Jämför sakliga förslag
A · Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
2022/23 · HA022166 · Ida Karkiainen (S); Hans Ekström (S); Per-Arne Håkansson (S); Mirja Räihä (S); Amalia Rud Pedersen (S); Peter Hedberg (S)
Original hos RiksdagenB · Utgiftsområde 8 Migration
2025/26 · HD023587 · Ida Karkiainen (S); Ola Möller (S); Sanne Lennström (S); Åsa Eriksson (S); Jessica Rodén (S); Arber Gashi (S)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.004 · ämneslikhet 0.658. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
1 möjliga matchningar · 13 yrkanden i A · 17 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Olika tal eller årtal
- Yrkanden saknar motsvarighet
Yrkande A1 och B1 · textlikhet 0.749 · Olika tal eller årtalA: Avslag · B: Avslag
A1
Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt förslaget i tabellen i motionen.
B1
Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 8 Migration enligt förslaget i tabell 1.
12 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en ny strategi mot hat och hot bör tas fram och tillkännager detta för regeringen.
A3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att grundlagsfästa rätten till abort och tillkännager detta för regeringen.
A4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en mer välavvägd ökning av Regeringskansliets budget och tillkännager detta för regeringen.
A5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade resurser till länsstyrelserna och tillkännager detta för regeringen.
A6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en utvärdering av de lagar som reglerar partiernas finansiering bör göras och tillkännager detta för regeringen.
A7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en bred översyn över lobbyism bör göras och tillkännager detta för regeringen.
A8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en genomgripande översyn av sekretesslagstiftningen i syfte att bättre kunna förebygga och bekämpa kriminalitet bör göras och tillkännager detta för regeringen.
A9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att begränsa möjligheten att göra mycket känsliga personuppgifter sökbara och tillkännager detta för regeringen.
A10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om omlokalisering av statliga jobb och tillkännager detta för regeringen.
A11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en fortsatt etablering av statliga servicekontor och tillkännager detta för regeringen.
A12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en parlamentarisk utredning för framtidens mediepolitik och tillkännager detta för regeringen.
A13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett förbud mot rasistiska organisationer bör vara en del av en kommande grundlagsutredning och tillkännager detta för regeringen.
16 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återupprätta arbetet med att ta tillbaka kontrollen över arbetskraftsinvandringen och tillkännager detta för regeringen.
B3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att etablera en arbetsmarknadsprövning och tillkännager detta för regeringen.
B4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka kontrollen av A1-intygen och tillkännager detta för regeringen.
B5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa språk- och samhällskunskapskrav för att få ett permanent uppehållstillstånd och tillkännager detta för regeringen.
B6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avveckla EBO fullt ut och tillkännager detta för regeringen.
B7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna intentionerna i bosättningslagen med ett jämnt mottagande i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
B8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att intensifiera arbetet med återvändande och tillkännager detta för regeringen.
B9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka insatserna för ett effektivare mottagande och återvändande och tillkännager detta för regeringen.
B10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att etablera bättre samarbeten om återtagande med tredjeländer och tillkännager detta för regeringen.
B11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett ordnat mottagande av ukrainare på flykt undan Putins krig och tillkännager detta för regeringen.
B12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om de ekonomiska och verksamhetsmässiga konsekvenserna för kommuner och regioner med anledning av förbättrade levnadsvillkor för utlänningar med tillfälligt skydd och tillkännager detta för regeringen.
B13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att korta handläggningstiderna hos Migrationsverket, framför allt gällande medborgarskapsärenden, och tillkännager detta för regeringen.
B14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om begreppet bristande vandel i lagstiftning som rör migration och tillkännager detta för regeringen.
B15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att informationsplikten inte ska gälla i verksamheter där det finns en rätt till utbildning eller hälso- och sjukvård och tillkännager detta för regeringen.
B16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökat informationsutbyte mellan myndigheter och tillkännager detta för regeringen.
B17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa fusket och införa ett tydligare ansvar i arbetet med att förebygga välfärdsbrott och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 3251 ord · B 5747 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:2166
av Ida Karkiainen m.fl. (S)
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde
1 Rikets styrelse enligt förslaget i tabellen i motionen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en ny strategi mot hat och hot bör tas fram och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att grundlagsfästa rätten till abort och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en mer välavvägd ökning av Regeringskansliets budget och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade resurser till länsstyrelserna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en utvärdering av de lagar som reglerar partiernas finansiering bör göras och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en bred översyn över lobbyism bör göras och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en genomgripande översyn av sekretesslagstiftningen i syfte att bättre kunna förebygga och bekämpa kriminalitet bör göras och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att begränsa möjligheten att göra mycket känsliga personuppgifter sökbara och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om omlokalisering av statliga jobb och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en fortsatt etablering av statliga servicekontor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en parlamentarisk utredning för framtidens mediepolitik och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett förbud mot rasistiska organisationer bör vara en del av en kommande grundlagsutredning och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Kungliga hov- och slottsstaten
167
903
±0
2:1
Riksdagens ledamöter och partier m.m.
1
004
077
±0
2:2
Riksdagens förvaltningsanslag
996
390
±0
2:3
Riksdagens fastighetsanslag
210
000
±0
2:4
Riksdagens ombudsmän (JO)
127
126
±0
2:5
Riksrevisionen
359
118
±0
3:1
Sametinget
59
676
±0
4:1
Regeringskansliet m.m.
9
584
123
−400
000
5:1
Länsstyrelserna m.m.
3
760
438
15
000
6:1
Allmänna val och demokrati
149
840
±0
6:2
Justitiekanslern
80
863
±0
6:3
Integritetsskyddsmyndigheten
172
794
±0
6:4
Valmyndigheten
60
164
±0
6:5
Stöd till politiska partier
169
200
±0
6:6
Institutet för mänskliga rättigheter
50
518
±0
7:1
Åtgärder för nationella minoriteter
207
771
±0
7:2
Åtgärder för den nationella minoriteten romer
20
000
±0
8:1
Mediestöd
1
010
519
±0
8:2
Myndigheten för press, radio och tv
48
174
±0
9:1
Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information
31
310
±0
Summa
18
270
004
−385
000
Hot och hat mot journalister
Hot och hat mot journalister, opinionsbildare, politiker och kulturarbetare är ett kraftigt och snabbt växande hot mot vår demokrati. Fyra av tio journalister uppgav redan före valrörelsen 2022 att de avstått från att rapportera om ett ämne för att undvika att utsättas för hat och hot. Liknande tendenser kan ses hos politiskt engagerade, kulturarbetare och företrädare för det civila samhället. Utvecklingen påverkar med säkerhet allmänhetens vilja att engagera sig och fullt ut nyttja sin yttrandefrihet. Politiska krafter i Sverige –
inte minst trollfabriker och propagandacentraler på den extrema högerkanten – underblåser den här utvecklingen. Det är oacceptabelt. De stora digitala plattformarna med användargenererat innehåll har blivit viktiga förmedlare av det fria ordet och en del av det demokratiska samtalet. Samtidigt måste det gå att ställa krav på företagen att deras plattformar inte blir frizoner för hat och hot. Socialdemokraterna anser att en ny strategi mot hot och hat behöver tas fram.
Grundlagsskydda aborträtten
Socialdemokraterna står upp för den svenska aborträtten. Den nuvarande abortlag
stiftningen som Sverige har haft sedan 1975 fungerar väl och vi ser i dagsläget inte några behov av att göra förändringar i den vad gäller till exempel tidsgränser. Tvärtom finns behov av att säkerställa och skydda de rättigheter som kvinnor i Sverige har till en trygg och säker abort. På flera håll i vår omvärld ser vi hur rätten till abort inskränks och det har även i den svenska politiska debatten diskuterats förslag om att låta personal inom hälso- och sjukvården kunna neka kvinnor att göra abort eller att ändra olika tidsgränser. Sådana förslag utgår alltid från att det är någon annan som ska bestämma över kvinnans kropp än hon själv.
Ytterst är det endast genom politik och politiskt arbete som rätten till abort lång
siktigt kan säkras. Alla initiativ som gör det svårare att inskränka aborträtten är dock välkomna varför vi anser att en kommande grundlagsutredning bör få i uppdrag att se över möjligheterna att grundlagsfästa rätten till abort.
Regeringskansliet
I SD:s och regeringens budget finns stora anslagsökningar till Regeringskansliet. Det hänvisas till att anslaget ska täcka ökade kostnader för det säkerhetspolitiska läget samt inträdet i Nato. Även om en ökning av anslaget kan vara rimlig är nivån på ökningen anmärkningsvärd. 500 miljoner kronor 2023, och 900 miljoner kronor följande två år är en ökning på över 10
procent. Det väcker frågor om Regeringskansliets budget används som ett sätt att hantera de samarbetssvårigheter som finns i regeringsunderlaget där partier utanför regeringen ska ha tjänstemän i Regeringskansliet. Vi föreslår en mer väl avvägd ökning av anslaget som bör täcka de ökade kostnaderna, nämligen 100 miljoner kronor för 2023 och lika mycket för 2024 och 2025.
Länsstyrelserna
Sveriges 21 länsstyrelser är centrala för en effektiv statsförvaltning. De har många uppdrag inom ett stort antal politikområden och ska verka för att ett 70-tal nationella mål får genomslag i länen, samtidigt som hänsyn tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Dessutom ska länsstyrelserna med ett helhetsperspektiv arbeta för att främja länets utveckling och samverkan mellan kommuner, regioner, statliga myndig
heter och andra relevanta aktörer i länet. Därtill ansvarar länsstyrelserna för en rad
tillståndsprövningar, inte minst inom områden som är viktiga för den gröna omställningen
i hela landet. Den tidigare socialdemokratiska regeringen gav bland annat länsstyrel
serna i uppdrag att utveckla metoder och samverkansformer för att främja en effektiv samrådsprocess enligt miljöbalken. Vidare gav samma regering länsstyrelserna upp
draget att redovisa förslag på insatser som kan effektivisera myndigheternas prövnings
verksamhet. För att ytterligare kunna påskynda för Sverige viktiga tillståndsprocesser anslår vi 15 miljoner kronor extra till länsstyrelserna för 2023 och 2024, och 30 miljoner kronor för 2025.
Finansiering av partier
Redovisningen av de större partibidragen finns till för att medborgarna ska få insyn i hur partierna finansierar sin verksamhet och själva kunna bedöma om intressekonflikter riskerar att uppstå. Öppenhet och transparens kring de bidrag politiska partier får är en hygienfråga i en välfungerande demokrati. Att de partier som tar emot bidrag följer de regler som finns torde vara en självklarhet. Därför är det oacceptabelt att partier på mer eller mindre kreativa sätt försöker kringgå den lag som finns gällande insyn i finansier
ingen. Ett sådant agerande är helt i strid med lagens syfte, försvårar allmänhetens insyn och riskerar att urholka förtroendet för politiker och partierna. Vi menar att det behövs en översyn av om den lagstiftning som finns uppfyller sitt syfte.
Åtgärder mot otillåten påverkan och korruption
Sverige tillhör världstoppen över länder med minst korruption när jämförelser görs, men vi är inte förskonade. Arbetet mot korruption måste ständigt fortgå och det finns oroande tendenser, inte minst kopplade till organiserad brottslighet som ger sig in i välfärdssystemen. Att individer från kriminella nätverk tillskansar sig fördelar genom att utöva påtryckningar mot offentliga tjänstemän att dela information eller skriva ut intyg eller genom att skrämma till passivitet är en reell risk och något att ta på stort allvar. De senaste åren har det också varnats för att kriminella nätverk tagit sig in i det offentliga och fått makt och inflytande. När välfärdssystemen utnyttjas av kriminella minskar förtroendet för systemen och det riskerar att drabba de personer för vilka systemen är avsedda, både genom misstänkliggörande och genom utarmande av resurser.
Vi behöver säkerställa att samhället vidtar tillräckliga åtgärder, både på kort och på lång sikt, för att förebygga och bekämpa otillåten påverkan och korruption. Det handlar om att skydda grundläggande demokratiska principer om likabehandling, rättssäkerhet och effektivitet. Det handlar också om att motverka tystnadskulturer och framväxten av parallella samhällsstrukturer. För att upprätthålla ett högt förtroende för den offentliga förvaltningen och välfärdssystemen måste medborgarna ha tilltro till att verksamheten bedrivs på ett korrekt sätt och att offentliga medel inte används på felaktiga grunder.
En särskild utredare ska göra en översyn av vilka åtgärder som behövs för att mot
verka otillåten påverkan och korruption. Översynen ska omfatta statlig, regional och kommunal verksamhet samt näringsliv med särskilt fokus på verksamhet som är offent
ligt finansierad. Syftet med utredningen är att säkerställa att samhället vidtar tillräckliga åtgärder på kort och lång sikt för att förebygga och bekämpa otillåten påverkan och
korruption. Vi följer detta arbete noga och förväntar oss att regeringen vidtar erforderliga
åtgärder för att stävja korruption och otillåten påverkan.
Det öppna och demokratiska samhälle vi värnar riskerar också att bli måltavla för påverkanskampanjer och desinformation från utländska aktörer. Det gäller inte minst när det kommer till opinionsbildning och spridande av falsk information till svenska folket i samband med allmänna val. Inför detta hot får vi inte vara naiva. Det krävs att myndigheter såväl som de politiska partierna bevakar utvecklingen.
Lobbyism
Möjligheten att påverka politiska beslut genom dialog med politiker är en självklar del i en demokrati, men det får inte styras av ekonomiska förutsättningar. När företag och andra intressen lägger allt mer pengar på lobbyism är det uppenbart att deras röst stärks på bekostnad av ideella krafter eller enskilda medborgare som saknar sådana resurser. Ekonomisk styrka får inte bli det som avgör möjlighet till inflytande över politiska beslut. En bred översyn med en kartläggning över villkoren för lobbyism bör genom
föras där man inte på förhand utesluter exempelvis lobbyregister eller redovisningsplikt, system som många andra länder har.
Karenstider och övergångsregler
När personer med centrala positioner och mycket inflytande i det offentliga i nära anslutning till avslutat uppdrag går till privata verksamheter inom liknande områden väcks alltid misstankar om intressekonflikter. Det handlar om att en person kan ha fått löfte om ett nytt uppdrag medan de fortfarande uppbär ett uppdrag där de har chans att påverka omständigheter eller förutsättningar eller dela information till fördel för den nya uppdragsgivaren. Men det kan också handla om att en person som lämnat ett upp
drag eller arbete inom det offentliga inom sitt uppdrag kan ha tillägnat sig information och kontakter som kan utnyttjas på ett orättvist sätt till den nya uppdragsgivarens fördel.
Den 1 juli 2018 infördes en reglering om övergångsrestriktioner för statsråd och statssekreterare. Det var ett mycket viktigt steg för att stärka förtroendet för offentlig verksamhet och motverka att intressekonflikter uppstår. Även om ytterligare några uppdrag inom det offentliga också omfattas av övergångsrestriktioner är det fortfarande en begränsad grupp och det finns all anledning att se över om fler borde omfattas.
Det pågår nu en av den tidigare regeringen tillsatt utredning, 2022:71 Övergångs
restriktioner för att stärka förtroendet för offentlig verksamhet, som bland annat har i uppdrag att se över om omfattningen av övergångsrestriktioner bör utökas. Till exempel kan det handla om ledande politiker i kommuner och regioner vars inflytande kan vara
väldigt attraktivt för privata företag som är verksamma inom skattefinansierade sektorer.
Vi socialdemokrater ser fram emot utredningens resultat och förväntar oss att reger
ingen agerar för att ytterligare säkra att regelverket som syftar till att säkerställa att övergångar från centrala offentliga uppdrag till icke-offentliga uppdrag inte riskerar det offentligas integritet.
Personlig integritet, persondata och sekretessbrott
Den personliga integriteten måste värnas och den information som myndigheter samlar
in om enskilda ska skyddas. Sedan 2018 finns en omfattande reglering av personuppgifts
hantering
genom den europeiska dataskyddsförordningen GDPR. Samtidigt har det allmänna ett intresse av att offentliga systemen värnas mot brottsligt utnyttjande. Det är viktigt att det finns en balans mellan sekretess och möjligheten att bekämpa brott. En sekretessbrytande bestämmelse har därför införts för att effektivisera kampen mot organiserad brottslighet.
Men det finns utmaningar med den befintliga sekretesslagstiftningen på flera områden som är svåra att lösa med avgränsade åtgärder. Vi ser därför behovet av en genomgripande översyn av sekretesslagstiftningen som gör det möjligt att komma till rätta med arbetsmarknadskriminalitet, fusk med bidragssystem och annan brottslighet.
Samtidigt finns det databaser som är tillgängliga via internet och publicerar mycket omfattande personuppgifter om människor – allt från adress och telefonnummer till eventuella förekomster i brottsregister eller om psykisk tvångsvård förekommit. Webb
platserna utgör allvarliga ingrepp i enskildas personliga integritet och kan dessutom enkelt användas av kriminella för att kartlägga individer. Innehållet på de aktuella webbplatserna skyddas av grundlag, oftast genom att de har ett så kallat utgivningsbevis för verksamheten.
För dessa webbplatser har Sverige fått kritik av EU-kommissionen, något som i förlängningen kan leda till vite. Den föregående regeringen har agerat för att skapa en bättre balans mellan integritetsskyddet och yttrandefriheten genom att föreslå begräns
ningar i grundlagsskyddet för de mest integritetskänsliga söktjänsterna, men detta har stoppats i riksdagen. Vi socialdemokrater förutsätter att regeringen agerar så att den personliga integriteten kan upprätthållas och vill därför att en ny lagstiftning som kommer till rätta med problemet tas fram.
Statlig närvaro i hela landet
Utbyggnaden av den statliga närvaron och servicen behöver fortsätta i hela landet. Genom fler servicekontor, beslut om omlokalisering och nyinrättade myndigheter samt Försvarsmaktens, Polismyndighetens och Kriminalvårdens pågående expansion finns förutsättningar för tusentals nya statliga jobb runt om i landet. Det regionala perspek
tivet ska finnas med i varje beslut om var statlig verksamhet ska placeras och arbetet med omlokaliseringar av statliga jobb och etableringen av nya servicekontor ska fortsätta.
Mediepolitik
Att kunna ta del av fri och oberoende journalistik är en förutsättning för att delta i det demokratiska samtalet, bilda sig en välgrundad uppfattning och kunna ta del av ansvarsutkrävning och granskning av makten. En stark, självständig och livskraftig mediesektor i hela landet är kort sagt en grundbult i vår demokrati. Dagens presstöd infördes på 1970-talet och behöver reformeras för att möta de utmaningar som branschen nu står inför. Förslaget från Mediestödsutredningen innebär i korthet att det upplagebaserade driftsstödet avvecklas och ersätts med ett nytt redaktionsstöd som baseras på kostnader för redaktionell personal, vilket ger ett ökat fokus på journalistik. En central komponent är att vita fläckar-stödet förs in i redaktionsstödet och ges ökad vikt för att det ska finnas nyhetsmedier över hela landet som bas för den lokala och regionala demokratin. I förslaget blir redaktionsstödet teknikneutralt, regleras i lag och får ett demokrativillkor. Förslaget är i allt väsentligt väl avvägt och behöver finnas på plats den 1 januari 2024 för att Sverige inte ska stå utan mediestöd då nuvarande stöd löper ut. Men medielandskapet förändras hastigt och drastiskt och vi vill för framtiden se en bred parlamentarisk utredning om mediepolitiken.
Minoritets- och ursprungsbefolkning
De nationella minoritetsspråken och kulturerna måste bevaras, utvecklas och överföras till framtida generationer. Den tidigare regeringen införde en lag som gav ett stärkt grundläggande skydd för de nationella minoriteternas språk och kultur och för de utökade rättigheter som finns inom förvaltningsområdena för finska, meänkieli och samiska. I budgeten för 2022 gjordes också en historisk satsning på de nationella minoritetsspråken. Vi vill att de språkcentrum som finns ska få en permanent finan
siering efter 2024. Det är viktiga delar av ett pågående revitaliseringsarbete.
Den judiska minoriteten är på ett särskilt sätt utsatt för hat och hot från extrema grupper av olika slag. Det är fullständigt oacceptabelt. Ett fortsatt arbete för att stärka säkerheten kring judiska institutioner och för att öka tryggheten för judar i Sverige är helt nödvändigt. Vissa av samhället finansierade verksamheter, så som skolan, ska bidra till att motverka antisemitism.
I år öppnades Sveriges museum om Förintelsen, en viktig institution för att fördjupa kunskaperna om de fruktansvärda gärningar som begicks. Det är viktigt att sprida och fördjupa kunskapen till nuvarande och framtida generationer. Den förra regeringen tillsatte också en utredning i syfte att göra det förbjudet att förneka att Förintelsen ägt rum. En uppfattning som tyvärr inte är ovanlig bland extremistiska grupper. Det pågår också en utredning som ska lämna förslag på en nationell strategi för stärkande av judiskt liv i Sverige med fokus på överföringen av judisk kultur och jiddisch till yngre och framtida generationer. Vi vill se att en sådan nationell strategi kommer på plats.
Det arbetar just nu en sanningskommission för granskning av kränkningar och över
grepp mot tornedalingar, kväner och lantalaiset. Det är ett viktigt arbete för att utreda den svenska statens handlande och öka kunskapen kring vår historia.
Det finns en långsiktig strategi för romsk inkludering som löper fram till 2032. Genomförandet ska präglas av romsk delaktighet och romskt inflytande med inriktning
på förstärkt genomförande och kontinuerlig uppföljning av romers tillgång till de mänsk
liga
rättigheterna på lokal, regional och nationell nivå. Det övergripande målet är att den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som är icke-rom. Det viktiga arbetet måste fortsätta. Statens skolverk och Socialstyrelsen har fått i uppdrag att säkerställa att lämplig utbildning tas fram och görs tillgänglig 2022–2024 för personer med romsk språk- och kulturkompetens för arbete inom förskola, förskole
klass, skola, fritidshem, vuxenutbildning och socialtjänst eller hälso- och sjukvård.
Det viktiga arbete som sanningskommissionen gör för att kartlägga och granska den politik som förts gentemot samerna måste fortsätta. Under den gångna mandatperioden röstade riksdagen igenom den förra regeringens initiativ om inrättandet av en konsulta
tionsordning, något Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna motsatte sig. Det är ett viktigt steg i att stärka samernas möjlighet till inflytande och delaktighet i frågor som rör samiska förhållanden.
För att stärka det samiska folkets rättigheter att bevara och utveckla sitt språk, sin kultur, sina näringar och sitt samhällsliv är arbetet med en nordisk samekonvention centralt och arbetet med konventionen pågår. En annan åtgärd är att vi vill se ett samiskt riksarkiv som ska hanteras av Sametinget. En motsvarande lösning finns i bland annat Finland genom ett samarbete mellan Sametinget och det finska riksarkivet, medan Sverige saknar ett samlat samiskt arkiv.
Förbud mot rasistiska organisationer
Vi socialdemokrater står i alla sammanhang upp för människovärdet och kräver krafttag mot de hatbrott som begås på grund av rasism, främlingsfientlighet eller homofobi. Vi kommer aldrig att acceptera att otryggheten breder ut sig eller att hot och hat tar över
vårt demokratiska samhälle. Diskriminering på grund av kön, ålder, funktionsnedsättning,
hudfärg, tro eller sexuell läggning är oacceptabelt i Sverige.
Det är viktigt att samhället visar sitt avståndstagande mot rasistiska och nazistiska organisationer som sådana. De utgör ett särskilt hot mot samhället och demokratin, eftersom de i sitt själva syfte strävar efter att undergräva eller avskaffa demokratin och andras fri- och rättigheter. Deras existens är ett hot mot andras frihet och utgör därför ett hot mot demokratin som vi inte kan tolerera.
En utredning föreslog nyligen förbud mot organisationer vars verksamhet innebär förföljelse av vissa folkgrupper inom ramen för den nuvarande grundlagen. Det finns farhågor att en sådan lagstiftning skulle bli svår att tillämpa på grund av de strikta ramar regeringsformen sätter. Eftersom slottsavtalet redan flaggat för en grundlagsändring för att göra det straffbart att delta i kriminella organisationer bör även frågan om förbud mot rasistiska organisationer vara en del av en kommande grundlagsutredning.
Ida Karkiainen (S)
Hans Ekström (S)
Per-Arne Håkansson (S)
Mirja Räihä (S)
Amalia Rud Pedersen (S)
Peter Hedberg (S)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:3587
av Ida Karkiainen m.fl. (S)
Utgiftsområde 8 Migration
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 8 Migration enligt förslaget i tabell 1.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återupprätta arbetet med att ta tillbaka kontrollen över arbetskraftsinvandringen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att etablera en arbetsmarknadsprövning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka kontrollen av A1-intygen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa språk- och samhällskunskapskrav för att få ett permanent uppehållstillstånd och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avveckla EBO fullt ut och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna intentionerna i bosättningslagen med ett jämnt mottagande i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att intensifiera arbetet med återvändande och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka insatserna för ett effektivare mottagande och återvändande och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att etablera bättre samarbeten om återtagande med tredjeländer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett ordnat mottagande av ukrainare på flykt undan Putins krig och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om de ekonomiska och verksamhetsmässiga konsekvenserna för kommuner och regioner med anledning av förbättrade levnadsvillkor för utlänningar med tillfälligt skydd och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att korta handläggningstiderna hos Migrationsverket, framför allt gällande medborgarskapsärenden, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om begreppet bristande vandel i lagstiftning som rör migration och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att informationsplikten inte ska gälla i verksamheter där det finns en rätt till utbildning eller hälso- och sjukvård och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökat informationsutbyte mellan myndigheter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa fusket och införa ett tydligare ansvar i arbetet med att förebygga välfärdsbrott och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Tabell 1 Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde 8 Migration
Tusental kronor
Anslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Migrationsverket
5
512 282
±0
1:2
Ersättningar och bostadskostnader
4
223 000
±0
1:3
Migrationspolitiska åtgärder
1
600 013
–1
425 000
1:4
Domstolsprövning i utlänningsmål
915 461
±0
1:5
Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål
160 800
±0
1:6
Offentligt biträde i utlänningsärenden
107 602
±0
1:7
Utresor för avvisade och utvisade
340 202
±0
1:8
Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar
665 000
±0
Summa
13
524 360
–
1
425 000
En stram och långsiktigt hållbar migration
Den socialdemokratiskt ledda regeringen ärvde 2014 en liberal migrationslagstiftning som gjorde att Sverige tog emot fler människor på flykt under 2015 och 2016 än vad vår kapacitet och möjlighet till integration klarade av. Därför lades migrationspolitiken om till att bli en av de stramaste i EU. Med ny migrationslagstiftning på plats där tillfälliga uppehållstillstånd är huvudregel och en bosättningslag som fördelar det svenska mottagandet jämnare över hela landet har ett paradigmskifte skett. Sverige har nu en långsiktigt hållbar migrationslagstiftning, som upprätthåller asylrätten och främjar integration. De senaste åren har antalet asylsökande varit på historiskt låga nivåer och sjunkande. Sveriges andel av det totala antalet asylsökande till EU har minskat från 12 procent till under tre procent under de senaste sex åren. Med undantag för flyktingvågen på grund av Rysslands olagliga krig i Ukraina, som lett till ett ökat antal flyktingar därifrån, har antalet flyktingar i övrigt fortsatt att vara lågt. En utveckling som ska ses mot bakgrund av att EU-länder i södra och centrala Europa har fått se ett betydande inflöde av flyktingar från Afghanistan, Pakistan, Mellanöstern och Nordafrika där det totala antalet flyktingar under 2023 nådde en ny rekordnivå. Därefter har även övriga EU fått en minskad flyktingström från Mellanöstern och Nordafrika. Nu tio år efter flyktingkrisen är det tydligt att den omläggning av migrationspolitiken som den social
demokratiskt ledda regeringen inledde 2015 har fått effekt. Antalet asylsökande till Sverige är nu på en rimlig nivå och ytterligare åtgärder på migrationsområdet bör inrikta sig på att förbättra andra delar, såsom arbetskraftsinvandringen, och få till stånd ett bättre och mer effektivt mottagande till en rimlig kostnad.
För att uppnå målet om en långsiktigt hållbar migration till Sverige, ett värdigt mottagande och en bra integration krävs ett kontrollerat mottagande av asylsökande och personer med tillfälligt skydd
.
Ansvaret för att värna människors rätt att söka skydd från krig och förföljelse är mycket ojämnt fördelat inom EU. Vissa länder får ta ett mycket stort ansvar medan andra länder fortsätter att ta ett betydligt mindre ansvar. Därför har vi stått upp för införandet av en ny asyl- och migrationspakt inom EU i syfte att skapa mer ordning och reda i migrationspolitiken i Europa. Det är genom ett Europa som håller ihop som vi kan få en långsiktigt hållbar och stram migrationspolitik som sam
tidigt värnar människors rätt att söka asyl. Vår ambition är att den beslutade asyl- och migrationspakten ska bidra till detta när den har blivit implementerad fullt ut.
Det internationella kvotflyktingsystemet är en humanitär angelägenhet för hela världen. Sverige bör, liksom övriga länder inom EU, ta sitt internationella ansvar för att detta system ska kunna upprätthållas.
Återupprätta arbetet för att ta tillbaka kontrollen över arbetskraftsinvandringen
– inför ett nytt effektivt system för arbetsmarknadsprövning
Moderaterna införde 2008 världens mest marknadsliberala lagar för arbetskrafts
invandringen. Det har gynnat oseriösa företag, blivit en inkomstkälla för kriminella nätverk och bidragit till att personer som fått skydd i Sverige inte har kommit i arbete. Den förra socialdemokratiska regeringen tog flera viktiga initiativ för att bättre reglera och strama upp arbetskraftsinvandringen, bland annat genom
krav på bindande anställningsavtal för att beviljas ett arbetstillstånd
krav på företagen att anmäla till ansvarig myndighet om man försämrar avtalsvillkoren
skärpta kontroller av arbetstillstånd
fördubblade straffavgifter för företag som fuskar med arbetstillstånden och utökade möjligheter för polisen att genomföra arbetsplatsinspektioner
försörjningskrav vid anhöriginvandring
beslut om en proposition för höjt lönegolv vid arbetskraftsinvandring – vilken riksdagen antog den 30 november 2022
tillsättning av en utredning om behovsprövad arbetskraftsinvandring (arbets
marknadsprövning) och avskaffat spårbyte.
Det påbörjade reformarbetet behöver fortsätta med fler åtgärder. Socialdemokraterna menar att den viktigaste reformen inom migrationsområdet handlar om att städa upp efter Moderaternas avreglering av arbetskraftsinvandringen som infördes 2008. Avregleringarna har lett till att nästan en kvarts miljon arbetstillstånd beviljats, varav merparten varit till yrken utan krav på högre utbildning eller där det råder brist på arbetskraft.
Mer behöver också göras för att komma tillrätta med den allmänna löne- och villkorsdumpning som sker inom många yrkesgrupper. Hittills har denna mandatperiod i stor utsträckning varit förlorade år i arbetet för att bekämpa arbetslivskriminalitet och utnyttjande av invandrad arbetskraft. Det försörjningskrav motsvarande 80 procent av medianlönen som infördes i november 2023 är nödvändigt i det kortare perspektivet men inte tillräckligt för att på lång sikt få ordning på EU:s mest liberala regelverk för arbetskraftsinvandring.
Vi behöver fortsätta att skärpa och förbättra regelverket för arbetskraftsinvandring genom att skyndsamt etablera en arbetsmarknadsprövning i samverkan med arbets
marknadens parter och införa skärpta sanktioner mot arbetsgivare som bryter mot regelverken. Syftet är att komma till rätta med missbruket av det befintliga systemet för arbetskraftsinvandring och utnyttjandet av utländska arbetstagare, bland annat genom att skapa ett nytt system som fokuserar på att möta de behov av arbetskraft som finns på den svenska arbetsmarknaden. Utredningen
En behovsprövad arbetskraftsinvandring
(Ju 2022:11) har lagt flera förslag med ökade krav. Hittills har regeringen bara genomfört utredningens förslag om avskaffat spårbyte. De övriga förslagen har regeringen valt att inte gå vidare med. Det är beklagligt att man inte har genomfört förslagen om att helt exkludera vissa yrkesgrupper från möjligheten att beviljas arbetstillstånd som arbetskraftsinvandrare och förslagen om att höja avgiften för arbetsgivare om regelverket överträds och att öka kraven på arbetsgivare, bland annat genom skyldigheten att anmäla till Migrationsverket om anställningen upphör eller aldrig tillträds. Dessa förslag är viktiga för att bryta och försvåra arbetskriminaliteten och utnyttjandet av utländsk arbetskraft.
Regeringen har nu meddelat att man föreslår att försörjningskravet ska höjas till 90 procent av medianlönen. Samtidigt är utgångspunkten att inga branscher ska undantas men att regeringen föreslås bemyndigas att kunna besluta om undantag för vissa branscher. Man avser också att föreslå att regeringen ska bemyndigas att kunna besluta om att vissa branscher ska kunna undantas från arbetskraftsinvandring helt och hållet. Vi beklagar att regeringen därmed väljer att utesluta införande av en arbetsmarknads
prövning i samverkan med arbetsmarknadens parter. Vi anser även att det vid undantag för vissa yrkesgrupper måste vara
en utgångspunkt att lönen ska uppgå till den lägsta månadslön som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen.
Det finns också starka skäl att göra denna lagstiftning dispositiv, det vill säga förhand
lingsbar mellan arbetsmarknadens parter. Tyvärr är de åtgärder som regeringen vidtagit otillräckliga för att ta tillbaka kontrollen över arbetskraftsinvandringen på längre sikt. Den genomförda höjningen av försörjningskraven för arbetskraftsinvandrare har lett till en begränsad minskning av antalet arbetskraftsinvandrare. Några andra åtgärder för att minska antalet arbetskraftsinvandrare och låta svenska jobb i första hand gå till dem som bor i Sverige har regeringen ännu inte presenterat.
Trots att det är angeläget att få ett tydligare regelverk för arbetskraftsinvandring på plats för att minska den oseriösa arbetskraftsinvandringen har regeringen valt att hantera frågan i långbänk. Bristen på konkreta förslag från regeringen gör att mandatperiodens första tre år måste betraktas som förlorade år i kampen mot oseriösa arbetsvillkor på svensk arbetsmarknad. Det är angeläget att regeringen skyndsamt återkommer till riksdagen med förslag som återställer ordningen på svensk arbetsmarknad och förhindrar lönedumpning och utnyttjande av arbetskraft.
Fram till dess att nya regler träder i kraft kommer arbetskraftsinvandringen till Sverige att ligga kvar på en hög nivå. Socialdemokraterna vill återgå till den strategi för att bekämpa fusket och utnyttjandet som gällde före valet 2022. Vi vill
att arbetskraftsinvandring bara ska tillåtas när det inte går att hitta rätt personer i Sverige
att jobb som kräver kort eller ingen utbildning alls i första hand ska gå till arbetslösa personer som redan bor i Sverige
att man återinför en arbetsmarknadsprövning för arbetskraftsinvandrare. Den ska ske i samarbete med arbetsmarknadens parter. Vi vill komma till rätta med problemen med utländska arbetstagare som utnyttjas på svensk arbetsmarknad och stoppa löne
dumpningen. Det bör också handla om erbjudanden om heltidsjobb.
öka trycket på oseriösa arbetsgivare och införa tuffare förhandskontroller av företag som ansöker om tillstånd för arbetskraftsinvandring. Arbetstagare som utnyttjas eller drabbas av arbetsgivare som missköter sig ska ha rätt till skadestånd.
Förstärk kontrollen av de europeiska socialförsäkringsintygen – A1-intygen
Regeringen gav i februari 2022 Försäkringskassan i uppdrag att redovisa hur man inom myndigheten arbetar med att kontrollera A1-intyg – det intyg som används inom EU/EES för att visa vilket lands socialförsäkringssystem en individ tillhör. Uppdraget var en del i regeringens satsning för att motverka arbetskriminalitet. Redovisningen visade att mer behöver göras för att stärka kontrollen av A1-intyg. Det är inte rimligt att det idag inte motkontrolleras var sociala avgifter erläggs för en individ eller om det överhuvudtaget erläggs avgifter. Det är alldeles för lätt för en oseriös aktör att konkurrera genom att inte betala avgifter. Bristen på kontroller drabbar idag såväl seriösa företag och enskilda anställda som vårt gemensamma välfärdssystem. Reger
ingen bör ge Försäkringskassan i uppdrag att införa nödvändiga kontrollsystem för att förhindra fusk och utnyttjande från utländska arbetsgivare i deras användning av A1-intyg.
Uppdraget till Försäkringskassan gällande hantering av A1-intyg måste tydliggöras. Idag har Försäkringskassan endast uppdraget att samla in och arkivera A1-intygen, vilket inte räcker. Det behövs en mer noggrann kontroll av intygen där man säkerställer om de inskickade intygen är äkta samt utfärdade av korrekt myndighet utifrån korrekta uppgifter. Det görs inte idag. Det behövs rutiner för vem som hanterar kontakten med myndigheter i andra länder och det behövs rutiner för hur fackliga organisationer ska agera när man hittar falska A1-intyg. Vilken myndighet kan man vända sig till, och vad blir konsekvensen av att ha lämnat in falska intyg?
Det behövs också en sökbar databas, liknade den för utstationering. När fackliga företrädare får del av ett A1-intyg måste de kunna kontrollera så att intyget även är inskickat till Försäkringskassan. Fackliga företrädare misstänker ofta att A1-intyg endast har tagits fram för att visas upp för facket, då ingen myndighet idag har någon kontroll
funktion.
Det behövs även en länk mellan Arbetsmiljöverkets utstationeringsregister och Försäkringskassans A1-register. Idag finns det inget sätt att kontrollera vilka personer som är utstationerade och som arbetsgivaren ska betala arbetsgivaravgifter för i Sverige. Med en koppling här emellan skulle detta kunna bli möjligt. Huvudregeln är att arbetsgivaravgifter ska betalas i det land där man arbetar, undantaget är att det betalas i hemlandet. I verkligheten är det precis tvärtom. Extremt få betalar sociala avgifter i Sverige, och ingen vet om detta är rätt. Endast utstationering i kombination med A1-intyg ger rätt till att betala sociala avgifter i hemlandet. Med dagens system saknar ansvariga myndigheter möjlighet till överblick eller faktisk kontroll av de faktiska förutsättningarna. Detta är en oacceptabel situation och regeringen bör skyndsamt ta initiativ för att åtgärda detta. För att kunna genomföra kontrollen behöver Försäkrings
kassan tillföras resurser. Vi föreslår att Försäkringskassan för år 2026 tillförs 50 miljoner kronor under utgiftsområde 10 för arbetet med att öka kontrollen.
Språk- och samhällskunskapskrav för att få permanent uppehållstillstånd och svenskt medborgarskap
Vi vill införa språk- och samhällskunskapskrav för att få ett permanent uppehålls
tillstånd. Den tidigare socialdemokratiska regeringen tillsatte en särskild utredare för att lämna förslag som innebär att det ska ställas krav på kunskaper i svenska och samhälls
kunskap för att beviljas permanent uppehållstillstånd. Utredaren ska bland annat föreslå
hur språk- och samhällskunskapskrav för permanent uppehållstillstånd ska utformas och kontrolleras och föreslå vilka undantag som ska kunna göras från kraven
.
Utredningen presenterade i betänkandet
Kunskapskrav för permanent uppehålls
tillstånd
(SOU 2023:25) förslag på hur språk- och samhällskunskapskrav för permanent uppehållstillstånd ska utformas och kontrolleras samt förslag på vilka undantag som ska kunna göras från kraven. Vi är positiva till utredningens förslag och vi anser att reger
ingen bör kunna gå vidare med förslagen och återkomma till riksdagen med en proposition.
Regeringen har istället för ovanstående valt att prioritera införande av krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för svenskt medborgarskap. De som vill ansöka om medborgarskap ska kunna visa sina kunskaper genom att få godkänt på ett särskilt kunskapsprov.
Universitets- och högskolerådet
(UHR) ska genomföra en förstudie om förutsättningarna för provets genomförande. Den ska baseras på betänkandena
Krav på kunskaper i svenska och samhällsvetenskap för svenskt medborgarskap
(SOU 2021:2) och
Skärpta krav för svenskt medborgarskap
(SOU 2025:1), med beaktande av eventuella justeringar i uppdraget. Universiteten i Stockholm och Göteborg har uttryckt kritik mot att få uppdraget att skapa det nya medborgar
skapsprovet, då de anser att det inte ligger i linje med deras akademiska uppdrag. Trots kritiken är regeringen tydlig med att de statliga myndigheterna lyder under regeringen och uppdraget att ta fram ett kunskapsprov om svenska språket och samhällskunskap för medborgarskap ska genomföras. Vi menar att denna kritik bör tas på allvar. Det viktiga här är att vi får ett fungerande system för språk- och samhällskunskapskrav för svenskt medborgarskap, inte framstressat av regeringens deadline. Det är bättre att förslagen blir bra än att de slarvas fram fort och blir fel.
Avveckla EBO fullt ut
Ordningen med EBO infördes 1994 genom lagen (1994:137) om mottagande av asyl
sökande med flera. Syftet med
reformen var bland annat att mottagandet skulle präglas av valfrihet och ökat eget ansvarstagande. EBO under asyltiden har sedan det infördes berörts i flera utredningar. I betänkandet
Sverige, framtiden och mångfalden
(SOU 1996:55) konstaterades att de negativa effekterna av det egna boendet översteg de positiva. För att komma tillrätta med de negativa konsekvenserna av eget boende föreslogs i betänkandet
Etablering i Sverige – möjligheter och ansvar för individ och samhälle
(SOU 2003:75) bland annat att den särskilda bostadsersättningen för dem som valde att bo i eget boende skulle tas bort. I enlighet med utredningens förslag begränsades därför ersättningen år 2005.
Vi socialdemokrater vill avveckla EBO helt och hållet och har under många år varit pådrivande för att denna boendeform för asylsökande ska avvecklas. Tidigare har detta inte varit möjligt då motståndet i riksdagen varit för stort. I början av 2020 begränsade den socialdemokratiskt ledda regeringen möjligheten för asylsökande att bo i eget boende, så kallat EBO, i områden med socioekonomiska utmaningar. Ändringarna har dock hittills haft begränsad effekt. I september 2021 tillsattes också en utredning som bland annat har i uppdrag att föreslå hur en skyldighet för asylsökande att bo på så kallade mottagningscenter under den första tiden i Sverige kan utformas. Utredningen lämnade hösten 2022 ett delbetänkande,
En ny ordning för asylsökandes boende
(SOU 2022:64). I januari beslutade riksdagen om regeringens proposition
En ny ordning för asylsökandes boende.
Där föreslog regeringen att asylsökande inte längre ska erbjudas utan i stället tilldelas en plats på ett av Migrationsverkets boenden. Asylsökande och utlänningar som omfattas av massflyktsdirektivet ska, oavsett boendeform, registreras vid ett boende. Vi delar denna uppfattning. Vi tycker också att undantag bör gälla för utlänningar som omfattas av EU:s masskyddsdirektiv. Men vi anser att regeringens förslag inte går tillräckligt långt för att eget boende som alternativ ska försvinna på riktigt. Även med de nu beslutade lagändringarna kommer eget boende att finnas kvar som en möjlighet. Migrationsverket och regeringen har själva bedömt att cirka hälften av de asylsökande kommer att fortsätta att välja eget boende – trots att de inte längre får någon dagersättning. Därför är det förvånande att regeringen i sitt förslag inte väljer att gå längre och tydligt avskaffar eget boende och endast behåller möjligheten i mycket begränsade undantagsfall.
I flera andra europeiska länder, inklusive de nordiska länderna, är det en självklarhet att asylsökande under prövningstiden bor på ett anvisat boende där de också är enkelt nåbara. Eftersom det under de 30 senaste åren varit regel snarare än undantag att asyl
sökande i Sverige bor i eget boende behöver en ny svensk reglering vara mer tydlig än vad som är vanligt förekommande i andra länder. Vi föreslår därför att riksdagen tillkännager för regeringen att den bör återkomma med lagförslag som avskaffar eget boende som en möjlighet för asylsökande under asylprövningstiden.
Värna intentionerna med bosättningslagen
Lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning (bosättningslagen) som trädde i kraft den 1 mars 2016 innebär att en kommun är skyldig att efter anvisning ta emot nyanlända för bosättning i kommunen. Riksrevisionen presenterade i december 2021 en granskning av bosättningslagen och gör den samlade bedömningen att intentionerna om ett snabbare och jämnare fördelat mottagande mellan kommuner samt en bättre etablering av nyanlända på arbetsmarknaden har uppnåtts. En utredare lämnade i maj 2025 förslag på ett nytt system för bosättning för vissa ny
anlända. Där föreslås bosättningslagen ersättas med en ny etableringsboendelag som bland annat ska öka kommunernas inflytande över mottagandet av nyanlända och skapa förutsättningar för ett likvärdigt mottagande i kommunerna. Vi anser att en förändring av bosättningslagen måste innebära att etableringen av nyanlända utvecklas och förbättras och gör det lättare för kommunerna att fullfölja sitt ansvar samt bidra till ett jämnt mottagande av nyanlända i hela Sverige. En ny lagstiftning får dock inte ge utrymme för vissa kommuner att sluta ta sin del av ansvaret för etableringsboendet för nyanlända till Sverige.
Fler som har fått avlägsnandebeslut ska återvända
Förtroendet för migrationspolitiken och det svenska mottagandet är beroende av att de som får skydd i Sverige ska stanna och bli en del av samhället och de som får ett avslag ska lämna landet.
Den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen vidtog ett flertal åtgärder för att öka återvändandet för personer med avlägsnandebeslut. Polisen och Migrationsverket har fått i uppdrag att verkställa fler beslut om av- och utvisning och kapaciteten för förvar har mer än fördubblats sedan 2014. Ett återvändandemål antogs också av den socialdemokratiska regeringen som innebar att återvändandet skulle öka med 50 procent 2023 jämfört med år 2021. Den socialdemokratiska regeringen beslutade även att upprätta återvändandecenter för asylsökande som fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd.
Sedan 2014 har cirka 100
000 personer som inte haft rätt att vistas i landet återvänt. Under 2021 låg Sverige över genomsnittet i EU och hade fler till både antalet och andelen återvändande än exempelvis Danmark.
Vi behöver intensifiera arbetet med återvändande för dem som har ett avlägsnandebeslut. Detta är en förutsättning för att bevara legitimiteten i migrationspolitiken och för att stärka förutsättningarna för integration för dem som får uppehållstillstånd i Sverige. Redan 2022 fick en särskild utredare i uppdrag av S-regeringen att se över delar av regelverket kopplat till åter
vändande och föreslå åtgärder i syfte att stärka återvändandeverksamheten för den som har ett verkställbart beslut om avvisning eller utvisning. Utredningen fick i augusti 2023 tilläggsdirektiv av den nuvarande regeringen om en översyn av regelverket för inre utlänningskontroll, ändringar i preskriptionstid för avlägsnandebeslut och ökad användning av DNA-analyser m.m. Det är bra med ytterligare utredningsuppdrag, men det är otillfredsställande att tilläggsdirektiven försenat genomförandet med ett par år. Våren 2025 beslutade riksdagen om preskription av avlägsnandebeslut och möjlighet att meddela längre återreseförbud samt avskaffat spårbyte. Socialdemokraterna stödde dessa förslag vid riksdagsbehandlingen.
Bättre samarbeten om återtagande med tredjeländer
Ett väl fungerande återvändande är en förutsättning för en långsiktigt hållbar migrationspolitik. För ett effektivt återvändandearbete krävs bättre samarbeten om återtagande med tredjeländer liksom att antalet förvarsplatser ökar. Det är ett strukturellt arbete som kräver en rad olika insatser och som behöver fortsätta under kommande år. Vi socialdemokrater tycker att det är viktigt att i viss utsträckning kunna villkora bistånd med vissa krav på att man tar emot sina egna medborgare. Men det är också viktigt att Sverige bedriver ett aktivt arbete i samarbete med de länder som ska återta sin medborgare. Vi välkomnar att det återvändandeavtal som tecknats med Irak gällande möjligheten att utvisa med tvång nu ger resultat. Att EU gemensamt kan agera i likhet med det tecknade avtalet under den förra socialdemokratiska regeringen är bra och viktigt för ett fungerande återvändande för dem som saknar asylskäl.
Däremot saknar vi mer åtgärder på plats. Vi behöver lära av de länder som har varit lyckosamma med åtgärder på plats i landet, som exempelvis Norge. De har ett system med sambandspersoner på plats som bidrar till att förbättra kommunikationen och öka förståelsen för den norska politiken. Det handlar om att vi ska kunna se ”båda sidor”
–
att vilja arbeta tillsammans med mottagarländerna och inte hota oss fram.
Mer effektivt mottagande och återvändande samt kortare handläggningstider
Regeringen har under sina två första år försökt sätta bilden av att man har höjt ambitionsnivåerna inom migrationspolitiken. Detta har dock inte märkts av när det gäller målsättningarna för berörda myndigheters verksamheter. Migrationsverket beräknar i sin verksamhetsprognos från juli 2025 att antalet utresor under 2026–2028 kommer att minska till följd av att myndighetens förvaltningsanslag blir lägre. Regeringen har också valt att ta bort den tidigare regeringens uppsatta mål för åter
vändandeverksamheten. Därmed saknar berörda myndigheter tydliga mål att arbeta mot. Vi socialdemokrater anser att det bör finnas fler tydliga målsättningar för återvändande
verksamheten, i likhet med den förra regeringens mål om att öka återvändandet för dem som har fått avslagsbeslut med 50 procent under åren 2021–2023.
Under 2024 fick de flesta myndigheter ett generellt sparkrav, vilket innebar att akuta neddragningar fick genomföras. För Migrationsverket resulterade detta i personalned
dragningar som i sin tur har kraftigt förlängt handläggningstiderna för olika typer av medborgarskapsärenden. Långa handläggningstider skapar stora problem för alla de enskilda individer som får vänta på beslut. Därefter har anslagen ökat men regeringens ryckiga politik skapar stora problem och ger inte myndigheten rimliga förutsättningar att klara sina uppgifter. Då myndighetens fokus framför allt legat på att reformera mottagandeverksamheten så har möjligheterna att minska handläggningstiderna för bland annat medborgarskapsärenden fått stå tillbaka och de har blivit orimligt långa. Något som Migrationsverket också har fått kritik för, inte minst i Riksrevisionens granskning. Det är angeläget att regeringen nu fokuserar på att minska handläggnings
tiderna hos Migrationsverket.
Återvandringsbidrag
Regeringen aviserar i budgetpropositionen en stor satsning på ett kraftigt höjt åter
vandringsbidrag under 2026. Regeringen har aviserat att bidrag för återvandring ska få lämnas med 350
000 kronor för den som fyllt 18 år och som mest 600
000 kronor per familj.
Socialdemokraterna är för att det ska finnas ett återvandringsbidrag för den som invandrat till Sverige och önskar återvandra till sitt ursprungsland. Vi är heller inte främmande för att bidraget framöver kan höjas för att underlätta återvandringen. Regeringens utredare har bedömt att större höjningar av dagens ekonomiska bidrag till återvandring bör ses som riskabla och därför bör undvikas. Bland annat pekas det på möjliga risker för integrationen och för att målgruppen kan känna sig oönskad i Sverige. De få internationella erfarenheter som finns från höga återvandringsbidrag visar också att dessa inte är särskilt effektiva då de ofta når andra målgrupper än den avsedda.
Sammanfattningsvis tycker vi att det är förvånande att regeringen årligen tänker lägga miljarder på att förmå människor som har rätt att bo i vårt land att lämna landet. Istället borde regeringen öka ansträngningarna för att få personer som faktiskt inte har rätt att stanna i Sverige att lämna landet. Socialdemokraterna avvisar därför satsningen på kraftigt höjt återvandringsbidrag och minskar anslaget 1:3 Migrationspolitiska åtgärder med 1
425 miljoner kronor för år 2026.
Ett ordnat mottagande av ukrainare på flykt undan Putins krig
Rysslands illegala invasion av Ukraina innebar den största flyktingkrisen sedan andra världskriget i Europa. Sverige tog tidigt fram en plan för kontrollerat mottagande och tillfälligt skydd samt lagstiftning för jämnare fördelning av mottagandet i hela landet. Trots över tre års krig är det få bedömare som tror på ett omedelbart eldupphör under den närmaste tiden. Under 2024 infördes en möjlighet för tidigare folkbokföring för dem som har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd och att de därmed omfattas av personkretsen i lagen om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare och kan erbjudas etableringsinsatser samt får etableringsersättning. Detta innebär också att en utlänning som folkbokförs här kommer att anses vara bosatt i Sverige och bland annat omfattas av reglerna om regionernas ansvar att erbjuda hälso- och sjukvård och tandvård. Vår uppfattning är att de beslutade förändringarna inte är tillräckliga för att lösa alla de behov som kan uppkomma för dem med tillfälligt uppe
hållstillstånd som vistas i Sverige under de närmaste åren. Regeringen behöver se över behoven ytterligare och göra fler förberedelser samt utreda konsekvenserna av olika scenarier. Det är viktigt att vi har ordning och reda i mottagandet och då bör det finnas goda planeringsförutsättningar för såväl myndigheter som kommuner och regioner. Därför bör regeringen göra en översyn av vilka åtgärder och stöd som kan komma att bli nödvändiga för att förbättra levnadsvillkoren och ge rimliga förutsättningar för ukrainska flyktingar i Sverige. Det är också viktigt att regeringen förbereder för att många ukrainare som varit i Sverige under flera år och etablerat sig här inte kommer att vilja återvända när kriget är över, utan kommer att vilja söka permanent uppehålls
tillstånd i Sverige.
Då kriget väntas fortsätta behöver EU och Sverige förbereda sig för att de ukrainska flyktingarna kommer att stanna här under en betydligt längre tid än vad som tidigare antagits. Det kommer i sin tur kräva en översyn av vilka anpassningar som behövs för att de ukrainska flyktingarnas vistelse och tillfälliga skydd i Sverige ska bli så bra som möjligt, både för flyktingarna och för det svenska samhället. Över tre år har nu gått sedan masskyddsdirektivet aktiverades och flyktingarna från Ukraina började komma till Sverige efter att Ryssland inlett sin olagliga krigföring i Ukraina. Det har under en längre tid varit uppenbart att de ukrainska flyktingarna måste ges förbättrad tillgång till utbildning, försörjning och stöd för att komma ut i arbete.
Nej till återinförande av begreppet ”bristande vandel” i svensk migrationslagstiftning
Regeringen har aviserat att man vill återinföra möjligheten att utvisa utlänningar från Sverige på grund av bristande vandel. Med bristande vandel avser man förhållanden såsom bristande regelefterlevnad, association med kriminell organisation, nätverk eller klan, prostitution, missbruk, deltagande i våldsbejakande eller extremistiska organisa
tioner eller miljöer som hotar grundläggande svenska värden eller om det i övrigt föreligger otvetydigt konstaterade anmärkningar i fråga om levnadssättet. Begreppet bristande vandel fasades ut ur utlänningslagen 1989 med motiveringarna att de inte längre användes i den praktiska tillämpningen och att begreppet ansågs obsolet. Vi är tveksamma till att återinföra begreppet i utlänningslagen. En stram migrationslagstiftning gynnas inte av inslag som är tveksamma ur rättssäkerhets
synpunkt och som bygger på olika skiftande moraluppfattningar om vad som ska anses lämpligt eller olämpligt.
När människor tvingas, luras eller hotas i syfte att utnyttjas på olika sätt, till exempel för sexuella ändamål, innebär det en grov kränkning av de mänskliga rättigheterna. Det var därför som sexköpslagen infördes och den har varit framgångsrik mot bland annat sextrafficking. Trots det hamnar varje år ett antal traffickingoffer i Sverige för att ”säljas för sexuella ändamål”. Vi motsätter oss att prostituerade brottsutsatta likställs med brottslingar såsom gängkriminella. Vi står upp för rättsstatens principer och kvinnors rättigheter. Vi avvisar därför sådana förslag som har sin grund i tveksamma moraliska värderingar om levnadssätt eller regelefterlevnad. I utlänningslagen och i andra lagar som rör migration bör det vara tydligt att det är brottslighet och objektiva kriterier för misskötsamhet, inte godtycklig bedömning, som kan leda till att man inte beviljas uppehållstillstånd eller kan utvisas ur landet. Vandelsutredningen, som lämnade sitt betänkande i april 2025, föreslår skärpta krav på hederligt levnadssätt för uppehålls
tillstånd och ökade möjligheter till återkallelse av uppehållstillstånd. Vi har inte tagit slutgiltig ställning till dessa förslag då vi bland annat vill inhämta alla remissynpunkter på förslagen för att kunna göra en allsidig bedömning. Det återstår också att se vilka förslag som regeringen väljer att gå vidare med.
Utökat informationsutbyte mellan myndigheter – nej till angiverilagar i välfärden
Den tidigare socialdemokratiska regeringen arbetade aktivt med åtgärder för att motarbeta skuggsamhället och för att återvändandet för personer som inte fått sin asylansökan beviljad ska öka. Fler än 94
000 före detta asylsökande lämnade landet under åren 2014–2022 och Sveriges andel av återvändandena låg efter genomförda åtgärder över genomsnittet i EU. År 2022 hade dessutom kapaciteten för förvar fördubblats sedan 2016. Den socialdemokratiska regeringen arbetade vidare aktivt för att ursprungsländer ska ta emot sina medborgare och för ett mer effektivt återvändande. I arbetet för att få till stånd avtal och överenskommelser utesluts varken att handel, visering eller bistånd används som verktyg. Polismyndigheten har fått utökade möjligheter att utföra arbetsplatskontroller och fler verktyg att använda vid inre utlänningskontroll, såsom ansiktsigenkänning och fingeravtryck för identifiering.
Statliga och kommunala myndigheter samt de som jämställs med myndigheter enligt offentlighets- och sekretesslagen bör ges förutsättningar att utbyta sekretessbelagda uppgifter i större utsträckning än i dag. Det finns ett omotiverat glapp mellan de undersökta statliga myndigheternas uppdrag och de rättsliga förutsättningarna för att genomföra det. Därför ska enskilda tjänstemän inte bli straffskyldiga. Det bör också vara upp till varje myndighet att själva kunna bedöma vilka relevanta informationer som bör kunna delas med andra myndigheter.
Den tidigare regeringen arbetade aktivt med åtgärder för att motverka skugg
samhället och för att öka återvändandet för personer som inte har fått sin asylansökan beviljad. Statliga och kommunala myndigheter samt de som
jämställs med myndigheter bör få förutsättningar att utbyta sekretessbelagda uppgifter i
större utsträckning än i dag. Utredningen för stärkt återvändandeverksamhet presenterade
i november 2024 i sitt betänkande
Vissa åtgärder för stärkt återvändandeverksamhet och utlänningskontroll
(SOU 2024:80) förslag som bör kunna ligga till grund för en ny lag om förstärkt informationsutbyte mellan myndigheter och som ligger väl i linje med vad vi avsåg när utredningen tillsattes av S-regeringen 2022. Det är bra att utrednings
förslaget inte omfattar kommunala verksamheter såsom hälso- och sjukvården, skolan
och socialtjänsten. Uppdraget har varit att föreslå åtgärder i syfte att stärka återvändande
verksamheten för den som har ett verkställbart beslut om avvisning eller utvisning. Dessutom har man haft i uppdrag att göra en översyn av regelverket för inre utlännings
kontroller. Utredningen lämnar bland annat förslag om utökad uppgiftsskyldighet och sekretessbrytande bestämmelser som kommer att beröra vissa särskilt utpekade myndig
heter såsom Arbetsförmedlingen, Kronofogdemyndigheten, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Kriminalvården och Skatteverket. Vi förutsätter att regeringen återkommer med ett förslag som följer utredningens och som inte innehåller lagförslag som kommer att bidra till ett angiverisamhälle där lärare och vårdpersonal tvingas lägga tid på angiveri i stället för på sina jobb. Sådana regler riskerar att förstärka den mycket ansträngda personalsituationen inom vård, skola och omsorg då många anställda kommer att vilja söka sig till andra yrken på grund av att de inte vill ägna sig åt angiveri på arbetsplatsen. Välfärdens anställda – inom sjukvården och utbildningsväsendet – ska undantas från informationsplikten.
Stoppa fusket och inför ett tydligare ansvar för att förebygga välfärdsbrott
Våra gemensamma skattemedel ska gå till människor som har rätt till ekonomisk trygg
het och till att stärka vår gemensamma välfärd – inte till den organiserade brottsligheten.
I regeringsställning genomförde vi socialdemokrater ett antal åtgärder för att komma
åt fusk och förebygga välfärdsbrott. Bland annat skärptes bidragsbrottslagen, Försäkrings
kassan gavs uppdrag att öka kontrollen samt inte minst inleddes arbetet med inrättandet av den nya Utbetalningsmyndigheten, en myndighet som ska säkerställa utbetalningar från våra välfärdssystem. Utbetalningsmyndigheten inledde sin verksamhet den 1 januari 2024. Den förra regeringen tillsatte även en bidragsbrottsutredning med uppgift att bland annat analysera hur förmågan att förebygga och bekämpa bidragsbrott kan stärkas. Utredningen lämnade sitt betänkande
Ett stärkt och samlat skydd av välfärds
system
(SOU 2023:52) i september 2023. Socialdemokraterna ser positivt på ut
redningens förslag som bland annat innebär ett tydligare ansvar för att förebygga välfärdsbrott för Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Centrala studiestöds
nämnden, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen.
Det är angeläget att regeringen utan dröjsmål bereder dessa förslag och återkommer till riksdagen med en proposition.
Det är angeläget för att säkerställa att de människor som har rätt till stöd från trygg
hetssystemen får det, men inte de som försöker sko sig på andra.
Ida Karkiainen (S)
Ola Möller (S)
Sanne Lennström (S)
Åsa Eriksson (S)
Jessica Rodén (S)
Arber Gashi (S)