Tillbaka till alla par
Jämför sakliga förslag
Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.179 · ämneslikhet 0.805. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
1 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 2 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
Yrkande A1 och B1 · textlikhet 0.542A: Avslag · B: Avslag
A1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en utredare bör tillsättas för att med tydligt mandat se över lagstiftningen för att begränsa spridningen av våldsamt pornografiskt material på nätet och tillkännager detta för regeringen.
B1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen måste arbeta mer aktivt för att begränsa spridningen av våldsamt pornografiskt material på nätet och tillkännager detta för regeringen.
1 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vederbörliga myndigheter bör ges tillräckliga resurser för att kontrollera DSA-avtalets efterlevnad och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 647 ord · B 612 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:1679
av Helena Vilhelmsson m.fl. (C)
Moderniserad lagstiftning för att motverka spridning av våldsam pornografi
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en utredare bör tillsättas för att med tydligt mandat se över lagstiftningen för att begränsa spridningen av våldsamt pornografiskt material på nätet och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Barns utsatthet för pornografi och hur den påverkar deras hälsa, diskuteras ständigt. Dagens så kallade mainstreamporr innehåller inte sällan våldsamt innehåll.
Barn och unga beskriver hur de introduceras för våldsporr redan som nioåringar, hur de blir avtrubbade och söker mer extremt innehåll. Tjejer söker sig till ungdomsmottag
ningar för samlagssmärtor och berättar att de pressas att ställa upp på ”hårt sex”. Dessa erfarenheter bekräftas av experter från rättsväsendet, polisen, kuratorer, skolsköterskor, läkare, landets tjejjourer, elevorganisationen SNAF och många fler. Detta leder oundvikligen till en snedvriden bild av sexualitet, kroppen och vad som är rätt och fel.
Flera forskningsstudier har visat hur pornografin blivit mer våldsam och att förnedring av kvinnor i dag är normaliserat inom det som kallas mainstreamporr.
Enligt Folkhälsomyndigheten råder det alltför stora skillnader i killars och tjejers vanor och föreställningar om sex och samlevnad. Därför är detta en angelägen fråga. Det handlar om jämställdhet och att bryta de destruktiva normer som begränsar killar och tjejer i deras sexuella identitet.
Mycket av dagens pornografi är så våldsam att den i många fall kan jämställas med allvarlig misshandel. Många gånger är porrfilmerna dokumenterade våldtäkter. Om dessa våldshandlingar och dokumenterade övergrepp skulle inträffa i något annat sammanhang så skulle de som utför våldshandlingarna ställas inför rätta.
Lagen om olaga våldsskildring (brottsbalken 16:10c) säger att man inte, varken i stillbild eller rörliga bilder, får sprida eller skildra sexuellt våld eller tvång. Men detta existerar på nätet, på porrsajter som dessutom enkelt kan nås av barn och unga under 18
år. I och med digitaliseringen av förskolor och skolor, och att mobiltelefonanvänd
ningen kryper allt lägre ner i åldrarna, exponeras barn för dokumenterade övergrepp.
Det är tydligt att den lagstiftning som finns för att skydda barn från pornografi skrevs innan barn hade tillgång till internet. I butiker får porren inte exponeras i barn
höjd, porrfilmer får inte visas på tv under tider då barn brukar titta, och det är ett brott att sätta upp en pornografisk bild på en allmän plats. Men på nätet når våldsporren våra barn på några sekunder, dygnet runt. Lagstiftningen har inte hängt med, och därför måste den förändras.
Vårdnadshavare har ett ansvar. Skolan har ett ansvar. Tele- och internetleverantörer har ett ansvar. Men staten måste gå före. Oavsett hur bra samtalen är och hur pedago
gisk undervisningen än är, kan det aldrig vara samhällets enda svar på den våldsamma pornografins skeva bild som förmedlas till våra barn och unga. Information och samtal måste följas av en uppdaterad lagstiftning.
Barnombudsmannen har utrett hur barns hälsa och relationer påverkas av pornografi, men utredningen har ännu inte lett till någon åtgärd.
Att begränsa tillgången till våldsam pornografi handlar om våra barns och ungas hälsa. Att censurering av våldsamma filmer kan göras enligt svensk lag men att det inte
görs en censurering av sexuellt våld är orimligt. Vi menar att en utredare bör få ett tydligt
uppdrag att föreslå lagstiftning för att begränsa spridningen av våldsam pornografi på nätet samt föreslå informationskampanjer för att höja kunskapen.
Denna fråga bör belysas utifrån både rättspolitiska och socialpolitiska skäl och integritetsskäl. Att gång efter annan hänvisa till yttrandefrihetslagstiftning och tryck
frihetsförordning med mera håller inte. Våra barns och ungdomars hälsa går före.
