Tillbaka till alla par
Jämför sakliga förslag
Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Textöverlapp · Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.801 · ämneslikhet 0.993. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
2 möjliga matchningar · 2 yrkanden i A · 2 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
Yrkande A1 och B1 · textlikhet 0.969A: Avslag · B: Avslag
A1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör genomföra en översyn av det nuvarande regelverket för studie- och yrkesvägledning i skolorna, med målet att skapa ett tydligare och mer enhetligt ramverk som säkerställer hög kvalitet och tillgänglighet för alla elever, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör genomföra en översyn av det nuvarande regelverket för studie- och yrkesvägledning i skolorna med målet att skapa ett tydligare och mer enhetligt ramverk som säkerställer hög kvalitet och tillgänglighet för alla elever och tillkännager detta för regeringen.
Yrkande A2 och B2 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag
A2
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör införa nationella riktlinjer för studie- och yrkesvägledning som tydliggör skolornas ansvar och elevernas rättigheter, inklusive krav på vägledarnas kompetens och tillgänglighet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B2
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör införa nationella riktlinjer för studie- och yrkesvägledning som tydliggör skolornas ansvar och elevernas rättigheter, inklusive krav på vägledarnas kompetens och tillgänglighet, och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 299 ord · B 297 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2024/25:661
av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Ett tydligare regelverk för skolornas studie- och yrkesvägledning
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör genomföra en översyn av det nuvarande regelverket för studie- och yrkesvägledning i skolorna, med målet att skapa ett tydligare och mer enhetligt ramverk som säkerställer hög kvalitet och tillgänglighet för alla elever, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör införa nationella riktlinjer för studie- och yrkesvägledning som tydliggör skolornas ansvar och elevernas rättigheter, inklusive krav på vägledarnas kompetens och tillgänglighet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Motivering
Som elev är det viktigt att kunna göra välinformerade, strategiska och rationella val gällande sina utbildningsval. Valet av karriär är i stor utsträckning avhängigt vilken utbildning du valt att genomföra. De som påbörjat en utbildning som de senare ångrar, kostar både individen och samhället onödig tid och/eller pengar. Det är svårt att genom
föra ett byte när du redan slagit in på en utbildningsväg. Därför fyller studie- och yrkes
vägledning en otroligt viktig roll, som man skulle kunna påstå vara underskattad idag, i och med att den inte styrs av nationella riktlinjer.
Det finns stora fördelar med att säkerställa att tillgängligheten och kvaliteten håller samma höga nivå över hela landet. Därför bör nationella riktlinjer tas fram för att kompetenskraven på personalen inom studie- och yrkesvägledningen ska tydliggöras. Även ett säkerställande av en god tillgång till vägledning, oavsett var du befinner dig i landet, ska finnas med inom ramen för riktlinjerna. Möjligheten för elever att göra rationella utbildningsval ska inte styras av föräldrarnas utbildningsnivå, vilket dagens mer ojämlika studie- och yrkesvägledning riskerar att leda till.
Mattias Eriksson Falk (SD)
Roger Hedlund (SD)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:2542
av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
Tydligare regelverk för skolornas studie- och yrkesvägledning
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör genomföra en översyn av det nuvarande regelverket för studie- och yrkesvägledning i skolorna med målet att skapa ett tydligare och mer enhetligt ramverk som säkerställer hög kvalitet och tillgänglighet för alla elever och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör införa nationella riktlinjer för studie- och yrkesvägledning som tydliggör skolornas ansvar och elevernas rättigheter, inklusive krav på vägledarnas kompetens och tillgänglighet, och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Som elev är det viktigt att kunna göra välinformerade, strategiska och rationella val gällande sina utbildningsval. Valet av karriär är i stor utsträckning avhängigt av vilken utbildning du valt att genomföra. De som påbörjat en utbildning som de senare ångrar, kostar både individen och samhället onödig tid och/eller pengar. Det är svårt att genom
föra ett byte när du redan slagit in på en utbildningsväg. Därför fyller studie- och yrkes
vägledning en otroligt viktig roll, som man skulle kunna påstå är underskattad idag, i och med att den inte styrs av nationella riktlinjer.
Det finns stora fördelar med att säkerställa att tillgängligheten och kvaliteten håller samma höga nivå över hela landet. Därför bör nationella riktlinjer tas fram för att kompetenskraven på personalen inom studie- och yrkesvägledningen ska tydliggöras. Även ett säkerställande av en god tillgång till vägledning, oavsett var du befinner dig i landet, ska finnas med inom ramen för riktlinjerna. Möjligheten för elever att göra rationella utbildningsval ska inte styras av föräldrarnas utbildningsnivå, vilket dagens mer ojämlika studie- och yrkesvägledning riskerar att leda till.
Mattias Eriksson Falk (SD)
Roger Hedlund (SD)
Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag