Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2023/24:630 av Mats Green (M) Miljöbalken och äganderätt Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka den försvagade svenska äganderätten genom att överväga en översyn och förändring av miljöbalken och artskyddsförordningen m.m. mot bakgrund av lagstiftning om egendomsskydd och tillkännager detta för regeringen. Motivering Äganderätten är grunden i demokratin, och grunden för äganderätten i sin tur är möjligheten att äga och bruka mark och fastigheter. Idag ifrågasätts såväl som prejas den privata äganderätten direkt, indirekt och kontinuerligt från både politiskt håll och offentlig förvaltning. Detta är ytterst ett hot mot demokratin och rättssamhället. När miljöbalken antogs av riksdagen 1998 lämnade man avsiktligt utrymme för att många bedömningsfrågor skulle avgöras genom rättspraxis. Det har fått till resultat att implementeringen av miljöbalken fått en negativ inriktning med utökade äganderättsins ­ kränkningar som följd. Detsamma gäller för flera av de förordningar som helt eller delvis utgår från miljöbalken. Ett exempel på detta är den i allra högsta grad aktuella artskyddsförordningen. Denna och övriga aktuella förordningar behöver därför ses över och förändras för att i högre utsträckning följa lagstiftningen om egendomsskydd. Mats Green (M)

Motion till riksdagen 2024/25:2035 av Mats Green (M) Äganderätt och miljöundantag Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att stärka den försvagade svenska äganderätten genom översyn och förtydligande av miljöundantaget i 2 kap. 15 § regeringsformen och tillkännager detta för regeringen. Motivering Äganderätten är grunden i demokratin, och grunden för äganderätten är i sin tur möjligheten att äga och bruka mark och fastigheter. Idag ifrågasätts såväl som prejas den privata äganderätten direkt, indirekt och kontinuerligt både från politiskt håll och från offentlig förvaltning. Detta är ytterst ett hot mot demokratin och rättssamhället. En huvudprincip i den svenska demokratin och äganderätten är, som det uttrycks i regeringsformen, att den som genom expropriation eller något annat sådant förfogande tvingas avstå sin egendom ska vara tillförsäkrad full ersättning för förlusten. Domstols ­ praxis visar dock på en oroande utveckling där myndigheter i allt högre utsträckning medvetet och genomgående väljer att tolka inskränkningar som att de sker av miljö ­ skydds ­ skäl, vilket allt som oftast i verkligheten leder till utebliven ersättning vid intrång. Det bör i sammanhanget påpekas att en ökning av expropriations- och intrångs ­ ersättning m.m. inte är samma sak som en automatisk förstärkning av äganderätten, men icke desto mindre en konsekvens av en försvagad svensk äganderätt. Under 2017 avkunnades domar om bombmurklor och lavskrikor som förvisso var ett steg i rätt riktning utifrån ovanstående perspektiv, men fortfarande kvarstår grund ­ proble ­ met och grundfrågan. Följaktligen bör regeringsformen förtydligas och förstärkas i denna del i fråga om att tillämpningen av miljöskyddsskäl endast ska ske mycket restrik ­ tivt och att markägaren ska erhålla ersättning i betydligt högre utsträckning än i dagsläget vid intrång föranledda av rutinmässiga miljöskyddsskäl. Mats Green (M)