RiksdagsförslagMotionsDB

Tillbaka till alla par

Jämför sakliga förslag

A · Utgiftsområde 8 Migration

2023/24 · HB022727 · Jonny Cato (C); Martina Johansson (C); Anders W Jonsson (C)

Original hos Riksdagen

B · Utgiftsområde 8 Migration

2024/25 · HC022157 · Jonny Cato (C); Martina Johansson (C); Anders W Jonsson (C)

Original hos Riksdagen

Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.

Ordlikhet 0.109 · ämneslikhet 0.905. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.

Vad föreslår motionerna?

0 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.

Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.

  • Yrkanden saknar motsvarighet
1 yrkanden i A utan säker motsvarighet

A1. Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 8 Migration enligt förslaget i tabellen i motionen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

1 yrkanden i B utan säker motsvarighet

B1. Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 8 Migration enligt förslaget i tabellen i motionen. Utgiftsområde 8 Migration Människor har i alla tider migrerat. Många lever en kortare eller längre tid under sitt liv i ett annat land än sitt hemland. Orsaken kan vara studier, arbete eller kärlek, eller att man tvingas på flykt på grund av krig och konflikt. I en globaliserad värld går migrationen inte att stoppa, den är en naturlig del av den värld vi lever i. Vi tycker att människor som vill flytta till ett annat land ska kunna göra det. Samtidigt är det viktigt att ställa krav och att utgångspunkten fortfarande är att invandringen ska vara reglerad. Det innebär till exempel att den som flyttar till en anhörig i Sverige ska kunna bli försörjd av anknytningspersonen och den som kommer hit för att arbeta ska ha en lön som är i linje med kollektivavtal eller vad som är praxis i branschen. Vi i Centerpartiet anser att Sverige måste ta sin del av ansvaret och hjälpa människor på flykt. Vi tycker också att den som får skydd här ska kvalificera sig in i välfärden och på så sätt gradvis få tillgång till välfärdssystemen. Migrationspolitiken ska helt enkelt både fungera för de som vill flytta till Sverige och vara hållbar för Sverige som land. Människor på flykt i världen Mer än 110 miljoner människor är på flykt i världen. Ännu fler människor lever i odemo ­ kratiska samhällen och är utsatta för förtryck. En viktig del i att förebygga konflikter och hjälpa människor på flykt är biståndet. Majoriteten av alla människor som flyr från sitt hemland, flyr antingen till en annan säkrare del av landet eller till grannländer. Därför är det viktigt att både hjälpa människor i närheten av där konflikterna sker och hjälpa på andra sätt, exempelvis genom att erbjuda de mest utsatta flyktingarna en varaktig och permanent lösning genom att ta emot kvotflyktingar. Sverige borde därför ta sitt ansvar och återigen ta emot minst 5 000 kvotflyktingar årligen. Människor som flytt till Sverige Sverige ska ha en migrationspolitik som kombinerar medmänsklighet med ordning. Det förutsätter att den som får uppehållstillstånd snabbt integreras och att den som får avslag på sin asylansökan återvänder till sitt hemland. I dag är det inte tillräckligt många personer som återvänder efter avslagsbeslut. Ytterligare åtgärder behöver därför vidtas för att ett sammanhållet, humant och effektivt återvändande ska komma på plats. För att kunna vidta åtgärder för att öka återvändandet måste de asylbeslut som fattas vara korrekta och lagstiftningen vara förutsägbar. Det är därför centralt att rättssäkerheten under asylpro ­ cessen är hög och att lagstiftningen håller över tid, så att den som ansöker om uppehålls ­ tillstånd i Sverige vet vad som gäller. Centerpartiet vill styra om migrationen mot mer självförsörjning med hjälp av reformer för minskade utgifter. Vi anser att rätten till skydd är viktigare än snabb tillgång till alla välfärdsförmåner. Asylsökande som kommer till Sverige på egen hand ska därför kunna kvalificera sig in i trygghetssystemen. Människor som flytt till Sverige från Ukraina – massflyktsdirektivet När Ryssland invaderade Ukraina aktiverade EU den så kallade massflyktsmekanismen för första gången för att på ett snabbt sätt kunna ta emot de som flyr. Aktiverandet var bra, samtidigt har det blivit uppenbart att de villkor som massflyktingarna levt under varit otillräckliga. Därför anser att vi att en generell översyn bör göras för att se över vilka rättigheter som behöver utökas om massflyktsdirektivet aktiveras igen. Att EU förlängde massflyktsdirektivet i juni 2024 gör att ukrainare som bott i Sverige mer än två år kan folkbokföras och få samma rättigheter som andra personer bosatta i Sverige. Detta omfattar dock inte alla. Vi vill att alla som haft uppehållstillstånd och folkbokförs ska ha samma rättigheter. Vi anser också att massflyktingarna behöver ges en permanent möjlighet att stanna kvar i Sverige då massflyktsdirektivet inte ger rätt till permanent uppehållstillstånd exempelvis genom arbetstillstånd. Arbetskraftsinvandring Arbetskraftsinvandringen är en stor tillgång för Sveriges kompetensförsörjning, för samhällets ekonomi och för företagens konkurrenskraft. En ny analys från IKEM visar att arbetskraftsinvandringen bidrog med 45 miljarder kronor till Sveriges BNP och 15 miljarder kronor i skatteintäkter år 2022. Tyvärr har den nuvarande regeringen försvårat för arbetskraftsinvandrare genom att riva upp dagens regelverk och införa ett lönekrav. Det har stor påverkan på företagens möjlighet att rekrytera rätt kompetens. Nu har regeringens nya utredning föreslagit ett ytterligare höjt lönegolv och ett antal undantag från lönekravet. Utredningen har också fått i uppdrag att föreslå en ordning som innebär att det är regeringen själva som beslutar vilka yrken som ska undantas från lönekravet. Det innebär i praktiken en politiskt styrd arbetsmarknadsprövning. Centerpartiet är mycket kritiskt till lönegolvet och de ytterligare begränsningar av arbetskraftsinvandring som föreslås i utredningen. Vi anser istället att det fortsättningsvis ska vara företagen själva som får bestämma vilken arbetskraft de är i behov av och att lönen ska vara i linje med kollektivavtal och branschpraxis. Regeringens förslag går helt i motsatt riktning och kommer att leda till stora problem för många företag som är beroende av arbetskrafts ­ invandring för att kunna rekrytera rätt spetskompetens. Det handlar till exempel om industrier i norra Sverige som har behov av bland annat processoperatörer, svetsare, elektriker och systemtekniker vars löner inte alltid ligger över lönekravet. I ett läge där behovet av spetskompetens är stort och många sektorer skriker efter arbetskraft är åtgärder som försvårar för arbetskraftsinvandring varken bra för kompetensförsörjningen eller tillväxten. Centerpartiets överväganden Anslagsförslag 2025 för utgiftsområde 8 Migration Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Migrationsverket 5 298 736 ±0 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 4 133 000 ±0 1:3 Migrationspolitiska åtgärder 280 013 −105 000 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål 915 179 ±0 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål 170 800 ±0 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden 264 602 ±0 1:7 Utresor för avvisade och utvisade 325 202 ±0 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 550 000 ±0 Summa 11 937 532 −105 000 Centerpartiet avvisar den mycket stora höjningen av återvandringsbidraget från 10 000 kr per person till 340 000 kr per person. Detta innebär att anslaget 1:3 minskar med 105 miljoner kronor 2025, 1 425 miljoner kronor 2026 och 920 miljoner kronor 2027. Jonny Cato (C) Martina Johansson (C) Anders W Jonsson (C)

Kammarens beslut

Ingen säker koppling till officiellt yrkande. Se beslutsunderlaget

Hela texten jämförs: A 853 ord · B 1051 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.

Motion A

Motion till riksdagen 2023/24:2727 av Jonny Cato m.fl. (C) Utgiftsområde 8 Migration Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 8 Migration enligt förslaget i tabellen i motionen. Motivering 1.1 Utgiftsområde 8 Migration Mer än 110 miljoner människor befinner sig på flykt runt om i världen, fler än någonsin förr. Just nu pågår dessutom ett krig i vårt närområde, i Ukraina. Centerpartiet anser att Sverige måste bidra till att hjälpa människor på flykt. Det innebär att vi tillsammans med övriga EU-länder ska komma överens om en gemensam migrationspolitik som bygger på ett gemensamt ansvar, där Sverige ska ta sin del av ansvaret. För att EU ska ta ett större gemensamt ansvar för människor på flykt krävs att EU ‑ länderna har en likvärdig asyllagstiftning. Samtidigt är det viktigt att skapa bästa möjliga förutsättningar för att människor som kommer till Sverige ska kunna integreras. Centerpartiet står därför bakom den migrationslagstiftning som infördes sommaren 2021, som innebär att tillfälliga uppehållstillstånd är huvudregeln, att skyddsbehövande har rätt till familjeåterförening, en bredare humanitär grund samt att försörjningskrav är huvudregeln för att få permanent uppehållstillstånd samt vid anhöriginvandring. Vi hade gärna sett att denna lagstiftning låg fast och inte revs upp; Sverige behöver inte mer lappande och lagande i migrationspolitiken. Tyvärr kommer den nya regeringen att göra fler förändringar i migrationslagstiftningen under kommande mandatperiod som varken är bra för Sverige eller för människor på flykt. En migrationspolitik som kombinerar medmänsklighet med ordning och reda förut ­ sätter att den som fått avslag på sin asylansökan återvänder till sitt hemland. I dag är det inte tillräckligt många personer som återvänder efter avslagsbeslut. Ytterligare åtgärder behöver därför vidtas för att ett sammanhållet, humant och effektivt återvändande ska komma på plats. För att kunna vidta åtgärder för att öka återvändandet måste de asyl ­ beslut som fattas vara korrekta och lagstiftningen vara förutsägbar. Det är därför centralt att rättssäkerheten under asylprocessen är hög och att lagstiftningen håller över tid, så att den som ansöker om uppehållstillstånd i Sverige vet vad som gäller. Vi anser därför att det behöver tillsättas en utredning som ser över om och hur rättssäkerheten under asylprocessen kan förstärkas och hur återvändandet kan bli mer effektivt, humant och sammanhållet. Centerpartiet vill styra om migrationen mot mer självförsörjning med hjälp av reformer för minskade utgifter. Vi anser att rätten till skydd är viktigare än snabb till ­ gång till alla välfärdsförmåner. Asylsökande som kommer till Sverige på egen hand ska därför kunna kvalificera sig in i trygghetssystemen. Vi har därför bland annat lagt förslag om att etableringsersättningen ska göras om till ett etableringslån. 1.1.1 En arbetskraftsinvandring med utgångspunkt i dagens regelverk Arbetskraftsinvandringen är en stor tillgång för Sveriges kompetensförsörjning, för samhällets ekonomi och för företagens konkurrenskraft. Sveriges tillväxt är beroende av utländsk kompetens. Vi vill därför att det höjda lönekravet för arbetskraftsinvandrare tas bort. Det är i företagen som jobben växer fram och det är företagen som bäst kan avgöra vilken kompetens de behöver rekrytera. Det finns stora problem med missbruk av arbetstillstånd, vilket har uppmärksam ­ mats av flera myndigheter de senaste åren. Centerpartiet anser att det är mycket viktigt att få bukt med denna problematik. Ett antal reformer för att förhindra problemen har redan genomförts, men mer behöver göras. Det är dock viktigt att de reformer som genomförs är ändamålsenliga och leder till att fusket faktiskt minskar och inte slår hål på hela systemet. Sverige måste kunna konkurrera med andra länder om arbetskraft. Därför är det viktigt att Sverige ser till att arbetskraftsinvandrare väljer att arbeta i just Sverige. Det förutsätter att vi har ett fungerande och samordnat system när man väl kommer hit, i likhet med många andra EU-länder. 1.1.2 Centerpartiets överväganden Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 8 Migration Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Migrationsverket 4 734 916 −21 900 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 6 892 000 400 000 1:3 Migrationspolitiska åtgärder 151 013 ±0 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål 839 291 −3 300 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål 200 800 ±0 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden 264 602 ±0 1:7 Utresor för avvisade och utvisade 325 202 ±0 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 400 450 ±0 Summa 13 808 274 374 800 Det finns anledning att utveckla den boendeform som Migrationsverket tillhandahåller i dag, så kallade utreseboenden, så att fler personer med avvisnings- eller utvisnings ­ beslut bor på särskilda boenden med särskilda insatser. För en sådan utvidgning satsar Centerpartiet 50 miljoner kronor per år under perioden 2024 till 2026 inom område 1:2 Ersättningar och bostadskostnader. Däremot avvisar Centerpartiet regeringens satsning på så kallade ”återvändandecenter”. I samband med att massflyktsdirektivet aktiverades öppnades en väg för människor som flydde kriget i Ukraina att snabbt ta sig till Sverige. Olyckligtvis avstod Sverige att ta sitt ansvar för dessa människor. Centerpartiet avsätter 640 miljoner kronor under 2024 och 320 miljoner kronor under 2025 för att ge ukrainska flyktingar tillgång till dagersättning på likvärdiga villkor med andra människor med flyktingstatus. Därutöver föreslår Centerpartiet en sänkning av pris- och löneomräkningen, vilket påverkar de anslag som räknas upp med denna. Jonny Cato (C) Martina Johansson (C) Anders W Jonsson (C)

Motion B

Motion till riksdagen 2024/25:2157 av Jonny Cato m.fl. (C) Utgiftsområde 8 Migration Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 8 Migration enligt förslaget i tabellen i motionen. Utgiftsområde 8 Migration Människor har i alla tider migrerat. Många lever en kortare eller längre tid under sitt liv i ett annat land än sitt hemland. Orsaken kan vara studier, arbete eller kärlek, eller att man tvingas på flykt på grund av krig och konflikt. I en globaliserad värld går migrationen inte att stoppa, den är en naturlig del av den värld vi lever i. Vi tycker att människor som vill flytta till ett annat land ska kunna göra det. Samtidigt är det viktigt att ställa krav och att utgångspunkten fortfarande är att invandringen ska vara reglerad. Det innebär till exempel att den som flyttar till en anhörig i Sverige ska kunna bli försörjd av anknytningspersonen och den som kommer hit för att arbeta ska ha en lön som är i linje med kollektivavtal eller vad som är praxis i branschen. Vi i Centerpartiet anser att Sverige måste ta sin del av ansvaret och hjälpa människor på flykt. Vi tycker också att den som får skydd här ska kvalificera sig in i välfärden och på så sätt gradvis få tillgång till välfärdssystemen. Migrationspolitiken ska helt enkelt både fungera för de som vill flytta till Sverige och vara hållbar för Sverige som land. Människor på flykt i världen Mer än 110 miljoner människor är på flykt i världen. Ännu fler människor lever i odemo ­ kratiska samhällen och är utsatta för förtryck. En viktig del i att förebygga konflikter och hjälpa människor på flykt är biståndet. Majoriteten av alla människor som flyr från sitt hemland, flyr antingen till en annan säkrare del av landet eller till grannländer. Därför är det viktigt att både hjälpa människor i närheten av där konflikterna sker och hjälpa på andra sätt, exempelvis genom att erbjuda de mest utsatta flyktingarna en varaktig och permanent lösning genom att ta emot kvotflyktingar. Sverige borde därför ta sitt ansvar och återigen ta emot minst 5 000 kvotflyktingar årligen. Människor som flytt till Sverige Sverige ska ha en migrationspolitik som kombinerar medmänsklighet med ordning. Det förutsätter att den som får uppehållstillstånd snabbt integreras och att den som får avslag på sin asylansökan återvänder till sitt hemland. I dag är det inte tillräckligt många personer som återvänder efter avslagsbeslut. Ytterligare åtgärder behöver därför vidtas för att ett sammanhållet, humant och effektivt återvändande ska komma på plats. För att kunna vidta åtgärder för att öka återvändandet måste de asylbeslut som fattas vara korrekta och lagstiftningen vara förutsägbar. Det är därför centralt att rättssäkerheten under asylpro ­ cessen är hög och att lagstiftningen håller över tid, så att den som ansöker om uppehålls ­ tillstånd i Sverige vet vad som gäller. Centerpartiet vill styra om migrationen mot mer självförsörjning med hjälp av reformer för minskade utgifter. Vi anser att rätten till skydd är viktigare än snabb tillgång till alla välfärdsförmåner. Asylsökande som kommer till Sverige på egen hand ska därför kunna kvalificera sig in i trygghetssystemen. Människor som flytt till Sverige från Ukraina – massflyktsdirektivet När Ryssland invaderade Ukraina aktiverade EU den så kallade massflyktsmekanismen för första gången för att på ett snabbt sätt kunna ta emot de som flyr. Aktiverandet var bra, samtidigt har det blivit uppenbart att de villkor som massflyktingarna levt under varit otillräckliga. Därför anser att vi att en generell översyn bör göras för att se över vilka rättigheter som behöver utökas om massflyktsdirektivet aktiveras igen. Att EU förlängde massflyktsdirektivet i juni 2024 gör att ukrainare som bott i Sverige mer än två år kan folkbokföras och få samma rättigheter som andra personer bosatta i Sverige. Detta omfattar dock inte alla. Vi vill att alla som haft uppehållstillstånd och folkbokförs ska ha samma rättigheter. Vi anser också att massflyktingarna behöver ges en permanent möjlighet att stanna kvar i Sverige då massflyktsdirektivet inte ger rätt till permanent uppehållstillstånd exempelvis genom arbetstillstånd. Arbetskraftsinvandring Arbetskraftsinvandringen är en stor tillgång för Sveriges kompetensförsörjning, för samhällets ekonomi och för företagens konkurrenskraft. En ny analys från IKEM visar att arbetskraftsinvandringen bidrog med 45 miljarder kronor till Sveriges BNP och 15 miljarder kronor i skatteintäkter år 2022. Tyvärr har den nuvarande regeringen försvårat för arbetskraftsinvandrare genom att riva upp dagens regelverk och införa ett lönekrav. Det har stor påverkan på företagens möjlighet att rekrytera rätt kompetens. Nu har regeringens nya utredning föreslagit ett ytterligare höjt lönegolv och ett antal undantag från lönekravet. Utredningen har också fått i uppdrag att föreslå en ordning som innebär att det är regeringen själva som beslutar vilka yrken som ska undantas från lönekravet. Det innebär i praktiken en politiskt styrd arbetsmarknadsprövning. Centerpartiet är mycket kritiskt till lönegolvet och de ytterligare begränsningar av arbetskraftsinvandring som föreslås i utredningen. Vi anser istället att det fortsättningsvis ska vara företagen själva som får bestämma vilken arbetskraft de är i behov av och att lönen ska vara i linje med kollektivavtal och branschpraxis. Regeringens förslag går helt i motsatt riktning och kommer att leda till stora problem för många företag som är beroende av arbetskrafts ­ invandring för att kunna rekrytera rätt spetskompetens. Det handlar till exempel om industrier i norra Sverige som har behov av bland annat processoperatörer, svetsare, elektriker och systemtekniker vars löner inte alltid ligger över lönekravet. I ett läge där behovet av spetskompetens är stort och många sektorer skriker efter arbetskraft är åtgärder som försvårar för arbetskraftsinvandring varken bra för kompetensförsörjningen eller tillväxten. Centerpartiets överväganden Anslagsförslag 2025 för utgiftsområde 8 Migration Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Migrationsverket 5 298 736 ±0 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 4 133 000 ±0 1:3 Migrationspolitiska åtgärder 280 013 −105 000 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål 915 179 ±0 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål 170 800 ±0 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden 264 602 ±0 1:7 Utresor för avvisade och utvisade 325 202 ±0 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 550 000 ±0 Summa 11 937 532 −105 000 Centerpartiet avvisar den mycket stora höjningen av återvandringsbidraget från 10 000 kr per person till 340 000 kr per person. Detta innebär att anslaget 1:3 minskar med 105 miljoner kronor 2025, 1 425 miljoner kronor 2026 och 920 miljoner kronor 2027. Jonny Cato (C) Martina Johansson (C) Anders W Jonsson (C)

Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag