Jämförelse 5b805d9f31b248aebb635dfd Underlagets kontrollsumma: 185422c20a741b23e39dfa1ee57dc7f85f648425472e82e39f1b800249b91d18 Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HC021770: Betesrätten === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hc021770 Motion till riksdagen 2024/25:1770 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP) Betesrätten Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla betesrätten så att fler djur inkluderas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja ribban för djurvälfärd inom hela EU och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla djurvälfärdsersättningen inom EU och tillkännager detta för regeringen. Utveckla betesrätten Det var Astrid Lindgren som gick i spetsen för protesterna mot allvarliga brister i djurhållningen på åttiotalet som ledde fram till en lagstadgad rätt för kor att beta. Lagen kallas lex Lindgren och beteskravet har gjort Sverige unikt, korna glada och svenskarna stolta. Kor är betande djur och att beta gör dem därför gott på flera sätt. Det förbättrar klövhälsan, gynnar mer sociala beteenden mellan korna och låter dem röra sig mer naturligt. Jordbruksverket konstaterar att tillgång till bete är grundläggande för att kor ska må bra. Beteskravet var först och främst en djurrättsreform, men det skapade också en större jämlikhet i systemet. Att avskaffa betesrätten skulle framförallt gynna resursstarka mjölkproducenter som har svårt att hitta tillräckligt med betesmarker inom rimligt avstånd från gården. De skulle kunna utöka sin produktion med ännu fler kor på samma yta. De små och medelstora jordbruken skulle riskera att konkurreras ut av allt mer storskaliga mjölkfabriker med kor som mår allt sämre, och utvecklingen med nedlagda gårdar skulle förvärras ytterligare. Istället för att avveckla betesrätten bör den utvecklas, utöver lagstiftningens krav och inkludera fler djur så att tjurar, grisar, höns och kycklingar ska få beta i hagen, böka i jorden eller picka i gräset. Höja ribban för djurvälfärd i hela EU För att undvika en situation där svenska bönder konkurreras ut av produkter som inte lever upp till samma krav som Sverige ställer angående djurvälfärd, måste regeringen driva på för starkare lagstiftning för lantbruksdjur i hela Europa. Vi vill skärpa kraven på djurhållning inom hela EU, så att djuren får rätt att bete sig naturligt. Djurprodukter från djur uppfödda i länder där djurhållningen fått skarp kritik vid EU:s djurskydds ­ revisioner ska inte få säljas på den gemensamma marknaden, utan endast inom det egna landet. EU:s djurvälfärdsersättningar behöver utvecklas så att de ger ökade ekonomiska incitament för bättre djurvärld, och inte missgynnar svenska bönder för att Sverige har jämförelsevis stark djurskyddslagstiftning. Rebecka Le Moine (MP) Linus Lakso (MP) Märta Stenevi (MP) Emma Berginger (MP) Katarina Luhr (MP) Janine Alm Ericson (MP) Ulrika Westerlund (MP) Mats Berglund (MP) Jacob Risberg (MP) === HD02501: Utveckling av rätten till utevistelser för djur === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hd02501 Motion till riksdagen 2025/26:501 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP) Utveckling av rätten till utevistelser för djur Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla betesrätten så att andra djur såsom tjurar, grisar, får och höns inkluderas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja ribban för djurvälfärd inom hela EU genom bl.a. den gemensamma jordbrukspolitiken och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla djurvälfärdsersättningen inom EU och tillkännager detta för regeringen. Utveckla betesrätten Det var Astrid Lindgren som gick i spetsen för protesterna mot allvarliga brister i djur ­ hållningen på åttiotalet, vilket ledde fram till en lagstadgad rätt för kor att beta. Lagen kallas lex Lindgren och beteskravet har gjort Sverige unikt, korna glada och svenskarna stolta. Kor är betande djur och att beta gör dem därför gott på flera sätt. Det förbättrar klövhälsan, gynnar mer sociala beteenden mellan korna och låter dem röra sig mer naturligt. Jordbruksverket konstaterar att tillgång till bete är grundläggande för att kor ska må bra. Regeringen övervägde att slopa betesrätten, men ändrade sig efter massiva protester. Men lika rimligt som att kor får beta ute, är det att tjurar, grisar, får, höns och kycklingar ska få vara ute. Och lika rimligt som att djur får vara ute i Sverige, är det att de får vara ute i andra länder. Därför vill vi att ribban för djurvälfärden höjs i hela EU. Höja ribban för djurvälfärd i hela EU För att undvika en situation där svenska bönder konkurreras ut av produkter som inte lever upp till samma krav som Sverige ställer angående djurvälfärd, måste regeringen driva på för starkare lagstiftning för lantbruksdjur i hela Europa. Vi vill skärpa kraven på djurhållning inom hela EU, så att djuren får rätt att bete sig naturligt. För att upp ­ rätthålla hög djurvälfärd behövs sanktioner när en verksamhet inte lever upp till nivån i EU:s djurskyddsdirektiv, till exempel genom avdrag i stöd och ersättningar. Djurprodukter från djur uppfödda i länder där djurhållningen fått skarp kritik vid EU:s djurskydds ­ revisioner ska inte få säljas på den gemensamma marknaden utan endast inom det egna landet. Utveckla djurvälfärdsersättningen EU är en viktig arena för att stärka djurskyddet, för djuren men också för det svenska lantbruket. Genom att gemensamt höja minimikraven på djurens villkor i hela EU förbättras inte bara djurskyddet för alla djur inom EU, det ökar också förutsättningarna för det svenska lantbruket att förena ett högt djurskydd med en god konkurrenskraft. EU:s djurvälfärdsersättningar behöver utvecklas så att de ger ökade ekonomiska incita ­ ment för bättre djurvärld, och inte missgynnar svenska bönder för att Sverige har jäm ­ förelsevis stark djurskyddslagstiftning. Rebecka Le Moine (MP) Mats Berglund (MP) Janine Alm Ericson (MP) Ulrika Westerlund (MP) Emma Berginger (MP) Katarina Luhr (MP)