Problemet uppmärksammas i många länder. Möjligheter som prövats är ålders
verifikation och att internetleverantörer erbjuder kunder abonnemang med webbfilter som standard och att kunder som vill se pornografi får göra ett aktivt val.
En utredning i syfte att föreslå uppdaterad lagstiftning bör skyndsamt tillsättas.
Helena Vilhelmsson (C)
Anne-Li Sjölund (C)
Stina Larsson (C)
Motion B
Motion till riksdagen
2024/25:2483
av Helena Vilhelmsson (C)
Stärkt arbete för att motverka spridning av våldsam pornografi – ett digitalt barnskydd
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen måste arbeta mer aktivt för att begränsa spridningen av våldsamt pornografiskt material på nätet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vederbörliga myndigheter bör ges tillräckliga resurser för att kontrollera DSA-avtalets efterlevnad och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Barns utsatthet för pornografi och hur den påverkar deras hälsa, diskuteras ständigt. Dagens så kallade mainstreamporr innehåller inte sällan våldsamt innehåll.
Mycket av dagens pornografi är så våldsam att den i många fall kan jämställas med allvarlig misshandel. Många gånger är porrfilmerna dokumenterade våldtäkter. Om dessa våldshandlingar och dokumenterade övergrepp skulle inträffa i något annat sammanhang så skulle de som utför våldshandlingarna ställas inför rätta. Men online sker det utan nämnvärd reaktion från samhället.
Det är tydligt att den lagstiftning som finns för att skydda barn från pornografi skrevs innan barn hade tillgång till internet. Lagen om olaga våldsskildring (brottsbalken 16:10c) säger att man inte, varken i stillbild eller rörliga bilder, får sprida eller skildra sexuellt våld eller tvång. Få eller inga har dömts enligt BrB 16:10c, trots att dessa övergrepp existerar på nätet, dygnet runt, på sidor som dessutom enkelt kan nås av barn och unga under 18 år.
Vårdnadshavare har ett ansvar. Skolan har ett ansvar. Tele- och internetleverantörer har ett ansvar. Men staten måste gå före. Oavsett hur bra samtalen och hur pedagogisk undervisningen än är, kan det aldrig vara samhällets enda svar på den våldsamma pornografins skeva bild som förmedlas till våra barn och unga. Det behövs någon form av digitalt barnskydd mot pornografiskt material, det är vi skyldiga våra barn och unga.
Fler länder i Europa och världen tittar på att införa, eller har infört, ett digitalt barn
skydd mot pornografiskt material. Möjligheter som prövas är åldersverifikation och att internetleverantörer erbjuder kunder abonnemang med webbfilter som standard, och att kunder som vill se pornografi får göra ett aktivt val.
Storbritannien har antagit ”Online Safety Act”, som säkerställer att sociala medie
plattformar hålls ansvariga för det innehåll som de är värd för. Detta gör bland annat att pornografisajter måste verifiera att deras användare är över 18 år.
EU:s förordning om en inre marknad för digitala tjänster, den så kallade DSA
‑
förordningen, innehåller bland annat regler om hantering av olagligt innehåll. Den innehåller även krav på att vissa plattformar, till exempel videodelningsplattformar, ska införa åtgärder för att säkerställa en hög nivå av integritet, säkerhet och trygghet för minderåriga.
DSA-förordningen föreskriver också att de stora plattformsföretagen ska bedöma
vilka risker deras verksamheter innebär, bl.a. risken för negativa effekter för minderår
iga.
De ska sedan vidta åtgärder för att minska de risker som identifierats. Det kan handla om att införa ålders- eller föräldrakontroll och verktyg för att hjälpa minderåriga att anmäla övergrepp.
De ska också kunna identifiera risker för olagligt innehåll och könsbaserat våld. Om det föreligger en risk är plattformen skyldig att vidta åtgärder. Gör man inte det kan man få böter. Det finns alltså konsekvenser.
Vad gäller dessa krav är Mediemyndigheten behörig tillsynsmyndighet och vederbör
liga resurser och mandat måste ges till myndigheten för det.
Vid tidigare behandling av motioner med innehåll om att begränsa den våldsamma pornografin, har det alltid hänvisats till yttrandefrihetslagstiftning och tryckfrihets
förordning. Enligt min mening väger våra barns och ungdomars hälsa tyngre, vilket nu också visar sig i ovan nämnda DSA-förordning.
Regeringen måste på riktigt föreslå uppdaterad svensk lagstiftning samt utökade informationsinsatser för att skydda barn och unga mot den våldsamma pornografin.
Helena Vilhelmsson (C)
Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag