning ha gjorts utifrån ett helhetsperspektiv i syfte att försöka ha liknande regler även för dem som säljer in till svenska konsum ­ enter samt utifrån de miljömässiga, ekonomiska och arbetsmarknadsmässiga aspekterna och inte minst ur ett cirkulärt perspektiv. Kemikalieskatten slår även mycket negativt för de företag som idag köper in gammal och uttjänt elektronik såsom mobiltelefoner och datorer. Dessa företag renoverar och blåser dessa rena för att sedan sälja dem till de länder där it-utvecklingen inte kommit så långt eller de verksamheter och företag som inte kan eller behöver köpa just ny utrustning. Affärsidén är att få se en ökad cirkulär användning av de olika elektroniska enheterna och därmed öka livslängden på dessa. Denna skatt kan inte ha varit tänkt att slå undan benen för dessa företag som numera inte kommer att ha möjlighet att fortsätta drivas p.g.a. kemikalieskatten. Skatten blir kontraproduktiv för det miljötänk som regeringen framlägger i och med införande av skatten. Regeringen bör utvärdera kemikalieskatten på grund av att den inte har fått de miljöeffekter och ekonomiska effekter som man förväntade sig. Åtgärder för att minska användningen av skadliga kemikalier är viktigt, men att Sverige ensamt inför en skatt innebär konkurrensnackdelar för det svenska näringslivet. Larry Söder (KD)

Motion till riksdagen 2025/26:2829 av Larry Söder och Camilla Brodin (båda KD) Utvärdering av kemikalieskatten Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att effektutvärdera kemikalieskatten med fokus på dess samhällsekonomiska, arbetsmarknadsmässiga och cirkulära effekter och tillkännager detta för regeringen. Motivering För åtta år sedan, den 1 juli 2017, infördes kemikalieskatten – en viktbaserad punktskatt på elektronikvaror som innehåller skadliga flamskyddsmedel. Syftet var att minska konsumtionen av sådana varor och samtidigt öka statens skatteintäkter. Sedan höjningen av skatten den 1 juli 2023 har skattesatserna för 2025 landat på 12,33 kronor per kilo för vitvaror och 179,38 kronor per kilo för övriga skattepliktiga varor. Utvärderingar från Svensk Handel och andra aktörer visar att skatten inte har levererat den förväntade miljönyttan, medan de negativa effekterna på ekonomi och sysselsättning är tydliga. Enligt en rapport från Svensk Handel från 2019, som upp ­ daterats i senare analyser, har höjningen av skatten riskerat upp till 2 000 förlorade arbetstillfällen i svensk detaljhandel, och den totala sysselsättningsminskningen uppskattas till tusentals jobb sedan införandet. Intäkterna har visserligen ökat under 2024 på grund av höjningen, men de ligger fortfarande betydligt lägre än prognoserna, samtidigt som privatimporten har exploderat i takt med jobbförlusterna. De administra ­ tiva kostnaderna har också stigit markant, med uppskattade ökningar på hundratals miljoner kronor årligen. Elektronikbranschen har upprepade gånger varnat för skattens effekter: ”Kemikalie ­ skatten ger en mycket begränsad miljönytta och har redan bidragit till förlorade arbets ­ tillfällen och ett försäljningstapp på cirka 6 miljarder kronor för den svenska handeln.” Senaste utvärderingen i betänkandet Om ekonomiska styrmedel för en mer cirkulär ekonomi (SOU 2024:67) bekräftar att skatten har stora brister i ändamålsenlighet, inklusive negativa konsekvenser som ökade priser för konsumenter och administrativa bördor för företag. I en tid av ökad arbetslöshet och strävan mot en cirkulär ekonomi är det absurt att behålla en skatt som driver jobb utomlands och hämmar återanvändning. Att ta bort kemikalieskatten skulle vara ett enkelt sätt att återta arbetstillfällen och stärka svensk konkurrenskraft. Regeringen bör därför genomföra en heltäckande utvärdering av skattens effekter – inte bara miljömässiga, utan även ekonomiska, arbetsmarknadsmässiga och cirkulära aspekter. Kemikalieinspektionen har redan fått i uppdrag att utvärdera samhällsekonomiska effekter, men en bredare granskning behövs för att väga nytta mot skada. Innan skatten infördes borde en sådan helhetsutredning ha genomförts, med hänsyn till internationella likheter, miljö, ekonomi, arbetsmarknad och cirkulär ekonomi. Skatten slår särskilt hårt mot företag som renoverar och återanvänder gammal elektronik, som mobiltelefoner och datorer. Dessa aktörer importerar uttjänta enheter, renoverar dem och exporterar till marknader med lägre it-utveckling eller till verksamheter som inte behöver ny utrustning. Affärsidén bygger på att förlänga produkternas livslängd och främja cirkulär användning – men skatten innebär dubbelbeskattning av begagnade varor, vilket hotar deras existens och motverkar regeringens egna miljömål. Kemikalieskatten har inte gett de miljöeffekter eller ekonomiska effekter som av ­ setts, och som ensidig svensk åtgärd skapar den konkurrensnackdelar för näringslivet. Åtgärder mot skadliga kemikalier är viktiga, men de måste vara effektiva och EU-samordnade. En utvärdering är nödvändig för att säkerställa att politiken stödjer både miljö och tillväxt. Larry Söder (KD) Camilla Brodin (KD)