Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2022/23:2178 av Mikael Damberg m.fl. (S) Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Motivering I en osäker tid krävs ett ansvarstagande ledarskap och en politik som stärker samhällets grundläggande funktioner och motståndskraft. Det svenska samhället karakteriseras av en grundläggande tillit, tillit till våra medmänniskor men också till staten och myndig ­ heterna. Den tilliten är grunden för hur vårt samhälle är organiserat och vår välfärds ­ modell. Coronapandemin och det fruktansvärda kriget i Ukraina har än en gång visat att ensam inte är stark, utan vår tids stora utmaningar måste mötas tillsammans. Nu behöver vi fortsätta arbeta för att stärka tilliten till och förtroendet för den svenska samhälls ­ modellen, där alla är med och bidrar och ingen lämnas efter. Vi måste stärka Sveriges motståndskraft mot kriser, genom att värna den finansiella stabiliteten och föra en ansvarfull ekonomisk politik. Vi behöver fortsätta förbättra den statliga närvaron i hela landet. Vi ska ta krafttag mot fusk och kriminella som systematiskt utnyttjar våra väl ­ färdssystem samt se till att våra gemensamma skattepengar används på ett sätt som främjar miljömässig och social hållbarhet. Fler statliga jobb i hela landet Utbyggnaden av den statliga närvaron och servicen behöver fortsätta i hela landet. Genom fler servicekontor, beslut om omlokalisering och nyinrättade myndigheter samt Försvarsmaktens, Polismyndighetens och Kriminalvårdens pågående expansion finns förutsättningar för tusentals nya statliga jobb runt om i landet. Det regionala perspek ­ tivet ska finnas med i varje beslut om var statlig verksamhet ska placeras och arbetet med omlokaliseringar och etableringen av nya servicekontor ska fortsätta. Vi vill avsätta 50 miljoner kronor på anslag 1:15 Statens servicecenter för att upprätta sex nya service ­ kontor. Gå på pengarna – slå hårt mot gängens finansiering och organisation Vi ser en fortsatt allvarlig utveckling när det gäller våldet och de kriminella gängens framfart. Kriminalitet får aldrig löna sig och inte en krona av våra skattepengar ska gå till de kriminella. Vi behöver växla upp arbetet på en rad områden. Vi behöver intensi ­ fiera arbetet mot bedrägerier och penningtvätt, som idag är en nyckel för gängens finan ­ siering. Vi vill se en offensiv mot arbetslivskriminalitet, som göder den organiserade brottsligheten och där människor utnyttjas och far illa. Brott mot välfärden ska bekämpas, och därför vill vi att informationsutbytet mellan myndigheter underlättas så att staten kan bekämpa de som fuskar med full kraft. Den nya Utbetalningsmyndigheten som ska starta sin verksamhet år 2024 kommer att spela en viktig roll för att förebygga, upptäcka och förhindra felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Offentlig upphandling Varje år upphandlar staten för ungefär 800 miljarder kronor; det är en betydande del av samhällets totala ekonomi. Politiken har ett särskilt ansvar för att säkerställa att verk ­ samhet som finansieras av skattemedel aktivt bidrar till att uppnå samhällspolitiska mål såsom respekt för arbetstagares rättigheter, klimat- och miljöhänsyn, innovation och social inkludering. Tabell 1 Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Statskontoret 108 272 ±0 1:2 Kammarkollegiet 118 318 ±0 1:3 Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter 23 050 ±0 1:4 Arbetsgivarpolitiska frågor 1 693 ±0 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. 15 206 904 ±0 1:6 Finanspolitiska rådet 11 035 ±0 1:7 Konjunkturinstitutet 78 255 ±0 1:8 Ekonomistyrningsverket 211 395 ±0 1:9 Statistiska centralbyrån 608 582 ±0 1:10 Bidragsfastigheter 290 000 ±0 1:11 Finansinspektionen 788 347 ±0 1:12 Riksgäldskontoret 364 014 ±0 1:13 Bokföringsnämnden 14 138 ±0 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter 110 116 ±0 1:15 Statens servicecenter 915 068 50 000 1:16 Finansmarknadsforskning 59 953 ±0 1:17 Upphandlingsmyndigheten 112 259 ±0 Summa 19 021 399 50 000 Mikael Damberg (S) Gunilla Carlsson (S) Björn Wiechel (S) Ingela Nylund Watz (S) Adnan Dibrani (S) Eva Lindh (S) Joakim Sandell (S)

Motion till riksdagen 2024/25:3195 av Mikael Damberg m.fl. (S) Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör fortsätta utveckla de lokala servicekontoren samt utreda hur Statens servicecenter kan medverka till att möjliggöra mötesplatser mellan finansservice och lokala aktörer i småkommuner utan fysiskt bankkontor och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt måste ta fram åtgärder för att säkerställa att staten genom sitt fastighetsbestånd inte underlättar för kriminella aktörer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering I en osäker tid krävs ett ansvarstagande ledarskap och en politik som stärker samhällets grundläggande funktioner och motståndskraft. Vi måste stärka Sveriges motståndskraft mot kriser genom att värna den finansiella stabiliteten och föra en ansvarsfull ekonomisk politik. Vi behöver fortsätta förbättra den statliga närvaron i hela landet. Vi ska ta kraft ­ tag mot fusk och kriminella som systematiskt utnyttjar våra välfärdssystem samt se till att våra gemensamma skattepengar används på ett sätt som främjar miljömässig och social hållbarhet. Fler statliga jobb i hela landet Utbyggnaden av den statliga närvaron och servicen behöver fortsätta i hela landet. Genom fler servicekontor, beslut om omlokalisering och nyinrättade myndigheter samt Försvarsmaktens, Polismyndighetens och Kriminalvårdens pågående expansion finns förutsättningar för tusentals nya statliga jobb runt om i landet. Riksrevisionen har i en granskning konstaterat att ny- och omlokaliseringen av statliga myndigheter haft flera av de positiva effekter som var avsikten när den tidigare socialdemokratiska regeringen påbörjade arbetet. Arbetet måste fortsätta, och de ny- och omlokaliseringar som gjorts måste försvaras så att det inte sker en tillbakagång. Det regionala perspektivet ska finnas med i varje beslut om var statlig verksamhet ska placeras och arbetet med ny- och omlokaliseringar av statliga jobb ska fortsätta. En viktig komponent för statlig närvaro i landet är servicekontoren. Vid dessa kan medborgare runt om i Sverige få vägledning och service från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Service ­ kontoren är mycket uppskattade med över 2,5 miljoner besök under 2023 och en kund ­ nöjdhet på 96 %. Sverigedemokraternas och regeringens förslag i budget ­ propositionen för 2025 om att skära ner på servicekontoren är därför en helt felaktig prioritering som kommer slå hårt mot medborgarservicen runt om i Sverige. Vi socialdemokrater anser tvärtom att servicekontoren ska fortsätta utvecklas och att fler verksamheter ska kunna knytas dit. Ett sådant exempel är en lokal bankverksamhet. Tillgången till en lokal finansiell service är en viktig möjliggörare för en levande gles- och landsbygd. Idag finns det flera delar av landet där bankverksamhet inte längre bedrivs vilket i sin tur leder till sämre regional utveckling och färre företag. Nedstäng ­ ningarna av banker på landsbygden medför att allt färre har kunskap om förutsättning ­ arna för att starta och driva ett företag där. Det skadar inte minst byggföretag, handeln, åkerier och jord- och skogsbrukets entreprenörer. Sverige behöver en bank- och finansmarknad som är lokalt förankrad för att stimulera lokalt näringsliv. En lösning är att låta statens servicekontor fungera som lokal mötes ­ plats mellan finansiella intuitioner och lokalsamhälle. Regeringen bör därför utreda hur Statens servicecenter kan medverka till att möjliggöra mötesplatser mellan finansservice och lokala aktörer i småkommuner utan fysiskt bankkontor. En effektiv statlig förvaltning Sammanslagning av statliga myndigheter bör föregås av en noga analys. Det kan finnas ekonomiska skäl att överväga myndighetssammanslagningar, men det måste säkerställas att en sammanslagning inte får negativa konsekvenser för myndigheternas verksamhet och möjlighet att utföra sitt uppdrag. Vi vill därför att regeringen iakttar försiktighet vid sina hopslagningar av Statskontoret och Ekonomistyrningsverket (ESV), Myndigheten för stöd till trossamfund och Myndigheten för civilsamhällesfrågor samt Myndigheten för arbetsmiljökunskap och Arbetsmiljöverket. De problem som Statskontoret och ESV lyfter i sina utredningar måste hörsammas av regeringen innan en sammanslagning. Av samma anledning vill vi även att regeringen iakttar försiktighet när de tar beslut gällande utredningen om AP-fondernas organisation. AP-fonderna har varit instrumen ­ tella i utvecklingen av svenskt pensionskapital. En sammanslagning som skulle kunna ha effekter på avkastningen måste föregås av en utförlig analys av förslagets för- och nackdelar och förankras brett i riksdagen. Statens fastigheter måste förvaltas på ett förtroendeingivande och rättssäkert sätt. Staten får inte genom sitt förfogande av fastigheter möjliggöra kriminell verksamhet, exempelvis genom att betala hyra för fastigheter vars ägare har kopplingar till organiserad brottslighet. Regeringen måste skyndsamt ta fram åtgärder för hur det kan säkerställas att staten genom sitt fastighetsbestånd inte underlättar för kriminella aktörer. Tabell 1 Anslagsförslag för 2025 för utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Statskontoret 113 142 ±0 1:2 Kammarkollegiet 165 671 ±0 1:3 Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter 25 550 ±0 1:4 Arbetsgivarpolitiska frågor 2 443 ±0 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. 17 295 000 ±0 1:6 Finanspolitiska rådet 12 133 ±0 1:7 Konjunkturinstitutet 74 837 ±0 1:8 Ekonomistyrningsverket 224 363 ±0 1:9 Statistiska centralbyrån 687 238 ±0 1:10 Bidragsfastigheter 440 000 ±0 1:11 Finansinspektionen 846 586 ±0 1:12 Riksgäldskontoret 392 878 ±0 1:13 Bokföringsnämnden 14 752 ±0 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter 170 458 ±0 1:15 Statens servicecenter 937 147 50 000 1:16 Finansmarknadsforskning 30 753 ±0 1:17 Upphandlingsmyndigheten 103 508 ±0 1:18 Utbetalningsmyndigheten 197 619 ±0 Summa 21 734 078 50 000 Mikael Damberg (S) Gunilla Carlsson (S) Björn Wiechel (S) Ingela Nylund Watz (S) Eva Lindh (S) Peder Björk (S) Joakim Sandell (S)