Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2023/24:1529 av Marie Nicholson och Johanna Hornberger (båda M) Dalai lama – ett uttalat stöd för tibetanernas rätt att själva finna nästa reinkarnation Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sveriges regering bör verka för att valet av Dalai lamas reinkarnation ska vara en religiös samt en tibetansk angelägenhet och tillkännager detta för regeringen. Motivering Dalai lama är den högsta andliga ledaren inom den tibetanska buddhismen och en symbol för tibetansk nationell identitet och självständighet. Den nuvarande Dalai lama, Tenzin Gyatso, har därtill inspirerat miljoner människor med sin eviga strävan efter en fredlig medelväg i relationen mellan Tibets exilbefolkning och Kina. Även om hans egen ambi ­ tion är att vara kvar i många år till så kommer dagen när Tenzin Gyatso inte längre är med oss och en ny Dalai lama behöver utses. Frågan om valet av Dalai lama är komplex med politiska, religiösa och kulturella dimensioner. Kina har varit tydligt med sina avsikter att påverka detta val genom att bl.a. lagstifta om att landets regering måste godkänna alla reinkarnationer av högre buddhistiska lamor. Även om Dalai lama är en del av kinesisk kultur och historia borde valet vara fritt från politisk påverkan. Det faller på omvärlden att ta ställning. I USA har man genom sin policy Tibetan Policy and Support Act tagit tydlig ställning att det kinesiska kommunistpartiet inte ska påverka den religiösa processen. Även Sveriges regering borde verka för att valet av Dalai lama är en rent religiös samt tibetansk angelägenhet. Marie Nicholson (M) Johanna Hornberger (M)

Motion till riksdagen 2025/26:1929 av Marie Nicholson (M) Tibetansk självbestämmanderätt vid valet av Dalai lama Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uttala att valet av Dalai lamas reinkarnation är en religiös samt nationell tibetansk angelägenhet och tillkännager detta för regeringen. Motivering Dalai lama är den högsta andliga ledaren inom den tibetanska buddhismen och en symbol för tibetansk identitet och självbestämmande. Den nuvarande Dalai lama, Tenzin Gyatso, har i decennier inspirerat miljoner människor världen över med sin fredliga medelväg i relationen mellan Tibets exilbefolkning och Kina. Även om hans ambition är att leva länge till kommer tiden när en ny Dalai lama ska utses. Frågan om valet av Dalai lama har stora religiösa, kulturella och politiska dimen ­ sioner. Kinas regering har tydligt deklarerat att man avser att kontrollera processen, bland annat genom lagstiftning som kräver statligt godkännande av reinkarnationer av högre buddhistiska lamor. Ett sådant förfarande innebär en allvarlig inskränkning av religionsfriheten och är ett direkt försök att undergräva det tibetanska folkets självbestämmande. Utvecklingen i Tibet de senaste åren visar tydligt att hotet är reellt. Rapporter från bl.a. Radio Free Asia visar hur kinesiska myndigheter ökat sin kontroll över kloster genom kameraövervakning och etablering av säkerhetsenheter inne i religiösa institu ­ tioner. Munkar och nunnor utsätts för politisk indoktrinering och begränsningar i traditionella religiösa ceremonier. Samtidigt begränsas undervisningen i det tibetanska språket. Enligt Human Rights Watch har Kinas policy för så kallad tvåspråkig undervisning i praktiken inneburit att tibetanskan trängts undan som undervisningsspråk. Under 2023 beslutade myndig ­ heterna dessutom att förbjuda tibetanska som undervisningsspråk i skolor i östra Tibet. Financial Times har rapporterat att från 2026 planeras tibetanska inte längre vara ett kärnämne i regionens inträdesprov till högre utbildning. Även barns rättigheter påverkas. FN:s experter har varnat för att över en miljon tibetanska barn separerats från sina familjer och placerats i statliga internatskolor där undervisning sker uteslutande på mandarin och religiösa uttryck förbjuds. Detta är ett allvarligt exempel på tvångsassimilering och kulturell utarmning. Internationellt har flera länder tagit ställning. I USA antogs Tibetan Policy and Support Act (2020) som slår fast att valet av Dalai lama endast kan göras av tibetanerna själva. EU-parlamentet har i resolutioner betonat vikten av religionsfrihet i Tibet och kritiserat Kinas försök till kontroll. I Indien, där Dalai lama lever i exil, har regeringen markerat att valet är en intern religiös fråga. Liknande uttalanden har även gjorts av flera europeiska regeringar, bland annat Tysklands. Mot denna bakgrund bör även Sveriges regering tydligt markera att valet av Dalai lama är en religiös och nationell tibetansk angelägenhet, fri från politisk påverkan. Ett sådant uttalande skulle ligga i linje med Sveriges tradition av att värna mänskliga rättigheter, religionsfrihet och internationell rättsordning. Marie Nicholson (M)