Jämför sakliga förslag
A · Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
2023/24 · HB022685 · Ida Karkiainen (S); Hans Ekström (S); Per-Arne Håkansson (S); Mirja Räihä (S); Amalia Rud Stenlöf (S); Peter Hedberg (S)
Original hos RiksdagenB · Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
2025/26 · HD023589 · Ida Karkiainen (S); Sanne Lennström (S); Arber Gashi (S); Åsa Eriksson (S); Ola Möller (S); Jessica Rodén (S)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.004 · ämneslikhet 0.594. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
1 möjliga matchningar · 20 yrkanden i A · 11 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Olika tal eller årtal
- Yrkanden saknar motsvarighet
Yrkande A1 och B1 · textlikhet 0.701 · Olika tal eller årtalA: Avslag · B: Avslag
A1
Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt förslaget i tabellen i motionen.
B1
Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
19 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en ny strategi mot hat och hot bör tas fram och tillkännager detta för regeringen.
A3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en mer välavvägd budget för Regeringskansliet och tillkännager detta för regeringen.
A4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade resurser till länsstyrelserna och tillkännager detta för regeringen.
A5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lobbyism och tillkännager detta för regeringen.
A6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den parlamentariska utredningen om partiers finansiering också ska inkludera fler delar som beskrivs i motionen och tillkännager detta för regeringen.
A7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en utredning som ser över åtgärder mot otillåten påverkan och korruption bör tillsättas och tillkännager detta för regeringen.
A8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ytterligare stärka regelverket kring övergångar från offentliga uppdrag och tillkännager detta för regeringen.
A9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en genomgripande översyn av sekretesslagstiftningen i syfte att bättre kunna förebygga och bekämpa kriminalitet bör göras, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att begränsa möjligheten att göra mycket känsliga personuppgifter sökbara och tillkännager detta för regeringen.
A11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om omlokalisering av statliga jobb och tillkännager detta för regeringen.
A12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en fortsatt etablering av statliga servicekontor och tillkännager detta för regeringen.
A13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om det nya mediestödet och tillkännager detta för regeringen.
A14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en parlamentarisk utredning för framtidens mediepolitik och tillkännager detta för regeringen.
A15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om språkcentrum för minoritetsspråken och tillkännager detta för regeringen.
A16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om inrättandet av ett samiskt riksarkiv och tillkännager detta för regeringen.
A17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om repatriering av samiska kvarlevor och tillkännager detta för regeringen.
A18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjligheten att ge älvdalskan språkstatus och tillkännager detta för regeringen.
A19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om säkerhetshöjande åtgärder för organisationer inom civilsamhället och tillkännager detta för regeringen.
A20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett förbud mot rasistiska organisationer bör vara en del av grundlagsutredningen och tillkännager detta för regeringen.
10 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att stärka familjepolitiken och stötta barnfamiljerna och tillkännager detta för regeringen.
B3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka bostadsbidraget och tillkännager detta för regeringen.
B4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en mer jämställd och individualiserad föräldraförsäkring och tillkännager detta för regeringen.
B5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att följa upp införandet av överlåtelse av föräldrapenning mot bakgrund av riskerna för välfärdskriminalitet och fusk vid överlåtelse av dagar och tillkännager detta för regeringen.
B6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa den s.k. snabbhetspremien i föräldraförsäkringen och tillkännager detta för regeringen.
B7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över flerbarnstillägget och tillkännager detta för regeringen.
B8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att modernisera och förenkla reglerna för tillfällig föräldrapenning för vårdåtgärder i skolan och tillkännager detta för regeringen.
B9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra förslagen från den s.k. BUMS-utredningen om användning av s.k. månadsuppgifter vid beräkning av bostadsbidrag och underhållsstöd och tillkännager detta för regeringen.
B10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa fusket i välfärden och införa ett tydligare ansvar för att förebygga välfärdsbrott och tillkännager detta för regeringen.
B11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett kvinnofridsstöd vid våld i nära relationer och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 4775 ord · B 3370 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2023/24:2685
av Ida Karkiainen m.fl. (S)
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt förslaget i tabellen i motionen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en ny strategi mot hat och hot bör tas fram och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en mer välavvägd budget för Regeringskansliet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade resurser till länsstyrelserna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lobbyism och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den parlamentariska utredningen om partiers finansiering också ska inkludera fler delar som beskrivs i motionen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en utredning som ser över åtgärder mot otillåten påverkan och korruption bör tillsättas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ytterligare stärka regelverket kring övergångar från offentliga uppdrag och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en genomgripande översyn av sekretesslagstiftningen i syfte att bättre kunna förebygga och bekämpa kriminalitet bör göras, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att begränsa möjligheten att göra mycket känsliga personuppgifter sökbara och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om omlokalisering av statliga jobb och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en fortsatt etablering av statliga servicekontor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om det nya mediestödet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en parlamentarisk utredning för framtidens mediepolitik och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om språkcentrum för minoritetsspråken och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om inrättandet av ett samiskt riksarkiv och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om repatriering av samiska kvarlevor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjligheten att ge älvdalskan språkstatus och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om säkerhetshöjande åtgärder för organisationer inom civilsamhället och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett förbud mot rasistiska organisationer bör vara en del av grundlagsutredningen och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Anslagsförslag
2024
för utgiftsområde
1
Rikets styrelse
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Kungliga hov- och slottsstaten
162
821
±0
2:1
Riksdagens ledamöter och partier m.m.
1
068
396
±0
2:2
Riksdagens förvaltningsanslag
1
037
024
±0
2:3
Riksdagens fastighetsanslag
350
000
±0
2:4
Riksdagens ombudsmän (JO)
130
367
±0
2:5
Riksrevisionen
368
817
±0
3:1
Sametinget
63
000
5
000
4:1
Regeringskansliet m.m.
9
450
059
−500
000
5:1
Länsstyrelserna m.m.
3
867
590
80
000
6:1
Allmänna val och demokrati
664
640
10 000
6:2
Justitiekanslern
86
572
±0
6:3
Integritetsskyddsmyndigheten
180
976
±0
6:4
Valmyndigheten
61
405
±0
6:5
Stöd till politiska partier
169
200
±0
6:6
Institutet för mänskliga rättigheter
51
795
±0
7:1
Åtgärder för nationella minoriteter
207
771
10
000
7:2
Åtgärder för den nationella minoriteten romer
20
000
±0
8:1
Mediestöd
1
017
119
10
000
8:2
Mediemyndigheten
81
577
±0
9:1
Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information
31
234
±0
Summa
19
070
363
−385
000
Politikens inriktning – ett Sverige som står upp för demokratin
I utgiftsområdet behandlas själva grunderna för vår demokrati och vårt statsskick. Vi socialdemokrater har sedan vi bildades stått upp för de demokratiska värderingarna och allas rätt att delta i vår demokrati. Många trodde att utvecklingen mot mer demokrati globalt var självklar men på senare år har vi sett hur det runt om i världen skett en tillbakagång. Det påminner oss om att kampen för demokrati, frihet och jämlikhet måste utkämpas varje dag och inga av de värden som vi i Sverige står för går att ta för givna. Vi måste vara vaksamma mot auktoritära tendenser, politik som splittrar, korruption och de som vill använda sin politiska makt för att attackera sina motståndare.
Yttrandefriheten är grundläggande för en stark demokrati och bara genom att ingen är förhindrad att uttrycka sin mening kan vi säkerställa att varje perspektiv, varje ny tanke eller idé och varje lösning på ett problem kan komma fram. Genom att inte hindra någon att kritisera, granska och ifrågasätta ges möjlighet att störta gamla sanningar och utkräva ansvar från dem med makt.
Utan en vidsträckt yttrandefrihet stagnerar ett samhälle och de första kliven mot en auktoritär och förtryckande regim tas. De rådande konsensus- och maktstrukturerna trivs bäst om de inte blir ifrågasatta eller får sin världsbild utmanad. Trots det finns det gränser för den yttrandefrihet som ett demokratiskt samhälle kan tolerera. Brott mot immateriella rättigheter, statshemligheter och hot är några exempel där de flesta är överens om att begränsningar är nödvändiga. Varje inskränkning kräver synnerligen goda, väl övervägda argument och får inte sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen.
Människors vilja och möjlighet att delta i samhället är central för en välfungerad demokrati. Alla ska kunna organisera sig i fackföreningar, ideella föreningar och politiska partier för att göra sin röst hörd och ställa krav. Var och en ska kunna åta sig uppdrag och axla ansvaret som förtroendevald. Ett allt mer polariserat samhällsklimat där hat och hot blivit vanligare, inte minst på de digitala plattformarna, gör att fler väljer att inte delta i samhällsdebatten eller engagera sig politiskt. Det försvagar vår demokrati och vi måste ta detta på allvar.
Det senaste året har vi sett hur AI-teknik gjorts tillgänglig och vi har fått en försmak av dess enorma potential. Det väcker också funderingar och kommer troligen inom närtid att ställa oss inför svåra etiska och politiska frågeställningar. Här måste politiken bejaka teknikutvecklingens möjligheter men samtidigt hantera dess risker och se till medborgarnas säkerhet och integritet.
Vi har på senare år blivit allt mer varse att främmande makter genom påverkans
operationer vill lägga sig i och sabotera också i vårt land. Vår demokrati och öppenhet används av de som vill oss illa och inför detta får vi inte vara naiva. Samtidigt får vi inte i vår strävan att skydda oss tumma på rättsstatens principer eller låta de värden vi vill försvara offras. Detta dilemma ställer särskilt höga krav på politiken att inte hemfalla åt enkla och populistiska lösningar på svåra problem – istället krävs mer gemensamma ansatser för att behålla vår starka demokrati.
Hot och hat mot journalister måste stoppas
Hot och hat mot journalister, opinionsbildare, politiker och kulturarbetare är ett kraftigt och snabbt växande problem som riskerar att försvaga vår demokrati. Fyra av tio journalister uppgav i en stor undersökning som Journalistförbundet tillsammans med Göteborgs universitet genomförde 2019 att de avstått från att rapportera om ett ämne för att undvika att utsättas för hat och hot. Inget tyder på att situationen har förbättrats. Liknande tendenser kan ses hos politiskt engagerade, kulturarbetare och företrädare för det civila samhället. Utvecklingen påverkar allmänhetens vilja att engagera sig och fullt ut nyttja sin yttrandefrihet. Politiska krafter i Sverige – inte minst trollfabriker och propagandacentraler på den extrema högerkanten – underblåser den här utvecklingen. Det är oacceptabelt. De stora digitala plattformarna med användargenererat innehåll har blivit viktiga förmedlare av det fria ordet och en del av det demokratiska samtalet, samtidigt som de tjänar stora pengar på polariserande innehåll. Vi måste ställa krav på företagen att deras plattformar inte blir frizoner för hat, hot eller påverkansoperationer. Frågorna måste tas på allvar om vi ska värna vår demokrati och Socialdemokraterna anser att en ny strategi mot hot och hat behöver tas fram.
Regeringskansliet kan inte svälla när andra måste spara
I högerregeringens budget finns stora anslagsökningar till Regeringskansliet planerade. Budgeten aviserar att budgetposten för Regeringskansliet 2026 ska vara över 10
miljarder kronor. Även om ett ökat anslag kan vara motiverat är en ökning med nästan 20 procent över en mandatperiod orimlig, särskilt i ljuset av det ekonomiska läget som ställer stora sparkrav på välfärden när kommuners och regioners ekonomi pressas hårt. Vi menar att en anslagsminskning för Regeringskansliet är rimlig då det svenska EU
‑
ordförandeskapet nu är genomfört, samtidigt som regeringen inte på ett trovärdigt sätt argumenterar för sina anslagsökningar. Det väcker frågor om huruvida Regeringskansliets budget används för att hantera regeringsunderlagets samarbets
svårigheter genom tjänstemän i Regeringskansliet. Vi föreslår att Regeringskansliets anslag minskas med 500 miljoner kronor i förhållande till budgetens förslag.
Länsstyrelserna måste stärkas för en effektiv statlig förvaltning i hela landet
Sveriges 21 länsstyrelser är centrala för en effektiv statsförvaltning. De har många uppdrag inom ett stort antal politikområden och ska verka för att ett 70-tal nationella mål får genomslag i länen samtidigt som hänsyn tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Dessutom ska länsstyrelserna med ett helhetsperspektiv arbeta för att främja länens utveckling och samverkan mellan kommuner, regioner, statliga myndig
heter och andra relevanta aktörer i länen. Därtill ansvarar länsstyrelserna för en rad tillståndsprövningar, inte minst inom områden som är viktiga för den gröna omställ
ningen i hela landet. Den tidigare socialdemokratiska regeringen gav bland annat länsstyrelserna i uppdrag att utveckla metoder och samverkansformer för att främja en effektiv samrådsprocess enligt miljöbalken. Vidare gav samma regering länsstyrelserna uppdraget att redovisa förslag på insatser som kan effektivisera myndigheternas prövningsverksamhet. För att länsstyrelserna ska kunna upprätthålla sin verksamhet på ett tillfredsställande sätt i hela landet, men också för att påskynda för Sverige viktiga tillståndsprocesser – inte minst för att säkra energiförsörjningen, behövs ett substantiellt ökat anslag. Många av de anslagsökningar som skett till länsstyrelserna har också varit för specifika projekt, medan det allmänna anlaget fått stå tillbaka. Det riskerar i för
längningen att göra det mycket svårt för länsstyrelserna att bedriva en ändamålsenlig verksamhet. Vi välkomnar därför att regeringen i denna budget till skillnad från tidigare budget valt att satsa på länsstyrelserna. Vi kommer att fortsätta att bevaka att de har den finansiering som de behöver för att både klara sitt uppdrag och öka takten i tillstånds
processer men tror att länsstyrelserna redan nu behöver ett ökat anslag om 80
miljoner kronor för 2024.
För att länsstyrelserna ska kunna fungera som en samordnande kraft i länen måste deras uppdrag att samordna statens myndigheter i länen kompletteras med ett motsvarande uppdrag till berörda myndigheter.
Finansiering av partier och lobbyism behöver bli mer transparent
Möjligheten att påverka politiska beslut genom dialog med politiker är en självklar del i en demokrati, men den får inte styras av ekonomiska förutsättningar. När företag och andra intressen lägger allt mer pengar på lobbyism är det uppenbart att deras röst stärks på bekostnad av ideella krafter eller enskilda medborgare som saknar sådana resurser. Ekonomisk styrka får inte bli det som avgör möjligheten till inflytande över politiska beslut och det är väljarnas rätt att veta vilka ekonomiska intressen som finns i bakgrunden.
Redovisningen av de större partibidragen finns till för att medborgarna ska få insyn i hur partierna finansierar sin verksamhet och själva kunna bedöma om intressekonflikter riskerar att uppstå. Öppenhet och transparens kring de bidrag som politiska partier får är en hygienfråga i en välfungerande demokrati. Att de partier som tar emot bidrag följer de regler som finns torde vara en självklarhet. Därför är det oacceptabelt att partier på mer eller mindre kreativa sätt försöker att kringgå den lag som finns gällande insyn i finansieringen. Ett sådant agerande är helt i strid med lagens syfte, försvårar allmän
hetens insyn och riskerar att urholka förtroendet för politiker och partierna.
Högerregeringen har tillsatt en parlamentarisk kommitté som ska se över finansieringen av politiska partier och reglerna kring kontakter mellan politiker och lobbyister. Här anser vi att det är viktigt att inte på förhand utesluta åtgärder som lobbyregister och redovisningsplikt. Det finns delar av utredningen som vi ställer oss positiva till men vi är också mycket kritiska till att utredningen ska överväga att införa åtgärder som försvårar för fackförbund att stödja politiska partier men inte åtgärder för att stoppa att partibidrag som är avsedda för det lokala demokratiarbetet slussas uppåt i partier för att användas av partiledningar. Inte heller ska utredningen se över om det är rimligt att statligt ägda bolag genom sina avgifter till arbetsgivarorganisationer är med och finansierar högerns opinionsbildning. Vi vill att även de delarna inkluderas i utredningen genom ett tilläggsdirektiv. Ser man dessutom denna ensidiga utredning i ljuset av att regeringen och SD ser över hur lotterier som inkomstkälla för partier ska stoppas framträder en strategi som går ut på att genom lagstiftning försvåra för oppositionen att verka politiskt.
Kraftfulla åtgärder mot korruption och organiserad brottslighet
Sverige tillhör världstoppen över länder med minst korruption när jämförelser görs, men vi är inte förskonade. Arbetet mot korruption måste ständigt fortgå och det finns oroande tendenser, inte minst kopplade till organiserad brottslighet som ger sig in i välfärdssystemen. Att individer från kriminella nätverk tillskansar sig fördelar genom att utöva påtryckningar mot offentliga tjänstemän att dela information eller skriva ut intyg eller genom att skrämma till passivitet är en reell risk och något att ta på stort allvar. Det drabbar främst de som arbetar närmast människor som exempelvis social
sekreterare, men också politiska beslutsfattare – och i förlängningen drabbar det hela samhället. De senaste åren har kriminella nätverk tagit sig in i det offentliga och fått makt och inflytande. Det är ett utbrett problem och en stor inkomstkälla för den organiserade brottsligheten. När välfärdssystemen utnyttjas av kriminella minskar förtroendet för systemen och det riskerar att drabba de personer för vilka systemen är avsedda, både genom misstänkliggörande och genom utarmande av resurser.
Vi behöver säkerställa att samhället vidtar tillräckliga åtgärder, både på kort och på lång sikt, för att förebygga och bekämpa otillåten påverkan och korruption. Det handlar om att skydda grundläggande demokratiska principer om likabehandling, rättssäkerhet och effektivitet. Det handlar också om att motverka tystnadskulturer och framväxten av parallella samhällsstrukturer. För att upprätthålla ett högt förtroende för den offentliga förvaltningen och välfärdssystemen måste medborgarna ha tilltro till att verksamheten bedrivs på ett korrekt sätt och att offentliga medel inte används på felaktiga grunder.
Den förra regeringen gav en särskild utredare i uppgift att göra en översyn av vilka åtgärder som behövs för att motverka otillåten påverkan och korruption. Översynen skulle omfatta statlig, regional och kommunal verksamhet samt näringsliv med särskilt fokus på verksamhet som är offentligt finansierad. Syftet med utredningen var att säkerställa att samhället vidtar tillräckliga åtgärder på kort och lång sikt för att före
bygga och bekämpa otillåten påverkan och korruption. Den utredningen valde reger
ingen att lägga ner. Motiveringen som gavs var att ett bredare tag om frågorna skulle tas – av det verkar inget ännu blivit av. Det är illa och vi vill se att en utredning som tar ett brett grepp kring frågorna skyndsamt tillsätts.
Det öppna och demokratiska samhälle som vi värnar riskerar också att bli måltavla för påverkanskampanjer och desinformation från utländska aktörer. Det gäller inte minst när det kommer till opinionsbildning och spridande av falsk information till svenska folket i samband med allmänna val. Inför detta hot får vi inte vara naiva eller stå passiva när de tekniska möjligheterna till omfattande påverkanskampanjer genom exempelvis AI blir fler och mer sofistikerade. Det krävs att myndigheter såväl som de politiska partierna bevakar utvecklingen.
Stärkta övergångsregler för ökat förtroende
När personer med centrala positioner och mycket inflytande i det offentliga i nära anslutning till avslutat uppdrag går till privata verksamheter inom liknande områden väcks alltid misstankar om intressekonflikter. Det handlar om att personer kan ha fått löfte om nya uppdrag medan de fortfarande uppbär uppdrag där de har chans att påverka omständigheter eller förutsättningar eller dela information till fördel för den kommande uppdragsgivaren. Men det kan också handla om att en person som lämnat ett uppdrag eller arbete inom det offentliga inom sitt uppdrag kan ha tillägnat sig information och kontakter som kan utnyttjas på ett orättvist sätt till den nya uppdragsgivarens fördel.
Den 1
juli 2018 infördes en reglering om övergångsrestriktioner för statsråd och statssekreterare. Det var ett mycket viktigt steg för att stärka förtroendet för offentlig verksamhet och motverka att intressekonflikter uppstår. Även om ytterligare några uppdrag inom det offentliga också omfattas av övergångsrestriktioner är det fortfarande en begränsad grupp och det finns all anledning att se över om fler borde omfattas.
Tidigare i höst presenterades en utredning som utvärderade nuvarande lagstiftning men också föreslog en ny lagstiftning som möjliggör att fler med ledande befattningar kan komma att omfattas av restriktioner. Vi vill att regeringen återkommer med förslag som ytterligare stärker regelverket och syftar till att säkerställa att övergångar från centrala offentliga uppdrag till icke-offentliga uppdrag inte riskerar det offentligas integritet.
Stoppa söktjänsternas spridande av känsliga personuppgifter
Den personliga integriteten måste värnas och den information som myndigheter samlar in om enskilda ska skyddas. Sedan 2018 finns en omfattande reglering av person
uppgiftshantering genom den europeiska dataskyddsförordningen GDPR. Samtidigt har det allmänna ett intresse av att offentliga system värnas mot brottsligt utnyttjande. Det är viktigt att det finns en balans mellan sekretess och möjligheten att bekämpa brott. En sekretessbrytande bestämmelse har därför införts för att effektivisera kampen mot organiserad brottslighet.
Det finns utmaningar med den befintliga sekretesslagstiftningen på flera områden som är svåra att lösa med avgränsade åtgärder. Vi ser därför behovet av en genom
gripande översyn av sekretesslagstiftningen som gör det möjligt att komma till rätta med arbetslivskriminalitet, fusk med bidragssystem och annan brottslighet.
Samtidigt finns det databaser som är tillgängliga via internet som publicerar mycket omfattande personuppgifter om människor i kommersiellt syfte – allt från adress och telefonnummer till eventuella förekomster i brottsregister eller om psykisk tvångsvård förekommit. Även om utgångspunkten i vårt samhälle är offentlighetsprincipen utgör webbplatserna allvarliga ingrepp i enskildas personliga integritet och de har visat sig vara användbara verktyg för kriminella som vill kartlägga individer. Det går inte heller att förutse vilka konsekvenser dessa öppna databaser kommer att få när de kombineras med användning av nya verktyg med artificiell intelligens. Innehållet på de aktuella webbplatserna skyddas av grundlag, oftast genom att de har ett så kallat utgivningsbevis för verksamheten.
För dessa webbplatser har Sverige fått kritik av EU-kommissionen, något som i förlängningen kan leda till vite. Den föregående regeringen agerade för att skapa en bättre balans mellan integritetsskyddet och yttrandefriheten genom att föreslå begräns
ningar i grundlagsskyddet för de mest integritetskänsliga söktjänsterna, ett förslag som stoppades av en högermajoritet i riksdagen. Vi socialdemokrater förutsätter att reger
ingen agerar så att den personliga integriteten kan upprätthållas och vill därför att en ny lagstiftning som kommer till rätta med problemet tas fram.
Statlig närvaro i hela landet
Utbyggnaden av den statliga närvaron och servicen behöver fortsätta i hela landet. Genom fler servicekontor, beslut om omlokalisering och nyinrättade myndigheter samt Försvarsmaktens, Polismyndighetens och Kriminalvårdens pågående expansion finns förutsättningar för tusentals nya statliga jobb runt om i landet. Riksrevisionen har i en granskning konstaterat att omlokaliseringen av statliga myndigheter haft flera av de positiva effekter som var avsikten när den tidigare socialdemokratiska regeringen påbörjade arbetet. Arbetet måste fortsätta, och de omlokaliseringar som gjorts måste försvaras så att det inte sker en tillbakagång. Här ser vi oroande tendenser när reger
ingen valt att flytta Strålsäkerhetsmyndigheten från Katrineholm till Stockholm samt att förlägga Utbetalningsmyndigheten till Stockholm, trots att den var planerad i Södertälje samt att Filmarkivet i Grängesberg kan komma att förläggas till annan ort. Det sker också en smygcentralisering där myndigheter har huvudkontoret på en ort men ändå placerar mycket personal på en annan ort, oftast i Stockholm. Här har politiken ett stort ansvar.
Det är viktigt att inte enbart ett effektivitetsperspektiv får styra utbyggnaden av nya servicekontor, utan en politisk bedömning som tar hänsyn till fler aspekter måste ligga till grund för besluten. Det regionala perspektivet ska finnas med i varje beslut om var statlig verksamhet ska placeras och arbetet med omlokaliseringar av statliga jobb och etableringen av nya servicekontor ska fortsätta.
Mediepolitik för mediemångfald och journalistik i hela landet
Att kunna ta del av fri och oberoende journalistik är en förutsättning för att delta i det demokratiska samtalet, bilda sig en välgrundad uppfattning och kunna ta del av ansvarsutkrävning och granskning av makten. En stark, självständig och livskraftig mediesektor i hela landet är kort sagt en grundbult i vår demokrati. På många håll i landet är de ekonomiska förutsättningarna för att bedriva journalistik utmanande, och vi välkomnar därför att det nu finns ett förslag till nytt mediestöd. I delar är förslaget väl avvägt och svarar upp mot vissa av de utmaningar som medier står inför i en nära framtid. Samtidigt finns det tydliga brister i propositionens förslag där man låtit demokrativillkoret urvattnas – det är inte rimligt att skattemedel avsedda för att stärka demokratin går till medier vars avsikt är att avskaffa densamma. Det finns också en risk att betoningen på den geografiska täckningen gör att mångfalden blir nedprioriterad. De nationella fådagarstidningar som erbjuder journalistisk mångfald med andra samhälls
politiska perspektiv, infallsvinklar och nyhetsvärderingar riskerar att bli utan stöd, och det är mycket olyckligt. För att kunna underlätta hanteringen av detta föreslår vi att mediestödet utökas med 10 miljoner kronor för 2024. Det kommande stödet behöver också en tydlig utvärderingsstation efter två år.
Mer om detta går att läsa i vår följdmotion med anledning av proposition 2022/23:13.
Trots att ett nytt stöd är på gång förändras medielandskapet hastigt; inte minst kommer de stora framsteg som gjorts inom AI att ytterligare drastiskt förändra förutsättningarna. Vi vill se en bred parlamentarisk utredning som får i uppgift att ta fram en mediepolitik för framtiden.
En aktiv politik för minoritets- och ursprungsbefolkning
De nationella minoritetsspråken och kulturerna måste bevaras, utvecklas och överföras till framtida generationer. Den tidigare regeringen införde en lag som gav ett stärkt grundläggande skydd för de nationella minoriteternas språk och kultur och för de utökade rättigheter som finns inom förvaltningsområdena för finska, meänkieli och samiska. I budgeten för 2022 gjordes också en historisk satsning på de nationella minoritetsspråken. Vi vill att de språkcentrum som finns fortsatt ska utvecklas. Det är viktiga delar av ett pågående revitaliseringsarbete.
Den judiska minoriteten är på ett särskilt sätt utsatt för hat och hot från extrema grupper av olika slag. Det är fullständigt oacceptabelt. Ett fortsatt arbete för att stärka säkerheten kring judiska institutioner och för att öka tryggheten för judar i Sverige är helt nödvändigt. Vissa av samhället finansierade verksamheter, såsom skolan, ska bidra till att motverka antisemitism.
Nyligen öppnades Sveriges museum om Förintelsen, en viktig institution för att fördjupa kunskaperna om de fruktansvärda gärningar som begicks. Det är viktigt att sprida och fördjupa kunskapen till nuvarande och framtida generationer. Den förra regeringen tillsatte också en utredning i syfte att göra det förbjudet att förneka att Förintelsen ägt rum, en uppfattning som tyvärr inte är ovanlig bland extremistiska grupper. Utredningen presenterade i våras en rad förslag som skulle förtydliga lag
stiftningen och vi följer regeringens arbete och förväntar oss att den återkommer med en proposition i frågan.
Något annat som spelar stor roll är de hågkomstresor som arrangeras till Förintelsens minnesplatser. Vi vill se en fortsättning av dessa. Vi välkomnar regeringens satsning Samling för judiskt liv och tror att initiativet kan bidra till en positiv utveckling.
En sannings- och försoningskommission för granskning av kränkningar och övergrepp mot tornedalingar, kväner och lantalaiset arbetar nu och lämnar sitt slut
betänkande i november. Det är ett viktigt arbete för att utreda den svenska statens handlande och öka kunskapen kring vår historia.
Det finns en långsiktig strategi för romsk inkludering som löper fram till 2032. Genomförandet ska präglas av romsk delaktighet och romskt inflytande med inriktning på ett förstärkt genomförande och en kontinuerlig uppföljning av romers tillgång till de mänskliga rättigheterna på lokal, regional och nationell nivå. Det övergripande målet är att den rom som fyller 20
år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som är icke-rom. Det viktiga arbetet måste fortsätta. Statens skolverk och Socialstyrelsen har fått i uppdrag att säkerställa att en lämplig utbildning tas fram och görs tillgänglig 2022
‑
2024 för personer med romsk språk- och kulturkompetens för arbete inom förskolor, förskoleklasser, skolor, fritidshem, vuxenutbildning, socialtjänst eller hälso- och sjukvård.
Det viktiga arbete som sanningskommissionen gör för att kartlägga och granska den politik som förts gentemot samerna måste fortsätta. Under den gångna mandatperioden röstade riksdagen igenom den förra regeringens initiativ om inrättandet av en konsulta
tionsordning, något som Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna motsatte sig. Det är ett viktigt steg i att stärka samernas möjlighet till inflytande och delaktighet i frågor som rör samiska förhållanden.
För att stärka det samiska folkets rättigheter att bevara och utveckla sitt språk, sin kultur, sina näringar och sitt samhällsliv är arbetet med en nordisk samekonvention centralt och arbetet med konventionen pågår. En annan åtgärd är att vi vill se ett samiskt riksarkiv som ska hanteras av Sametinget. En motsvarande lösning finns i bland annat Finland genom ett samarbete mellan Sametinget och det finska riksarkivet, medan Sverige saknar ett samlat samiskt arkiv.
Flera statliga institutioner har kvarlevor från den samiska ursprungsbefolkningen. Det har sedan länge funnits ett krav om att dessa ska återföras – så kallad repatriering. Det är rimligt att staten tar sitt ansvar och vi vill se en kartläggning i syfte att kunna repatriera samiska kvarlevor.
Med nuvarande arbetsbelastning och resurstilldelning har Sametinget stora svårig
heter att uppfylla sin lagstadgade roll och de uppdrag som åvilar myndigheten. Vi vill se en ökning av anslaget till Sametinget med 5
miljoner kronor och en förstärkning av anslaget för nationella minoriteter på 10 miljoner kronor för 2024.
Älvdalskans språkstatus
Älvdalskan har en lång historia i Sverige och bär uråldriga särdrag som nästan inte längre går att återfinna i någon annan del av det nordiska språkområdet. Att älvdalskan bär spår från fornnordiska gör den till en levande del av vår språkhistoria och en viktig del av Sveriges språkliga och kulturella mångfald. Trots det klassas älvdalskan som dialekt. Vi vill att man utreder möjligheten att ge älvdalskan språkstatus, vilket också Europarådets expertkommitté uppmanat Sverige att göra.
Säkerhetshöjande åtgärder för organisationer inom det civila samhället
Många civilsamhällesorganisationer upplever en ökad hotbild mot verksamheten, lokaler och företrädare. Inte minst religiösa samfund är utsatta för hot och våld där det finns uppgifter om församlingar som lägger så mycket som 25 procent av sin budget på säkerhetsåtgärder. Den senaste tidens så kallade koranbränningar har också bidragit till att hotbilden mot inte minst religiösa samfund ökat. Att skydda civilsamhällets organisationer är självklart i huvudsak polisens uppgift men det finns många enklare säkerhetshöjande åtgärder för att göra verksamheten säkrare. Statskontoret har sett över hur statsbidraget för säkerhetshöjande åtgärder till organisationer inom det civila samhället fungerar och kommit med flera förslag på hur arbetet kan struktureras. Vi ser att ett ekonomiskt tillskott är nödvändigt och vill se ytterligare 10 miljoner koronor 2024 för ändamålet.
Förbud mot rasistiska organisationer
Vi socialdemokrater står i alla sammanhang upp för människovärdet och kräver krafttag mot de hatbrott som begås på grund av rasism, främlingsfientlighet eller homofobi. Vi kommer aldrig att acceptera att otryggheten breder ut sig eller att hot och hat tar över vårt demokratiska samhälle. Diskriminering på grund av kön, ålder, funktions
nedsättning, hudfärg, tro eller sexuell läggning är oacceptabelt i Sverige.
Det är viktigt att samhället visar sitt avståndstagande mot rasistiska och nazistiska organisationer som sådana. De utgör ett särskilt hot mot samhället och demokratin, eftersom de i sitt själva syfte strävar efter att undergräva eller avskaffa demokratin och andras fri- och rättigheter. Deras existens är ett hot mot andras frihet och utgör därför ett hot mot demokratin som vi inte kan tolerera.
En utredning har föreslagit förbud mot organisationer vars verksamhet innebär förföljelse av vissa folkgrupper inom ramen för den nuvarande grundlagen. Det finns farhågor att en sådan lagstiftning skulle bli svår att tillämpa på grund av de strikta ramar som regeringsformen sätter. Eftersom regeringen tillsatt en grundlagsutredning som ska se över om det bör införas utökade möjligheter att begränsa föreningsfriheten i för
hållande till kriminella sammanslutningar vore det lämpligt att också utreda frågan i förhållande till rasistiska organisationer. Vi är mycket kritiska till att regeringen inte verkar vilja ta i denna fråga. Vi vill se att man genom ett tilläggsdirektiv till grundlags
utredningen också ger utredningen i uppdrag att se över möjligheten att begränsa föreningsfriheten i förhållande till rasistiska organisationer.
Ida Karkiainen (S)
Hans Ekström (S)
Per-Arne Håkansson (S)
Mirja Räihä (S)
Amalia Rud Pedersen (S)
Peter Hedberg (S)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:3589
av Ida Karkiainen m.fl. (S)
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn enligt förslaget i tabell
1 i motionen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att stärka familjepolitiken och stötta barnfamiljerna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka bostadsbidraget och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en mer jämställd och individualiserad föräldraförsäkring och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att följa upp införandet av överlåtelse av föräldrapenning mot bakgrund av riskerna för välfärdskriminalitet och fusk vid överlåtelse av dagar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa den s.k. snabbhetspremien i föräldraförsäkringen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över flerbarnstillägget och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att modernisera och förenkla reglerna för tillfällig föräldrapenning för vårdåtgärder i skolan och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra förslagen från den s.k. BUMS-utredningen om användning av s.k. månadsuppgifter vid beräkning av bostadsbidrag och underhållsstöd och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa fusket i välfärden och införa ett tydligare ansvar för att förebygga välfärdsbrott och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett kvinnofridsstöd vid våld i nära relationer och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Tabell 1 Anslagsförslag
för 2026
för utgiftsområde
12
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Tusental kronor
Anslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Barnbidrag
31
659 197
4
463 000
1:2
Föräldraförsäkring
49
640 665
±0
1:3
Underhållsstöd
2
780 875
±0
1:4
Adoptionsbidrag
9 784
±0
1:5
Barnpension och efterlevandestöd
1
148 200
±0
1:6
Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag
7
645 098
±0
1:7
Pensionsrätt för barnår
7
671 200
±0
1:8
Bostadsbidrag
3
673 310
664 000
Summa
104 228 329
5
127 000
En generell välfärd som omfattar alla familjer
Sverige är ett av de länder i världen där barn har de bästa förutsättningarna att växa upp. Vi har en lång historia av att genom familjepolitiken förenkla vardagspusslet för barn
familjer, utjämna ekonomiska villkor, förbättra levnadsförhållanden för barnhushållen och bekämpa barnfattigdomen. Utgångspunkten för den socialdemokratiska familje
politiken är att alla barn ska få en bra start i livet, utvecklas och kunna förverkliga sina drömmar även om alla föds med olika förutsättningar.
Den allmänna ekonomiska försämringen och kostnadsfördyringarna har drabbat hushållen hårt. Det gäller i synnerhet barnfamiljerna. De senaste årens prisökningar har grävt djupa hål i hushållens plånböcker. Resultatet av detta har blivit att fler barn tvingas växa upp i fattigdom. Barnfattigdomen ökar nu därför att fler föräldrar hamnar i ekonomisk utsatthet. Det bästa sättet att bekämpa barnfattigdom är att se till att föräldrarna ges möjlighet att arbeta. Men den ekonomiska familjepolitikens utjämnande effekt är också nödvändig för att öka jämlikheten, förbättra jämställdheten och minska barnfattigdomen.
Den svenska välfärdsmodellen med generell välfärd, ett jämställt föräldraskap och barnperspektivet är grundläggande för den socialdemokratiska familjepolitiken. Alla barn ska kunna växa upp under trygga förhållanden och det är samhällets ansvar att kompensera för alltför ojämlika förutsättningar i livets början.
Mer i plånboken för vanliga familjer
Regeringen har misslyckats med svensk ekonomi. De senaste tre åren har varit förlorade år, där regeringen låtit jobbkrisen förvärras och lämnat vanligt folk utan stöd i en tid av ekonomisk oro. Regeringens politik har förvärrat situationen genom att försämra villkoren för barnfamiljer och pensionärer, samtidigt som satsningar för att få i gång Sveriges tillväxt uteblivit. Prisökningarna har grävt ett permanent hål i familjernas plånböcker, vilket märks när man ska betala hyran eller matkassen i affären. Jämförbara länder har på olika sätt stöttat barnfamiljerna i krisen genom åtgärder för att hålla nere matpriser, genom barnbonus etc. Sveriges regering har dock stått likgiltig. 58 procent av de ensamstående föräldrarna med lägre inkomst har haft svårigheter att betala fritids
aktiviteter till barnen. Allt fler människor söker hjälp hos Röda Korset för att klara vardagen. I en ny rapport framgår att antalet besökare till organisationens fem största stödverksamheter, Röda Korsets hus, har ökat med över 50 procent på ett år, och behovet av mat har mer än fördubblats.
Vi lägger därför flera förslag för att stötta barnfamiljerna och satsningar på jobb i vår budgetmotion. Svenska familjer ska inte ensamma behöva bära hela den kraftiga kostnadsökningen och den ekonomiska otryggheten som det medför. Barn ska aldrig behöva betala priset vid en ekonomisk kris. Med de prisökningar som drabbat hushållen de senaste tre åren kan en vanlig löntagarfamilj gå back tusentals kronor varje månad. I det läget prioriterar regeringen hellre skattesänkningar för höginkomsttagare än att stötta barnfamiljerna – trots att det är viktigare än någonsin att stå på barnfamiljernas sida. Det handlar om prioriteringar och vi har råd att prioritera våra barn. För låginkomstfamiljer har barn- och familjeersättningarna stor betydelse – särskilt betydelsefulla är barnbidraget, bostadsbidraget och underhållsstödet.
Höj barnbidraget
Barnbidraget går till alla barn, oberoende av föräldrarnas inkomster. Det är därmed en del av det generella välfärdssystemet. För första gången sedan 2006 höjdes barnbidraget 2018 med 200 kronor. Höjningen gjorde skillnad men Sveriges barnfamiljer står nu in
för nya utmaningar och kostnadshöjningar. Ytterligare satsningar behövs. I en barn
familj finns många olika behov att möta. Vi socialdemokrater har, sedan valet 2022, vid återkommande tillfällen förslagit en tillfällig höjning av barnbidraget. Även om pris
ökningarna nu stannat av kommer de ekonomiska utmaningarna för barnfamiljerna fortsatt att vara stora. Utgifterna ligger ju kvar på en hög nivå samtidigt som inkomst
erna inte alls har följt med i samma utveckling. Därför föreslår Socialdemokraterna att barnbidraget höjs med 200 kr per månad Det skulle ge en familj med två barn nästan 5
000 kronor mer per år för att betala näringsriktig mat, fritidsaktiviteter och andra helt nödvändiga utgifter. Vi anslår därför 4,5 miljarder kronor till anslaget 1.1 Barnbidrag.
Förstärk bostadsbidraget
Den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen höjde inkomstgränserna i bostads
bidraget till barnfamiljer samt införde ett särskilt tilläggsbidrag med anledning av den kraftiga kostnadsutvecklingen åren efter pandemin. Förstärkningarna inom bostads
bidraget innebar en direkt ekonomisk förbättring för många av de mest utsatta barn
familjerna.
De satsningar som gjorts under den socialdemokratiska regeringen för barnfamiljer med låg ekonomisk standard är av stor betydelse för att bekämpa barnfattigdom men ytterligare satsningar behövs. Arbetet med att stärka den ekonomiska familjepolitiken, stötta barnfamiljer som lever i ekonomisk utsatthet och stärka ekonomin för dem med sämre ekonomiska förutsättningar behöver fortsätta. Därför har exempelvis inkomst
gränserna i bostadsbidraget och nivåerna i både barnbidraget och underhållsstödet höjts, men ytterligare åtgärder behöver genomföras.
För många barnfamiljer är boendekostnaden den största kostnadsposten. För
stärkningen av bostadsbidraget finns för att hjälpa de barnfamiljer som har de minsta ekonomiska marginalerna. Därför är det slående att regeringen nu skär ner i bostads
bidraget. Först drog regeringen ned tillägget i bostadsbidraget för barnfamiljer med 2
100 kronor. Nu lägger de tillbaka 1
000 kronor – det är alltså en försämring på upp till 1
100 kronor per månad. Detta är en orimlig prioritering. Vi socialdemokrater står på barnfamiljernas sida och föreslår därför en permanent förstärkning av bostadsbidraget på den ursprungliga nivån. Det skulle kunna ge en familj upp till 2
100 kronor per månad. För att återställa bostadsbidraget till 2024 års nivå utökar vi anslaget med 664 miljoner kronor för 2026.
En mer jämställd föräldraförsäkring
I Sverige
har vi med stor sannolikhet världens mest generösa föräldraförsäkring. En generös föräldraförsäkring som skapar förutsättningar för och ställer krav på ett jämställt nyttjande av försäkringen bidrar till en mer jämställd arbetsmarknad och samhälle i stort. Det är viktigt för svensk ekonomi. Barn behöver en nära relation till båda sina föräldrar. Därför är det viktigt med ett jämställt uttag av föräldraförsäkringen. Det är fortfarande en majoritet av kvinnorna som tar huvudansvaret för hem och familj. Bristen på jämställdhet blir tydligare när man får barn. Kvinnor tar ut cirka 70 procent av föräldraledigheten. Föräldraledigheten är än mer ojämställd sett till obetald föräldraledighet. Det är oftast kvinnorna som arbetar deltid när barnen är små. Detta
leder till att kvinnorna får bära tyngden av en sämre karriär, sämre löneutveckling och
sämre pension. Majoriteten av landets fattigpensionärer är kvinnor. Detta är inte hållbart.
Föräldraförsäkringens regler ger idag en förälder möjlighet att avstå dagar till den andra föräldern. Sedan den 1 januari 2016 är 90 dagar reserverade för respektive förälder. Dessa dagar kan inte överlåtas från den ene föräldern till den andre. Vi behöver göra mer för att kvinnor inte ska drabbas hårt ekonomiskt för varje barn och för att föräldraförsäkringen ska nyttjas mer jämställt. För att öka barnens rätt till sina föräldrar och för att uppmuntra ett mer jämställt uttag av föräldradagar bör föräldraförsäkringen delas i tre delar.
Överlåtelse av föräldrapenning
Riksdagen beslutade att göra det möjligt för föräldrar att överlåta föräldrapenning från och med 1 juli 2024. Regeringen har hastigt genomdrivit denna förändring trots omfattande remisskritik där man uttryckt risk för försämrad jämställdhet, fusk och marknadisering. Vi socialdemokrater är alltid villiga att se över förslag som kan förenkla livspusslet för barnfamiljer. Vi är,
i likhet med flera remissinstanser, oroliga för risken att regeringens förslag till överlåtelse av föräldrapenningdagar kraftigt kommer att försämra möjligheten att nå målet om jämställt föräldraskap. Vi
ser allvarligt på risken att föräldraförsäkringen i förlängningen kommersialiseras och nyttjas av barnflickor samt risken för att föräldraförsäkringen utvecklas till ett så kallat ”nanny-system”.
Vi föreslog därför, i likhet med remissinstansen Psykologiska institutionen vid Göteborgs Universitet,
att möjligheten att överlåta dagar enbart skulle omfatta ensamstående föräldrar.
Vi tycker att man, efter en utvärdering av en sådan reform för denna grupp, kunde överväga att gå vidare och utvidga reformen. En begränsad utbyggnad skulle minska risken för att föräldraskapet blir mer ojämställt samt risken för en tilltagande kommersialisering av försäkringen. Ensamstående är dessutom den grupp som mest behöver hjälp med livspusslet. Med anledning av detta skulle dessa vara en rimlig testgrupp för överlåtande av dagar i begränsad omfattning. Vi föreslog också i likhet med utredningen
Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn – en ny modell för föräldraförsäkringen
(SOU 2017:101) att överlåtelsen skulle begränsas till 60 dagar – inte 90 dagar som riksdagen beslutade. Ekobrottsmyndigheten har varnat för att detta förslag även öppnar upp för möjligheter till både fusk och kriminalitet. Vi ser allvarligt på detta och kommer därför följa nyttjandet av dagar noga. Det är anmärkningsvärt att regeringen trots varningar öppnar upp för ökad välfärds
brottslighet.
Eftersom regeringen valde att gå vidare med förslagen, trots remisskritiken, finns det skäl att vara vaksam inför det nya förslagets effekter. Det är därför angeläget att regeringen följer upp utvecklingen noggrant. Försäkringskassans uppföljning av utfallet det första året visar att den vanligaste personen som får dagar överlåtna är barnets mormor, därefter en annan kvinnlig släkting. Det finns därför skäl att befara att reformen kan leda till ökad ojämställdhet. Regeringen bör därför ges till känna om behovet av att följa utfallet av denna förändring, inte minst ur jämställdhetssynpunkt och för att stävja fusk och välfärdskriminalitet. I den uppföljningen bör man också överväga om åtgärder bör vidtas för att begränsa de negativa effekterna.
Avskaffa snabbhetspremien i föräldraförsäkringen
Den så kallade snabbhetspremien i föräldraförsäkringen infördes på 1980-talet i syfte att ge ekonomiska incitament att skaffa fler barn. Reformen var då vällovlig men erfaren
heterna av den har visat sig skapa både negativa hälsoeffekter och ekonomiska effekter för kvinnor. När kvinnor har kort tid mellan förlossningarna har det visat sig att för
lossningsskador ökar samt risken för en för tidig födsel. Dessa negativa hälsoeffekter är tillräckliga skäl för att ta bort denna ekonomiska uppmuntran till att snabbt skaffa ytterligare ett barn. Snabbhetspremien bör i enlighet med utredningen
En modern föräldraförsäkring
(SOU 2017:101)
avskaffas genom att ta bort snabbhetspremien i 12 kap. 29 § socialförsäkringsbalken. Ett borttagande kan leda till att kvinnor i större utsträckning arbetar heltid mellan graviditeterna, vilket skulle kunna öka den ekonomiska självständigheten för kvinnor, på kort och på lång sikt. De ekonomiska besparingar som blir effekten av denna förändring bör läggas på andra förbättringar inom föräldraförsäkringen.
Se över
flerbarnstillägget
Flera utredningar samt Riksrevisionen har påpekat att flerbarnstillägget med dagens utformning inte är tillräckligt ekonomiskt träffsäkert. Det är även ett bidrag som trappas upp ju fler barn du skaffar, vilket kan skapa felaktiga incitament och medverka till ökad segregation som försenar föräldrarnas inträde på arbetsmarknaden eller i studier. Ett avskaffande av flerbarnstillägget skulle således frigöra betydande summor till mer träffsäkra satsningar som säkerställer att barnfattigdomen inte ökar och dessutom förbättra möjligheterna till en god integration – inte minst för kvinnor. Vi social
demokrater menar att det nu är dags att se över flerbarnstillägget för att säkerställa barns rättigheter samt att den ekonomiska standarden för de utsatta hushållen inte urholkas. I översynen bör man samtidigt se över vilka andra stödformer som skulle kunna införas som ger ett bättre träffsäkert ekonomiskt stöd för utsatta barnfamiljer, till exempel för ensamstående. Detta bör tillkännages regeringen.
Modernisera och förenkla reglerna för tillfällig föräldrapenning
En statlig utredning
Rätt och lätt – ett förbättrat regelverk för VAB
(SOU 2022:31) har lämnat ett antal förslag för att modernisera, renodla och förenkla regelverket och göra det mer lättöverskådligt för föräldrarnas skull, för att minska utrymmet för fusk och för att undvika felaktiga utbetalningar samt för att stärka möjligheterna till kontroll. Remissinstanserna har varit till övervägande del positiva och förslagen ligger väl i linje med hur vi socialdemokrater anser att reglerna bör reformeras.
I ett delbetänkande
VAB för vårdåtgärder i skolan
(SOU 2021:41) föreslår utredaren att det ska införas en ny ersättning för föräldrar till barn med sjukdom eller funktions
nedsättning som, när det behövs, ger rätt till tillfällig föräldrapenning. Det kan till exempel gälla när föräldern måste gå från jobbet för att medverka i introduktion av barnets behov av hjälp med vård- eller behandlingsåtgärder i förskola, skola, fritidshem eller annan pedagogisk verksamhet. Det kan exempelvis gälla föräldrar till barn med diabetes eller NPF-diagnoser. Vi socialdemokrater har i flera år påpekat behovet av att gå vidare med utredningens förslag. Det är glädjande att regeringen nu i sin sista budget för mandatperioden väljer att vidga rätten till tillfällig föräldrapenning till att även gälla när föräldrar till ett barn med en funktionsnedsättning eller sjukdom behöver närvara i barnets förskola eller skola för att instruera och lära upp personal om barnets behov av egenvård, exempelvis när ett barn har diabetes, när en förälder behöver delta i möten i skola eller förskola med anledning av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning samt när en förälder behöver delta i socialtjänstens utredning om barnets behov av skydd eller stöd eller i en förhandsbedömning av om en sådan utredning ska påbörjas. Vi stödjer därför detta förslag.
Minskad skuldsättning och ökad träffsäkerhet i bostadsbidrag och underhållsstöd
Nuvarande utformning av regelverket för bostadsbidrag leder till betydande problem med skuldsättning. Det beror i hög grad på att bidraget betalas ut som preliminärt bidrag baserat på inkomsterna och att bostadsbidraget bestäms slutgiltigt först när Skatteverket beslutat om slutlig skatt. Många familjer blir därför återbetalningsskyldiga. Skulder på grund av bostadsbidrag är de sammanlagt största skulderna som enskilda har till Försäkringskassan. Betalningsskyldigheten i reglerna för underhållsstöd bygger i stället på inkomster som hämtas från en två år gammal inkomst enligt ett beslut om slutlig skatt. Inkomsterna som den bidragsskyldiga har när underhållsstödet ska betalas kan vara betydligt lägre. För en del bidragsskyldiga leder det till att den nuvarande inkomst de har inte räcker till för att betala de krav som riktas mot dem. Ofta uppstår därför en skuld. Bidragsskyldiga som har inkomster som inte sänkts betydligt jämfört med två år tidigare betalar inte heller alltid de betalningsbelopp som räknats fram. Mindre än 60 procent av det som Försäkringskassan kräver in blir betalt till myndigheten. Många skulder lämnas över till Kronofogden. Genom införandet av arbetsgivardeklarationer på individnivå för hela arbetsmarknaden år 2019 finns nu goda möjligheter att få tillförlitlig information om de allra flesta personers inkomst av tjänst månad för månad i nära anslutning till att lönen betalats ut.
En statlig utredning (BUMS) har i betänkandet
Träffsäkert – införande av månadsuppgifter i bostadsbidraget och underhållsstödet
bland annat, mot bakgrund av problemen med skuldsättning och träffsäkerhet, att den bidragsgrundande inkomsten i bostadsbidraget och den betalningsgrundande inkomsten i underhållsstödet som huvud
regel ska baseras på aktuella historiska inkomster som hämtas från uppgifter ur arbets
givardeklarationerna när det är möjligt. Utredningens förslag lämnades för flera år sedan och förslagen bör kunna genomföras utan dröjsmål. Regeringen skrev i budget
propositionen för 2024 att man hade ambitionen att kunna gå över till att använda månadsuppgifter vid beräkning av både bostadsbidrag och underhållsstöd från 2026. I budgetpropositionen för 2026 skriver regeringen att ikraftträdandedatumet har justerats till 1 januari 2027. Vi beklagar att denna försening har inträffat och anser att regeringen bör säkerställa att ikraftträdandet inte ytterligare försenas. Detta bör tillkännages för regeringen.
Stoppa fusket och inför ett tydligare ansvar för att förebygga välfärdsbrott
Våra gemensamma skattemedel ska gå till människor som har rätt till ekonomisk trygghet och till att stärka vår gemensamma välfärd – inte till den organiserade brottsligheten.
I regeringsställning genomförde vi socialdemokrater ett antal åtgärder för att komma åt fusk och förebygga välfärdsbrott. Bland annat skärptes bidragsbrottslagen och För
säkringskassan gavs uppdrag att öka kontrollen. Bara inom vab beräknade Försäkrings
kassans kontrollenhet att fusket kostade samhället cirka 800 miljoner kronor 2024. Ett viktigt steg togs i samband med inrättandet av den nya Utbetalningsmyndigheten. En myndighet som ska säkerställa utbetalningar från våra välfärdssystem. Myndigheten inledde sin verksamhet den 1 januari 2024. Förra regeringen tillsatte även en bidrags
brottsutredning med uppgift att bland annat analysera hur förmågan att förebygga och bekämpa bidragsbrott kan stärkas. Utredningen lämnade sitt betänkande
Ett stärkt och samlat skydd av välfärdssystem
(SOU 2023:52) den 6 september 2023. Utredningen har därefter remissbehandlats. Socialdemokraterna ser positivt på utredningens förslag som bland annat innebär ett tydligare ansvar för att förebygga välfärdsbrott för Försäkrings
kassan, Pensionsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen.
Det är angeläget att regeringen utan dröjsmål bereder dessa förslag och återkommer till riksdagen med en proposition.
Det är angeläget för att säkerställa att de människor som har rätt till stöd från trygghetssystemen får det men inte de som försöker sko sig på andra.
Kvinnofridsstöd vid våld i nära relationer
Våld i nära relationer är ett allvarligt samhällsproblem som drabbar många kvinnor och barn. Enligt en rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) uppgav 13,6 procent av befolkningen 2022 att de blivit utsatta. För att kunna lämna en våldsam relation krävs ofta en flytt, men ekonomin blir för många ett hinder. Höga hyror, brist på bostäder och ekonomiskt beroende av förövaren gör situationen ännu svårare.
Enligt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) får endast var femte kvinna skyddat boende. Det finns exempel där kvinnor tvingats återvända till sin förövare i väntan på stöd. Detta ökar risken för fortsatt våld och i värsta fall dödligt våld. Jämställdhets
myndigheten beräknar att våld i nära relation kostar samhället 43 miljarder kronor årligen.
Ett särskilt flyttstöd kan bli en viktig del av samhällets skydd. Det kan ge vålds
utsatta möjlighet att snabbt lämna en farlig relation och skapa trygghet för sig själva och sina barn. Internationella exempel från bland annat Australien visar att det är möjligt.
Kvinnor som utsätts för våld ska få den hjälp de behöver. Idag läggs ofta ett för stort ansvar på den våldsutsatta kvinnan. Hon ska våga lämna, hon ska samla bevis och anmäla, hon ska skydda sina barn och hon ska i värsta fall leva gömd. För att lämna en våldsam relation krävs ofta en flytt, men ekonomin blir för många ett hinder. Stödet måste utformas så att det når de som verkligen behöver det, utan att trösklarna blir så höga att människor inte kan använda det. Därför bör frågan ses över. I väntan på detta föreslår vi en försöksverksamhet med ett Kvinnofridsstöd i form av ett flyttstöd, där 50 miljoner kronor avsätts i vår budgetmotion för 2026 under utgiftsområde 13.
Ida Karkiainen (S)
Sanne Lennström (S)
Arber Gashi (S)
Åsa Eriksson (S)
Ola Möller (S)
Jessica Rodén (S)