Jämför sakliga förslag
A · Om behovet av en ny politik gentemot Taiwan
2024/25 · HC021274 · Mathias Tegnér (S); Åsa Eriksson (S); Eva Lindh (S)
Original hos RiksdagenB · En ny svensk Kinastrategi med ett stärkt Taiwanperspektiv
2025/26 · HD022307 · Mathias Tegnér (S)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.010 · ämneslikhet 0.796. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 5 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
1 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stärkta relationer till Taiwan och tillkännager detta för regeringen.
5 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta fram en ny, sammanhållen Kinastrategi för Sverige och tillkännager detta för regeringen.
B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att strategin ska inkludera en tydlig analys av Kinas växande globala inflytande och dess konsekvenser för Sverige och EU och tillkännager detta för regeringen.
B3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om handelspolitiska prioriteringar och tillkännager detta för regeringen.
B4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige fortsatt ska stå fast vid en oförändrad ett-Kina-politik men inte acceptera kinesiska påtryckningar eller anpassningar till Kinas världsbild och tillkännager detta för regeringen.
B5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör stärka den egna prövningen av utländska investeringar i känsliga sektorer för att skydda nationella säkerhetsintressen och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 752 ord · B 748 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2024/25:1274
av Mathias Tegnér m.fl. (S)
Om behovet av en ny politik gentemot Taiwan
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stärkta relationer till Taiwan och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Under 2023 hade jag förmånen att göra en studieresa med riksdagen till Taiwan. Landet är fantastiskt även om dess historia och relation till Kina gör resmålet komplicerat. Hur komplicerad relationen är har vi fått uppleva som en del av Svensk-taiwanesiska parlamentarikerförbundet, som är en av riksdagens parlamentariska vänskapsgrupper.
Föreningens syfte är att främja kontinuerliga kontakter mellan parlamentariker i Sverige och Taiwan och att stärka utbytet mellan ländernas näringsliv samt att i övrigt sprida information om Taiwan bland svenska parlamentariker.
En parameter som inte borde styra Sveriges relation till Taiwan är Kinas syn på detsamma. Samtidigt vet vi att Kinas framväxt utgör en av de största globala föränd
ringarna sedan Berlinmurens fall. Landet har i dag en global närvaro och ett växande inflytande, vilket ställer Sverige och EU inför en rad nya frågeställningar. I Sverige har det lett till att kinesisk påverkan har justerat våra relationer i Taiwan. Mycket tyder på att det är orimligt och ett sluttande plan.
Ett exempel på detta är att Skatteverket för sex år sedan meddelade att de i folkbok
föringen valt att ändra benämningen på Republiken Kina (Taiwan). Förändringen inne
bar att namnet ändrades till Taiwan, provins i Kina. I grunden följer Skatteverkets registrering av uppgifter i folkbokföringen svensk namnstandard. Skatteverket följer efter förändringen i sin tur den internationella standarden ISO 3166 gällande landskoder. Det finns flera länder som dock valt en annan benämning, då den nuvarande benäm
ningen och förändringen följer ett mönster där Kina utövar påtryckningar mot länder. Avsikten med dessa påtryckningar är att dessa länder ska använda Kinas definitioner och beskrivningar av Taiwan, vilket steg för steg innebär att omvärlden anpassar sig till Kinas världsbild.
Förändringen av svenska myndigheters benämning på Taiwan är ett mindre exempel på ett konsekvent agerande från Kinas sida. I februari släppte Säkerhetspolisen sin årsrapport för 2023–2024. Där står att läsa: ”Framför allt Ryssland men också Kina och Iran utgör fortsatt de största hoten mot Sverige. Länder som verkar, och till viss del samverkar, för att förändra den nuvarande säkerhetsordningen. De agerar allt mer offensivt för att nå sina mål. Deras säkerhetshotande verksamhet kan även komma att hota andra västländers säkerhet, och vi måste göra allt vi kan för att förhindra att främmande makt stärker sin egen förmåga på bekostnad av Sverige och andra länder.”
I grunden torde inte namnfrågor vara politiska, men Kina väljer att göra den politisk. Sverige måste stå fast vid en oförändrad svensk ett-Kina-politik. Ska det vara möjligt får vi inte acceptera kinesisk påverkan.
Den svenska linjen betyder inte och har aldrig betytt att Sverige accepterar Kinas världsbild. I stället ska, som tidigare utrikesminister Ann Linde mycket klokt uttryckte det, meningsmotsättningar mellan Folkrepubliken Kina och Taiwan ”lösas på fredlig väg och på ett sätt som överensstämmer med viljan hos Taiwans befolkning”.
Just nu är utvecklingen i Kina sådan, att det kinesiska kommunistpartiet och dess ledare framstår som mer auktoritärt än på decennier och där landet agerar mer aggres
sivt i förhållande till omvärlden. Detta har blivit uppenbart i hur landet förhåller sig till Taiwan eller för den delen hur Kina agerade mot öppnandet av ett taiwanesiskt repre
sentationskontor i Vilnius. Sak samma gäller Kinas agerande mot Norge när Nobels fredspris 2010 gick till Liu Xiaobo.
Den taiwanesiska övergången till demokrati kan räknas i decennier. Det finns skäl att stödja denna utveckling. Sverige och Taiwan delar i flera avseenden gemensamma värden, såsom frihet, öppenhet och tron på frihandel och mänskliga rättigheter. Både Sverige och Taiwan ser värdet av samarbete, en regelbaserad värld. Taiwan och Sverige är välfungerande demokratier, frihetsälskande, som båda är små och exportberoende. Mycket tyder på att båda Sverige och Taiwan skulle gynnas av djupare relationer och ökad handel mellan länderna. Under de senaste åren har handeln ökat mångfalt och utbytet skjutit i höjden. Oavsett om det handlar om industriprodukter till båtar, ICT, olika typer av tjänster, medicin, högteknologiska produkter eller utbytesstudenter, så finns det ett gemensamt intresse av just ökat utbyte och djupare relationer. Taiwan har vidare utvecklade strategier för att möta desinformation.
Trots dessa ekonomiska och ideologiska band är den svenska representationen på Taiwan svag. Detta behöver förändras och den svenska representationen stärkas. Vidare skulle båda våra länder gynnas om en direkt flygrutt mellan våra länder kunde åstadkommas.
Mathias Tegnér (S)
Åsa Eriksson (S)
Eva Lindh (S)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:2307
av Mathias Tegnér (S)
En ny svensk Kinastrategi med ett stärkt Taiwanperspektiv
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta fram en ny, sammanhållen Kinastrategi för Sverige och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att strategin ska inkludera en tydlig analys av Kinas växande globala inflytande och dess konsekvenser för Sverige och EU och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om handelspolitiska prioriteringar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige fortsatt ska stå fast vid en oförändrad ett-Kina-politik men inte acceptera kinesiska påtryckningar eller anpassningar till Kinas världsbild och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör stärka den egna prövningen av utländska investeringar i känsliga sektorer för att skydda nationella säkerhetsintressen och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Vi har ett nytt geopolitiskt läge. Utrikes- och handelspolitiken präglas av ett före och ett efter den 24 februari 2022. Även om Rysslands angreppskrig främst påverkade handeln med Ryssland har den sino-ryska axeln i utrikes- och handelspolitiken blivit allt tydligare under de två senaste åren.
Kina är i dag en av världens största ekonomier och en central aktör i det internationella systemet. Landets politiska, ekonomiska och militära utveckling har direkt påverkan på global säkerhet, handel och klimat. Men Kinas växande globala närvaro har också en säkerhetspolitisk dimension. Säkerhetspolisen pekar i sin årsrapport 2023–2024 ut Kina, tillsammans med Ryssland och Iran, som ett av de största säkerhetshoten mot Sverige.
Relationerna med Kina innebär ständiga avvägningar mellan frågor om demokrati och mänskliga rättigheter och handelsfrågor kopplade till Sverige som innovations- och kunskapsnation. Den nuvarande Kinastrategin betonar helhetsperspektivet där nyttan för det svenska samhället ska stå i centrum, samtidigt som säkerhet inom alla relevanta områden säkerställs.
Det råder ingen tvekan om att Kina är en viktig handelspartner för Sverige. Men det är också uppenbart att Kina är berett att använda handel som ett verktyg för att utöva politiskt inflytande – något som ofta står i strid med svenska intressen. Därför behöver Sverige se över sina handelsrelationer i Sydostasien för att undvika ett överdrivet beroende av Kina. En sådan omviktning kan göras utan vare sig symbolpolitik eller provokation, och utan att förändra Sveriges eller EU:s ståndpunkt i ett-Kina-frågan.
En omviktning av handelspolitiken kan stärka banden till andra växande ekonomier i regionen. Taiwan är här ett särskilt viktigt exempel – en global ledare inom halvledar
komponenter och med stor erfarenhet inom cybersäkerhet. Idag är Sveriges representa
tion på Taiwan anorektisk i jämförelse med andra länder, trots att våra gemensamma intressen är många och handeln har ökat kraftigt de senaste åren.
Taiwan är en välfungerande demokrati som delar många av Sveriges värden: frihet, öppenhet, frihandel och mänskliga rättigheter. Landet har genomgått en demokratisk utveckling som förtjänar stöd och uppmuntran. Sverige och Taiwan är båda små, exportberoende demokratier som gynnas av djupare relationer.
Utbytet mellan våra länder omfattar allt från industri och ICT till medicin, högteknologi och studentutbyten. Taiwan har dessutom utvecklade strategier för att hantera desinformation, vilket är av direkt intresse för Sverige.
Att stärka banden till Taiwan är därför inte bara en fråga om handel utan också om demokrati, säkerhet och gemensamma värderingar.
Sverige måste stå fast vid en oförändrad ett-Kina-politik, men vi får inte acceptera kinesiska påtryckningar eller anpassningar till Pekings världsbild. Händelser som Skatteverkets beslut att registrera Taiwan som ”provins i Kina” i folkbokföringen visar hur kinesiska påtryckningar successivt kan påverka våra institutioner. Detta sluttande plan måste stoppas.
Samtidigt måste Sverige stärka prövningen av utländska investeringar i strategiska branscher, för att säkerställa att vår innovationskraft och kritiska infrastruktur inte hamnar under inflytande av aktörer som kan utgöra säkerhetsrisker.
Sverige behöver en ny Kinastrategi som tar höjd för det förändrade världsläget. Strategin bör ta ett helhetsgrepp över relationen till Kina, samtidigt som relationen till Taiwan fördjupas. En tydligare balans mellan handel, säkerhet och demokratiska värden är nödvändig. Sverige ska kunna upprätthålla handel med Kina, men inte på bekostnad av vår utrikespolitiska självständighet eller vår säkerhet.
En ny strategi måste därför:
Minska vårt ekonomiska beroende av Kina.
Fördjupa relationerna till Taiwan och andra demokratier i Asien.
Skydda svenska intressen mot strategiska investeringar som kan hota vår säkerhet.
Vara förankrad i EU:s gemensamma Kinapolitik och i nära samarbete med våra nordiska grannar.
Sveriges långsiktiga intressen kräver en ny, sammanhållen Kinastrategi med ett stärkt Taiwanperspektiv.
Mathias Tegnér (S)