Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2023/24:901 av Katarina Luhr m.fl. (MP) En god resurshushållning i byggsektorn Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett nationellt mål för att öka andelen byggmaterial som återbrukas eller återanvänds från rivning, renovering och nybyggnation och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda effekterna av ekonomiska och andra nationella styrmedel, inklusive en översyn av skattesystemet, för att undersöka vilka styrmedel som skulle leda till en högre grad av återanvändning av byggmaterial vid byggnation och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda om borttagen eller reducerad mervärdesskatt på återbrukade material kan genomföras för att gynna ett ökat återbruk och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en kvotplikt för användning av återbrukade material vid renovering och nybyggnation, vilken ska trappas upp, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att offentlig upphandling ska styra mot ökat återbruk i nybyggnation, ombyggnation och renovering och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hur byggregler ska formuleras för att bli bättre anpassade för att möjliggöra återanvändning av byggmaterial och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten till flexibilitet för mindre variationer i exempelvis fönsterpartier och dörrar i PBL för att kunna möta den aktuella tillgången på återbrukade produkter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten ska utreda och komma med förslag på hur nybyggnation och renovering i betydligt större utsträckning kan förbereda för demontering och återanvändning vid slutet av byggnadens livstid och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tidig materialinventering av byggnader knutet till rivningslov och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om inventering, utredning och krav på återbruk av användbara byggelement och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förbud för rivningar där inventeringar inte utförts och där möjligheterna att återbruka stomme och övriga material inte har utretts grundligt och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av avfallslagstiftningen med målet att öka det cirkulära kretsloppet av produkter och material och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa krav för att minimera avfallsmängderna vid nybyggnation och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda effekterna av en styrande avfallstaxa för byggavfall från nybyggnation och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda om producenter och återförsäljare kan underlätta återbruk genom bredare producentansvar, liksom hur återförsäljare kan öka utbudet av återbrukade produkter, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda krav och nya system för byggmaterialhandlare för att återta oanvänt byggmaterial som blivit över vid byggprojekt och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om certifierade demontörer för ombyggnation, renovering eller rivning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om åtgärder för att motverka svinn som uppstår på grund av kvalitetsbrister vid nybyggnation och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förtydliga den juridiska ansvarsfördelningen omkring garantifrågan för återanvända byggmaterial och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt utreda hur återbrukade material ska certifieras och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur digitalisering kan användas som ett effektivt verktyg för att underlätta och påskynda den cirkulära omställningen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tillgång till statistik över avfallsfraktioner vid bygg- och rivningsprojekt och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett nationellt mål för att minimera skadliga kemikalier vid nybyggnation och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att implementera styrmedel och stödsystem för att fasa ut skadliga kemikalier i byggmaterial och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Boverket ska ta en ledande roll i arbetet med att sprida information och vägleda myndigheter och berörda aktörer om omställning till en cirkulär ekonomi i byggsektorn och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda om det finns ett behov av en nationell strategi för att förebygga rivningar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förutsättningarna för rivningslov ska skärpas och vara restriktiva om man efter bevarande och mindre åtgärder kan uppnå ändamålet med användningen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att rivningslov alltid ska vara ett krav vid rivning av en byggnad och ska kunna nekas av resurshushållningsskäl och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om krav i PBL på livscykelanalys före rivning där bevarandealternativ och alternativ med bevarande av del av byggnaden behöver presenteras innan beslut fattas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att klimatdeklarationerna för en byggnad ska skärpas och utvecklas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att klimatdeklarationen ska omfatta hela byggnaden och hela dess livscykel samt markarbeten och renovering samt att rivning ska påverka klimatdeklarationen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ombyggnad, påbyggnad och bevarande av stomme alltid ska utredas i första hand innan rivningslov kan ges och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att när stöd ges till bostadsbyggande ska det premiera påbyggnad och ombyggnation av befintliga byggnader och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en reglering med krav på att hus och fastigheter ska bibehålla ett brukbart skick och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda statliga lån för renovering av övergivna hus eller renovering av hus i områden med lågt fastighetsvärde och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i PBL underlätta påbyggnation och ombyggnation framför rivning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att plan- och bygglagen bör ses över i syfte att underlätta för tomställda kontorsfastigheter eller kontorslokaler att byggas om till bostäder och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett ”ritavdrag” för arkitekter riktat mot att tillskapa nya bostäder eller nya rum, energieffektivisera eller på annat sätt skapa miljömässig samhällsnytta inom bostadssektorn och tillkännager detta för regeringen. Motivering Vårt samhälle står inför omfattande utmaningar när det gäller att både minska klimat ­ utsläppen och minimera vår resursförbrukning. En mer hållbar resursanvändning inom byggsektorn är en stor och viktig del av denna omställning då svenska byggnader beräknas stå för en femtedel av Sveriges totala klimatutsläpp och är den näst största producenten av avfall i Sverige, efter gruvindustrin. När det gäller återbruk av byggmaterial kan effekterna på både klimatutsläppen och på våra naturresurser bli betydande och branschen står redo i startfållan. Nu gäller det att även politiken kan hänga med för att underlätta denna viktiga omställning. Energieffektiviseringar och energibesparingar har varit huvudfokus för miljö- och klimatarbetet inom bygg ­ sektorn tidigare, något som förblir viktigt, men det är av stor vikt att ta hänsyn till byggnadernas hela miljö- och klimatpåverkan och minimera denna. Utvinning, tillverkning och transport av bygg- och anläggningsmaterial liksom hanteringen av byggavfall står för en omfattande påverkan på vår miljö och vårt klimat. Återbruk och återvinning är viktiga delar i ett cirkulärt byggande liksom förebyggande åtgärder för att undvika att avfall uppstår. Byggbranschen i Sverige genererar drygt 10 miljoner ton avfall per år. Det är mer än dubbelt så mycket som den årliga mängden svenskt hushållsavfall, och mest av alla branscher bortsett från gruvindustrin. Byggmaterial är energikrävande att framställa och importeras ofta långväga ifrån. Utsläppen från bygg- och anläggningssektorn har under den senaste byggboomen nått nya rekord och användandet av råmaterial beräknas dubbleras till 2060. Det här är en trend som måste brytas om vi ska klara klimatmålen. Stål och cement är några av våra vanligaste byggmaterial och de har samtidigt hög klimatpåverkan under framställning. När en återbrukad stålbalk eller ett cementblock ersätter nytillverkade sparas ca 96–97 % av klimatpåverkan. Dock visar en rapport som IVL Svenska Miljöinstitutet tagit fram på uppdrag av Återvinningsindustrierna att användandet av både återbrukat och återvunnet material vid byggande alltid innebär minskade koldioxidutsläpp, jämfört med användning av nytt material. Detta gäller oavsett om det handlar om metaller, träprodukter, glas, gips eller plast. Och i de fall man kan återbruka hela byggelement sparas mycket mer än om man ”bara” material ­ återvinner. Samtidigt är det viktigt att inte glömma att det bästa i stort sett alltid är att renovera och återanvända saker på plats istället för att riva eller byta ut. När råvarupriserna och priserna på transporter ökar blir även priserna på bygg ­ material dyrare, vilket gör att återanvändning och återbruk kan bli mer lönsamt. Inom byggsektorn har det linjära tänket, arbetssätten och affärsmodellerna lett till att vi under lång tid rivit och slängt byggdelar och material som istället hade kunnat återanvändas eller återvinnas. Det har varit svårt att sortera ut material att ta vara på, reparera och återbruka samtidigt som det har varit billigare att köpa nytt. Och den snabba takten i byggprocessen leder ofta till att extra byggmaterial köps in och kastas oanvänt. Uppföljningar från nybyggnadsprojekt inom Stockholms stad visar att avfallsmängderna varierar stort mellan olika projekt, från 22 kg upp till 85 kg per kvadratmeter BTA. Denna användning av och syn på material måste förändras och alla sektorer måste bidra. Vi behöver systematiskt ställa om till en mer cirkulär byggnadsprocess. En process där byggnader inte rivs om det inte är nödvändigt och där byggmaterial inte längre ses som avfall utan som en resurs som i första hand återbrukas och återanvänds eller som sista alternativ återvinns. Genom alla skeden av byggprocessen behövs nya krav på cirkularitet och upp ­ följning av dessa. Flera statliga utredningar har undersökt hur det går att få en mer resurseffektiv användning av byggmaterial. Vi ser att det är viktigt att skapa incitament för att återvinna och återbruka byggmaterial både i nyproduktion och vid ombygg ­ nation. Vi vill att riksdagen antar ett nationellt mål för att öka återbruket och återanvändningen vid byggnation och införa krav på minskade avfallsmängder vid nybyggnation. För att skapa ett incitament för branschen och för köparna i fråga om att använda mer återvunnet och återbrukat byggmaterial vill vi utreda vilka ekonomiska styrmedel som skulle leda till en högre grad av återanvändning av byggmaterial vid byggnation. Här bör man inkludera en översyn av skattesystemet för att undersöka hur cirkulära material kan gynnas framför nya. En av faktorerna där staten kan ge incitament till en högre användningsgrad av återbrukat byggmaterial är om det skulle ges rabatt på till exempel lagfartskostnader och pantbrev, eller om vägen framåt är ett incitament kopplat till bygglovstaxan beroende på hur mycket återanvänt material som används. Att minska eller helt slopa mervärdesskatten för återbrukat eller återvunnet byggmaterial skulle också kunna vara ett kostnadseffektivt sätt att stötta återbruk och återvinning. Att göra det lönsamt att återbruka är en nödvändighet för att få en bred uppslutning runt utvecklingen av den cirkulära ekonomin. För att möjliggöra ett effektivt cirkulärt byggande behöver utbud och efterfrågan matchas, något som kan vara ett problem idag. För att bättre säkerställa efterfrågan vill vi att krav ställs i offentlig upphandling på att återbrukade material ska användas vid nybyggnation och renovering. Vi vill dessutom införa en kvotplikt med ökande krav på användning av återbrukade material vid renovering och nybyggnation där kraven på andelen återbrukat material skruvas upp årsvis. Vid nybyggnation, renovering och rivning behöver även livscykelanalyser av byggmaterialets klimatpåverkan bli en starkt styrande faktor. Utbudet av återbrukat material är styrande för möjligheten att använda sig av detta vid byggnation, och incitament kan behövas för att återförsäljare ska få god tillgång till återbrukat material. Det kan också behövas en större flexibilitet i PBL för att exempel ­ vis äldre dörrar och fönster ska kunna återbrukas på bästa sätt. Vi anser att Boverket ska få i uppdrag att utreda hur byggregler ska