Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2024/25:1528 av Malin Larsson och Peder Björk (båda S) Övergivna fordon Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att markägare lättare ska få rätt att forsla bort och skrota övergivna fordon som lämnats på deras mark samt att skydda markägare från kostnader i samband med bortforsling av övergivna fordon, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Övergivna fordon och skrotbilar har blivit ett allt större problem för fastighetsägare eftersom fler och fler överger sina fordon i stället för att köra dem till skroten. Det kan till exempel vara bilar som står i diken, efter privata vägar, på gräsmattor och på vänd ­ planer. Det kan innebära miljörisker och bilvraken, som lockar barn, kan utgöra farliga lekplatser. Som fastighetsägare är det i dag svårt och tidskrävande att försöka få hjälp att flytta ett övergivet fordon. Fordon som står uppställda trafikfarligt eller utgör så kallade fordonsvrak kan flyttas omedelbart med stöd i lagen. Men står de inte trafikfarligt så är det upp till fastighets ­ ägaren att försöka få kontakt med den registrerade ägaren till bilen. Om du lyckas nå ägaren har denne sedan sju dygn på sig att själv flytta sitt fordon. Får man inte kontakt med fordonsägaren kan fordonet flyttas först en månad efter det att man påbörjat försök att kontakta ägaren. Men det är fastighetsägaren som ska kunna bevisa att denne försökt kontakta ägaren och sedan bevisa att det har förflutit en månad från det att försök inleddes att underrätta ägaren. Om väl fordonet får flyttas och kostnaden för flyttningen inte kan tas ut av fordonets ägare ska kostnaderna bäras av den som begärt flyttningen. Det finns otroligt många ”om” och ”eller” i lagstiftningsparagraferna som avgör om en bil får flyttas eller inte. Polis lägger sig inte i flyttning av bilar om det inte rör sig om risk för att fara uppstår eller om det handlar om brott. Markägare får heller inte själv ­ svåldigt flytta en parkerad bil. Då måste man vända sig till polisen, en kommunal myndighet eller i vissa fall Trafikverket eller Kronofogdemyndighet. Kostnaderna kan dock hamna hos markägaren. Problemet med övergivna fordon är just att fastställa ägare och få dem att ta ansvar och kostnaderna. Samtidigt är det oskyldiga markägare som drabbas. Malin Larsson (S) Peder Björk (S)

Motion till riksdagen 2025/26:725 av Malin Larsson m.fl. (S) Hantering av övergivna fordon Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att markägare lättare ska få rätt att forsla bort och skrota övergivna fordon som lämnats på deras mark samt att skydda markägare från kostnader i samband med bortforsling av övergivna fordon och tillkännager detta för regeringen. Motivering Övergivna fordon och skrotbilar har fortsatt att vara ett stort problem för fastighets ­ ägare. Trots tidigare uppmärksammande kvarstår svårigheterna, och under de senaste åren har antalet anmälningar om fordonsvrak ökat enligt både kommuner och Natur ­ vårdsverket. Många väljer fortfarande att lämna sina bilar i stället för att köra dem till skroten. Det kan till exempel vara bilar som står i diken, efter privata vägar, på gräs ­ mattor och på vändplaner. Det innebär miljörisker och bilvrak kan utgöra farliga lekplatser som lockar barn. Som fastighetsägare är det fortfarande svårt och tids ­ krävande att försöka få hjälp att flytta ett övergivet fordon. Fordon som står uppställda trafikfarligt eller utgör så kallade fordonsvrak kan flyttas omedelbart med stöd i lagen. Men står de inte trafikfarligt är det upp till fastighets ­ ägaren att försöka få kontakt med den registrerade ägaren till bilen. Om ägaren nås har denne sedan sju dygn på sig att själv flytta sitt fordon. Får man inte kontakt med fordonsägaren kan fordonet flyttas först en månad efter det att man påbörjat försök att kontakta ägaren. Men det är fastighetsägaren som ska kunna bevisa att denne försökt kontakta ägaren och sedan bevisa att det har förflutit en månad från det att försök inleddes att underrätta ägaren. Om väl fordonet får flyttas och kostnaden för flyttningen inte kan tas ut av fordonets ägare ska kostnaderna bäras av den som begärt flyttningen. Det finns otroligt många ”om” och ”eller” i lagstiftningsparagraferna som avgör om en bil får flyttas eller inte. Polis lägger sig inte i flyttning av bilar om det inte rör sig om risk för att fara uppstår eller om det handlar om brott. Markägare får heller inte självs ­ våldigt flytta en parkerad bil. Då måste man vända sig till polisen, en kommunal myndighet eller i vissa fall Trafikverket eller Kronofogdemyndigheten. Kostnaderna kan dock hamna hos markägaren. Problemet med övergivna fordon är just att fastställa ägare och få dem att ta ansvar för kostnaderna. Samtidigt är det oskyldiga markägare som drabbas. Utöver fastighetsägarnas kostnader är det också en växande miljöfråga. Batterier, oljor och andra miljöfarliga vätskor kan läcka ut från övergivna fordon och orsaka skador på mark och vatten. Regeringen bör därför skyndsamt se över lagstiftningen och utreda om det behövs en nationell samordning eller ett särskilt ansvar för kommunerna för att minska riskerna och snabbare få bort dessa fordon. Malin Larsson (S) Peder Björk (S) Peter Hedberg (S) Anna-Belle Strömberg (S)