Jämförelse 65383dca5e5fffa4fc135ccd
Underlagets kontrollsumma: e4e24cd9a9bb2177522a25d38ed911153c1761f3f9fcfc2e0c0fd6a5a9eef581

Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst.

=== HB02980: Stopp för villkorlig frigivning för de som återgår till brott ===
Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hb02980

Motion till riksdagen
2023/24:980
av Camilla Brunsberg (M)
Stopp för villkorlig frigivning för de som återgår till brott
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta bort villkorlig frigivning för de som återgår till brott och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Villkorlig frigivning ska inte gälla dem som återgår till brott. När man avtjänat två tredjedelar av sitt fängelsestraff kan man bli villkorligt frigiven. Denna möjlighet behöver tas bort för dem som upprepade gånger återgår till brott. Om man återfaller i brott ska det inte finnas möjlighet till tidigare frigivning redan efter att två tredjedelar av straffet är avtjänat.
Camilla Brunsberg (M)

=== HD023253: Stopp för villkorlig frigivning för återfallsförbrytare ===
Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hd023253

Motion till riksdagen
2025/26:3253
av Camilla Brunsberg m.fl. (M)
Stopp för villkorlig frigivning för återfallsförbrytare
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att ta bort möjligheten till villkorlig frigivning för personer som återfaller i brott, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Motivering
Rättsstaten måste sända ett tydligt budskap: den som gång på gång begår brott ska inte kunna räkna med att släppas fri i förtid.
Det finns en grupp vanekriminella som gång på gång begår nya brott och som i många fall har kriminalitet som sin livsstil. När dessa personer släpps ut efter att bara ha avtjänat två tredjedelar av sitt straff, utan att ha visat någon vilja att bryta sin brottsliga bana, undergrävs både allmänhetens förtroende för rättssystemet och skyddet för brottsoffer.
I dag gäller huvudregeln att den som dömts till fängelse villkorligt friges efter att två tredjedelar av straffet har avtjänats, om det inte finns synnerliga skäl emot det. Detta har i praktiken blivit en rutinmässig ordning, även för personer som tidigare har dömts upprepade gånger och återfallit i ny brottslighet.
Det är orimligt att den som gång på gång bryter mot lagen ska kunna räkna med att bara behöva avtjäna två tredjedelar av sitt straff – oavsett hur många gånger han eller hon har återfallit i brottslighet tidigare. För denna grupp måste rättsstaten ställa tydliga krav: avtjäna hela straffet innan du får en ny chans i frihet.
Den nuvarande regeringen har påbörjat en viktig omläggning av kriminalpolitiken och tagit flera steg för att skärpa påföljderna för återfallsförbrytare:
infört skärpta straff vid återfall i brott, genom ändringar i brottsbalken (trädde i kraft den 1 januari 2023), vilket innebär att domstolen ska ta större hänsyn till återfall vid straffmätningen
beslutat om och påbörjat arbetet med ett särskilt återfallsstraff – en ny påföljdsmodell som ska ge tydligt längre straff för personer som tidigare dömts och återfaller i brott
aviserat att regeringen kommer att se över systemet för villkorlig frigivning, i syfte att skärpa kraven och begränsa möjligheten för återfallsförbrytare att friges tidigt.
Dessa steg är välkomna och nödvändiga. Så länge det finns en generell och automatisk möjlighet till villkorlig frigivning efter två tredjedelar av strafftiden, även för personer som gång på gång återfaller i brott, riskerar rättssystemet att förlora sin trovärdighet.
Camilla Brunsberg (M)
Marléne Lund Kopparklint (M)
Emma Ahlström Köster (M)
Katarina Tolgfors (M)