Jämförelse 62b15cb5e9663ca86a98b846 Underlagets kontrollsumma: e91d75c237c3ce967dd6e48ea656b83aa8af17cdbaeedbed02e231be14127c35 Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HA022246: Ändringar i kommunallagen för bättre protokollföring === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/ha022246 Motion till riksdagen 2022/23:2246 av Mattias Eriksson Falk (SD) Ändringar i kommunallagen för bättre protokollföring Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ändringar i kommunallagen och tillkännager detta för regeringen. Motivering Kommunallagen är grunden för våra kommuners självstyre på såväl kommunal som regional nivå i Sverige. Idag är grunden att protokollet förs på ordförandens ansvar. Dock kan förfaranden, som är säkerställda i kommunallagen, tappa praktisk betydelse vid protokollens färdigställande. Till exempel kan du idag reservera dig mot ett beslut i fullmäktige, nämnder och styrelser, vilket är en säkerställd rätt, utan att detta förs in i huvud ­ protokollet. Det förekommer att reservationer istället läggs som bilagor till protokollen, något som säkerligen inte varit den ursprungliga tanken när rätten att reservera sig mot ett beslut antogs. Nackdelen med förfarandet, att lägga skriftliga reservationer som bilagor till protokollen, blir främst att enskilda ledamöters och partiers möjligheter att klargöra sin inställning i en viss fråga kraftigt reduceras. Att utveckla en inställning skriftligt i en reservation kan ge både medborgare och massmedia en inblick i de resonemang som förts. Det stärker och underlättar det demokratiska inflytandet. Det bör därför klargöras att de skriftliga reservationer som lämnas in ska föras till huvudprotokollet – under den punkt där reservationen lämnats in. Ett liknande förfarande sker vid det som kallas ”skriftligt yttrande” eller ”protokolls ­ anteckning”. Detta är idag inte reglerat som en rättighet att lämna in, men kan i vissa fall läggas in i arbetsordningar som antas av respektive fullmäktige. Men i de kommuner där detta inte tillämpas överlämnas möjligheten att godkänna, och därmed lämna skriftliga yttranden, till majoriteten i det beslutande forumet. Det ger, teoretiskt, möjligheter för en majoritet att förhindra att en minoritet får yttra sig. Skriftliga yttranden är vanligt vid ett förfarande där enskilda ledamöter och partier ställer sig bakom beslutsförslaget, men där man till protokollet kan föra in ett resone ­ mang om varför man röstar på ett visst sätt (alternativt att man saknar andra delar i beslutet även om man inte röstar emot detta). Det kan också tydliggöra varför man väljer att avstå från att delta i ett beslut, när ett skriftligt yttrande kan föras till proto ­ kollet. Regeringen bör därför återkomma med förslag på förändringar i kommunallagen, där rätten att föra in reservation och skriftliga yttranden tydliggörs i lag. Detta säker ­ ställer det demokratiska inflytandet även för minoriteter i våra beslutande forum. Mattias Eriksson Falk (SD) === HB022523: En uppdaterad kommunallag i Sverige === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hb022523 Motion till riksdagen 2023/24:2523 av Mattias Eriksson Falk m.fl. (SD) En uppdaterad kommunallag i Sverige Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ändringar i kommunallagen och tillkännager detta för regeringen. Motivering Den svenska kommunallagen, senast uppdaterad 2017 och i kraft sedan 1 januari 2018, är grundpelaren för det svenska kommunala självstyret. Detta är något vi ska vara stolta över och värna. Det kommunala självstyret säkerställer ett lokalt inflytande i, för med ­ borgarna, viktiga frågor. I våra kommuner, såväl primär- som sekundärkommuner, är fullmäktige det högsta beslutande organet. De utses genom direkta och hemliga val. Varje fullmäktige leds av en ordförande, motsvarande riksdagens talman. Dock med den stora skillnaden att ord ­ föranden har rösträtt, och även utslagsrösten vid lika röstetal under en öppen omröst ­ ning. Vid en sluten omröstning gäller precis som i riksdagen att lotten avgör. Det är min uppfattning, som ledamot av Sveriges riksdag, att fullmäktiges ord ­ förande, precis som riksdagens talman, bör vara fri från att delta i omröstningar. Därigenom säkerställs ett större mått av neutralitet. Det skulle innebära att en vald ordförande ersätts som ledamot i fullmäktige och att även mindre partier kan ta en plats som ordförande i fullmäktige, utan att riskera att tappa en viktig röst i den politiska debatten. Detta då ordförande av tradition, och på grund av praktiska svårigheter, inte debatterar. Denna förändring skulle vara möjlig att genomföra genom en ändring av kommunal ­ lagens femte kapitel, vilken reglerar fullmäktige. Det skulle också förbättra de demo ­ kratiska förutsättningarna för en levande debatt när fler kan vara politiskt engagerade. Mattias Eriksson Falk (SD) Eric Palmqvist (SD) Roger Hedlund (SD)