Tillbaka till alla par
Jämför sakliga förslag
Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.020 · ämneslikhet 0.817. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 3 yrkanden i A · 2 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
3 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödet till svensk idrott ska vara fortsatt starkt och tillkännager detta för regeringen.
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ha föreningslivet i åtanke när statlig ekonomisk kompensation ges på grund av ökade kostnader och tillkännager detta för regeringen.
A3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bevaka och stödja idrottsrörelsen kring anläggningsbristen samt renoveringsbehoven och tillkännager detta för regeringen.
2 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en nationell anläggningsfond bör anrättas som kan stötta kommuner och föreningar när nya idrottsytor, hallar och planer behöver byggas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka stödet till idrottsrörelsen så att föreningar kan hålla nere avgifter, satsa på ledarutbildning och utveckla inkluderande verksamhet i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 444 ord · B 441 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:129
av Anna Wallentheim (S)
Stöd till en stark idrottsrörelse
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödet till svensk idrott ska vara fortsatt starkt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ha föreningslivet i åtanke när statlig ekonomisk kompensation ges på grund av ökade kostnader och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bevaka och stödja idrottsrörelsen kring anläggningsbristen samt renoveringsbehoven och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Idrottsrörelsen är vår största folkrörelse med nästan 3,3
miljoner medlemmar över hela vårt land. Närmare 90
procent av alla barn och ungdomar i Sverige har någon gång under sin uppväxt varit med i en idrottsförening. Studier visar att idrotten efter familjen och skolan är den viktigaste miljön för många barn och ungdomar under uppväxtåren.
Detta hade dock aldrig varit möjligt utan styrkan i vår svenska idrottsrörelse, näm
ligen de 800
000 ledare som finns, där merparten är ideella, samt de föräldrar och hundratusentals frivilliga som är matchvärdar, säljer lotter, står i entréerna, grillar korv, tvättar kläder
och
lämnar
till
och hämtar efter träning.
Tillsammans bidrar alla dessa människor och föreningar till ett starkare, friskare och tryggare Sverige. Vår uppgift som politiker måste därför vara att ge idrotten de förut
sättningar de
n
behöver för att fortsätta
att
utveckla sina styrkor – som folkrörelse, som demokratiskola, som mötesplats, som chans till fysisk rörelse, i det brottsförebyggande arbetet, i skapandet av elitsatsningar med mera – samt att fortsätta stötta och pusha på de
n
i de
s
s fortsatta jämställdhetsarbete.
Som politiker behöver vi dock inte peka finger och berätta för idrotten vilken kraft de
n
besitter eller hur viktig de
n
är i det förebyggande arbete. I årtionden har idrotten
själv förstått detta. Därför behövs det inga fler specialuppdrag
och
in
gen
ök
ning av
antalet öronmärkta medel med mera.
Vad som behövs är att ge idrotten de förutsättningar de
n
behöver för att fortsätta
att
utvecklas – att vi bygger våra städer och samhällen rätt så att det finns arenor och grönytor att röra sig på, att ge kompensation och stöd när priserna stiger så att idrotten kan fortsätta
att
ha låga trösklar och låga medlemsavgifter, att friheten finns för att vara en motkraft mot privata aktörer med mera.
Viktigast av allt är dock såklart att vi fortsätter
att
värna det statliga idrottsstödet, detta då ett stabilt och långsiktigt stöd till idrottsrörelsen är avgörande för att behålla de värden de
n
besitter, de
s
s omfattande föreningsverksamhet och dess fokus på barn- och ungdomsverksamheter.
Anna Wallentheim (S)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:1369
av Anna Wallentheim (S)
Stöd till idrotten
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en nationell anläggningsfond bör anrättas som kan stötta kommuner och föreningar när nya idrottsytor, hallar och planer behöver byggas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka stödet till idrottsrörelsen så att föreningar kan hålla nere avgifter, satsa på ledarutbildning och utveckla inkluderande verksamhet i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Regeringen har presenterat förslaget om ett så kallat fritidskort. Ambitionen är att öka barns och ungas deltagande i fritidsaktiviteter genom att ge en ekonomisk subvention direkt till den enskilde. Det kan vid en första anblick framstå som en positiv satsning. Men jag menar att förslaget i sin nuvarande utformning inte på ett effektivt sätt möter de stora och långsiktiga utmaningar som den svenska idrottsrörelsen står inför.
Problemen för svensk idrott handlar i första hand inte om att barnen saknar ett kort i handen, utan om att tillgången till anläggningar är otillräcklig och att föreningar brottas med brist på resurser och ledare. Idag är det vanligt att föreningar tvingas tacka nej till barn eftersom träningsytor saknas, att lag får nöja sig med sena och splittrade tränings
tider och att barn hamnar i kö för att kunna börja idrotta. I många kommuner finns dessutom en växande klyfta mellan områden där det finns goda möjligheter till idrotts
utövning och områden där bristen på anläggningar är skriande. Denna ojämlikhet i förutsättningar riskerar att cementera skillnader mellan barn utifrån bostadsort och socioekonomisk bakgrund.
Fritidskortet adresserar inte dessa problem. Tvärtom riskerar systemet att bli både administrativt kostsamt och ineffektivt, samtidigt som det inte bygger långsiktigt starkare strukturer för föreningslivet. Det finns en påtaglig risk att satsningen blir kortsiktig och i praktiken inte når dem som behöver stödet mest.
För att fler barn och unga ska kunna delta i idrotten krävs istället satsningar som stärker föreningslivet och förbättrar förutsättningarna för långsiktig verksamhet. Staten bör därför rikta resurser till:
En nationell anläggningsfond som kan stötta kommuner och föreningar när nya idrottsytor, hallar och planer behöver byggas. Detta är avgörande för att minska köer, fördela tider mer rättvist och möta det växande behovet.
Ökat stöd till idrottsrörelsen så att föreningar kan hålla nere avgifter, satsa på ledarutbildning och utveckla inkluderande verksamhet i hela landet.
Idrottsrörelsen är en av Sveriges största folkrörelser och spelar en central roll för barns och ungas hälsa, sociala utveckling och integration. För att den ska kunna fortsätta bära det uppdraget krävs långsiktiga investeringar i anläggningar och i föreningslivet självt, inte kortsiktiga symbolpolitiska lösningar.
Anna Wallentheim (S)
Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag