Jämför sakliga förslag
A · Utgiftsområde 22 Kommunikationer
2022/23 · HA022195 · Ulrika Heie (C); Anders Ådahl (C); Daniel Bäckström (C)
Original hos RiksdagenB · med anledning av prop. 2024/25:28 Vägen till en pålitlig transportinfrastruktur – för att hela Sverige ska fungera
2024/25 · HC023239 · Ulrika Heie (C); Daniel Bäckström (C); Anders Karlsson (C)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.003 · ämneslikhet 0.816. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 13 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
1 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 22 Kommunikationer enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
13 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med en ökad ram till vidmakthållande av statliga järnvägar inklusive reinvesteringar på en nivå för att kunna återta hela det eftersatta underhållet på järnväg och tillkännager detta för regeringen.
B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den ekonomiska ramen för planperioden bör utökas i syfte att inrymma ökade resurser för att återta underhållet av järnväg och tillkännager detta för regeringen.
B3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att offentligfinansiellt utrymme som frigörs i samband med att finanspolitiken styrs efter ett balansmål bör öronmärkas till underhåll och investeringar i infrastruktur och tillkännager detta för regeringen.
B4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för genomförande och alternativ finansiering av åtgärder för en direkt järnvägsförbindelse mellan Stockholm och Oslo och tillkännager detta för regeringen.
B5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att länsplanernas andel av budget bör räknas upp med minst ett liknande procenttal som det som gäller för hela ramen för infrastrukturpropositionen och tillkännager detta för regeringen.
B6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en partiöverskridande infrastrukturberedning och tillkännager detta för regeringen.
B7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning av den svenska beredskapen utifrån ett infrastrukturperspektiv för att klara av den militära och civila rörligheten och tillkännager detta för regeringen.
B8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur ny teknik skulle kunna bidra i arbetet med att beta av underhållsskulden på järnvägen och tillkännager detta för regeringen.
B9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell strategi för elektrifiering av de tunga godstransporterna och tillkännager detta för regeringen.
B10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram strukturer och beslutsprocesser för att snabbare få till stånd lösningar för alternativ finansiering av infrastrukturprojekt och tillkännager detta för regeringen.
B11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det behövs starkare incitament för en omställning av alla transporter för att nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta till 2030 och tillkännager detta för regeringen.
B12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att se it som det femte transportslaget jämte väg, järnväg samt sjö- och luftfart och tillkännager detta för regeringen.
B13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inom ramen för Trafikverkets resurser säkerställa att de enskilda vägarnas 43 000 km ska ha en bra standard, rätt sträckning och god bärighet och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 2928 ord · B 3980 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:2195
av Ulrika Heie m.fl. (C)
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 22 Kommunikationer enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Motivering
En väl fungerande transport- och it-infrastruktur är en förutsättning för att det ska gå att bo, leva och arbeta i hela landet. Att näringslivets godstransporter fungerar är likaledes viktigt för att möjliggöra företagsamhet och arbete i hela landet. Teknikutveckling, effektivisering, digitalisering, regelförenklingar och en omställning till elektrifierade transporter och en ökad andel förnybara drivmedel bidrar till att fortsatt goda kommunikationer i hela landet kan ske utan att miljö och klimatpåverkan ökar.
Centerpartiet är pådrivande för att Sverige ska nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta och utsläppsminskningar på 70 procent till 2030 från våra inrikes transporter. I det arbetet har de statliga infrastrukturinvesteringarna en viktig roll att spela. Centerpartiet prioriterar att öka underhållet och utbyggnaden av järnvägen. Vi vill satsa på alternativa finansieringslösningar, göra satsningar på elektrifiering, förnybar energi, bibehållen reduktionsplikt och mer kollektivtrafik samt ytterligare investeringar i it- och bredbandsutbyggnad samt förbättrad mobiltäckning. Det är de fem transport
slagen tillsammans som skapar förutsättningar för transporteffektivitet och en smart omställning till klimatnytta.
Eftersom Centerpartiet värnar hela landets utveckling är det också av största vikt att de resurser som satsas på infrastruktur fördelas över hela landet.
Vi behöver förstärka möjligheterna att driva företag och bo utanför storstäderna. För det behövs en fossiloberoende fordonsflotta och investeringar i bättre vägar och järn
vägar, bättre kollektivtrafik i form av exempelvis buss, tåg och taxi i hela landet, utan att straffbeskatta de som har långa avstånd. Även bredbandsfunktionaliteten och tillgången till mobiltäckning är central.
Ökad mobilitet med minskad klimatpåverkan
Sveriges mål är att utsläppen från transportsektorn till år 2030 ska minska med 70 procent. Det är ett ambitiöst mål som innebär en enorm möjlighet att ta ledningen i den globala omställningen när smarta lösningar skapas av innovatörer med teknikskiften till det förnybara och ökad energi- och resurseffektivitet. Centerpartiet vill skärpa såväl den nationella politiken som EU-lagstiftningen på området.
Förbättrad framkomlighet för cyklister
Cykeln tar mindre plats än bilen och genererar inga utsläpp, samtidigt som cykling är bra för folkhälsan. Därför vill Centerpartiet öka framkomligheten med cykel genom att bygga fler lokala och regionala cykelbanor och så kallade cykelmotorvägar samt minska barriäreffekter från korsande spår och vägar. Det ska vara enkelt och tryggt att cykla såväl i stad som på landsbygden.
Ett jämställt transportsystem
Centerpartiet anser att vårt transportsystem ska vara likvärdigt i förhållande till kvinnors respektive mäns olika behov. Transporter är grundläggande för vår vardag och jäm
ställda transporter handlar om att ge kvinnor och män lika förutsättningar till exempel
vis arbetspendling, utbildningspendling och förskolehämtning. Centerpartiet vill även se en bättre jämlikhet inom transportpolitiken avseende funktionsnedsättningar.
Flyget är viktigt för tillgängligheten i vårt land
Sveriges stora avstånd – samt att vi ligger långt norrut – gör att vi är helt beroende av ett fungerande flyg och möjlighet för människor, näringslivet och myndigheter att lätt kunna ta sig till andra destinationer inom landet, och vidare ut i världen.
För Centerpartiet är det viktigt att också flyget blir en del av klimatomställningen. Det kräver insatser inom forskning och utveckling för att öka andelen förnybart bränsle. Centerpartiet vill också underlätta introduktionen av elflyg i Sverige. Miljö- och klimat
påverkan från flyget måste minska för att bidra till Sveriges nationella klimatmål och internationella åtaganden utan att riskera tillgänglighetsmålet. En snabb teknik
utveckling sker just nu inom luftfarten, bland annat med fokus på el- och hybridflyg. Denna utveckling måste värnas och stödjas.
Effektivare planering av vägar och järnvägar är nödvändigt
Regelverket för strategisk och ekonomisk planering av vägar och järnvägar är komplext och svåröverskådligt, delvis på grund av att det tillkommit vid olika tider och tillämpats med olika syften. Detta gör det svårt att göra en realistisk planering som tar hänsyn till flera olika mål, som exempelvis fastslagna miljö- och klimatmål och krav på kostnads
effektivitet. Planeringen av vägar och järnvägar behöver bli effektivare och mer transparent.
Effektivare regelsystem för vägföreningar
En väl fungerande infrastruktur är en grundläggande förutsättning för en levande landsbygd. De samfällt enskilda vägarna är en viktig del i detta, och inte minst den förvaltning som sker genom samfällighetsföreningar och vägföreningar. Denna förvaltningsform är den till vägsträckan största i landet näst det rena skogsvägnätet. Mer än en miljon människor startar sin dag med en resa på en vägsamfällighet. Riksförbundet Enskilda Vägar (REV) har därför föreslagit regeringen att utreda förenklade och rättssäkra regler för ändring av inaktuella andelstal efter förebild från Finland. Centerpartiet driver också på för ökade underhållsresurser till denna typ av vägar.
Utveckla svensk sjöfart
Sverige har lång kust, stor hamnkapacitet med mer än 52 hamnar och utmärkta inre vattenvägar. Det gör att vi har goda möjligheter att utveckla sjöfarten ännu mer. Skandinavien och Sverige kan till viss del betraktas som en ö. Det gör sjöfartsnäringen av central betydelse för vårt välstånd och vår handel. Den är en relativt miljövänlig transportform, med en stor potential att ytterligare minska sin miljöpåverkan. Svensk sjöfartstradition är förknippad med hög sjösäkerhet. Genom en stark svenskflaggad handelsflotta kan Sverige påverka utformningen av de internationella reglerna för sjöfarten.
Internationellt klimatarbete för flyg och sjöfart
Vi behöver finna system för att göra flyg, sjöfart och tåg mer miljövänligt. Flyget knyter ihop orter och länder och är en förutsättning för företagande och boende i hela landet. Flyget står för en mindre del av Sveriges utsläpp av växthusgaser och flygplanen blir allt mer energieffektiva. En liknande utveckling ser vi inom sjöfarten, med allt mer bränslesnåla fartyg och bättre bränslen. Vi anser att både flyget och sjöfarten ska bära sina miljökostnader och på så sätt stimuleras till energieffektivisering och framställning av förnybara bränslen. Det är av största vikt att nationella och internationella regelverk samverkar i denna omställning.
Nya stambanor i Sverige
Idag råder kapacitetsbrist på det svenska stambanesystemet och därför finns behov av nya stamlinjer som väl integreras med befintlig infrastruktur. Trängseln omöjliggör att i någon större utsträckning lyfta över långväga godstransporter på järnväg. En väl utbyggd infrastruktur knyter ihop Sverige och skapar förutsättningar för fler jobb och företag i hela landet. Det leder också till att möjligheten att ta en anställning längre från bostaden ökar, vilket möjliggör för fler hållbara transporter, minskad klimatpåverkan och att nya jobb och bostäder kan växa fram. Snabbare tåg skapar dessutom möjlighet till enklare och effektivare pendling. Det handlar om modern och grön infrastruktur som knyter samman Sverige och som Centerpartiet därför har en positiv inställning till.
Ett samlat grepp för posten inom ramen för Postfinansieringsutredningen
Sedan hösten år 2020 har det skett en rad förändringar i det svenska postväsendet. Ett exempel är att Postnord inledde varannandagsutdelning i Skåne hösten år 2020 och kommer att rulla ut denna distributionsmodell över hela landet de kommande åren. Centerpartiet vill se en samlad hantering av hur posten och Postnord ska utvecklas framöver. Nu har regeringen tillsatt en utredning, Postfinansieringsutredningen (dir. 2020:101), som ska jobba fram till våren 2023. Centerpartiet anser denna utredning bör få arbeta i lugn och ro, i syfte att undvika att privatpersoner och företagare oroas över om deras brev och paket kommer fram i tid när verksamheten reformeras på flera fronter.
Se över regler och lagar för A-traktorer
Den 15 juli år 2020 förenklades de tekniska kraven vid ombyggnation av en bil till A
‑
traktor. Förändringen genomfördes för att det skulle vara möjligt att också bygga om automatväxlade bilar till A
‑
traktorer. Efter förändringen har antalet A
‑
traktorer ökat kraftigt. Enligt vägtrafikregistret har cirka 7
800 A
‑
traktorer registreringsbesiktats efter den 15 juli 2020 och totalt finns i dag mer än 36
000 A
‑
traktorer i landet. Tyvärr är regelefterlevnaden på sina håll bristfällig. Detta kommer sig sannolikt av att regelverken är krångliga och att hastighetsgränsen på 30
km/h upplevs som obegriplig, när en EU-mopedbil får gå i 45
km/h. Att se över, förenkla och anpassa regelverket för fordon för ungdomar och göra regelverken för A
‑
traktor och EU-moped mer enhetliga är angeläget.
