Tillbaka till alla par
Jämför sakliga förslag
Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Textöverlapp · Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.964 · ämneslikhet 0.999. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
1 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
Yrkande A1 och B1 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag
A1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av polisens strategi i samband med upplopp, utifrån effektivitet och upprätthållande av förtroendet för våldsmonopolet, och tillkännager detta för regeringen.
B1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av polisens strategi i samband med upplopp, utifrån effektivitet och upprätthållande av förtroendet för våldsmonopolet, och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 329 ord · B 329 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2023/24:100
av Camilla Rinaldo Miller och Magnus Jacobsson (båda KD)
Översyn av polisens strategi vid upplopp
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av polisens strategi i samband med upplopp, utifrån effektivitet och upprätthållande av förtroendet för våldsmonopolet, och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Tyvärr har vi i Sverige drabbats av våldsamma upplopp på flera orter, bland annat i Göteborg, Örebro och Malmö. Det har skapat en känsla av otrygghet i hela samhället. Vid dessa tillfällen har polisen haft stora resurser på plats men har ändå valt att arbeta med en strategi som bygger på att man avvaktar, dokumenterar samt agerar genom att lagföra i efterhand.
Denna metod kan givetvis leda till att förhållandevis få civila personer och poliser skadas men leder ofta till omfattande skadegörelse på egendom. Taktiken får som effekt att polisen uppfattas som passiv, vilket i sig kan leda till att tilltron till polisen och statens våldsmonopol försvagas.
Polisen får lov att använda sig av hästar, vattenkanoner och tårgas m.m. men man väljer ofta av taktiska skäl att inte använda sig av denna typ av mer offensiva metoder.
För medborgare som ser hur polisen står still när de som deltar i upploppen kastar sten, plundrar butiker och bränner upp bilar så blir detta obegripligt. Frågan man ställer sig är: Varför agerar inte polisen?
Om statens våldsmonopol ska kunna upprätthållas måste medborgarna och de kriminella våldsverkarna uppleva att staten faktiskt agerar för att upprätthålla detta. Polisens mer passiva strategi kan därför ifrågasättas även om den möjligtvis leder till färre skadade, då den helt enkelt blir obegriplig för de medborgare som drabbas av kravallerna.
Vi anser därför att regeringen ska göra en översyn av polisens strategier under upplopp och hur det påverkar förtroendet för myndigheten och statens våldsmonopol samt om det finns andra polisiära strategier, som exempelvis vattenkanoner, tårgas eller andra medel, för att slå ner och stoppa pågående kravaller.
Camilla Rinaldo Miller (KD)
Magnus Jacobsson (KD)
Motion B
Motion till riksdagen
2024/25:356
av Camilla Rinaldo Miller och Magnus Jacobsson (båda KD)
Översyn av polisens strategi vid upplopp
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av polisens strategi i samband med upplopp, utifrån effektivitet och upprätthållande av förtroendet för våldsmonopolet, och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Tyvärr har vi i Sverige drabbats av våldsamma upplopp på flera orter, bland annat i Göteborg, Örebro och Malmö. Det har skapat en känsla av otrygghet i hela samhället. Vid dessa tillfällen har polisen haft stora resurser på plats men har ändå valt att arbeta med en strategi som bygger på att man avvaktar, dokumenterar samt agerar genom att lagföra i efterhand.
Denna metod kan givetvis leda till att förhållandevis få civila personer och poliser skadas men leder ofta till omfattande skadegörelse på egendom. Taktiken får som effekt att polisen uppfattas som passiv, vilket i sig kan leda till att tilltron till polisen och statens våldsmonopol försvagas.
Polisen får lov att använda sig av hästar, vattenkanoner och tårgas m.m. men man väljer ofta av taktiska skäl att inte använda sig av denna typ av mer offensiva metoder.
För medborgare som ser hur polisen står still när de som deltar i upploppen kastar sten, plundrar butiker och bränner upp bilar så blir detta obegripligt. Frågan man ställer sig är: Varför agerar inte polisen?
Om statens våldsmonopol ska kunna upprätthållas måste medborgarna och de kriminella våldsverkarna uppleva att staten faktiskt agerar för att upprätthålla detta. Polisens mer passiva strategi kan därför ifrågasättas även om den möjligtvis leder till färre skadade, då den helt enkelt blir obegriplig för de medborgare som drabbas av kravallerna.
Vi anser därför att regeringen ska göra en översyn av polisens strategier under upplopp och hur det påverkar förtroendet för myndigheten och statens våldsmonopol samt om det finns andra polisiära strategier, som exempelvis vattenkanoner, tårgas eller andra medel, för att slå ner och stoppa pågående kravaller.
Camilla Rinaldo Miller (KD)
Magnus Jacobsson (KD)
Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag