Jämför sakliga förslag
A · Strängare straff för gromning
2023/24 · HB021405 · Katarina Tolgfors (M); Marie Nicholson (M)
Original hos RiksdagenB · Skärpt lagstiftning mot gromning och införande av bestämmelse om lockbete
2025/26 · HD021672 · Katarina Tolgfors (M); Marléne Lund Kopparklint (M); Camilla Brunsberg (M)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.015 · ämneslikhet 0.773. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
1 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga möjligheterna att ändra maxstraffet för gromningsbrott från två år till tio år och tillkännager detta för regeringen.
1 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att införa en särskild straffbestämmelse som kriminaliserar kontaktförsök i sexuellt syfte med någon som gärningspersonen tror är ett barn (decoy-situation) samt att skärpa straffskalan för gromning och höja straffskalan för våldtäkt mot barn, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Hela texten jämförs: A 674 ord · B 446 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2023/24:1405
av Katarina Tolgfors och Marie Nicholson (båda M)
Strängare straff för gromning
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga möjligheterna att ändra maxstraffet för gromningsbrott från två år till tio år och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Gromning är begreppet för när vuxna tar kontakt med barn i sexuella syften. Sedan den 1
juli 2009 är det straffbart. Lagen mot gromning drevs på av Moderatkvinnornas natio
nella styrelse som under flera år drev frågan. Brottet avser den som i syfte att begå ett sexualbrott mot ett barn under 15 år kommer överens med barnet om att träffas samt
där
efter gör något konkret för att främja att ett möte blir av. Kontakten kan tas via internet
eller på annat vis. Det kan också handla om övergrepp som sker online. Sexualbrott mot barn som därefter utförs är straffbara sedan tidigare. Den lag som infördes 2009 syftar till att straffa beteendet att ta kontakt med barn för sexuella syften. Lagen återfinns i 6
kap. 10
a
§brottsbalken: Den som, i syfte att mot ett barn under femton år begå en gärning för vilken straff föreskrivs i 4, 5, 6, 8 eller 10
§, träffar en överenskommelse med barnet om ett sammanträffande samt därefter vidtar någon åtgärd som är ägnad att främja att ett sådant sammanträffande kommer till stånd, döms för kontakt med barn i sexuellt syfte till böter eller fängelse i högst ett år (SFS 2009:343).
I mars 2013 tog en 13-årig flicka från Kumla sitt liv genom att ställa sig framför ett tåg. Flickan hade blivit nätmobbad men också blivit utsatt för gromning av en 44-årig man som under ett falskt alias utgav sig för att vara 15 år. Det visade sig senare att mannen begått brott mot ett 20-tal flickor. Sedan dess har många fler barn, flickor och pojkar, blivit utsatta för gromning, många gånger med konsekvenser som följer dem resten av livet. De som begår den här typen av brott utger sig ofta för att vara någon de inte är, ofta en ung kille eller tjej. Förövarna finns där barn är och internet, chattrum och appar har gjort det enklare för förövarna att ta kontakt med barn och att ”groma” dem. För det är ofta en längre process där förövarna bygger en relation till sina brottsoffer för att vinna deras förtroende. Det är många gånger väldigt utstuderat och går ut på att in
volvera barnen i själva brottet så att de ska känna sig medskyldiga och ta på sig skulden. Inte sällan handlar det om att få barn att klä av sig framför en webkamera, begå sexuella
handlingar mot sig själva och skicka bilder till förövaren. Det kan börja med en oskyldig
bild, men sedan trappar ofta förövaren upp sina krav och önskemål. En del i metoden från förövarens sida är vanligtvis inslag av utpressning och hot, mot barnet, familj, kompisar osv., eller hot om att sprida bilderna.
Det finns flera kända fall där vi kan läsa att det kan handla om väldigt grova över
grepp på barn, från väldigt låg ålder och upp i tonåren. I vissa fall lyckas förövaren stämma ett fysiskt möte med barnet, vilket många gånger är förövarens målsättning. Mörkertalet för nätrelaterade, sexuella övergrepp på barn är enligt polisen stort och det är sällan som fall av gromning leder till fällande dom beroende på att bevisningen förstörs och brottsoffren många gånger är väldigt unga/barn. I de fall då vi ser fällande domar är straffen ofta väldigt låga i förhållande till brottets allvar och skada. Gärnings
personen är snabbt ute i det fria igen och kan fortsätta att begå brott mot andra barn. Lagen har bara uppdaterats en gång sedan 2009 på förslag av en statlig utredning. Sedan 2018 kan den som gör sig skyldig till gromning dömas till böter eller fängelse i högst två
år. Det är ett alldeles för lågt maxstraff i förhållande till det lidande och de konsekvenser
som brotten kan medföra för brottsoffret.
Katarina Tolgfors (M)
Marie Nicholson (M)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:1672
av Katarina Tolgfors m.fl. (M)
Skärpt lagstiftning mot gromning och införande av bestämmelse om lockbete
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att införa en särskild straffbestämmelse som kriminaliserar kontaktförsök i sexuellt syfte med någon som gärningspersonen tror är ett barn (decoy-situation) samt att skärpa straffskalan för gromning och höja straffskalan för våldtäkt mot barn, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Motivering
Sverige har idag en lag mot att ta kontakt med barn i sexuellt syfte, s.k. grooming (6
kap. 10
a
§ brottsbalken). Lagen kräver dock att gärningspersonen har kontaktat ett faktiskt barn under femton år och straffskalan är väldigt låg i förhållande till brottets allvar och det lidande och trauma det innebär för barnet. Om den vuxne i själva verket skriver till en vuxen som utger sig för att vara ett barn, en så kallad decoy, är gärningen i regel inte straffbar alls. Detta innebär att personer som tydligt har haft uppsåt att begå sexuella övergrepp mot barn i praktiken kan gå fria med hög risk att utsätta andra barn för övergrepp.
Internationella förebilder finns där lagstiftningen kommit längre. Till exempel i Storbritannien är det sedan länge straffbart att arrangera möte med någon som gärnings
mannen tror är under 16 år, även om det är en vuxen decoy. Brittiska domstolar har slagit fast att sådan bevisning är giltig.
I USA finns motsvarande regler i 18 U.S.C. §
2422(b), där det räcker att gärnings
mannen tror att mottagaren är ett barn och tar konkreta steg för att främja ett sexuellt möte. Undercover-operationer används rutinmässigt och leder till långa fängelsestraff.
Med anledning av brottsutvecklingen vad gäller grooming finns ett behov av att modernisera det svenska regelverket för att ge polisen möjlighet att ingripa redan innan ett faktiskt barn hunnit utsättas och därmed förebygga att brott begås. Att kriminalisera decoy-situationer innebär att samhället markerar att det är gärningsmannens uppsåt och handlingar som ska vara avgörande – inte om mottagaren råkar vara ett verkligt barn.
Minimistraffet för grooming bör höjas till fyra års fängelse för att tydliggöra brottets allvar och säkerställa att påföljden alltid blir frihetsberövande. Vid upprepade eller systematiska gärningar bör straffet kunna skärpas till livstid. För våldtäkt mot barn bör straffskalan motsvara brottets särskilda allvar, med lägst fyra år och högst livstid.
Genom att införa en särskild decoy-bestämmelse och skärpa straffen för grooming och våldtäkt mot barn kan Sverige stärka skyddet för barn, ge polisen effektivare verktyg och sända en tydlig signal till förövarna: samhället accepterar inte någon form av sexuellt utnyttjande av barn – inte i teori och inte i praktik.
Katarina Tolgfors (M)
Marléne Lund Kopparklint (M)
Camilla Brunsberg (M)