Tillbaka till alla par
Jämför sakliga förslag
Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Textöverlapp · Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.426 · ämneslikhet 0.926. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
1 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
Yrkande A1 och B1 · textlikhet 0.749A: Avslag · B: Avslag
A1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att direktinvesteringar och köp av strategisk infrastruktur ska godkännas av regeringen och tillkännager detta för regeringen.
B1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att direktinvesteringar i och köp av strategisk infrastruktur samt köp av tomtmark i närheten av skyddsområden ska godkännas av regeringen och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 189 ord · B 241 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:51
av Robert Stenkvist (SD)
Godkännande av utländska investeringar av strategisk betydelse
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att direktinvesteringar och köp av strategisk infrastruktur ska godkännas av regeringen och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Under de senaste decennierna har en rad uppmärksammade köp gjorts av utländska intressen eller utländska företag hemmahörande utanför EU, främst Kina och Ryssland. Det har rört sig om strategiskt viktiga hamnar och liknande infrastruktur. Ibland har det rört sig om faciliteter som en gång tillhört
F
örsvarsmakten men som sålts ut till privata intressen under den nedrustningsperiod Sverige var inne i under
19
90
-
och 2000-talet. Det har i vissa fall rört sig om direktinvesteringar i civil infrastruktur av utomeuropeiska intressen, men med en förmodad stor strategisk betydelse i framtiden.
Vi
d
alla sådana köp som av
F
örsvarsmakten eller regeringen bedöm
s
som strategisk
t
centrala objekt skall regeringen först ge sitt godkännande för investering eller köp. Bedöms rikets säkerhet äventyras vid investering eller köp skall regeringen neka till affären. Denna lag skall stå över det kommunala självstyret
.
Robert Stenkvist (SD)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:3
av Robert Stenkvist (SD)
Godkännande av utländska investeringar av strategisk betydelse
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att direktinvesteringar i och köp av strategisk infrastruktur samt köp av tomtmark i närheten av skyddsområden ska godkännas av regeringen och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Under de senaste decennierna har en rad uppmärksammade köp av känslig infrastruktur
eller tomtmark i närheten av skyddsområden gjorts av utländska intressen eller utländska
företag hemmahörande utanför EU, främst Kina och Ryssland. Det har rört sig om strategiskt viktiga hamnar och liknande infrastruktur samt tomter i absolut närhet till känsliga skyddsområden. Ibland har det rört sig om faciliteter som en gång tillhört Försvarsmakten, men som sålts ut till privata intressen under den nedrustningsperiod Sverige var inne i under 1990- och 2000-talet. Det har i vissa fall rört sig om direkt
investeringar i civil infrastruktur av utomeuropeiska intressen, men med en förmodad stor strategisk betydelse i framtiden.
Det kan också röra sig om köp av vanliga tomter i ett militärstrategiskt känsligt läge. Dessa tomter skall också ligga under lagstiftningen om känslig infrastruktur, speciellt om dessa ligger t.ex. utanför en militärbas.
Vid alla sådana köp som Försvarsmakten eller regeringen bedömer som strategiskt centrala objekt skall regeringen först ge sitt godkännande för investering eller köp. Bedöms rikets säkerhet äventyras vid investering eller köp skall regeringen neka till affären. Denna lag skall stå över det kommunala självstyret.
Robert Stenkvist (SD)
Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag