Jämför sakliga förslag
A · Effektivare tillståndsprocesser
2022/23 · HA02950 · Tobias Andersson (SD); Mattias Bäckström Johansson (SD); Jessica Stegrud (SD); Eric Palmqvist (SD); Anette Rangdag (SD)
Original hos RiksdagenB · En tillväxtorienterad politik för industrilandet Sverige
2023/24 · HB02425 · Tobias Andersson (SD); Josef Fransson (SD); Eric Palmqvist (SD); Jessica Stegrud (SD); Johnny Svedin (SD); Mattias Bäckström Johansson (SD)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.012 · ämneslikhet 0.642. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
1 möjliga matchningar · 14 yrkanden i A · 13 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
Yrkande A12 och B11 · textlikhet 0.941A: Avslag · B: Avslag
A12
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga utredning och förtydligande av regelverket gällande ansvarsfördelningen mellan stat och verksamhetsutövare vid nyetablering på gammal industrimark och tillkännager detta för regeringen.
B11
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda och förtydliga regelverket gällande ansvarsfördelningen mellan stat och verksamhetsutövare vid nyetablering på gammal industrimark och tillkännager detta för regeringen.
13 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör beakta möjligheten att förkorta tillståndsprocessen genom att göra ändringstillstånd till huvudregel i miljöprövningsprocesser och tillkännager detta för regeringen.
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga möjligheten att modernisera miljöbalken och tillkännager detta för regeringen.
A3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten till förtydliganden gällande vad en miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla och tillkännager detta för regeringen.
A4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att pröva miljökonsekvensbeskrivningars tillräcklighet tidigt i processen och tillkännager detta för regeringen.
A5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa bortre tidsgränser för tillståndsansökningar och tillkännager detta för regeringen.
A6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över kraven på bästa möjliga teknik vid miljöprövning och tillkännager detta för regeringen.
A7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att reformera förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning och tillkännager detta för regeringen.
A8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att så långt det är möjligt utnyttja relevanta undantag i EU-regelverken och inte överimplementera regelverk som verkar hämmande för vår industriella utveckling och tillkännager detta för regeringen.
A9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen genom sina instruktioner till relevanta myndigheter bör överväga att understryka vikten av att ofta förbisedda aspekter i miljöbalken beaktas i högre grad och tillkännager detta för regeringen.
A10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att verka för en harmonisering av den svenska miljölagstiftningen med industriutsläppsdirektivet och tillkännager detta för regeringen.
A11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att endast undantagsvis använda tidsbegränsade tillstånd och tillkännager detta för regeringen.
A13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ytterligare förkorta tillståndsprocesserna för elnätsutbyggnad och tillkännager detta för regeringen.
A14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga om en plan för att säkra Sveriges långsiktiga cementförsörjning bör utarbetas och tillkännager detta för regeringen.
12 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en industrikommission med kommittédirektiv i linje med förslagen i motionen och tillkännager detta för regeringen.
B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka möjligheterna och incitamenten för privatpersoner att investera i mindre bolag och tillkännager detta för regeringen.
B3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna de naturvetenskapliga ämnena i utbildningssystemet och tillkännager detta för regeringen.
B4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga ett införande av en ny form av lärlingsanställning och tillkännager detta för regeringen.
B5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att prioritera forskning utifrån industrins behov och tillkännager detta för regeringen.
B6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en reform av skattesystemet för en förbättrad internationell konkurrenskraft och tillkännager detta för regeringen.
B7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera industrins villkor inom infrastrukturplaneringen och tillkännager detta för regeringen.
B8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förändrade regler samt krafttag mot fusk vid cabotagetransporter och tillkännager detta för regeringen.
B9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla svensk krigsmaterielexport och tillkännager detta för regeringen.
B10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om regelförenkling och tillkännager detta för regeringen.
B12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett konkurrenskraftsmål och tillkännager detta för regeringen.
B13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta ett nationellt råd med sakkunniga experter, vilkas uppgift blir att arbeta med exponentiella teknologier samt andra viktiga teknologiområden och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 2669 ord · B 2369 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:950
av Tobias Andersson m.fl. (SD)
Effektivare tillståndsprocesser
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör beakta möjligheten att förkorta tillståndsprocessen genom att göra ändringstillstånd till huvudregel i miljöprövningsprocesser och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga möjligheten att modernisera miljöbalken och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten till förtydliganden gällande vad en miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att pröva miljökonsekvensbeskrivningars tillräcklighet tidigt i processen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa bortre tidsgränser för tillståndsansökningar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över kraven på bästa möjliga teknik vid miljöprövning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att reformera förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att så långt det är möjligt utnyttja relevanta undantag i EU-regelverken och inte överimplementera regelverk som verkar hämmande för vår industriella utveckling och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen genom sina instruktioner till relevanta myndigheter bör överväga att understryka vikten av att ofta förbisedda aspekter i miljöbalken beaktas i högre grad och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att verka för en harmonisering av den svenska miljölagstiftningen med industriutsläppsdirektivet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att endast undantagsvis använda tidsbegränsade tillstånd och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga utredning och förtydligande av regelverket gällande ansvarsfördelningen mellan stat och verksamhetsutövare vid nyetablering på gammal industrimark och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ytterligare förkorta tillståndsprocesserna för elnätsutbyggnad och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga om en plan för att säkra Sveriges långsiktiga cementförsörjning bör utarbetas och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Sverigedemokraterna är i grunden ett marknadsliberalt och handelsinriktat parti. Skapandet av ett gott näringslivsklimat för att såväl nya som gamla företag ska kunna verka och växa och att Sveriges anor som en innovationsdriven nation ska fortleva måste prioriteras. Behovet av effektivare tillståndsprövningar hör till detta och är en komplex fråga. Det visar inte minst de aktuella exemplen med Cementa, Norra kärr, Kallak och Kaunis Iron. Problematiken med långa ledtider vid miljötillståndsprövningar är emellertid inte begränsad till gruvnäringen. Flera andra näringar vars verksamhet miljöprövas påverkas negativt. En konsekvens av detta är att såväl elnätsutbyggnad som industrisatsningar fördröjs eller uteblir.
Sammantaget pekar detta mot att det finns ett grundläggande problem med det svenska miljötillståndsförfarandet. Omställningen till ett fossilfritt och elektrifierat samhälle kräver en leveranssäker och fossilfri energiproduktion samt tillräcklig överföringskapacitet för el i hela landet.
Om tillståndsprövningar
Tillståndsprövningar handlar om att verksamhet hos företag som har en påverkan på miljön, exempelvis vatten, luft och mark, måste godkännas av mark- och miljö
domstolen. Innan ansökan skickas in hålls samråd med berörda myndigheter, berörd kommun och andra intressenter, till exempel boende. Det tar dock inte slut i och med detta. Företag som verkar inom särskilda branscher måste också ansöka om ytterligare tillstånd under annan lagstiftning innan miljötillståndsfrågan kan prövas.
Det är av vikt att tillståndsprövningarna anpassas till verksamheternas förutsätt
ningar på ett tydligt sätt. De olika tillståndsprövningar som en verksamhet genomgår behöver därför vara tydligt avgränsade och spegla det skede verksamheten befinner sig i. En uppdelad prövning i flera steg ska syfta till att minska investeringsrisken för verksamhetsutövaren och inte som en dubbelprövning.
Miljöbalken öppnar för att väga in fler faktorer
Redan i miljöbalkens första paragraf framgår att ”mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas”. Dessa faktorer vägs sällan in, utan prövningarna har kommit att bli rena miljöprövningar i vilka de uppenbara samhällsekonomiska argumenten får stå tillbaka. Dessutom tillämpas miljöbalken idag på ett sätt som snarare syftar till individskydd än artskydd. Syftet ska vara att iaktta artskyddet men att mindre se till enskilda individer inom arten.
Den tidigare regeringen tillsatte med anledning av de problem som ofta är kopplade till miljötillståndsprocesser och tillämpningen av miljöbalken en utredning vars slut
betänkande överlämnades till regeringen i juni 2022. I SOU 2022:33 Om prövning och omprövning – en del av den gröna omställningen beskrivs några av de problem som vi adresserar i denna motion. Utredarnas förslag, i de fall konkreta förslag till lösningar presenteras, är i delar samstämmiga med de förslag till förbättringar av systemet som vi pekar på här, och i andra delar inte.
Ändringstillstånd som huvudregel
I miljöbalken finns en möjlighet att vid ändring av en miljöfarlig verksamhet begränsa ett tillstånd till att enbart avse ändringen, så kallat ändringstillstånd. Det tidigare tillståndet för verksamheten måste ha ett samband med den ändring som föreslås. Utvärderingar konstaterar att möjligheten till ändringstillstånd har medfört kortare handläggningstider sedan den infördes 2005. Regeln innebär däremot endast en möjlighet att begränsa ett tillstånd till att endast avse ändring. I praktiken kräver myndigheter ofta att hela verksamheten ska prövas vid en förändring. Ett led i arbetet med att korta tillståndsprocessen vore att göra ändringstillstånd till huvudregel i miljöprövningsprocesser. Det centrala är att regeringen ska verka för att tillstånds
processerna vid miljöprövning ska förenklas och förkortas.
Det är också angeläget att se över vilka verksamheter och projekt som behöver tillståndsprövas och undersöka om antalet kan minskas. Myndigheter kan även nyttja generella föreskrifter där det är möjligt. Vidare finns det anledning att se över kraven på bästa möjliga teknik i miljöbalken. Vid prövning av industrianläggningar förekommer regleringar på såväl nationell som europeisk nivå, något som kan ge upphov till oklar
heter som leder till förseningar. Ett stort antal industrianläggningar berörs av de så kallade industriutsläppsbestämmelserna. Dessa kommer från industriutsläppsdirektivet (IED), som är implementerat i svensk lagstiftning. Direktivet ställer upp villkor om att bästa tillgängliga teknik ska användas och definierar vilken teknik som avses. Samtidigt ställs det även i svensk miljölagstiftning krav på att bästa möjliga teknik ska användas utan att det lika tydligt definieras vilken teknik som avses. Denna form av dubbel
reglering byråkratiserar tillståndsprocesserna och riskerar att ge upphov till oklarheter om vilket av regelverken som ska ges företräde då tillståndsprövningen sker. I de fall sådana regelverk som medför denna typ av dubbelreglering förekommer bör regeringen verka för att undanröja oklarheter genom en harmonisering av den svenska lagstift
ningen med IED‑direktivet.
Moderniserad miljöbalk
Arbetet med att samla de svenska miljölagarna i en gemensam miljöbalk påbörjades under 1980-talet. Arbetet präglades av den tidens stora miljöproblem där exempelvis miljögifter och föroreningar var centrala frågor. Resultatet kom att bli den miljöbalk som antogs 1998 och som trädde i kraft den 1
januari 1999. Ett kvarts sekel senare kan vi konstatera att nya miljöutmaningar som inte var kända då miljöbalken tillkom, till
sammans med den praxis som har utvecklats i fråga om hur balken tillämpas, ger upphov till ineffektivitet och ibland kontraproduktiva beslut sett ur ett globalt håll
barhetsperspektiv. Vi menar att flera viktiga aspekter ofta förbises då miljöbalken tillämpas. Det är inte rimligt att konsekvenserna av tillämpningen leder till en högre miljöbelastning i andra länder i vår omvärld. Vi skulle därför välkomna att miljöbalken ses över och omarbetas i grunden för att bättre spegla de utmaningar, miljökrav och förutsättningar som föreligger idag. En sådan moderniserad balk skulle med fördel kunna ges ett annat namn som bättre beskriver dess syfte och markerar att det rör sig om en ny lagstiftning.
Konsekvensutredningar
När nya regler tas fram måste de stå i proportion till de mål och problem som reglerna är tänkta att lösa, vilket inte alltid är fallet. I förordning 2007:1244 regleras hur förvaltningsmyndigheter under regeringen ska arbeta med konsekvensanalyser vid införande av nya föreskrifter. I förordningen beskrivs hur arbetet med konsekvens
analyser ska utföras och redogöra för t.ex. vilken administration och vilka kostnader som uppstår. Vidare beskrivs vilka det är som drabbas och hur det påverkar konkurrens
förmågan hos företag. Viktigt är att förvaltningsmyndigheterna konsekvent följer förordningens direktiv. Samtidigt kan förordningen stärkas. Detta inte minst kopplat till så kallad gold-plating, att en nationell regel går utöver Europeiska unionens minimi
lagstiftning och leder till högre kostnader nationellt och konkurrenssnedvridning inom unionen. I vår kommittémotion ”Mindre betungande regler och byråkrati för svenska företag” utvecklar vi vårt förslag på området.
Beakta tillämpbara undantag i EU-regelverket
I Sverige ägnar vi oss åt så kallad ”gold-plating” och överimplementerar EU-regler på ett sätt som verkar hämmande för vår industriella utveckling. Det är fullt möjligt att inom ramarna för befintliga EU-regler öppna upp för fler undantag än vad som görs i Sverige. Praxis bör vara att Sverige, om det inte återfinns synnerligen goda skäl, lägger sig på en miniminivå vid implementering av EU-direktiv.
Miljökonsekvensbeskrivning – innehåll och prövning
Det råder stor osäkerhet kring vad en miljökonsekvensbeskrivning, MKB, ska innehålla. Företag med lång erfarenhet och som har tillgång till all tänkbar expertis får av myndig
heter sina miljökonsekvensbeskrivningar avfärdade med motiveringen att de håller för låg kvalitet eller är otillräckliga utan att det tydligt kommuniceras vilka bristerna är. Att tydligt slå fast vad som ska ingå i en MKB och i vilken omfattning är viktigt. Det finns också ett behov av att tillståndsgivande myndigheter tidigt i processen prövar huruvida en inlämnad MKB är tillräcklig eller behöver kompletteras. Utgångspunkten ska vara att den MKB som prövas rättsligt inte ska kunna avfärdas som otillräcklig eller på annat sätt bristfällig sent i processen. Således ska miljökonsekvensbeskrivningens tillräcklig
het prövas separat och tidigt i tillståndsprocessen. När en MKB är fastställd är det denna som ska prövas i miljöprövningen.
Vidare bör regeringen se över vilka verksamheter som ska, respektive inte ska, avkrävas en MKB, i syfte att underlätta för aktörer vars verksamhet inte kan befaras medföra en betydande miljöpåverkan.
Begränsa antalet myndigheter som för statens talan
En del bolag, inte minst inom gruvnäringen, menar att tillståndsprocesserna är godtyckliga och att det inte går att förutse eller påverka resultatet oavsett hur mycket underlag de tar fram. Detta riskerar i förlängningen att urholka Sveriges attraktivitet. Enligt Tidöavtalet bör antalet myndigheter som för statens talan i tillståndsärenden begränsas. Sverigedemokraternas hållning är att det sökande företaget endast ska behöva vända sig till en myndighet som för statens talan i tillståndsfrågan. Denna ska därefter svara för att ta in expertutlåtanden från övriga berörda myndigheter som skall yttra sig endast i de frågor som de ansvarar för. Myndigheten som bär ansvaret för hela tillståndsprocessen har att göra en samlad avvägning utifrån alla relevanta och kända uppgifter i ärendet.
Tidsbegränsade tillståndsprocesser
Företag som söker tillstånd för nyetablering eller utökning av befintlig verksamhet löper risk att fastna i en administrativ loop om ärendet bollas fram och tillbaka mellan olika myndigheter och aktörer. För att motverka att sådana processer drar ut på tiden och för att stärka svenska företags konkurrenskraft bör möjligheten att införa bortre tidsgränser för tillståndsansökningar övervägas. Även en förenklad hantering av överklaganden kopplat till dessa processer bör utredas. Vi menar att tydliga tidsgränser och en snabbare hantering av överklaganden skulle gynna svenska företag och därmed arbetstillfällen och skatteintäkter.
Tillståndsprocesser för gruvnäring och industri
Svensk gruv- och mineralnäring utgör en viktig del av vårt lands basindustri. Stora värden skapas inom denna industri. Betydande värdekedjor för Sveriges samlade export har sin grund i att vi har en inhemsk gruv- och mineralindustri som kan förse övrig industri med förädlad råvara. Gruv- och mineralindustrin är även starten på växande värdekedjor inom teknikinnovation, särskilt inom underjordsteknik, som når långt utanför Sveriges gränser.
En pragmatisk hållning från staten gällande regler i form av lagar, förordningar och föreskrifter bör gälla. Dessa har legitimitet i den mån de verkligen fyller ett behov. Företag ska förhålla sig och rapportera till så få myndigheter som möjligt och myndig
heterna ska agera på ett främjande sätt genom att tydligare än vad som är fallet idag kommunicera och precisera vilka åtgärder det sökande företaget behöver vidta för att medges tillstånd. Gruvindustrin arbetar med långa investeringshorisonter. En förut
sättning för att gjorda investeringar ska generera avkastning är långsiktiga politiska beslut och tillstånd att bedriva verksamheten. Regler som minskar förutsägbarheten för verksamheters möjlighet till fortlevnad bör därför undanröjas. Tidsbegränsade tillstånd skall endast användas undantagsvis och där det är särskilt påkallat.
I takt med att nya och förfinade brytnings- och utvinningsmetoder utvecklas och nya metaller och mineral efterfrågas på marknaden kan gamla och sedan länge nedlagda gruvor åter bli intressanta att utveckla. I de fall efterarbete till godtagbar standard inte har utförts och verksamheten avslutades före 1969 ansvarar staten för att hantera eventuella föroreningar och skador på miljön. Vi menar att ansvarsfördelningen mellan företag som vill göra en nyetablering på ett sådant område och staten måste utredas och förtydligas. Detta för att säkerställa att företag som gör nyetableringar på gammal industrimark inte ärver tidigare verksamheters försyndelser, något som skulle kunna ha en hämmande inverkan på investeringsviljan.
Tillståndsprocesser för elnätsutbyggnad
Sverige är i en situation med tilltagande effekt- och kapacitetsbrist i elnäten. Regeringens symboliska energipolitik skadar näringsliv, klimat och konsumenternas plånböcker. Leveranssäker elproduktion, kärnkraft, ersätts av väderberoende energislag samtidigt som nödvändiga förstärkningar av överföringskapaciteten i elnäten dröjer. Detta inte sällan på grund av utdragna tillståndsprocesser som kan uppgå till 10–12
år vid etablering av nya elnät, vilket leder till att samhällsutvecklingen stagnerar.
Riksdagen har nyligen antagit förslag från regeringen som syftar till att det ska bli enklare att bygga ut elnätet i Sverige och att tillståndsprocesserna ska bli mindre resurskrävande för såväl elnätsföretag som berörda myndigheter. Vi menar dock att dessa förslag inte räcker. Vår målsättning är ett regelverk som medger en halvering av dagens ledtider. Vi anser att regeringen ska återkomma med fler förslag som möjliggör detta. Vidare menar vi att en förstärkning, uppgradering eller utökning av en befintlig kraftledning inte ska anses medföra en betydande miljöpåverkan. Detta bör därför också avspegla sig i hur regelverket kring sådana förändringar är utformat.
Säkrad cementförsörjning
Cement är nyckelingrediensen i betong, som är en av de viktigaste komponenterna i uppförandet av hållbara byggnader och anläggandet av modern infrastruktur. Betong är också en förutsättning för gruvbrytning på stora djup och för uppförandet av elproduk
tionsenheter såsom vindkraftverk. Cement är en färskvara och består till stor del av kalksten. Cement tillverkas typiskt sett nationellt och den svenska självförsörjnings
graden har historiskt varit god. Brytningen av kalksten har skett på många platser i landet men har de senaste decennierna koncentrerats i allt högre grad till gotländska Slite där merparten av den kalksten som används för svensk cementtillverkning bryts. Under 2020 meddelades företaget Cementa tillstånd att fortsätta med denna verksamhet. Beslutet överklagades och i juli 2021 beslutade Mark- och miljööverdomstolen att inte ge Cementa tillstånd för fortsatt kalkstensbrytning i Slite med hänvisning till att företagets undersökningar och miljökonsekvensbeskrivning var för bristfälliga för att kunna användas som beslutsunderlag. Utredningar pekade på att hundratusentals svenska arbetstillfällen var hotade. Den dåvarande regeringen förlängde därför Cementas tillstånd i två omgångar, först i åtta månader och därefter fram till den 31
december 2022. Förhandling i frågan pågår alltjämt i mark- och miljödomstolen och dom förmodas avkunnas i december 2022. Den uppkomna situationen hade delvis kunnat undvikas genom de förslag vi presenterar på området. Utöver detta ser vi ett behov av en nationell plan för ett långsiktigt tryggande av Sveriges cementförsörjning. Inte minst mot bakgrund av slutsatserna i de rapporter som tydliggjort de omfattande konsekvenser som cementbrist skulle leda till för vårt samhälle. Vi menar därför att en sådan plan behöver utarbetas av regeringen.
Tobias Andersson (SD)
Mattias Bäckström Johansson (SD)
Jessica Stegrud (SD)
Eric Palmqvist (SD)
Anette Rangdag (SD)
Motion B
Motion till riksdagen
2023/24:425
av Tobias Andersson m.fl. (SD)
En tillväxtorienterad politik för industrilandet Sverige
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en industrikommission med kommittédirektiv i linje med förslagen i motionen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka möjligheterna och incitamenten för privatpersoner att investera i mindre bolag och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna de naturvetenskapliga ämnena i utbildningssystemet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga ett införande av en ny form av lärlingsanställning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att prioritera forskning utifrån industrins behov och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en reform av skattesystemet för en förbättrad internationell konkurrenskraft och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera industrins villkor inom infrastrukturplaneringen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förändrade regler samt krafttag mot fusk vid cabotagetransporter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla svensk krigsmaterielexport och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om regelförenkling och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda och förtydliga regelverket gällande ansvarsfördelningen mellan stat och verksamhetsutövare vid nyetablering på gammal industrimark och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett konkurrenskraftsmål och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta ett nationellt råd med sakkunniga experter, vilkas uppgift blir att arbeta med exponentiella teknologier samt andra viktiga teknologiområden och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Industrin utgör basen för svenskt välstånd, och det var alla våra framgångsrika industri
företag som tog Sverige från att vara ett relativt fattigt land till ett av världens mest
utvecklade och välmående länder under 1900-talet. Drygt en miljon svenskar är anställda inom industrin direkt eller indirekt genom den industrirelaterade tjänstesektorn
. Inom denna tjänstesektor får många som tidigare varit arbetslösa sitt första jobb. Det innebär att industrin och industrins fortlevnad i hög grad underlättar ett slags socioekonomisk integration i och med att de som står långt ifrån arbetsmarknaden får bättre möjligheter
att faktiskt träda in på arbetsmarknaden. I Sverige finns en relativt väl fungerande industri, men det finns även betydande orosmoln och signaler om att vi tappar i konkurrenskraft
gentemot jämförbara länder i Europa.
Samtidigt hårdnar konkurrensen mot växande ekonomier i framför allt Asien. Med tiden har allt färre kommit att vara sysselsatta inom den svenska industrin, vilket till stor del är kopplat till tekniska framsteg på andra håll, men på senare tid kan det också kopp
las till att Sverige halkat efter på en rad områden i förhållande till vår omvärld. Sverige
tjänar på att även fortsatt vara en avancerad kunskapsekonomi och en stark industrination
. Den moderna kunskapsekonomin är präglad av snabba teknologiskiften och Sverige måste ta sig an dessa utmaningar för att förbli innovativt och konkurrenskraftigt. Befint
liga industriföretag såväl som nya branscher ska ha goda förutsättningar att verka lång
siktigt i Sverige. Företag som flyttat ut hela eller delar av sin produktion ska uppmuntras
att återvända. Genom att bibehålla och förbättra villkoren för svensk industri skapar vi produktion, tillväxt och sysselsättning åt alla grupper i samhället. Genom att bevara och utveckla en välfungerande exportindustri upprätthålls dessutom en skattebas som är av fundamental betydelse för vår gemensamma välfärd. Utifrån dessa insikter menar vi att det vore av godo att inrätta en industrikommission med kommittédirektiv i linje med förslagen nedan.
En sund energipolitik – industrins grundpelare
Sverige som industriland är beroende av såväl konkurrenskraftiga priser på elenergi som tillgång på elenergi under årets alla timmar. Den svenska energipolitiken måste vila på tre ben – leveranssäkerhet, kostnadseffektivitet och en hög miljöprestanda – vilket även är det som präglat svensk kraftproduktion under andra halvan av 1900-talet där vatten
kraften tillsammans med kärnkraften har utgjort basen i det svenska energisystemet. Idag när hälften av våra tidigare kärnkraftreaktorer av politiska skäl stängts i förtid har situationen blivit akut för vår industri och vårt välstånd. Därför är det av yttersta vikt att vi skapar förutsättningar för att successivt bygga ut och vidareutveckla kärnkraften.
En fungerande kapitalförsörjning
Svenska folket ska vara ett ägande folk. En betydande del av svenskarnas förmögenhet
är uppbunden i offentliga och privata fonder genom främst pensionssystemen. För gemene
man är detta deras främsta finansiella tillgångar och de flesta har i övrigt ett relativt be
gränsat finansiellt kapital. Genom att kapitalet är bundet i olika fonder, vars investeringar
inte är tillgängliga för de mindre företagen, skiljer sig Sverige från många andra länder. Möjligheterna och incitamenten för privatpersoner att investera främst i mindre bolag genom justeringar på skatteområdet ska ökas. Nystartade och små expanderande företag ska kunna erbjuda sina anställda att investera i företaget och vill därför underlätta för personaloptioner.
Utbilda rätt
Utbildning är en av de nyckelfaktorer som återkommande lyfts fram i samband med industrins fortlevnad och utveckling i Sverige. För att tillgodose en kunskapsintensiv arbetsmarknad behöver vi vara särskilt duktiga på de naturvetenskapliga ämnena redan i
grundskolan, vilket i sin tur ställer krav på duktiga lärare. Insatserna i naturvetenskapliga
ämnen, både vad gäller lärarutbildning och grundskola, ska intensifieras. Ett stort fram
tida behov finns av ingenjörer på såväl gymnasienivå som högskolenivå, varför riktade satsningar behövs för detta. Resursallokeringen till de
högre lärosätena måste i hög grad styras av parametrar som kvalitet, arbetslivsanknytning
och examen. På grundskole- och
gymnasienivå är det angeläget att fånga ungdomarnas teknikintresse i syfte att säkra kom
petensförsörjningen
för framtiden, vilket kan ske exempelvis genom så kallade teknik
college. Stimulanser till vidareutbildning i arbetslivet, som framförallt ska användas i tider av lågkonjunktur, är behövligt. Ytterligare ett sätt att möta företagens skriande behov av yrkeskunniga är införandet av lärlingsanställningar.
Kompetensförsörjning
Svensk industris viktigaste tillgång är arbetskraften. Denna upprätthålls främst genom att arbetskraft i Sverige utbildas och att den matchas med det behov som finns på svensk arbetsmarknad. Men det kommer förutom detta alltid finnas ett behov av att rekrytera viss högkompetent arbetskraft från andra länder. För kompetenser som inte står att finna på den svenska arbetsmarknaden är det därför viktigt att människor på ett strukturerat sätt ska kunna fylla luckorna på den svenska arbetsmarknaden. Arbetsgivare måste dock respektera svenska villkor i enlighet med den svenska modellen, och lönegolv eller motsvarande ska säkerställa att det är spetskompetens som vi drar till oss.
Forskning för en innovativ industri
Det är naturligt att utvecklandet av kunskapsintensiv industri bör gå hand i hand med forskning och utveckling i världsklass. Sveriges enda chans att vara en ledande industri
nation också i framtiden är att förbli innovativt och ligga i framkant i ett brett spektrum
av forskningsområden. Politikens roll i detta sammanhang är att säkerställa ett gott klimat
för innovationer, till exempel genom att ha tydliga statliga aktörer dit företag kan vända sig. Det handlar också om att våga prioritera det som är efterfrågat på arbetsmarknaden, såväl inom forskning som inom lärosäten. Det handlar vidare om rättsligt skydd för immateriella rättigheter och hela det institutionella ramverket, som utgör en av grund
förutsättningarna att utveckla nya industriella koncept i Sverige. Här
kan staten ta ett större ansvar genom att stödja svenska företag genom kunskapsförmedling
och hjälp vid patentintrång.
Konkurrenskraftiga skatter
Sverige ska ta ut skatter för att finansiera välfärd och investeringar i tillväxt. Samtidigt är det ett faktum att Sverige även på skatteområdet måste vara konkurrenskraftigt gentemot omvärlden. Politiska beslut påverkar ständigt näringslivet och svenska företags konkurrenskraft. Sverige har en rad skattepålagor som inte återfinns i andra länder. Dessa behöver ses över och en reform av skattesystemet utredas för att inte på sikt urholka den svenska konkurrenskraften.
En välfungerande infrastruktur
Sverige är ett stort och relativt glesbefolkat land, vilket innebär stora utmaningar för det
offentliga samhället. För tillverkningsindustrins del är transportinfrastrukturen avgörande
för frakt av gods, men infrastrukturen måste också fungera tillfredsställande för arbets
kraften. Sverige har sedan årtionden försummat investeringar och underhåll i transport
infrastrukturen, vilket medverkar till att det är högst angeläget att snarast påbörja upp
rustning och långsiktiga investeringar. Regeringen bör ge direktiv om att industrins vill
kor måste prioriteras upp inom infrastrukturplaneringen. Att Sverige inte ens når upp till det europeiska genomsnittet för investeringar i transportinfrastruktur, utan tvärtom
ligger klart under, är oroväckande. Det är angeläget att inte ytterligare försvåra för åkeri
näringen vars näring redan är hårt ansträngd. Även krafttag kring cabotagetransporter
krävs, vilket innebär att en utländsk lastbil som lossar gods i Sverige har begränsade möjligheter att utföra inrikestransporter innan den lämnar landet för en internationell transport. Polisen måste utveckla och stärka kontrollerna på väg för att stoppa den
olagliga trafiken i Sverige. Polisen ska också med hjälp av fysisk eller digital dokumenta
tion ha en möjlighet att kontrollera om det rör sig om en laglig cabotagetransport
eller en olaglig inrikestransport vid en kontroll längs de svenska vägarna. I grunden bör hela transportinfrastruktursystemet ses som en nationell angelägenhet. Tyngre lastbilar ska kunna trafikera fler sträckor och underhållsförhöjande åtgärder exempelvis av vissa broar för att göra detta möjligt bör ges prioritet.
Handel
Sverigedemokraterna är ett handelsvänligt parti. Internationell handel är nödvändig för landets ekonomi och handel generellt gynnar alla parter. Exportindustrin är även den motor som skapar förutsättningar för Sveriges välfärdsutveckling och genererar resurser som krävs för att finansiera välfärdens vidmakthållande. Det är därför viktigt att staten tar ansvar för att skapa de förutsättningar som krävs för att den svenska exportindustrin
ska kunna utvecklas på ett effektivt sätt, vilket kräver en mängd åtgärder som sammantaget
bygger en aktiv och offensiv näringspolitik.
En fortsatt satsning på och utveckling av svensk krigsmaterielexport är av stor vikt. Det är i grunden en förutsättning för ett starkt och kostnadseffektivt nationellt försvar. För att underlätta och öka konkurrenskraften för den svenska försvarsindustrin på mark
naden och givet Sveriges medlemskap i Nato ser vi också behov av att regelverket kring
krigsmaterielexporten ses över och anpassas till det nya säkerhetspolitiska läget och dess
realiteter.
I handelsavtal med andra länder är det viktigt att slå vakt om värden som har en tydlig folklig förankring, exempelvis gällande djurskyddskrav.
Enklare lagstiftning och regelverk
Regelbördan medför kostnader och minskad produktivitet genom en ökad administ
ration som inkräktar på företagens huvudsakliga verksamheter. Därför behöver det genomlysas och där så är möjligt regelkrånglet minskas. En pragmatisk hållning gäl
lande regler i form av lagar, förordningar och föreskrifter måste gälla. Dessa har legi
timitet i den mån de verkligen fyller ett behov. Företag ska förhålla sig och rapportera till så få myndigheter som möjligt. Samtidigt behöver en modell för systematiserat
regelförenklingsarbete initieras där stat och näringsliv tillsammans strävar mot samma mål
,
nämligen ett bättre företagsklimat utan en mängd regler vars negativa ekonomiska effekter
vida överstiger nyttan.
Tillståndsprocesser
Entreprenörer som söker olika tillstånd för att expandera eller öppna ny verksamhet kan ibland fastna i en administrativ loop där ärendet bollas mellan olika kommunala aktörer
och myndigheter utan en tydlig bortre tidsgräns. Möjligheten att införa bortre tidsgränser
för ärendehantering bör övervägas. Jämte detta bör hanteringen vid överklaganden av tillståndsärenden förenklas. Ett problem som många industriföretagare specifikt anger är att miljötillstånd för nya industrifastigheter drar ut på tiden samtidigt som affärsmöjlig
heterna är mycket goda för till exempel export till växande ekonomier.
Processen är kostsam för både företagen och samhället med skatteintäkter och arbets
tillfällen
som vida överstiger kostnaden för ett erforderligt antal handläggare. Dessa handläggare måste bli fler och deras uppgift ska vara att arbeta proaktivt och behjälpligt gentemot företag som vill expandera. Miljölagstiftningen ger idag otydliga besked om ansvarsfördelning vid förorenad mark, till exempel när det gäller industritomter där föroreningar skett i sedan decennier nedlagda företag. Detta vill vi ska avhjälpas genom förtydligande av nuvarande regelverk. Staten bör stå med betryggande resurser för sanering.
Konkurrenskraftsmål
Precis som redogjorts för ovan måste Sverige vidta åtgärder för att säkerställa svensk konkurrenskraft på den allt mer globaliserade marknaden. Tyvärr har andra politiker och partier hämmat den svenska konkurrenskraften genom symbolskatter, onödigt regel
krångel, långa tillståndsprocesser med mera. Redan idag har industriinvesteringar skett i
andra länder istället för i Sverige på grund av bland annat effektbrist, och denna utveckling
riskerar att fortsätta ifall åtgärder inte vidtas. Utöver de förslag som berörts tidigare i denna motion återfinns därför även ett behov av ett konkurrenskraftsmål. Målet ska syfta till att stärka Sveriges konkurrenskraft och bör bygga på ett konkurrenskraftsindex som mäter konkurrenskraften på olika relevanta områden.
Exponentiella teknologier
Den teknologiska utvecklingen ser idag väsentligt annorlunda ut än tidigare i mänsklig
hetens historia. Det som skiljer vår tids teknologiska utveckling från tidigare är att den är exponentiell, vilket innebär att en teknologis utvecklingstakt går från ett till två, två till fyra, fyra till åtta och så vidare. På endast sju dubbleringar har teknologier med en sådan utvecklingskurva ökat med över 100 gånger i kraftfullhet.
Det är framför allt informationsbaserade teknologier som följer en sådan utvecklings
kurva
, och allteftersom fler teknologier blir informationsbaserade faller de under en exponentiell utvecklingstakt. Några teknologiska områden som benämns som omdanande eller exponentiella är bioinformatik, datateknologi, nätverk och sensorer, artificiell intelligens, robotteknologi, digital tillverkning, medicin, nanomaterial och nanoteknologi. Dessa områden besitter en potential att tillgodose människors behov av hälsosam mat, rent vatten, energi, medicin, sjukvård och utbildning. Ytterligare en aspekt av dessa teknologier är att de har en kumulativ verkan – när framsteg sker inom en teknologi påverkar det potentialen hos andra teknologier. Det här innebär att det är meningsfullt och relevant att förhålla sig till dessa teknologier som en helhet och inte enbart som självständiga teknologiområden. För att Sverige ska kunna ligga i framkant inom det här området bör det inrättas ett nationellt råd med sakkunniga experter som ett forum vars uppgift blir att arbeta med exponentiella teknologier och andra viktiga teknologiområden.
Tobias Andersson (SD)
Josef Fransson (SD)
Eric Palmqvist (SD)
Jessica Stegrud (SD)
Johnny Svedin (SD)
Mattias Bäckström Johansson (SD)