Tillbaka till alla par
Jämför sakliga förslag
Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Textöverlapp · Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.946 · ämneslikhet 0.998. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
1 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
Yrkande A1 och B1 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag
A1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att studera förutsättningarna för en skärpt lagstiftning mot hat, hot och kränkningar på nätet och tillkännager detta för regeringen.
B1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att studera förutsättningarna för en skärpt lagstiftning mot hat, hot och kränkningar på nätet och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 222 ord · B 222 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2024/25:913
av Magnus Manhammar (S)
Skärpning av lagstiftningen mot näthat
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att studera förutsättningarna för en skärpt lagstiftning mot hat, hot och kränkningar på nätet och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Näthat är ett samlingsbegrepp för när någon kränker, trakasserar eller hotar någon annan person via internet, till exempel via sociala medier eller e
‑
post. Brotten är inte i sig brottsliga för att de sker på nätet, det är lika brottsligt att förtala eller hota någon öga mot öga, men det finns anledning att se på dem som en särskild uppsättning brott just på nätet. Dels är det ofta lättare att skriva något kränkande i ett mail eller en tweet än att göra det ansikte mot ansikte. Man tänker inte på att orden kan såra även på nätet. Dess
utom så kan brott som hot, förtal och hets mot folkgrupp få betydligt större spridning på nätet. Det är inte bara den som skriver inlägget som begår ett brott utan även den som sprider det vidare.
I och med att näthat är en relativt ny brottstyp så har varken lagstiftning eller polisiär förmåga riktigt hängt med. Det vore ett stort värde om man såg över lagstiftningen på området i syfte att skärpa den.
Magnus Manhammar (S)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:892
av Magnus Manhammar (S)
Skärpning av lagstiftningen mot näthat
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att studera förutsättningarna för en skärpt lagstiftning mot hat, hot och kränkningar på nätet och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Näthat är ett samlingsbegrepp för när någon kränker, trakasserar eller hotar någon annan person via internet, till exempel via sociala medier eller e
‑
post. Brotten är inte i sig brottsliga för att de sker på nätet, det är lika brottsligt att förtala eller hota någon öga mot öga, men det finns anledning att se på dem som en särskild uppsättning brott just på nätet. Dels är det ofta lättare att skriva något kränkande i ett mail eller en tweet än att göra det ansikte mot ansikte. Man tänker inte på att orden kan såra även på nätet. Dess
utom så kan brott som hot, förtal och hets mot folkgrupp få betydligt större spridning på nätet. Det är inte bara den som skriver inlägget som begår ett brott utan även den som sprider det vidare.
I och med att näthat är en relativt ny brottstyp så har varken lagstiftning eller polisiär förmåga riktigt hängt med. Det vore ett stort värde om man såg över lagstiftningen på området i syfte att skärpa den.
Magnus Manhammar (S)
Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag