Jämförelse 5d57d40618b5b27e372f2605 Underlagets kontrollsumma: a74d372e35bcb241542ed0792996417e100e8b84a816d144133fc42ab46e03e6 Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HB022715: Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hb022715 Motion till riksdagen 2023/24:2715 av Mikael Larsson m.fl. (C) Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap enligt förslaget i tabellen i motionen. Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Att Sverige är ett land som bygger säkerhet med andra har varit grunden för svensk säkerhets- och försvarspolitik sedan alliansregeringens dagar. Men det är först nu, genom det kommande svenska Natomedlemskapet, som riktig kraft sätts bakom orden. Fullföljandet av den svenska Natoansökan är jämte ett fortsatt kraftfullt EU-svar på Rysslands krig, de viktigaste säkerhetspolitiska frågorna innevarande mandatperiod. Centerpartiet har under lång tid påtalat vikten av att Sverige går med i Nato och fick under 2020 också stöd för vår politik i riksdagen, då det beslutades att Sverige bör uttala en Natooption i sin säkerhetspolitiska linje. Detta visade sig vara viktigt när läget blev skarpt i samband med Rysslands anfall av Ukraina, samt då de hotade oss och flera andra europeiska länder i februari 2022. Centerpartiet kommer fortsatt att vara en konstruktiv samarbetsröst när det rör svenskt Natomedlemskap. På samma sätt kommer Centerpartiet också framgent vara en konstruktiv röst när det gäller att öka försvarsanslagen till minst 2 procent av BNP, för att höja svensk försvars ­ förmåga och krigsdugligheten i krigsförbanden och samtidigt nå upp till Natos målsätt ­ ningar i enlighet med vad som överenskoms i Vilnius 2023. Inget Natoland ska kunna anklaga Sverige för att inte ta vår del av ansvaret för vår egen och Natos säkerhet. För Centerpartiets del följer det en sedan många år inslagen väg, där vi först som en del av försvarsgruppen (2015–2018), bestående av regeringen, Centerpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna (del av perioden), och sedan som samarbetsparti till regeringen tillsammans med Liberalerna mellan 2019 och 2021, haft en avgörande roll för att säker ­ ställa ekonomiska förstärkningar till försvaret. Vi deltog också i överläggningarna med Försvarsberedningen i mars 2022 där det bestämdes att ytterligare höja budgetramen som en direkt konsekvens av Rysslands anfallskrig i Ukraina. Därtill är det viktigt för Centerpartiet att beslut om att skicka militärt stöd till Ukraina alltid ska åtföljas av beslut om finansiering av ersättnings- och återanskaffning till berörda myndigheter i Sverige. Försvarets förmågehöjning är nödvändig och viktig och ska inte urholkas av beslut att också stödja Ukraina. Centerpartiet vill därför att återanskaffning av materiel till Ukraina ska ligga utanför den nationella försvarsbudgetens ramar. Försvarsmaktens förmågeutveckling måste kunna gå hand i hand med att Sverige fortsatt har ett extensivt militärt stöd till Ukraina. Nu behöver de beslut som fattats genomföras kommande år och regeringen behöver säkerställa att dess styrning leder mot fattade beslut. I takt med att försvarsekonomin växer ser vi också ökade möjligheter att villkor och incitamentsstrukturer utvecklas och blir så pass bra att personalen väljer att stanna kvar, eller komma tillbaka. Personalen är Försvarsmaktens viktigaste resurs i utvecklingen av försvarsförmågan. Natomedlemskapet kommer att innebära en omställning för svenskt försvar, som kommer att vara pågående över tid. I ett kortsiktigt perspektiv är det fortsatt viktigt att helheten i Totalförsvarspropositionen 2021–2025 genomförs, även om både pandemin och Rysslands krig i Ukraina har orsakat viss försening i den ursprungliga planen för krigsorganisationens utveckling. Försvarsmakten påverkas, som många andra, av de prisökningar vi ser i samhället i stort och det finns en risk för att det också påverkar utvecklingen av försvarsförmågan i stort då