formuleras för att bli bättre anpassade för att möjliggöra återanvändning av byggmaterial. Det behövs också flera åtgärder för att säkerställa att material kan komma till användning efter renovering och rivning. Vi vill bland annat att staten ska utreda och komma med förslag på hur nybyggnation och renovering i betydligt större utsträckning kan förberedas för demontering och åter ­ användning vid slutet av byggnadens livstid, något som behöver planeras redan när huset byggs. Vi vill också se en obligatorisk tidig materialinventering för byggnader knutna till sin ansökan om rivningslov, då byggnader som fått rivningslov redan tidigt kan användas som materialdepåer för planerade byggprojekt. Idag finns det lagkrav på inventering av material innan rivning av en byggnad, och vi anser att detta krav ska följas av en utredning och krav på att användbara byggelement inte kastas utan går vidare till återbruk. Vi anser att det ska införas ett förbud för rivning i det fall inventeringar med utredningar inte utförts och där möjligheterna att återbruka stomme och övriga material inte har utretts grundligt. Avfallslagstiftningen behöver ses över. Idag sätter den ibland käppar i hjulet för att allt lämpligt material kan komma till nyanvändning genom att bli klassat som avfall. Vi anser att det behövs en översyn av avfallslagstiftningen med målet att öka det cirkulära kretsloppet av produkter och material. Vi vill också införa bindande krav för att minimera avfallsmängderna vid nybygg ­ nation. Det är idag tydligt att olika nybyggnadsprojekt hanterar avfallsfrågan helt olika och det är av vikt att minimera det byggmaterial som går iväg som en avfallsfraktion. Här vill vi bland annat utreda effekterna av en styrande avfallstaxa specifikt för bygg ­ avfall. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda om producenter och återförsäljare kan underlätta återbruk genom bredare producentansvar, liksom hur återförsäljare kan öka utbudet av återbrukade produkter, och detta tillkänna ­ ger riksdagen för regeringen. Vi vill också utreda möjligheten för byggmaterialhandlare att inrätta system för att återta oanvänt byggmaterial som blivit över vid byggprojekt. För att byggmaterial som hanteras vid renovering och rivning ska kunna återbrukas krävs att det hanteras rätt under hela rivningsprocessen. Vi vill undersöka möjligheten att kunna certifiera demontörer som kan arbeta med rivning för återbruk. En del av det svinn som uppstår vid nybyggnation eller renovering uppstår på grund av bristande kvalitet. Här vill vi se större möjligheter att ställa krav på bättre garantier och ansvar från leverantörer för exempelvis återtag och återköp av produkter och material. Ett hinder för det cirkulära byggandet är ansvarsfrågan för kvaliteten på materialet. Hur detta ska garanteras behöver fastslås och vi vill skyndsamt utreda den juridiska ansvarsfördelningen omkring garantifrågan för återanvända byggmaterial, och hur återbrukade material ska certifieras för en ökad trygghet. Vi vet att digitalisering kommer vara ett viktigt verktyg för att både kartlägga, märka och dela kunskap om tillgång till återbrukade byggvaror och anser därför att ett arbete bör påbörjas för att använda digitalisering som ett effektivt verktyg för att underlätta och påskynda den cirkulära omställningen. Inom detta arbete bör det också tydliggöras hur man på bästa sätt kan få tillförlitlig statistik på vilka avfallsfraktioner som är tillgängliga vid olika bygg- och rivningsprojekt. Vissa byggmaterial kan trots allt vara olämpliga för återbruk och återvinning. Byggmaterial som innehåller miljö- och hälsoskadliga kemikalier riskerar med ett ökat återbruk att cirkuleras vidare i framtiden. Det är därför av största vikt att miljö- och hälsofarliga ämnen fasas ut från byggmaterial, för att säkerställa hälsosamma livs ­ miljöer och för att undvika att skadliga ämnen cirkulerar vidare till framtida bygg ­ projekt, och att styrmedel och stödsystem för att fasa ut skadliga ämnen kommer på plats. För att det cirkulära byggandet ska komma igång på bred front behövs ledarskap, samordning och stöttning. Vi anser att Boverket ska få i uppdrag att ytterligare kliva fram för att ta den ledande rollen i arbetet med att sprida information och vägleda myndigheter och berörda aktörer om omställning till en cirkulär ekonomi i byggsektorn. Att återanvända och återbruka hela fastigheter är det mest klimatsmarta alternativet, därefter om man kan spara delar av byggnaden eller stommen. Vi anser att vissa rivningar idag sker utan tillräcklig konsekvensanalys. Det kan bli en mycket stor resursbesparing, både när det gäller klimatutsläpp och resurser, om man kan undvika rivning. I flera fall kan också stora kostnader undvikas. Dock sker många rivningar idag i en konservativ anda där det kan vara svårt att tänka nytt. Vi vill därför utreda om det finns ett behov av en nationell strategi för att förebygga rivningar. Idag är rivningslov inte ett krav för alla typer av byggnader. Vi anser att rivningslov alltid ska vara ett krav vid rivning av en byggnad och ska kunna nekas på grund av resurshushållningsskäl. Förutsättningarna för rivningslov behöver skärpas. Det behöver bli svårare att få rivningslov om man efter bevarande och mindre åtgärder kan uppnå ändamålet med användningen. Vi anser också att det behövs tydligare krav i PBL på livscykelanalys innan rivning där bevarandealternativ och alternativ med bevarande av del av byggnaden behöver presenteras innan beslut fattas. Ombyggnad, påbyggnad och bevarande av stomme ska alltid utredas i första hand innan rivningslov kan ges. Klimatdeklarationerna av en byggnad behöver skärpas och utvecklas, och ska omfatta hela byggnaden och hela dess livscykel samt markarbeten och renovering. Kostnaden för klimat och resurser för en rivning ska också kunna belasta klimat ­ deklarationen. Vi vill återinföra investeringsstödet för bostadsbyggande men anser att när stöd ges till bostadsbyggande ska det premiera påbyggnad och ombyggnation av befintliga byggnader. Att konvertera tomma kontorsfastigheter eller kontorslokaler till bostäder kan samtidigt ge positiva effekter, som exempelvis att leda till en mer blandad och trygg bebyggelse. Ombyggnation försvåras dock av ett regelverk som skulle behöva göras mer flexibelt för att ge möjlighet till fler ombyggnadsprojekt och fler bostäder i befintliga byggnader. Vi anser därför att plan- och bygglagen behöver ses över i detta syfte. För att kunna undvika rivningar är det viktigt att fastigheter underhålls för att bibehållas i funktionellt skick. Vi vill att kraven på fastighetsägare blir tydligare för att det ska gå att lättare ingripa när byggnader tillåts förfalla och vill tillsätta en utredning för att krav ska kunna skärpas. Vi vill samtidigt utreda möjligheten för statliga lån för renovering av övergivna hus, eller renovering av hus i områden med lågt fastighetsvärde, för att underlätta för hus ­ ägare att kunna underhålla eller rusta upp en byggnad. Slutligen vill vi utreda ett nytt ”RIT-avdrag” för arkitekter. Det att undvika rivningar men samtidigt utveckla, bygga nytt och bygga om gör att behovet av nya innovativa lösningar ökar. För att kunna få med fler på den cirkulära omställningen vill vi utreda om man kan införa ett nytt avdrag, liknande rotavdraget, för arkitekter riktat mot att tillskapa nya bostäder, nya rum, energieffektivisera eller på annat sätt skapa miljö ­ mässig samhällsnytta inom bostadssektorn. Det finns mycket som behöver göras för att göra byggsektorn cirkulär men vi har allt att vinna, ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Katarina Luhr (MP) Elin Söderberg (MP) Janine Alm Ericson (MP)

Motion till riksdagen 2024/25:1753 av Katarina Luhr m.fl. (MP) Rivning och återbruk inom byggsektorn Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda om det finns ett behov av en nationell strategi för att förebygga rivningar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förutsättningarna för rivningslov ska skärpas och vara restriktiva om man efter bevarande och mindre åtgärder kan uppnå ändamålet med användningen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tydliggöra i plan- och bygglagen att resurshushållning ska prioriteras så att även byggande och tekniska egenskapskrav fokuserar på hushållning av råvaror, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att rivningslov alltid ska vara ett krav vid rivning av en byggnad och ska kunna nekas av resurshushållningsskäl och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om krav i plan- och bygglagen på livscykelanalys före rivning där bevarandealternativ och alternativ med bevarande av del av byggnaden behöver presenteras innan beslut fattas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ombyggnad, påbyggnad och bevarande av stomme alltid ska utredas i första hand innan rivningslov kan ges och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att klimatdeklarationerna för en byggnad ska skärpas och utvecklas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att klimatdeklarationen ska omfatta hela byggnaden och hela dess livscykel samt markarbeten, ombyggnad, renovering och förvaltning samt att rivning ska påverka klimatdeklarationen för den nya byggnaden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över plan- och bygglagens föreskrifter om underhåll och varsamhet i syfte att säkerställa tillvaratagande och skötsel av befintliga byggnader och anläggningar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en reglering med stärkta krav på att hus och fastigheter ska bibehålla ett brukbart skick och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning som ska se över befintligt regelverk i fastighetsbildningslagen avseende kombinations-, jordbruks- och skogsfastigheters utformning i syfte att skapa ökade möjligheter för att frigöra mindre fastigheter med bostadshus till försäljning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda statliga lån för renovering av hus som står öde eller renovering av hus i områden med lågt fastighetsvärde och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i plan- och bygglagen och i Boverkets byggregler genomföra regelförändringar i syfte att underlätta påbyggnation och ombyggnation framför rivning och möjliggöra en effektivare användning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att när stöd ges till bostadsbyggande ska det premiera påbyggnad och ombyggnation av befintliga byggnader och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att plan- och bygglagen bör ses över i syfte att underlätta för tomställda kontorsfastigheter eller kontorslokaler att byggas om till bostäder och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett ”ritavdrag” för arkitekter riktat mot att tillskapa nya bostäder eller nya rum inom en fastighet eller en lägenhet, energieffektivisera eller på annat sätt skapa miljömässig samhällsnytta inom bostadssektorn och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett nationellt mål för att öka andelen byggmaterial som återbrukas eller återanvänds från rivning, renovering och nybyggnation och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda effekterna av ekonomiska och andra nationella styrmedel, inklusive en översyn av skattesystemet, för att undersöka vilka styrmedel som skulle leda till en högre grad av återanvändning av byggmaterial vid nybyggnation eller renovering och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda om borttagen eller reducerad mervärdesskatt på återbrukade material kan genomföras för att gynna ett ökat återbruk och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om införande och skärpning av gränsvärden för klimatdeklarationer av byggnader och anläggningar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en kvotplikt för användning av återbrukade material vid renovering och nybyggnation, vilken ska trappas upp, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att offentlig upphandling ska styra mot ökat återbruk i nybyggnation, ombyggnation och renovering och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hur byggregler ska formuleras för att bli bättre anpassade för att möjliggöra återanvändning av byggmaterial och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten till flexibilitet för mindre variationer i exempelvis fönsterpartier och dörrar i plan- och bygglagen för att kunna möta den aktuella tillgången på återbrukade produkter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten till större flexibilitet i detaljplaner och gestaltningsprogram för att möjliggöra mer återbruk av befintliga byggdelar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten ska utreda och komma med förslag på hur nybyggnation och renovering i betydligt större utsträckning kan förbereda för demontering och återanvändning vid slutet av byggnadens livstid, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tidig materialinventering av byggnader knutet till rivningslov och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en obligatorisk kontrollplan med inventering, utredning och krav på återbruk av användbara byggelement och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en materialinventering där byggherren anger vad som kan återanvändas, även vid rivning av delar av en byggnad eller vid ombyggnation eller renovering av en byggnad, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över och tydliggöra hur bruksvärdet ska regleras vid renovering och återbruk av ett befintligt kök eller badrum jämfört med ett fullständigt utbyte av inventarier med syftet att öka resurseffektiviteten, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förbud mot rivningar där inventeringar inte utförts och där möjligheterna att återbruka stomme och övriga material inte har utretts grundligt och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdra åt Naturvårdsverket, i samarbete med industrin, att ta fram kriterier för relevanta material och materialströmmar som definierar när avfallet åter kan bli en produkt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av avfallslagstiftningen med målet att öka det cirkulära kretsloppet av produkter och material och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa krav för att minimera avfallsmängderna vid nybyggnation och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hårdare krav på sortering av material vid renovering, ombyggnad och rivning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda effekterna av en styrande avfallstaxa för byggavfall från nybyggnation och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda om producenter och återförsäljare kan underlätta återbruk genom bredare producentansvar, liksom hur återförsäljare kan öka utbudet av återbrukade produkter, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda krav och nya system för byggmaterialhandlare för att återta oanvänt byggmaterial som blivit över vid byggprojekt och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utbildning för aktörer inom byggsektorn för att kompetensutveckla inom återanvändning och cirkulärt byggande och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om certifierade demontörer för ombyggnation, renovering eller rivning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i upphandling gynna byggentreprenörer som bidrar till att stödja utvecklingen inom miljöteknik, bidrar till att utbilda i hållbart byggande och stärka den sociala hållbarheten, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om åtgärder för att motverka svinn som uppstår på grund av kvalitetsbrister vid nybyggnation och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förtydliga den juridiska ansvarsfördelningen omkring garantifrågan för återanvända byggmaterial och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt utreda hur återbrukade material ska certifieras och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur digitalisering kan användas som ett effektivt verktyg för att underlätta och påskynda den cirkulära omställningen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tillgång till statistik över avfallsfraktioner vid bygg- och rivningsprojekt och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett nationellt mål för att minska skadliga kemikalier vid nybyggnation, och utfasning vid användning av återbrukade material och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att implementera styrmedel och stödsystem för att fasa ut skadliga kemikalier i byggmaterial och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Boverket ska ta en ledande roll i arbetet med att sprida information och vägleda myndigheter och berörda aktörer om omställning till en cirkulär ekonomi i byggsektorn och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka satsningarna på forskning, innovation och uppskalning när det gäller återbruk och återvinning inom byggsektorn och tillkännager detta för regeringen. Motivering Vårt samhälle står inför omfattande utmaningar när det gäller att både minska klimat ­ utsläppen och minimera vår resursförbrukning. En mer hållbar resursanvändning inom byggsektorn är en stor och viktig del av denna omställning då svenska byggnader beräknas stå för en femtedel av Sveriges totala klimatutsläpp och är den näst största producenten av avfall i Sverige, efter gruvindustrin. Största miljönytta fås generellt genom att byggnader förvaltas väl och underhålls så att behovet att riva eller byta ut stora delar av byggnaden kan undvikas. I de fall ingrepp eller utbyten är nödvändiga, eller ifall en ny byggnad ska uppföras, är det viktigt att i första hand överväga återbruk. När det gäller återbruk av byggmaterial kan effekterna på både klimatutsläppen och på våra naturresurser bli betydande och branschen står redo i startfållan. Nu gäller det att även politiken kan hänga med för att underlätta denna viktiga omställning. Energieffektiviseringar och energibesparingar har varit huvudfokus för miljö- och klimatarbetet inom byggsektorn tidigare, något som förblir viktigt, men det är av stor vikt att ta hänsyn till byggnadernas hela miljö- och klimatpåverkan och minimera denna. Utvinning, tillverkning och transport av bygg- och anläggningsmaterial liksom hanteringen av byggavfall står för en omfattande påverkan på vår miljö och vårt klimat. Återbruk och återvinning är viktiga delar i ett cirkulärt byggande liksom förebyggande åtgärder för att undvika att avfall uppstår. Byggbranschen i Sverige genererar drygt 10 miljoner ton avfall per år. Det är mer än dubbelt så mycket som den årliga mängden svenskt hushållsavfall. Byggmaterial är energikrävande att framställa och importeras ofta långväga ifrån. Utsläppen från bygg- och anläggningssektorn har under den senaste byggboomen nått nya rekord och användandet av råmaterial beräknas dubbleras till 2060. Det här är en trend som måste brytas om vi ska klara klimatmålen. Exakt hur mycket återbruk kan bidra till att minska en byggnads klimatavtryck ur ett livscykelperspektiv kan variera. Detta då en återbruksprocess kan kräva demontering med arbetsmaskiner, transport till nya platser, lagerhållning och ibland renovering och uppgradering innan materialet ska användas igen vilket kan ge stora variationer i miljö- och klimatnytta. Europeiska miljöbyrån (EEA) har räknat på hur mycket omställningen till en cirkulär ekonomi i byggsektorn skulle kunna bidra till att begränsa klimatutsläppen från bygg- och fastighetssektorn. Prognoserna visar att det är möjligt att minska klimat ­ påverkan med upp till ca 60 procent genom att använda sig av cirkulärt byggande. Då använder man sig av en kombination av åtgärder som ändrad produktdesign, ändrade produktionsprocesser, minskade avfallsmängder och optimerad användning av ytor i byggnader. Det är också stor skillnad i hur stor klimatnytta man får beroende på vad det är man återanvänder eller återvinner. Stål och cement är några av våra vanligaste byggmaterial och de har samtidigt hög klimatpåverkan under framställning. Material och produkter med stor klimatpåverkan vid tillverkning, så som bärverksdelar i stål och betong, är därför särskilt viktiga att i så stor uträckning som möjligt försöka återbruka. Olika aktörer har räknat på klimatnyttan av att återbruka olika byggelement av stål och betong och när man kan demontera befintliga betongelement eller stålprofiler och använt dessa i nya byggnader har man lyckats uppnå en minskad klimatpåverkan på över 90 procent jämfört med nytillverkning av samma byggdelar. Dock visar en rapport som IVL Svenska Miljöinstitutet tagit fram på uppdrag av Återvinningsindustrierna att användandet av både återbrukat och återvunnet material vid byggande i stort sett alltid innebär minskade koldioxidutsläpp, jämfört med användning av nytt material. Detta gäller oavsett om det handlar om metaller, träprodukter, glas, gips eller plast. Och i de fall man kan återbruka hela byggelement sparas mycket mer än om man ”bara” materialåtervinner. Samtidigt är det viktigt att inte glömma att det bästa i stort sett alltid är att renovera och återanvända saker på plats istället för att riva eller byta ut. När råvarupriserna och priserna på transporter ökar blir även priserna på bygg ­ material dyrare, vilket gör att återanvändning och återbruk kan bli mer lönsamt. Inom byggsektorn har det linjära tänket, arbetssätten och affärsmodellerna lett till att vi under lång tid rivit och slängt byggdelar och material som istället hade kunnat återanvändas eller återvinnas. Det har varit svårt att sortera ut material att ta vara på, reparera och återbruka samtidigt som det har varit billigare att köpa nytt. Och den snabba takten i byggprocessen leder ofta till att extra byggmaterial köps in och kastas oanvänt. Upp ­ följningar från nybyggnadsprojekt inom Stockholms stad visar att avfallsmängderna varierar stort mellan olika projekt, från 22 kg upp till 85 kg per kvadratmeter BTA. Denna användning av och syn på material måste förändras och alla sektorer måste bidra. Vi behöver systematiskt ställa om till en mer cirkulär byggnadsprocess. En process där byggnader inte rivs om det inte är absolut nödvändigt och där byggmaterial inte längre ses som avfall utan som en resurs som i första hand återbrukas och återanvänds eller som sista alternativ återvinns. Genom att undvika rivningar eller att använda sig av material och byggelement från gamla byggnader minskas inte bara klimatpåverkan och resursanvändning utan man kan även spara kulturvärden som annars skulle försvinna för alltid. Riv mindre! För att den cirkulära ekonomin inom bygg- och fastighetssektorn ska komma igång på bred front behövs ledarskap, samordning och stöttning. Vi anser att Boverket ska få i uppdrag att ytterligare kunna kliva fram för att ta den ledande rollen i arbetet med att sprida information och vägleda myndigheter och berörda aktörer om omställning till en cirkulär ekonomi i bygg- och fastighetssektorn. Att återanvända och återbruka hela fastigheter utan att riva dem är i stort sett alltid det mest klimat- och resurssmarta alternativet. En stor klimatvinst kan också uppnås i det fall man kan spara delar av byggnaden eller stommen. Vi anser att vissa rivningar idag sker utan tillräcklig konsekvensanalys. Det kan bli en mycket stor resursbesparing, både när det gäller klimatutsläpp och resurser, om man kan undvika rivning. I flera fall kan också stora kostnader undvikas. Dock sker många rivningar idag i en konservativ anda där det kan vara svårt att tänka nytt. Vi vill därför utreda om det finns ett behov av en nationell strategi för att förebygga rivningar, där ökad resurseffektivitet ska vara ett av de grundläggande målen. Vi anser samtidigt att plan- och bygglagen behöver för ­ tydliga vikten av resurshushållning så att även byggande och tekniska egenskapskrav fokuserar på hushållning av råvaror. Idag specificeras hushållning av energi, vatten och avfall i lagstiftningen medan hushållning av råvaror/material saknas. Idag är rivningslov inte ett krav för alla typer av byggnader. Vi anser att rivningslov alltid ska vara ett krav vid rivning av en byggnad och ska kunna nekas på grund av resurshushållningsskäl. Förutsättningarna för rivningslov behöver skärpas. Det behöver bli svårare att få rivningslov om man efter bevarande och mindre åtgärder kan uppnå ändamålet med användningen. Vi anser också att det behövs tydligare krav i PBL på livscykelanalys innan rivning där bevarandealternativ och alternativ med bevarande av del av byggnaden behöver presenteras innan beslut fattas. Ombyggnad, påbyggnad och bevarande av stomme ska alltid utredas i första hand innan rivningslov kan ges. Klimatdeklarationerna av en byggnad behöver skärpas och utvecklas, och ska omfatta hela byggnaden och hela dess livscykel samt markarbeten, renovering och förvaltning. Kostnaden för klimat och resurser för en rivning ska också belasta klimat ­ deklarationen för den nya byggnaden som uppförs på platsen. Genom att ställa klimat ­ krav på byggprocessen och att införa gränsvärden för klimatutsläppen för hela processen kommer ett ökat återbruk löna sig automatiskt. Vi vill återinföra ett investeringsstöd för bostadsbyggande men anser att när stöd ges till bostadsbyggande ska det premiera påbyggnad och ombyggnation av befintliga byggnader. Att konvertera tomma kontorsfastigheter eller kontorslokaler till bostäder kan samtidigt ge positiva effekter, som exempelvis att leda till en mer blandad och trygg bebyggelse då nya bostäder kan skapas i områden som traditionellt stått tomma utanför kontorstid. Ombyggnation försvåras dock av ett regelverk som skulle behöva göras mer flexibelt för att ge möjlighet till fler ombyggnadsprojekt och fler bostäder i befintliga byggnader. Vi anser därför att plan- och bygglagen behöver ses över i detta syfte. För att kunna undvika rivningar är det viktigt att fastigheter underhålls för att bibehållas i funktionellt skick. Vi anser att plan- och bygglagens föreskrifter om underhåll och varsamhet behöver ses över i syfte att säkerställa att befintliga byggnader och anläggningar bibehålls i ett gott skick. Vi vill att kraven på fastighetsägare blir tydligare för att det ska gå att lättare ingripa när byggnader tillåts förfalla, och vi vill tillsätta en utredning för att krav ska kunna skärpas. Idag kan en fastighetsägare vänta med att underhålla och att renovera till att kostnaden för att bygga ett helt nytt hus understiger kostnaden för att renovera. Det ska vara mer kostsamt att riva och bygga nytt än att underhålla och renovera en fastighet. På många platser finns det av olika anledningar bostadshus som står öde och förfaller trots att det finns potentiella bostadsköpare eller hyresgäster. I en del av fallen beror det på att fastighetsägaren köpt fastigheten för att bruka marken eller skogen utan att ha intresse för de hus som finns på ägorna. Vi vill underlätta avstyckning och därför utreda det befintliga regelverket i fastighetsbildningslagen för att skapa ökade möjlig ­ heter för att frigöra mindre fastigheter med bostadshus till försäljning. Vi vill samtidigt utreda möjligheten för stöd och statliga lån för renovering av övergivna hus, eller renovering av hus i områden med lågt fastighetsvärde, för att underlätta för husägare att kunna underhålla eller rusta upp en byggnad. Vi vill också utreda möjligheten för ett nytt ”RIT-avdrag” för arkitekter. Detta för att undvika rivningar men att samtidigt kunna utveckla, bygga ut och bygga om, vilket gör att behovet av nya innovativa lösningar ökar. För att kunna få med fler på den cirkulära omställningen vill vi utreda om man kan införa ett nytt avdrag, liknande rotavdraget, för arkitekter riktat mot att tillskapa nya bostäder, nya rum, energieffektivisera eller på annat sätt skapa miljömässig samhällsnytta inom bostadssektorn. Återbruka mer! Genom alla skeden av byggprocessen behövs nya krav på cirkularitet och uppföljning av dessa. Flera statliga utredningar har undersökt hur det går att få en mer resurseffektiv användning av byggmaterial. Vi ser att det är viktigt att skapa incitament för att åter ­ vinna och återbruka byggmaterial både i nyproduktion och vid ombyggnation. Vi vill att riksdagen antar ett nationellt mål för att öka återbruket och återanvändningen vid byggnation och vi vill införa krav på minskade avfallsmängder vid nybyggnation. För att skapa ett incitament för branschen och för köparna i fråga om att använda mer återvunnet och återbrukat byggmaterial vill vi utreda vilka ekonomiska styrmedel som skulle styra mot en högre grad av återanvändning av byggmaterial vid byggnation. Här bör man inkludera en översyn av skattesystemet för att undersöka hur cirkulära återbrukade material kan gynnas framför nytillverkade. Att minska eller helt slopa mervärdesskatten för återbrukat eller återvunnet byggmaterial skulle kunna vara ett kostnadseffektivt sätt att stötta återbruk och återvinning. Andra ekonomiska incitament för att öka andelen återbrukat material skulle eventuellt kunna vara rabatter på fastighetsavgiften eller lagfartskostnaden för den som har använt återbrukat material. Även bygglovstaxan skulle eventuellt kunna differentieras beroende på hur mycket återanvänt material som ska användas. Att göra det lönsamt att återbruka är en nödvändighet för att få en snabb utveckling och bred uppslutning runt den cirkulära ekonomin och här vill vi se en grundlig utredning om möjligheterna för att minska kostnaderna för den som bygger cirkulärt. Många är de fastighetsägare som inte återbrukar fungerande inredning från exempelvis kök och badrum vid renovering av hyreslägenheter i flerbostadshus. Detta på grund av att det blir ett högre bruksvärde, som sedan ligger till grund för hyres ­ förhandlingarna, om man byter ut inventarier istället för att renovera de befintliga. Exempel finns på både renoveringar där gammal kvalitet och design bytts mot sämre följt av höjd hyra, men även motsatsen där hyror kunnat hållas nere med återbruk av äldre köksskåp och originaldetaljer. Vi anser att regelverket behöver ses över och förtydligas för att bruksvärdessystemet bättre ska gå hand i hand med ökad resurseffektivitet. För att möjliggöra ett effektivt cirkulärt byggande behöver utbud och efterfrågan matchas, något som kan vara ett problem idag. För att bättre säkerställa efterfrågan vill vi att krav ställs i offentlig upphandling på att återbrukade material ska användas vid nybyggnation och renovering. Vi vill dessutom införa en kvotplikt med ökande krav på användning av återbrukade material vid renovering och nybyggnation där kraven på andelen återbrukat material skruvas upp årsvis. Vid nybyggnation, renovering och rivning behöver även livscykelanalyser av byggmaterialets klimatpåverkan bli en starkt styrande faktor. För att kunna styra mot ökad cirkularitet i byggprocessen är det av stor vikt att gränsvärden för klimatdeklarationer för byggnader kommer på plats snarast och att gränsvärdena sedan skärps successivt. Utbudet av återbrukat material är styrande för möjligheten att använda sig av detta vid byggnation, och incitament kan behövas för att återförsäljare ska få god tillgång till återbrukat material. Det kan också behövas en större flexibilitet i PBL för att exempel ­ vis äldre dörrar och fönster ska kunna återbrukas på bästa sätt. Vi anser att Boverket ska få i uppdrag att utreda hur byggregler ska formuleras för att bli bättre anpassade för att möjliggöra återanvändning av byggmaterial. En allt för detaljerad detaljplan eller gestaltningsprogram kan också sätta käppar i hjulet för återbruk om det fastslås innan inventeringen av passande byggelement är genomförd. Det behövs också flera åtgärder för att säkerställa att material kan komma till användning efter renovering och rivning. Vi vill bland annat att staten ska utreda och komma med förslag på hur nybyggnation och renovering i betydligt större utsträckning kan förberedas för demontering och återanvändning vid slutet av byggnadens livstid, något som behöver planeras redan när huset byggs. Vi vill också se en obligatorisk tidig materialinventering för byggnader knutna till sin ansökan om rivningslov, då byggnader som fått rivningslov redan tidigt kan användas som materialdepåer för planerade byggprojekt. Idag finns det lagkrav på inventering av material innan rivning av en byggnad, och vi anser att detta krav ska följas av en utredning och krav på att användbara byggelement inte kastas utan går vidare till återbruk. Detta ska även gälla vid rivning av delar av en byggnad, eller vid ombyggnation eller renovering av en byggnad. Vi anser att det ska införas ett förbud för rivning i det fall inventeringar med utredningar inte utförts och där möjligheterna att återbruka stomme och övriga material inte har utretts grundligt. Avfallslagstiftningen behöver ses över. Idag sätter den ibland käppar i hjulet för att allt lämpligt material kan komma till nyanvändning genom att bli klassat som avfall. Vi anser att det behövs en översyn av avfallslagstiftningen med målet att öka det cirkulära kretsloppet av produkter och material. Klassningen av avfall skapar problem för många materialströmmar. För att främja cirkulära byggmaterialflöden och effektivisera processen för att avfall ska kunna bli en ny produkt behövs ett arbete för att definiera viktiga material och materialströmmar. Vi vill se ett arbete mellan industrin och Naturvårdsverket för att ta fram kriterier för detta, något som även har föreslagits i Fossilfritt Sveriges färdplan för bygg- och anläggningssektorn. Redan idag finns krav på källsortering av olika material vid byggande och rivning men trots detta går mycket material direkt till soptippen. Vi anser därför att det också behöver ställas hårdare krav på sortering av material vid renovering, ombyggnad och rivning för att mer material ska kunna komma till ny användning. Vi vill också införa bindande krav för att minimera avfallsmängderna vid nybyggna ­ tion. Det är idag tydligt att olika nybyggnadsprojekt hanterar avfallsfrågan helt olika och det är av vikt att minimera det byggmaterial som går iväg som en avfallsfraktion. Här vill vi bland annat utreda effekterna av en styrande avfallstaxa specifikt för bygg ­ avfall. Vi anser att det behöver utredas om producenter och återförsäljare kan underlätta återbruk genom bredare producentansvar, liksom hur återförsäljare kan öka utbudet av återbrukade produkter. Vi vill också utreda möjligheten för byggmaterialhandlare att inrätta system för att återta oanvänt byggmaterial som blivit över vid byggprojekt. För att byggmaterial som hanteras vid renovering och rivning ska kunna återbrukas krävs att det hanteras rätt under hela rivningsprocessen. Vi vill undersöka möjligheten att kunna certifiera demontörer som kan arbeta med rivning för återbruk. En kompetens ­ höjning kommer vara viktig för många aktörer i byggprocessen, både för att förstå hur konstruktioner och materialval påverkar utsläppen men också hur byggregler, detalj ­ planer och gestaltningsprogram kan påverka möjligheterna för att kunna återbruka. För många företag kan det vara utmanande att hitta tid och resurser för kompetensutveck ­ ling. Vi anser därför att fler typer av utbildningar behöver skapas, med fördel i ett samarbete mellan branschen och den offentliga sektorn. För att ytterligare uppmuntra till kompetensutveckling och ökad styrfart vill vi att offentlig upphandling ska gynna byggentreprenader som bidrar till att stödja utveck ­ lingen inom miljöteknik, bidrar till att utbilda i hållbart byggande och stärker den sociala hållbarheten. En del av det svinn som uppstår vid nybyggnation eller renovering uppstår på grund av bristande kvalitet. Här vill vi se större möjligheter att ställa krav på bättre garantier och ansvar från leverantörer för exempelvis återtag och återköp av produkter och material. Ett hinder för det cirkulära byggandet är ansvarsfrågan för kvaliteten på materialet. Hur detta ska garanteras behöver fastslås och vi vill skyndsamt utreda den juridiska ansvarsfördelningen omkring garantifrågan för återanvända byggmaterial, och hur återbrukade material ska certifieras för en ökad trygghet. Vi vet att digitalisering kommer vara ett viktigt verktyg för att både kartlägga, märka och dela kunskap om tillgång till återbrukade byggvaror och anser därför att ett arbete bör påbörjas för att använda digitalisering som ett effektivt verktyg för att underlätta och påskynda den cirkulära omställningen. Inom detta arbete bör det också tydliggöras hur man på bästa sätt kan få tillförlitlig statistik på vilka avfallsfraktioner som är tillgängliga vid olika bygg- och rivningsprojekt. Vissa byggmaterial kan trots allt vara olämpliga för återbruk och återvinning. Byggmaterial som innehåller miljö- och hälsoskadliga kemikalier riskerar med ett ökat återbruk att cirkuleras vidare i framtiden. Det är därför av största vikt att miljö- och hälsofarliga ämnen fasas ut från byggmaterial, för att säkerställa hälsosamma livs ­ miljöer och för att undvika att skadliga ämnen cirkulerar vidare till framtida bygg ­ projekt, och att styrmedel och stödsystem för att fasa ut skadliga ämnen kommer på plats. Vi vill se ett nationellt mål för utfasning av skadliga kemikalier i material som finns runt oss. Detta är viktigt att reglera, både när det gäller återbruk av äldre material men också när vi använder nya material där nya typer av skadliga ämnen riskerar att byggas in för framtiden. För att kunna få igång den cirkulära ekonomin inom bygg- och fastighetssektorn behöver hela cirkeln komma i rullning, det vill säga, alla delar behöver samverka samtidigt som det behöver bli ekonomiskt gynnsamt för att det ska bli just en cirkulär ekonomi. Många utmaningar kvarstår och vi anser därför att det också är av vikt med ökade satsningar på forskning, innovation och uppskalning när det gäller återbruk och återvinning inom byggsektorn. Det finns mycket som behöver göras för att göra byggsektorn cirkulär men vi har allt att vinna, ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Katarina Luhr (MP) Elin Söderberg (MP) Janine Alm Ericson (MP) Rebecka Le Moine (MP) Linus Lakso (MP) Emma Nohrén (MP) Annika Hirvonen (MP) Märta Stenevi (MP) Jacob Risberg (MP)