Inför en enklare förvaltning för enskilda vägar
Av det svenska vägnätet består 43
000 mil av enskilda vägar, medan endast ca
10
000 mil är statliga och 4
100 mil kommunala. Ansvariga för de enskilda vägarna är väghållarna, exempelvis enskilda markägare, vägföreningar eller samfällighets
föreningar. Av dessa får 7
700 mil statsbidrag som ska bidra till att vägarna är allmänt tillgängliga, tillgodoser behoven och håller hög transportkvalitet. Riksdagen beslutade den 7 maj 2019 att tillkännage regeringen att snarast utreda frågan om en enklare förvaltning för landets samfälligheter. Beslutet – följt av en regelförenkling – kan innebära att landets tusentals samfälligheter, vägsamfälligheter med flera, själva ges mandat att besluta om förändrade andelstal med mera.
Bredband skapar förutsättningar för tillväxt och trygghet
Globalisering och digitalisering för människor närmare varandra och den digitala infrastrukturen är nödvändig för att det ska gå att arbeta och bo i hela landet. För Centerpartiet är it ”det femte transportslaget”, som vid sidan av väg, järnväg, sjöfart och flyg möjliggör liv, arbete och boende i hela landet. Tack vare teknikutvecklingen ökar användningsområden för telefoner och surfplattor. Ökad täckning och allt högre överföringshastighet efterfrågas för att möjliggöra att de internetbaserade tjänsterna ska kunna användas överallt. Framförallt i glesbefolkade områden kan trådlös infrastruktur bli ett mer ekonomiskt sätt att nå ut till alla bostäder och verksamhetsställen i avvaktan på att fast fiber byggs ut. En väl utbyggd infrastruktur för mobiltelefoni- och bredbands
tjänster är en förutsättning för fortsatta möjligheter för människor att bo kvar, driva företag, delta i undervisning och utöva kultur och sociala kontakter också på lands
bygden.
Öppna data
Det offentligas data ska som utgångspunkt vara öppna. Samtliga myndigheter ska arbeta konsekvent med publicering av öppna data. Så skapar vi fler jobb och en samhällsvinst i miljardklassen enligt flera rapporter och erfarenheter från andra länder. Myndigheten för digital förvaltning (Digg) bör ges i uppdrag att förbereda statliga myndigheter för publicering av öppna data inför genomförandet av öppna data-lagen.
Liksom offentliga data bör ha öppenhet som grund, bör även den kod som betalas av det offentliga bli öppen källkod. Så kan vi minska risken för beroende av andra länder och minska kostnaden för utveckling när myndigheter kan använda samma kod. Diggs och Arbetsförmedlingens rekommendationer på området bör följas av fler myndigheter.
Inkludera laddningsstolpar längs kusten för elbåtar i Trafikverkets uppdrag
För att nå fossilfrihet år 2045 behöver vi ställa om samtliga våra aktiviteter till hållbara alternativ. Detta inkluderar omställningen av våra fritidsbåtar, vars utsläpp nyligen kartlagts av Transportstyrelsen. Under 2020 beslutade regeringen om en förordning som ger Trafikverket i uppdrag att utdela statligt stöd för utbyggnad av publika laddstationer för snabbladdning av elfordon i anslutning till större vägar. Centerpartiet vill nu bredda detta uppdrag för att inkludera utbetalning av statligt stöd för laddningsstolpar längs kuststräckor, för att påskynda omställningen från motorbåtar till elbåtar. De miljö
kvalitetsmål som skulle påverkas positivt med denna satsning är Hav i balans samt levande kust och skärgård, Levande sjöar och vattendrag, Giftfri miljö, Ingen över
gödning, Bara naturlig försurning, Frisk luft och Begränsad klimatpåverkan.
Mobiltäckning på tåg behöver bli bättre
Idag har bara 50–60
% av de trafikerade järnvägssträckorna god mobiluppkoppling, enligt Post- och telestyrelsen (PTS). Resenärer får därmed svårt att utnyttja restiden till jobb eller nöjen. Resultatet blir att många väljer bort tågen till förmån för flyg eller bil. Centerpartiet vill se flera åtgärder för ökad mobiltäckning i hela landet, för klimatets, jobbens och hela Sveriges bästa. Idag finns redan ett mobiltelesystem på plats längs järnvägen, som används för att lokförarna ska kunna kommunicera med trafikledningen. Centerpartiet föreslår att Trafikverket låter mobiloperatörerna använda den digitala infrastruktur som redan finns på plats. På så sätt skulle mobiltäckningen kunna för
stärkas kraftigt. Infrastrukturen finns redan på plats, men regeringen behöver ge Trafikverket i uppdrag att tillsammans med mobiloperatörerna öppna upp systemen.
Centerpartiet vill att det ska bli mer attraktivt att ta tåget. Alla ska kunna vara en del av klimatomställningen genom smarta val i vardagen. Bättre mobiltäckning på tågen är också en fråga om att kunna bo, leva och driva företag i hela landet.
3 kronor lägre pris vid pump
Det är anmärkningsvärt hur tre av fyra partier i regeringsunderlaget inför valet lovade 5, 9 respektive 10 kronor lägre pris vid pump, för att i budgetpropositionen föreslå en sänkning av skatten med 80 öre. Jämfört med nivån hösten 2022 innebär denna sänkning cirka 40 öre lägre pris vid pump, bland annat eftersom regeringen väljer att behålla den så kallade överindexeringen av bränsleskatterna.
Centerpartiet anser att det är prioriterat att till del kompensera vissa hushåll för de ökade kostnaderna för drivmedel. Kostnadsökningarna är delvis en effekt av Rysslands krig mot Ukraina. Kostnaderna för kriget, inklusive de självpåtagna och rimliga kostnader som Sverige, EU och stora delar av världen tagit på sig till följd av sanktioner mot Ryssland, måste fördelas rättvist. En rättvis fördelning av kostnaderna skapar också möjlighet till ett uthålligt och brett stöd för Ukraina.
För Centerpartiet är det naturligt att det primärt är hushåll på landsbygden som är beroende av bilen, i bemärkelse att de saknar rimliga alternativ, som i första hand bör kompenseras. Det är därför olyckligt att regeringen väljer att föreslå en bred sänkning av skatten på bensin och diesel för alla, inklusive boende i våra storstäder.
I kombination med regeringens förslag om att avskaffa klimatbonusen för bilar med låga utsläpp och öka den fossila inblandningen i reguljär bensin och diesel innebär också regeringens förslag till skattesänkning att det är rimligt att tro att utsläppen från den svenska transportsektorn kommer att öka. Det är också anmärkningsvärt att reger
ingen föreslår att klimatbonusen avskaffas, men väljer att behålla de förhöjda fordons
skattenivåer som motiverats av att de ska finansiera samma bonus.
Centerpartiet föreslår i stället ett mycket mer kraftfullt, men fokuserat, stöd för att möta de höga pumppriserna. Vi vill ge bilägare på landsbygden en nedsättning mot
svarande tre kronor, för en körsträcka upp till 2
000 mil. För en person som nyttjar denna nedsättning maximalt innebär detta 3
600 kronor per år i lägre kostnader. För en person som kör 2
000 mil om året, och har en bil som förbrukar 0,6 liter diesel per mil, innebär regeringens förslag en minskad kostnad för bränsle om 1
200 kronor. Centerpartiets förslag är alltså tre gånger kraftigare för denna person.
Centerpartiets överväganden
Tabell 1 Anslagsförslag
2023
för utgiftsområde
22
Kommunikationer
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Utveckling av statens transportinfrastruktur
34
468
391
−1
000
000
1:2
Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur
30
950
890
200
000
1:3
Trafikverket
1
455
481
−3
863
1:4
Ersättning för sjöräddning och fritidsbåtsändamål
533
308
−300
000
1:5
Ersättning för viss kanal- och slussinfrastruktur
62
284
±0
1:6
Ersättning avseende icke statliga flygplatser
151
013
±0
1:7
Trafikavtal
1
098
000
±0
1:8
Viss internationell verksamhet
30
557
±0
1:9
Statens väg- och transportforskningsinstitut
83
179
−343
1:10
Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk
550
000
±0
1:11
Trängselskatt i Stockholm
1
648
987
±0
1:12
Transportstyrelsen
2
407
440
−21
953
1:13
Trafikanalys
70
527
−245
1:14
Trängselskatt i Göteborg
920
705
±0
1:15
Sjöfartsstöd
1
600
000
±0
1:16
Internationell tågtrafik
95
000
±0
1:17
Infrastruktur för flygtrafiktjänst
351
000
±0
1:18
Lån till körkort
151
466
±0
1:19
Obemannad luftfart
30
000
±0
2:1
Post- och telestyrelsen
119
862
−24
205
2:2
Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning
131
278
±0
2:3
Grundläggande betaltjänster
25
037
±0
2:4
Informationsteknik och telekommunikation
90
844
±0
2:5
Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation
1
549
014
200
000
2:6
Myndigheten för digital förvaltning
162
410
−614
2:7
Digital förvaltning
215
744
±0
99:1
Nedsättning av bränslepriser på landsbygden
±0
6
300
000
Summa
78
952
417
5
348
777
För att finansiera förslag för ökat underhåll av vägar på landsbygden och en ökad utbyggnad av bredband i hela landet föreslås anslag 1:1 minska med 1
000 miljoner kronor år 2023.
För att permanent förstärka vägunderhållet, inte minst av vägar på landsbygden, föreslår Centerpartiet att anslag 1:2 förstärks med 200 miljoner kronor år 2023. Av samma anledning beräknas anslaget öka med 200 miljoner kronor per år från och med år 2024.
För att finansiera andra prioriterade reformer föreslås anslag 1:4 minska med 300 miljoner kronor. Av samma anledning beräknas anslaget minska med 300 miljoner kronor år 2024.
Centerpartiet avvisar regeringens förslag om att avveckla klimatbonusen, varför anslag 1:12 föreslås minska med 15 miljoner kronor år 2023.
Anslag 2:1 föreslås minska med 24 miljoner kronor år 2023 till följd av att reger
ingens föreslagna förstärkning på motsvarande belopp avvisas. Av samma anledning beräknas anslaget minska med 24 miljoner kronor per år 2024–2025.
Ökad tillgång till snabbt bredband och bättre mobiltäckning är avgörande för att det ska gå att bo, arbeta och driva företag på landsbygden. För att ytterligare förbättra denna typ av infrastruktur föreslås anslag 2:5 öka med 200 miljoner kronor år 2023. Av samma anledning beräknas anslaget öka med 200 miljoner kronor per år från och med år 2024.
För att finansiera Centerpartiets förslag om att sänka skatten vid pump med tre kronor föreslås att ett nytt anslag, 99:1 Nedsättning av bränslepriser på landsbygden, skapas. Anslaget bör få användas för att finansiera ett stödsystem där bilägare på landsbygden ges en rabatt på drivmedel. Vidare föreslås att anslaget tilldelas 6
300 miljoner kronor år 2023. Av samma anledning beräknas anslaget uppgå till 6
300 miljoner kronor per år 2024–2025.
Därutöver föreslår Centerpartiet en sänkning av pris- och löneomräkningen, vilket påverkar de anslag som räknas upp med denna. Anslag 1:1 och 1:2 undantas dock från detta förslag.
Ulrika Heie (C)
Anders Ådahl (C)
Daniel Bäckström (C)
Motion B
Motion till riksdagen
2024/25:3239
av Ulrika Heie m.fl. (C)
med anledning av prop. 2024/25:28 Vägen till en pålitlig transportinfrastruktur – för att hela Sverige ska fungera
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med en ökad ram till vidmakthållande av statliga järnvägar inklusive reinvesteringar på en nivå för att kunna återta hela det eftersatta underhållet på järnväg och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den ekonomiska ramen för planperioden bör utökas i syfte att inrymma ökade resurser för att återta underhållet av järnväg och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att offentligfinansiellt utrymme som frigörs i samband med att finanspolitiken styrs efter ett balansmål bör öronmärkas till underhåll och investeringar i infrastruktur och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för genomförande och alternativ finansiering av åtgärder för en direkt järnvägsförbindelse mellan Stockholm och Oslo och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att länsplanernas andel av budget bör räknas upp med minst ett liknande procenttal som det som gäller för hela ramen för infrastrukturpropositionen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en partiöverskridande infrastrukturberedning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning av den svenska beredskapen utifrån ett infrastrukturperspektiv för att klara av den militära och civila rörligheten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur ny teknik skulle kunna bidra i arbetet med att beta av underhållsskulden på järnvägen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell strategi för elektrifiering av de tunga godstransporterna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram strukturer och beslutsprocesser för att snabbare få till stånd lösningar för alternativ finansiering av infrastrukturprojekt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det behövs starkare incitament för en omställning av alla transporter för att nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta till 2030 och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att se it som det femte transportslaget jämte väg, järnväg samt sjö- och luftfart och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inom ramen för Trafikverkets resurser säkerställa att de enskilda vägarnas 43
000
km ska ha en bra standard, rätt sträckning och god bärighet och tillkännager detta för regeringen.
1
Inledning
Centerpartiet välkomnar regeringens förslag till infrastrukturproposition och ser många delar av propositionen som är positiva för rörligheten och mobiliteten i landet. Reger
ingen själv menar att den med sin proposition och ekonomiska ram kommer att kunna beta av hela underhållsskulden på väg under perioden, vilket är en inriktning som vi själva föreslagit och som vi är mycket positiva till. Tyvärr sker detta på järnvägens bekostnad, och propositionen lär få stora konsekvenser för järnvägens utveckling då visioner för satsningar och underhåll båda saknas. Detta motsätter vi oss. Järnvägen fyller en viktig funktion i framtidens infrastruktur för resenärer men även för företag och tillväxt.
2
Förslag till ekonomiska ramar
Den ekonomiska ramen för perioden 2026–2037 uppgår till 1
171 miljarder kronor, vilket är en ökning med drygt 20 procent i fasta priser och den högsta av de nivåer som Trafikverket tagit fram i sitt inriktningsunderlag. 1
171 miljarder kronor är den högsta ekonomiska ram för infrastruktur som någonsin lagts i en proposition, men för att sätta det i perspektiv har varje propositions ekonomiska ramar ökat rejält för kommande period sedan nuvarande planeringsprocess infördes, dels på grund av ökade behov men också med anledning av inflationstakten. I ett längre perspektiv ligger svenska investeringar i transportinfrastrukturen fortsatt på en låg nivå, drygt 1
procent av BNP, jämfört med under de två tre decennierna t.o.m. 1970-talet, då nivån var på drygt 2
procent av BNP per år.
2.1
Vidmakthållande av väg och järnväg
En stor del av de ekonomiska ramarna i propositionen går till drift och underhåll av väg och järnväg, närmare bestämt 354 miljarder till drift och underhåll av statliga och enskilda vägar och 210 miljarder till drift och underhåll av statliga järnvägar. Detta är en procentuell höjning med 48 procent till vidmakthållande av väg och 5
procent till vidmakthållande av järnväg. Räknat med vissa justeringar av Trafikverkets redovisning av utgifter menar regeringen att de totala medlen till vidmakthållande är något större än så. Regeringen argumenterar att det som propositionen föreslår är den maximala nivån av budget som ansvarig myndighet Trafikverket skulle klara av för att mäkta med underhållet under kommande planperiod. Enligt propositionen skulle tillskottet till vidmakthållande för väg kunna beta av hela underhållsskulden på våra vägar men endast en del av underhållet på järnväg. Enligt uppgifter på Trafikverket räcker de 210 miljarderna endast till 10–15 procent av det eftersatta underhållet, och eftersom även nya satsningar tillkommer kommer behovet för underhåll med det också att öka.
Centerpartiet är mycket kritiskt till den skeva fördelningen av underhållet. Vi tycker att det är bra att ordentligt med resurser skjuts till för underhåll av vägar och ser med tillförsikt på det bidrag till enskilda vägar som nämns i budgeten. Fler än en miljon människor börjar sin dag vid enskilda vägar och är beroende av dessa för att ta sig till jobb, skola eller fritidsaktiviteter. Centerpartiet har sedan länge arbetat för att stödet till de enskilda vägarna ska höjas, och reformer behövs för att förenkla vägföreningarnas arbete.
Däremot är vi mycket oroliga över det svaga tillskottet för underhåll av järnväg, speciellt med tanke på den prognos som Trafikverket gör – att tåg är det färdmedel som ökar mest procentuellt under kommande år. I fråga om den årliga utvecklingen för resande med olika färdmedel beräknas personbil ha en årlig utveckling på 0,9 procent jämfört med 1,5 procent för tåg i Trafikverkets egna beräkningar. Vi vet också sedan tidigare prognoser att tågen ofta underskattas och ökar mer än väntat, vilket gör den hårda prioriteringen av väg och bilar oförståelig. Ur ett klimatperspektiv och för att nå klimatmålet om att minska utsläppen från transportsystemet med 70 procent till 2030 bör det vara av stor prioritet att färdmedel som används har så låga utsläpp som möjligt, och därför spelar tågen en särskilt viktig roll. Däremot har regeringen gång på gång visat att tågtrafiken prioriteras ned, vilket får stora konsekvenser. Redan i dag har svenska tåg en dålig punktlighet och enligt statistik från 2023 var det ett bottenår för punktligheten, det sämsta året sedan 2010 där endast 87,7 procent av tågen kom fram på utsatt tid. Detta är ytterligare ett tecken på den enorma underhållsskuld som järnvägen har och som hade kunnat betats av med tydligare prioriteringar och större budgetanslag i ramen från regeringen.
Stora delar av det statliga järnvägsnätet byggdes för över hundra år sedan och har ett stort behov av underhåll och upprustning. De 210 miljarder som avsätts för järnvägen kommer inte att räcka långt, då dessa miljarder förutom till underhållsåtgärder även ska fördelas till införandet av ERTMS, det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg, något som är av stor vikt men som tyvärr kommer att innebära stora kostnader. Vi ser därför en risk med den föreslagna ramen att införandet av ERTMS kommer att ta upp mycket av kostnaderna för underhållet och att de nödvändiga underhållsåtgärderna för spår, växlar och annat kommer att få stå tillbaka till förmån för införandet av det nya systemet.
Underhåll av järnväg är svårt att jämföra med underhåll av väg, då det oftast går att leda om vägar på ett annat sätt och det finns flera alternativ. Så är inte fallet på många tågsträckor som behöver underhållas, och detta är även ett argument som regeringen använder för att motivera sin stora satsning på underhåll av väg till förmån för järnväg. Centerpartiet menar att det är fel tänkt och snarare kommer att skapa ännu större problem för framtidens järnväg. Branschen pekar även på att med ny teknik och innovativa metoder skulle underhållet av järnväg kunna betas av i en högre takt. Det finns svenska ”trådbytartåg” som är moderna och effektiva för att kunna byta kontakt
ledningar, men Trafikverket måste ta ansvar för att upphandla dem för att de ska kunna användas i Sverige.
Precis som Trafikverket aviserat är de kommande 2–3 årens underhållsarbete redan planerat och det är svårt att göra något mer medan det de efterkommande åren borde finnas större kapacitet att skala upp underhållet så att skulden betas av i större utsträckning än regeringen föreslagit.
2.2
Utveckling av transportsystemet
607 miljarder går till utvecklingen av transportsystemen; det är en ökning med 15 procent. Utvecklingen av transportsystemet prioriteras bort till förmån för att beta av underhållsskulden på vägar, men det är viktigt att kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt. Sverige har stort behov av nysatsningar på transportsystemet, inte minst på tåg för att klara av företagens behov av godstransporter på järnväg. Ur ett säkerhets
politiskt perspektiv kommer infrastrukturen att belastas ännu hårdare kommande år då Sveriges försvar rustas upp. Detta måste vi som nation ta höjd för och hörsamma vilka förväntningar Försvarsmakten har på transportsystemet. Ur detta perspektiv är vägar och spår till våra nordiska grannländer centrala, och det kan komma att kräva nya infrastruktursatsningar på både längden och tvären.
2.3
Länsplanerna och regional transportinfrastruktur
Länsplanerna är av stor vikt för den regionala och lokala infrastrukturen, och vi ser med oro på den minskande andel av budgeten som länsplanerna tar upp. Tendensen är att länsplanernas medel tas i anspråk som medfinansiering av objekt i en nationell plan. Det innebär att länsplanernas möjlighet att finansiera vissa projekt som bidrar till regional utveckling urholkas. Centerpartiet vill därför att länsplanernas andel av budget räknas upp med liknande procenttal som hela ramen för infrastrukturpropositionen.
3
Finansiering
Sverige har sedan 1990-talet haft ett överskottsmål. Det har tjänat sitt syfte väl, och nu är statsskulden på en nivå som möjliggör en övergång till balansmål och samtidigt en stabilisering av skuldnivån. I den parlamentariska kommitté som precis har sett över det finansiella ramverket missades tyvärr chansen att säkra finansiering för de investeringar som krävs för att åtgärda bristerna i svensk infrastruktur. Centerpartiet menar att offentligfinansiellt utrymme som frigörs i samband med att finanspolitiken styrs efter ett balansmål borde ha öronmärkts till underhåll av och investeringar i infrastruktur. På detta vis skulle staten i större utsträckning ha kunnat få bort underhållsskulden och finansierat samhällsviktiga infrastruktursatsningar. En låg och hållbar statsskuld är inte värd namnet om det parallellt byggs upp en ohållbar och växande skuld i statens reala tillgångar, särskilt i fråga om transportinfrastrukturen.
3.1
Nya möjligheter till alternativ finansiering ska prövas
Centerpartiet ser med tillförsikt på skrivningarna i propositionen som berör alternativ finansiering och att man tydligt tar ställning för att alternativ finansiering ska prövas i större utsträckning. Centerpartiet har länge drivit på för att se över möjligheterna till alternativ finansiering för infrastrukturprojekt. Vi vet att infrastrukturprojekt ofta blir kostsamma och tar lång tid, och att hitta alternativa finansieringssätt skulle kunna vara ett sätt att göra dessa mer kostnadseffektiva och att kunna genomföra dem snabbare. Regeringen pekar även ut tre infrastrukturprojekt som den ser skulle kunna utvecklas med hjälp av alternativ finansiering. Det tycker vi i grunden också är bra, men däremot saknar vi orsakerna till att just dessa projekt pekas ut. Är dessa projekt särskilt väl lämpade för alternativ finansiering? Det framgår inte heller hur det ska gå till, och vi ser en risk att det snarare försenar ett sådant viktigt projekt som att exempelvis bygga dubbelspår på Malmbanan. Centerpartiet tycker att Malmbanan är för viktig för att vänta på någon form av alternativ finansiering. Malmbanan är Sveriges Suezkanal och vital för den gröna industriomställningen i norra Sverige. Centerpartiet vill att finansiering för upprustning av Malmbanan ska ske inom ordinarie ramar men när utbyggnaden av spåren är gjord bör det finnas möjlighet att se över spåravgifter för att på så sätt kunna hämta in delar av kostnaden för investeringen.
Med det sagt är alternativ finansiering ett sätt att kunna delfinansiera viktiga bilvägar och tågsträckor på. Centerpartiet tycker därför att regeringen bör ge ansvarig myndighet i uppdrag att upprätta tydligare strukturer kring hur projekt med alternativ finansiering ska gå till. Projekt som ska kunna finansieras med s.k. offentlig-privat samverkan är delvis nytt ur ett svenskt perspektiv när det kommer till stora infrastrukturprojekt, och därför behövs ramar och villkor för hur staten ska arbeta i dessa projekt och ta fram strukturer för att kunna upphandla privata aktörer i delprojekt eller hela infrastruktur
projekt. Vi bedömer att inriktningen i propositionen är positiv, men vägen framåt är alltför otydlig. Med anledning av detta ser vi en risk att det kommer att ta tid innan formerna för OPS-projekt kommer att stå klara, även om det är brådskande.
Medfinansiering av exempelvis EU nämns även det som en möjlighet till alternativ finansiering. Här finns stor potential för Sverige att se över hur vi genom Trafikverket ansöker om medel inom exempelvis TEN-T-projektet. Detta skulle kunna göras mer effektivt för att Sverige likt andra europeiska länder skulle kunna säkra mer finansiering till våra nationella projekt. Genom att prioritera de svenska delarna av de långa handelsstråken i Europa, som t.ex. Scanmed-korridoren från Skandinavien till Medelhavet, finns stor potential att få dessa investeringar medfinansierade av EU.
4
Centerpartiets synpunkter på propositionen
4.1
Tillsätt en partiöverskridande infrastrukturberedning
Det behövs ett bredare grepp och samarbete över partigränser för att få bukt med underhållsskulden och de stora investeringar som svensk infrastruktur behöver. Centerpartiet uppmanar därför till samarbete över partigränserna för att vi tillsammans ska kunna skapa långsiktiga förutsättningar för människor och företag. Infrastruktur
beredningen ska kunna fungera likt Försvarsberedningen och skulle kunna bidra till reformer och investeringar som är nödvändiga för att vända trenden för den svenska infrastrukturen.
4.2
Klimatomställningen
Att regeringen i all politik arbetar för att nå EU:s klimatmål borde givetvis vara en självklarhet, och i propositionen fanns chansen att peka ut en inriktning för att nå Sveriges ESR-mål. Däremot har regeringen själv meddelat i sin budgetproposition att Sverige inte kommer att nå sitt ESR-mål till 2030. Regeringens egen handlingsplan för att nå klimatmålen lever inte upp till klimatlagens krav och brister i konkretion för hur Sverige ska nå klimatmålen. Därför fanns förhoppningar att det i propositionen skulle finnas vissa delmål eller åtminstone en inriktning för hur omställningen i transport
sektorn ska gå till. Inrikes transporter svarar för nästan en tredjedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser och domineras av utsläpp från vägtrafiken. Därför hade det varit rimligt att ansvarigt statsråd tog ansvar för hur omställningen ska fortsätta inom transportsektorn och hur denna proposition kan fungera som en inriktning med delmål för att nå dit. Detta är något som även branschen uppskattar som nu har svårt att få långsiktiga spelregler när politiken regelbundet läggs om och det saknas långsiktighet för hur hela samhället ska lyckas ställa om.
Centerpartiet vill se en snabbare övergång till fossilfria transportmedel och efter
frågar bl.a. en strategi för att elektrifiera vägar och de tunga godstransporterna, och detta är något som även branschen efterfrågar. Centerpartiet vill även göra det enklare att välja de klimatneutrala färdsätten såsom exempelvis tåget och vill därför se en ökad satsning på upprustning av tågspåren och i större utsträckning beta av underhålls
skulden.
4.3
Prioritera utbyggnaden av järnvägsstråk och bygg bort flaskhalsarna
Regeringen saknar visioner för svensk järnväg, vilket tog sig uttryck i att ett av regeringens första beslut var att stoppa utbyggnaden av nya stambanor i södra Sverige. Det lyser även igenom i regeringens proposition för framtidens transportsystem där järnvägen borde vara ryggraden i trafiksystemet.
Centerpartiet ser fortsatt ett behov av en kapacitetsökning på järnväg i hela Sverige. Det innebär mer underhåll på järnvägen än vad regeringen aviserat och mer nybyggna
tion. Vi har tidigare i denna följdmotion pekat ut några tågsträckor som är av extra stor prioritet för att hela Sverige ska funka. Det finns vissa flaskhalsar i järnvägssystemet i dag och det skulle ge stora samhällsvinster om vi kunde bygga ut dessa. Först och främst vill vi lyfta fram den korta men ack så viktiga sträckan på Västra stambanan mellan Göteborg och Alingsås, som är hårt belastad och där kapacitet måste fördubblas. Sträckan är central för svensk industri då det på denna sträcka kommer gods till och från Göteborgs hamn. Vi hade förväntningar på att denna sträcka skulle ha nämnts i regeringens proposition och att planeringsarbetet därmed hade kunnat sättas igång omedelbart.
En annan flaskhals är tågspåret på Södra stambanan mellan Hässleholm och Lund som det rapporterats mycket om i medier för att sträckan trafikeras av arbetspendlare och gods. Ikea har denna vecka meddelat att de tvingas sätta in bussar för sina medarbetare som bor i Skåne för att de ska kunna ta sig till och från kontoret i Älmhult. Detta för att den förväntade förbättringen av tågen på sträckan inte kommit på plats, vilket nu hotar Ikeas verksamhet i Älmhult. Denna sträcka kommer förmodligen att få ännu större belastning när tunneln mellan Danmark och Tyskland beräknas vara klar 2029, den s.k. Fehmarn Bält-tunneln. Inte heller detta enorma infrastrukturprojekt mellan Danmark och Tyskland som helt kommer att förändra trafiksituationen i södra Sverige nämns i propositionen, vilket vi ser med oro på.
Tågtrafiken i norra Sverige har stora utmaningar och förutom Malmbanan ser vi även att Norrbotniabanan och Nya Ostkustbanan, i den s.k. Botniska korridoren, måste komma på plats så snart som möjligt. Detta för att möjliggöra resande med tåg i större utsträckning men också ur ett försvarsperspektiv då Nato har pekat ut Botniska korridoren som en militär mobilitetskorridor. Det finns underlag som pekar på att trafikstart på båda stråken skulle kunna vara möjlig 2035–2037.
Centerpartiet ser även ett behov av att det byggs järnväg mellan Stockholm och Oslo. Den gränsöverskridande infrastrukturen behöver få ett större fokus och har hamnat i ett annat ljus sedan Sverige blev medlem i Nato. Att bygga bättre förbindelser mellan vår huvudstad och våra grannländers huvudstäder är vitalt för att skapa bättre möjlighet för arbetsresor och stärka hela Sveriges tillväxt. Ett sådant projekt skulle vara av stor relevans för flera regioner som berörs och även för företag som är verksamma i båda länderna. Därför vill vi för att snabbare kunna bygga järnvägen se över möjligheten till finansierings- och genomförandeformer som liknar upplägget kring Öresundsbron.
4.4
Beredskap och militär infrastruktur
Med anledning av Rysslands invasionskrig i Ukraina och det svenska Natomedlem
skapet har det ställts större och delvis andra krav på väst-östliga förbindelser inom landet liksom på ökad robusthet i hela transportsystemet för alla transportslag. Nato har pekat ut den svenska infrastrukturen som ett område som kommer att behöva utvecklas för att kunna garantera militär och civil rörlighet. Infrastrukturpropositionen lägger liten tyngdvikt på just infrastrukturen ur ett militärt perspektiv och samspelet mellan departementen saknas, speciellt då det för bara några dagar sedan presenterades en proposition från Försvarsdepartementet vid namn Totalförsvaret 2025–2030 (prop. 2024/25:34) som i kapitlet om Försvarsmaktens infrastruktur pekar ut att Försvars
maktens tillväxt kommer att ställa ökade krav på både kort- och långsiktig infrastruktur. Det är obegripligt hur denna problematik inte lyfts upp tydligare i infrastrukturproposi
tionen, och det skulle behövas en rejäl beredskapsanalys i fråga om det svenska transportsystemet. Centerpartiet vill därför se en utredning eller analys av svensk bered
skap utifrån ett infrastrukturperspektiv och ett förtydligat ansvar mellan departement och myndigheter för hur vi ska klara av den militära och civila rörligheten i ljuset av Natomedlemskapet och svensk upprustning.
4.5
Upphandlad trafik
Regeringen väljer i sin budgetproposition för 2025 att inte skjuta till de 196 miljoner kronor som Trafikverket efterfrågat för att kunna bevara den trafik som i dag är upphandlad. Det handlar bl.a. om nattåg till Jämtland, kollektivtrafik i norra Dalarna och den s.k. Stångådalsbanan mellan Linköping och Kalmar. Detta får förödande effekter på viktiga regionala sträckningar som behöver ett visst stöd från staten. Centerpartiet tillför den summan i vår budgetmotion och skjuter även till den extra summan för att även nattågen från Göteborg till Duved och Umeå ska kunna fortsätta gå. I vårt avlånga land fyller nattågen en viktig funktion, och de har varit mycket viktiga för rörligheten mellan norra Norrland, Jämtland och södra Sverige. I infrastruktur
propositionen nämns inte nattåg en enda gång, och det finns stora frågetecken kring hur nattågstrafiken ska kunna fortsätta fungera när de negativa beskeden från regeringen fortsätter att komma.
4.6
Luftfart
Luftfarten är viktig för kommunikationer inom landet, och många av de regionala flygplatserna fyller en viktig funktion för att man ska kunna ta sig mellan olika delar av landet där exempelvis räls saknas eller avstånden är stora. Svenskt flyg genomgår just nu stora förändringar med anledning av minskat resande med flyg efter pandemin. Det finns dock ett syfte med att staten säkerställer att de regionala flygplatserna kan behållas, och i Centerpartiets budgetmotion skjuter vi därför till 200 miljoner kronor 2025 för att möjliggöra detta.
4.7
Sjöfart
Sjöfartens betydelse för Sverige är stor, men det är inte något som återspeglas i propositionen och utvecklingen av sjöfarten verkar få stå tillbaka till förmån för andra satsningar. Finansieringen av isbrytare är fortsatt en knäckfråga som propositionen inte heller svarar på. Behovet av nya isbrytare kvarstår då tre av fem isbrytare har en livslängd som tar slut under kommande planperiod.
4.8
Cykel och gång
Cykel och gång känns även det bortglömt i propositionen och om man får tro regeringen är det inte en del av framtidens transportsystem. I större och mellanstora städer är cykeln vital för pendling mellan skola, arbete, förskola och fritidsaktiviteter, och även om cykeln i det stora hela står för en liten del av det totala resandet i antal kilometer så är det många människor som dagligen använder cykeln som sitt huvudsakliga transport
medel. Gång- och cykelbanor måste därför ingå i all planering av reparation eller anläggning av nya vägar.
4.9
Det femte transportslaget – it och digital infrastruktur
Den digitala infrastrukturen är även den central för att ett land ska fungera, och den digitala infrastrukturen blir allt viktigare för var dag som går. Det är därför nästintill pinsamt att it inte nämns en enda gång i propositionen och att digitalisering endast nämns under stycket om forskning och innovation. Den digitala infrastrukturen hanteras på ett styvmoderligt sätt i propositionen. Det finns ingen plan för hur utbyggnaden av fiber och annan modern kommunikationsteknik som exempelvis 5G ska gå till. För Centerpartiet räknas it och den digitala infrastrukturen som det femte transportslaget, tillsammans med väg, järnväg, sjöfart och flyg, och för oss är det självklart att se det som en del av helheten.
4.10
Enskilda vägar
Regeringen yttrar sig i propositionen om enskilda vägar och om att dessa ska få ta del av de resurser som går till vidmakthållande av vägar. Hur mycket som kommer att gå till enskilda vägar är däremot otydligt i propositionen. Regeringen hänvisar även till den s.k. bokstavsutredning som fick i uppdrag att se över reglerna för statsbidrag till enskild väghållning. Centerpartiet har länge drivit att anslaget till enskilda vägar behövs och att regelförenkling krävs för att de vägföreningar som har ansvar för de enskilda vägarna ska kunna utföra sina uppgifter. En väl fungerande infrastruktur är en grundläggande förutsättning för en levande landsbygd. De enskilda vägarna är en viktig del i detta. Det är de enskilda vägarna som möjliggör att fler än en miljon människor dagligen kan påbörja och avsluta sin resa till jobb och hem. De enskilda vägarna är mycket betydelse
fulla ur ett godstransportperspektiv. Det är viktigt att även de enskilda vägarna parallellt med statens och kommunernas vägsystem ges förutsättningar att klara av att rusta sig inför införandet av 74-tonslastbilar, BK4-vägar, på de svenska vägnäten, till förmån bl.a. för en väl fungerande konkurrenssituation för svensk skogsindustri och övriga råvarutransporter.
Ulrika Heie (C)
Daniel Bäckström (C)
Anders Karlsson (C)