krigsorganisationen inte kan växa och utvecklas som planerat. Andra utmaningar är att nödvändig tillväxt måste ske samtidigt som beredskapen har ökat på grund av Rysslands krig i Ukraina, och samtidigt som Sverige kommer behöva bemanna upp olika Natostaber framgent. Centerpartiet vill att det förra försvarsbeslutet genomförs i så stor utsträckning som möjligt, så snart möjligt är. Vi menar att inriktningen i grunden är bra och att de nöd ­ vändiga materielinvesteringar som då definierades men inte finansierades fortsatt är mycket relevanta för förmågeutvecklingen. Grunden är därför att dessa ska genomföras. Därtill vill Centerpartiet höja förbandsanslaget ytterligare för att säkerställa tillgången på personlig utrustning ute på förbanden. Centerpartiet kommer fortsatt vara en konstruktiv röst i Försvarsberedningen och fortsätta våra höga ambitioner för att höja förmågan i totalförsvarets båda delar. Natos samlade behov kommer också behöva vara styrande i stor mån i både Försvarsbered ­ ningens inriktande arbete och regeringens styrning. För Centerpartiets del ser vi att Östersjökusten och hela Östersjön kommer bli än mer strategiskt viktigt och att Sverige kommer få en viktig roll i försvaret av densamma, tillsammans med övriga Östersjö ­ stater. På samma sätt ser vi att områdena kring Arktis och Barents hav också kommer vara strategiskt viktiga för Sverige att bidra i försvaret av. Här blir inte minst vinter ­ förmågan viktig att fortsätta utveckla. Skyddet av viktiga färdleder, inte minst kopplat till varuflöden till och från Göteborgs hamn kommer att behöva stärkas. Den nordiska och nordisk-baltiska dimensionen och samarbete kommer fördjupas allt mer och svenskt försvar integreras i en större Natohelhet. Det binder ihop vår region i en tydlig större regional kontext samtidigt som det stärker den transatlantiska länken. Över tid behöver också cybersäkerheten stärkas ytterligare inom Försvarsmakten och resten av samhället, på bredden och spetsen. Vi stödjer också den inriktning som regeringen gör vad gäller FRA stärkt stöd till Polismyndighetens arbete med att bekämpa grov gränsöverskridande brottslighet. Krisberedskap och utvecklingen av det civila försvaret Rysslands krig i Ukraina och de hybridattacker vi dagligen ser innebär stora utmaningar också för svensk fredstida krisberedskap och det har visat på vikten att snabbt vidta ytterligare åtgärder för att bygga upp ett modernt civilt försvar med åtgärder som gör skillnad på både kort och lång sikt. Vi är positiva till den nya strukturen för civilt försvar som började gälla den 1 oktober 2022 men ser att ytterligare åtgärder kommer behövas, inte minst vad gäller kommuner och regioners roll och förutsättningar i hel ­ heten samt MSB:s roll. Till detta hör också arbetet för att säkerställa tillgången till skyddsrum. Centerpartiet förhandlade inom ramen för vårt samarbete med den socialdemokra ­ tiskt ledda regeringen förra mandatperioden fram inriktningen för totalförsvaret som en del av försvarsbeslutet 2020. Vi stod också bakom de ekonomiska förstärkningar som gjordes men ser nu att de, givet den aktuella utvecklingen med Rysslands krig i Ukraina, att ytterligare ekonomiska förstärkningar behövs under mandatperioden. Vi ser tydliga behov av att stärka cybersäkerheten, av investeringar för att skydda samhällsviktig infra ­ struktur lokalt, regionalt och nationellt, vi ser behov av att säkerställa kompetens- och personalförsörjningen både i kris och under höjd beredskap. Vi ser ett behov av att fortsätta utveckla befolkningsskyddet och räddningstjänsten förutsättningar att verka under höjd beredskap. Vi ser ett behov av att bygga motståndskraft i grunden och av att dra nytta av de gröna näringarna för att stärka förnödenhetsförsörjningen, bygga motståndskraft och minska beroendet av utländsk olja och gas. Vi ser ett behov av fortsatt samarbete med näringslivet både på nationell och regional nivå, på lika villkor och med ömsesidig insikt om beroenden och mervärden. Centerpartiet kommer fortsätta att driva på för att nödvändiga förändringar kommer på plats och att de beslut som redan fattats av riksdagen får genomslag och blir verklig ­ het och att än mer görs. När ökade krav ställs på kommuner och regioner behöver finan ­ sieringsprincipen fortsatt få genomslag. Kommuners och regioners beredskap och skydd för samhällsviktig verksamhet utgör grunden för motståndskraften i vårt lands civila försvar. Stärk energisektorns motståndskraft I det pågående kriget i Ukraina har Ryssland vid upprepade tillfällen genomfört såväl cyberattacker som fysiska attacker mot energisektorn. Även energisektorn i EU och Sverige har attackerats digitalt under senaste året. Att energisektorn används strategiskt som pjäs i säkerhetspolitikens spel har varit tydligt de senaste åren. Ett exempel på detta är när Ryssland har använt minskade gasleveranser som medel för att nå strategiska mål. Inom energisektorn finns det därför en stor och befogad oro för hotbilden mot energi ­ infrastrukturen i Sverige och avsaknaden av förmågor att stå emot dessa. Störningar i energisektorn i Sverige kan dessutom ge kaskadeffekter i Europa, då Sverige är en avgörande leverantör till kontinenten. Därför är Sveriges energisektor i ett särskilt utsatt läge. Diskrepansen mellan hotbild och förmågor är stor. Ett stort problem är avsaknad av information och samarbete mellan energiföretagen och myndigheterna, något som påverkar förmågan negativt. Energimyndigheten och MSB måste gemensamt bidra till att stärka motståndskraften i energisektorn genom att förenkla informationsdelning mellan operatörer samt mellan operatörer och myndigheter. Samtidigt måste tillsynsverksamheten skärpas för att säkra kontinuitet vid attacker och sårbarheter behöver kartläggas. Dessutom måste myndig ­ heterna säkra att aktörerna i sektorn gemensamt övar på händelser med bortfall av it. På så sätt kan motståndskraften i svensk energisektor stärkas rejält, och diskrepansen mellan hotbild och förmåga minska. 1.1.4 Starkare kommunal beredskap Alla olyckor, översvämningar, skolskjutningar, terrorattacker, pandemier eller vilken fredstida kris vi nu än menar kommer alltid ske i en kommun. Kommunerna kommer också vara den aktör som måste hantera konsekvenserna av ett väpnat angrepp för sina invånare inte minst vad gäller befolkningsskyddet inkl. tillgängliga och ändamålsenliga skyddsrum. Kort och gott – kommunerna har en nyckelroll i både den fredstida kris ­ beredskapen och i totalförsvaret. Sveriges kommuner måste därför också ha en bered ­ skap för flera olika hot samtidigt. Men kommunerna måste få bättre förutsättningar för det, mer pengar men också bättre stöd och minskad byråkrati. Kommunernas bered ­ skapsarbete var underfinansierat i förra försvarspropositionen och därför har Center ­ partiet i våra budgetförslag därefter vid flera tillfällen aviserat mer pengar till kommun ­ ernas beredskapsarbete så de kan anställa fler med beredskapskompetens, genomföra fler övningar och utbildningar med tjänstemän, politiker och andra aktörer. Vi bedömer att det tillskott som regeringen gör inte är tillräckligt. Den kommunala beredskapen behöver stärkas ytterligare. Centerpartiets överväganden Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap 60 649 599 100 000 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt 1 742 019 ±0 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar 48 627 000 ±0 1:4 Forskning och teknikutveckling 1 074 905 ±0 1:5 Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten 13 926 ±0 1:6 Totalförsvarets plikt- och prövningsverk 374 388 ±0 1:7 Officersutbildning m.m. 304 627 ±0 1:8 Försvarets radioanstalt 2 258 397 −100 000 1:9 Totalförsvarets forskningsinstitut 379 158 ±0 1:10 Nämnder m.m. 7 786 ±0 1:11 Försvarets materielverk 3 584 324 ±0 1:12 Försvarsunderrättelsedomstolen 11 307 ±0 1:13 Myndigheten för totalförsvarsanalys 67 834 ±0 2:1 Kustbevakningen 1 800 217 ±0 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor 506 850 ±0 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. 27 580 ±0 2:4 Krisberedskap 1 734 608 100 000 2:5 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal 426 671 ±0 2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 714 914 25 000 2:7 Statens haverikommission 51 378 ±0 2:8 Myndigheten för psykologiskt försvar 148 703 ±0 2:9 Rakel Generation 2 35 799 ±0 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten 517 699 ±0 Summa 126 059 689 125 000 Centerpartiet föreslår ytterligare medel för civilt försvar genom förstärkning på anslag 2:4 Krisberedskap genom att ytterligare stärka satsningen på skyddsrum och skydd av civilbefolkningen med 50 miljoner kronor 2024 och därefter 100 miljoner årligen, samt genom att förstärka kommuners och regioners arbete med krisberedskap med ytterligare 50 miljoner under 2024, 2025 och 2026. För att kunna prioritera ytterligare resurser till förbandsverksamhet (1:1) minskas generella medel till FRA (1:8) som tillfördes under föregående budget. De satsningar som görs på verksamhet inom FRA:s verksamhetsområden i budgetpropositionen för 2024 instämmer Centerpartiet däremot med. Mikael Larsson (C) Niels Paarup-Petersen (C) Kerstin Lundgren (C) === HC023252: med anledning av prop. 2024/25:34 Totalförsvaret 2025–2030 === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hc023252 Motion till riksdagen 2024/25:3252 av Mikael Larsson och Kerstin Lundgren (båda C) med anledning av prop. 2024/25:34 Totalförsvaret 2025–2030 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behov av säkerhetspolitisk tydlighet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behov av tydligare styrning och inriktning för utvecklingen av det civila försvaret och tillkännager detta för regeringen. Säkerhetspolitik och internationella samarbeten Hur förhåller sig regeringen till utrikes- och säkerhetspolitik, egentligen? Det blir otydligt när regeringen inom loppet av några få månader lägger fram en skrivelse om den nationella säkerhetsstrategin, anger en utrikespolitisk deklaration och sedan lägger fram en proposition från Försvarsdepartementet med säkerhetspolitiskt innehåll som delvis skiljer sig åt och trycker på olika aspekter. Utrikes- och säkerhetspolitiken ter sig som splittrad och det finns ingen stringent linje för hur säkerhet, trygghet och välstånd skapas och beror utav varandra. Det ger en osäkerhet kring vad regeringen egentligen vill och hur försvarspolitiken nu förhåller sig till både utrikes- och säkerhetspolitiken i ett större perspektiv för global fred och frihet. Centerpartiet delar en del av de ingångar i säkerhetspolitiken som regeringen skriver om i totalförsvarspropositionen men ställer sig frågande till andra delar. Det stämmer att den regelbaserade världsordningen som överenskommits och bidragit till fred och väl ­ stånd sedan andra världskriget, nu utmanas och undergrävs. Vi ser att demokrati och frihet backar globalt, vilket bidrar till att både minska stabilitet och öka risken för kon ­ flikter. Utan fungerande demokrati med yttrandefrihet, fria val, rätten att organisera sig utan förföljelse eller repression, en fungerande rättsstat och mänskliga rättigheter så ökar risken för både interna och externa konflikter och krig. Det är oroande att allt fler autokratiska, repressiva och diktatoriska regeringar inte vill hålla sig till de interna ­ tionella spelregler som finns. När de internationella regelverken och ramverken undermineras, vilket påverkar global fred och säkerhet, är det viktigt att FN:s roll lyfts upp. Det görs inte, vilket väcker frågor kring synen på FN från regeringen och Sverigedemokraterna. FN har utmaningar och behöver reformeras för att fungera bättre, men Sverige får inte ge upp om FN. FN utgör alltjämt en grundpelare för den multilaterala och regelbaserade världsordningen. För att kunna hävda internationell rätt, vilken också utgör grunden även för Nato, så måste FN ha en central roll. Det hoppas vi att regeringen och dess samarbetsparti Sverigedemokraterna håller med om. Det är inte en slump att Nato ­ stadgans första mening hänvisar just till FN-stadgan. För övrigt menar vi att också en försvarsproposition behöver innehålla tydligare och mer omfattande skrivningar om vikten av förebyggande arbete för global fred och säkerhet; diplomati, bistånd och handel sammantaget. Även om det till del finns med så kan avsnitten tydligt utvecklas. Även om det är bra att resolution 1325 särskilt omnämns saknar vi resolution 1820 om barns rättigheter samt hur sexuellt våld ofta används som vapen i väpnad konflikt. Vi är kritiska till att regeringen så genomgående använder sig av begreppet ”väst”. Det är ett begrepp som delar upp världen på ett felaktigt sätt och är ett ryskt språkbruk som spelar Putin rakt i händerna och bekräftar hans världsbild när han pratar om att bygga allianser med ”det globala öst”. Sverige behöver ha ett bredare perspektiv på partnerskap med andra länder än ”väst”. För global diplomati, handel och bistånd är ”väst” inte tillräckligt. Hållbar utveckling för frihet, välstånd och demokrati globalt kräver samarbeten och partnerskap också utöver ”väst”-länder. Vi behöver kunna prata med och ha en relation också med länder som annars står oss långt ifrån värderings ­ mässigt och ekonomiskt, inte minst i kampen mot både Rysslands regelrättsvidriga anfallskrig men också mot Kinas globala maktambitioner. I dag ser vi att båda dessa länder bildar allianser i det globala syd, inte minst med länder som tidigare stått oss nära och som nu vänder oss ryggen. Vi får inte återigen hamna i fällan att prata öst och väst eller nord mot syd samtidigt som våra värderingsmotståndare bygger globala allianser. Världen ska inte delas upp i västliga, östliga, nordliga eller sydliga intresse- och värderingssfärer. Att ha globala partner är viktigt för vår säkerhet. Också försvars ­ politikens utformning behöver beaktas i den större säkerhetspolitiska och utrikes ­ politiska kontext av vad som skapar fred och säkerhet globalt och i vårt närområde: diplomati, handel och bistånd, inte minst, men också bidrag till internationella kris ­ hanteringsinsatser. Vi kan inte dra oss tillbaka från den globala scenen. Centerpartiet delar regeringens skrivningar när det kommer till det hot som kärnvapen utgör mot vår säkerhet, mot fred och frihet. Arbetet med kärnvapen ­ nedrustning måste fortsätta även om Sverige nu är med i Nato, och regeringen måste göra sitt yttersta för att upprätthålla och utveckla NPT, det globala kärnvapennedrust ­ ningsavtalet. Det är olyckligt att detta inte trycks på i totalförsvarspropositionen. Vidare står Centerpartiet bakom Natos kärnvapendoktrin på det sätt som också regeringen ger uttryck för men hade velat se att regeringen återupprepade att Sverige inte ska ha kärnvapen på svensk mark i fredstid. Det är fortsatt en viktig politisk signal och att det inte finns med kan väcka osäkerhet kring om regeringen fortsatt står bakom den inriktningen. Centerpartiet står likt regeringen redo att försvara Ukraina så länge det behövs, men utöver det också med vad som behövs. Vi beklagar att regeringens ambitioner inte är högre. Centerpartiet vill att Sverige skickar Jas till Ukraina och att beslut om detta fattas redan nu, naturligtvis i ett perspektiv av att en plan för utbildning, logistik och reserv ­ delsförsörjning också behöver följas av ett sådant beslut. Därtill behöver regeringen avsätta mer pengar till det samlade stödet till Ukraina. Det är förvisso bra att regeringen har lagt anslaget till Ukraina utanför den ordinarie statsbudgeten, något som Center ­ partiet länge har föreslagit. Däremot anser vi att regeringens konstruktion tycks innebära att det finns ett tak för det årliga stöd som Sverige kan ge. Centerpartiet har föreslagit att 1 procent av bnp årligen går till stödet till Ukraina. I övrigt hänvisas till Centerpartiets följdmotioner i utrikesutskottet rörande nationell säkerhetsstrategi och internationella samarbeten. Totalförsvar Centerpartiet står bakom de övergripande målen och inriktningen för totalförsvaret som anges i propositionen men vi vill se en brantare kurva för finansieringen. Viktiga steg tas för ökad krigsduglighet inom hela krigsorganisationen och för förmågeutveckling inom alla försvarsgrenar. Flera av de utmaningar som varit kända senaste år såväl som de utmaningar vi ser av Putins regelvidriga anfallskrig i Ukraina adresseras i proposi ­ tionen men den komplexa hotbild och säkerhetspolitiska utveckling som både Försvars ­ beredningen tidigare och nu regeringen ger uttryck för kräver en brantare trappa i finansieringen av totalförsvaret, vilket Centerpartiet också drev i Försvarsberedningen och själva har påbörjat i våra egna budgetmotioner. Även om nivån på finansieringen höjs rejält saknas inte heller hål att fylla också kommande år. 2025 vill Centerpartiet satsa 250 miljoner kronor mer än regeringen på militärt försvar, främst ytterligare ammunition av olika slag samt på personal, försvarets viktigaste resurs. För det civila försvaret vill Centerpartiet satsa 200 miljoner kronor mer än regeringen redan 2025: 50 miljoner kronor på kommunernas beredskap, 50 miljoner kronor på lokal robust energi ­ infrastruktur och 100 miljoner kronor på livsmedelsberedskap, inklusive lagerhållning av vikta varor och insatsvaror. Vi menar att det befolkningsnära – trygghet i kommunen där man bor, värme och mat – är viktigt att satsa ytterligare inom. En trygg, varm och mätt befolkning är mer motståndskraftig, vilket också bidrar till den grundläggande försvarsviljan. I Försvarsberedningen drev Centerpartiet att militärt försvar skulle få 3 procent av bnp senast 2030, och civilt försvar 100 miljarder kronor senast 2030. Vi hoppas att fler partier kan ansluta till vår linje framöver. I huvudsak går regeringen vidare med de inriktningar och förslag som Försvars ­ beredningen var överens om kring utvecklingen av det militära försvaret i sina rapporter. Och givet att budgeten inte ökar i den takt Centerpartiet drev på för i Försvarsberedningen, och att Försvarsmakten anger att rätt produktionsförutsättningar inte finns för att genomföra vissa verksamheter, så har vi viss förståelse för att vissa verksamheter skjuts på till framtiden i sin fulla ambitionsnivå. Nämnas kan Norrlands ­ infanteriregementet och att skala upp antalet värnpliktiga i den takt Försvarsberedningen ansåg behövdes. Centerpartiet kommer att följa utvecklingen inom dessa områden för att säkerställa att regeringen fortsatt kommer att genomföra dem. I sammanhanget vill vi också passa på att framföra att det är regeringen som styr och säkerställer att rätt produktionsförutsättningar finns eller skapas hos Försvarsmakten och övriga försvarsmyndigheter. När det gäller militärregionernas framtid är regeringen, menar vi, otydlig. Det gäller skrivningarna att flytta in produktionsansvaret för militärregionerna i armén. I avsnittet om hemvärnet skriver regeringen att man delar Försvarsberedningens bedömning om att militärregionernas produktionsansvar överförs till armén, och att detta stärker och för ­ tydligar hemvärnets roll, men i avsnittet om armén skriver regeringen att en samman ­ hållen krigsförbandsproduktion i markdomänen, där armén ges ett samlat produktions ­ ansvar, ska ses över, dvs. utredas av Försvarsmakten. Otydligheten menar vi består i att regeringen i ena stycket ger uttryck för att en överföring ska ske medan man i det andra stycket ger uttryck för att det ska utredas som en del i en större helhet av Försvars ­ makten själv. Centerpartiet står bakom en utredning av Försvarsmakten själv, och värnar att hemvärnets utbildningar runt om i landet inte ska påverkas negativt av de förändringar som föreslås. Det finns flera saker att välkomna i totalförsvarspropositionen inom civilt försvar; nämnas kan att regeringen föreslår föreskriftsrätt till civilområdesansvariga länsstyrelser och sektorsansvariga myndigheter. Det är bra och viktigt men rätten till det behöver finnas redan i fredstid i syfte att driva på utvecklingen av civilt försvar här och nu. Ur vårt sätt att se det behöver rätten också finnas för den fredstida krisberedskapen, för att få en helhet i civil beredskap som drar åt samma håll. Att regeringen nu ser över styr ­ ningen av de statliga bolagen för att se hur de kan beakta totalförsvarsperspektivet är också välkommet även om någon sluttidpunkt för det arbetet inte finns angiven, vilket skapar osäkerhet för hur mycket regeringen lyckas åstadkomma på området. Det är också positivt att regeringen säger sig vilja stärka och följa upp styrningen genom ordinarie processer; också här är det viktigt att detta gäller både den fredstida kris ­ beredskapen, som länge varit underreglerad (vilket påverkat förmågan negativt,) och det civila försvaret. Regeringen tar också vissa kliv framåt vad gäller försörjnings ­ beredskapen, vilket är välkommet. Dessvärre lämnar propositionen i övrigt mycket att önska vad gäller utvecklingen av det civila försvaret. Viljan, ambitionerna och tydligheten mellan skrivningarna avseende militärt försvar och civilt försvar är slående och propositionen är i mångt och mycket en blek kopia av innehållet i beredningens många rapporter. Vi hade förväntat oss en tydligare riktning och rejäl ambitionshöjning också i ord. Ambitionen är många gånger lägre och riktningen otydligare än Försvarsberedningens skrivningar och vilja. Total ­ försvarspropositionen är inom det civila försvaret tyvärr en försutten chans till handlingskraft och den styrning som vi vet att många aktörer söker från regeringen. Utredningsförslag som lämnats för länge sedan, ibland flera år, bereds i alltför många fall fortsatt i Regeringskansliet. Det skapar en oro för att det arbetet kommer att gå i stå, att processen stannat i gemensamberedningen mellan departementen. Om regeringen inte lyckats omsätta och bereda klart resultatet av utredningar med viktiga förslag som skulle stärka det civila försvaret och som redovisats för länge sedan till propositionen som ska ligga till grund för ett flerårigt försvarsbeslut, då finns helt klart en risk att man inte kommer att kunna komma vidare alls. Andra utredningar har regeringen satt leveransdatum på så nära inpå propositionens leverans att man inte hann få med dem i totalförsvarspropositionen. Vi har förståelse för att utvecklingen av civilt försvar kommer att ske över tid och att allt inte behöver finnas med i detta försvarsbeslut, men det innebär också allvarliga förseningar i viktiga frågor och stora kostnader som skjuts på framtiden. Ett tydligt exempel är den om kommu ­ nernas roll i det civila försvaret, en pusselbit så viktig för helheten att den inte går att blunda för och där den nya strukturen för civilt försvar som inrättades för ett par år sedan helt bortsåg från kommunerna, olyckligt nog. En utredning har nu tittat på det och lämnat ett stort antal förslag, vilket är bra och välkommet, och helt nödvändigt att komma vidare kring. Ska man komma vidare med de viktiga förslagen i den utred ­ ningen kommande 5 år kommer nya pengar att behövas för civilt försvar. Hittills har övriga partier i Försvarsberedningen inte visat sig vara villiga att avsätta mer pengar för det. Den som tror att Försvarsberedningen nu hittat en bra balans på nivån för hur mycket det civila försvaret kommer att kosta framöver tror fel; de faktiska kostnaderna är bara skjutna på framtiden. De 100 miljarder kronor som Centerpartiet drev i Försvars ­ beredningen är det mer realistiska att vänta sig. I några avseenden var Försvarsberedningen vag i sina formuleringar, i syfte att komma överens mellan alla riksdagens partier. Dessvärre tar regeringen inte nu på sig ledartröjan utan upprepar många gånger beredningens vaga formuleringar; ett sådant exempel är skrivningarna kring MSB:s ansvar för räddningstjänst och befolkningsskydd samt cybersäkerhet framåt. Regeringen missar inte bara chansen att ta på sig ledartröjan för att säga hur de vill se utvecklingen; man är också extremt otydlig kring när en eventuell utredning ska tillsättas och när den ska vara klar. Vi ser en risk att arbetet dras i långbänk. Regeringen har nu, utanför totalförsvarspropositionens skrivningar, presen ­ terat att MSB döps om till Myndigheten för civilt försvar. Det ger en riktning på hur man ser myndighetens uppdrag framåt även om svar fortsatt saknas kring eventuella andra utredningar och tidsförhållande kopplat till MSB. Tyvärr finns också exempel på områden där beredningen varit oerhört tydlig om både befintliga brister, behoven framåt och där beredningen presenterat tydliga förslag som är nödvändiga för att styrning och ledning inom det civila försvaret ska bli tydligare och mer ändamålsenlig. För att förmågan inom civilt försvar ska bli bättre, men som regeringen väljer att inte gå vidare med och där alternativet som presenteras är vagt. Försvarsberedningen har lämnat förslag på att det finns behov av att skapa en beredskapssektor för planering, ledning och samordning i det civila försvaret. Det avvisar regeringen och föreslår i stället en odefinierad ”funktion” för planering, ledning och samordning, efter att en utredning om att skapa en ”funktion” tillsatts. Hur, var och när denna funktion ska utredas eller förväntas vara klar lämnar regeringen dock därhän. Mandat sägs heller ingenting om. Att en funktion inte är tillräcklig är tydligt. Det är just mandatet av att vara sektorsansvarig myndighet för en beredskapssektor som är viktigt (bl.a. med den föreskriftsrätt som regeringen föreslår att sektorsansvariga myndigheter ska få). En odefinierad funktion löser inte problemet. Samordning är bra, men det löser inte problemet med bristande ledning inom civila försvaret. En tydligare ledningskedja behövs alltjämt. Centerpartiet vill fortsatt att det skapas en beredskapssektor för planering, ledning och samordning i det civila försvaret, och förslagsvis att den nya Myndigheten för civilt försvar blir sektorsansvarig myndighet för sektorn, med de mandat som kommer av det. Ett annat område där regeringen förvisso är tydlig, men beklagligt nog avviker från försvarsberedningens förslag, är när det kommer till att införa ett system med krigs ­ viktiga företag. Under många år, i flera av beredningens rapporter, har behovet av krigsviktiga företag lyfts. Det avvisar regeringen i propositionen. Det är förvisso tydligt men regeringen har, trots att tid har funnits, inget eget förslag på alternativ lösning. Man säger sig vilja börja skissa på en ersättningsmodell, men inte heller här har regeringen svar på när skissen ska påbörjas eller leverera ett svar. Det är anmärkningsvärt svagt av regeringen att flera år efter en utredning om näringslivet i civila försvaret, många skrivningar från Försvarsberedningen om behovet av krigsviktiga företag, när propositionen levereras som ska styra utvecklingen fram till 2030, inte har kommit längre än till att den vill skissa på en ersättningsmodell. Centerpartiet vill fortsatt se ett system för krigsviktiga företag. Vi vet att många aktörer förväntar sig tydliga besked från regeringen både i proposi ­ tionen men också i form av civila planeringsramar för det civila försvarets utveckling. Centerpartiet hade förväntat sig mer tydlighet från regeringen vad gäller utvecklingen i det civila försvaret och besked om civila planeringsramar för aktörerna i det civila försvaret att konkret förhålla sig till. Att man inte tar chansen att leverera det kommer, befarar vi, att påverka förmågan inom det civila försvaret. Det kommer påverka total ­ försvarets samlade krigsavhållande effekt, och det kommer att påverka det viktiga värdlandsstödet till Nato och samhällets stöd till Försvarsmakten i händelse av krig. Vi beklagar det. Mikael Larsson (C) Kerstin Lundgren (C)