Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2024/25:3064 av Linus Lakso m.fl. (MP) Utgiftsområde 22 Kommunikationer Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 22 Kommunikationer enligt förslaget i tabell A i motionen. Motivering Tabell A Anslagsförslag för 2025 för utgiftsområde 22 Kommunikationer Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 41 028 989 18 300 000 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 40 302 196 5 000 000 1:3 Trafikverket 1 539 222 ±0 1:4 Ersättning för sjöräddning och fritidsbåtsändamål 194 308 ±0 1:5 Ersättning för viss kanal- och slussinfrastruktur 62 284 ±0 1:6 Ersättning avseende flygplatser 296 013 −175 000 1:7 Trafikavtal 1 006 000 247 000 1:8 Viss internationell verksamhet 30 557 ±0 1:9 Statens väg- och transportforskningsinstitut 89 741 ±0 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk 950 000 ±0 1:11 Trängselskatt i Stockholm 1 723 381 ±0 1:12 Transportstyrelsen 2 660 987 ±0 1:13 Trafikanalys 75 745 ±0 1:14 Trängselskatt i Göteborg 745 253 ±0 1:15 Sjöfartsstöd 1 550 000 ±0 1:16 Internationell tågtrafik 95 000 ±0 1:17 Infrastruktur för flygtrafiktjänst 379 000 ±0 1:18 Lån till körkort 31 466 ±0 1:19 Obemannad luftfart 30 000 ±0 2:1 Post- och telestyrelsen 247 926 ±0 2:2 Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning 106 278 ±0 2:3 Grundläggande betaltjänster 25 037 5 000 2:4 Informationsteknik och telekommunikation 58 844 ±0 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation 819 014 ±0 2:6 Myndigheten för digital förvaltning 270 297 ±0 2:7 Digital förvaltning 129 894 ±0 99:1 Investeringsstöd kollektivtrafik ±0 5 000 000 99:2 Sverigekort – billigare och enklare kollektivtrafik ±0 11 000 000 Summa 94 447 432 39 377 000 Miljöpartiets vision är att alla ska kunna resa på ett hållbart sätt till en låg kostnad i hela landet. Därför vill Miljöpartiet göra stora investeringar i infrastruktur för framtidens hållbara transporter. Vägtransporterna orsakar idag omkring en tredjedel av utsläppen av koldioxid inom Sverige och försämrar luftkvaliteten i städer och längs trafikleder. Barn och vuxna blir allvarligt sjuka av dålig luft och detta orsakar för tidig död för många människor. För att minska utsläppen från transporterna behöver vi arbeta med tre områden. Det handlar om att byta drivmedel från fossilt till i första hand el och fossilfria bränslen. Vi behöver effektivisera transporterna och minska behovet av vägtransporter samt stimulera övergången till andra effektiva färdmedel. Vi kan minska behovet av transporter och förändra valet av färdmedel genom att planera samhället smartare. Detta kan ske såväl genom fysisk planering som med styrmedel som främjar ett hållbart transportsystem. Pandemin har gett en skjuts åt utvecklingen av digitala lösningar och lett till förändringar i människors beteenden. Styrmedel och politiska beslut ska driva på för mer energieffektiva lösningar och för att hållbar energi används för godstransporter och personresor. Vi välkomnar nya tekniska innovationer som kan minska utsläppen och förändra beteendemönster och vi vill att lagstiftningen ska ligga i framkant och anpassas till morgondagens transportsystem. Andelen elbilar i nybilsförsäljningen ökade tidigare mycket snabbt tack vare politiska reformer som elbilspremien och bonus malus-systemet. Regeringens beslut att ta bort klimatbonusen för elbilar skedde bokstavligen över en natt och har inneburit att omställ ­ ningen bromsat in kraftigt och minskat förtroendet för styrmedlet i sig. Sänkningen av bränsleskatter och höjd skatt på fossilfri el samt den oansvariga hanteringen av reduk ­ tionsplikten har ytterligare motverkat den snabba elektrifiering som transport ­ sektorn så väl behöver. För att nå utsläppsmålen för transportsektorn finns ett stort behov av att stötta – inte motverka – den pågående elektrifieringen. Elektrifieringen behöver gå betydligt fortare för att kunna kompensera tillräckligt mycket för de stora ökningar av utsläppen som regeringens politik medför. Den utvecklingen ser vi inte idag. Fossilfria transporter i hela landet Vårt samhälle är helt beroende av att transportera varor och människor, men samhället ska inte vara beroende av fossila bränslen. Vi behöver rusta och bygga ut järnvägen i hela landet. Mer transporter behöver ske på tåg och till sjöss istället för på väg. Det som behöver transporteras på väg ska drivas av el och hållbara bränslen istället för bensin och diesel. Vi vill se nationella planer för utbyggnad av laddinfrastruktur, biogas och vätgas. Vi vill även se förbättrad tillgång till laddinfrastruktur längs med de större vägarna samt för att boende ska kunna ladda hemma i såväl villa som bostadsrätt och hyresrätt. Samtidigt behöver vi vara öppna för att ny teknik kan innebära att nya drivlinor möjliggörs, men det är denna utveckling som i nuläget är möjlig att överblicka och en omställning som är långsiktigt rimlig att planera för. Internaliseringsgraden mellan olika trafikslag behöver öka och sträva mot att bli idealt lika, vilket innebär att transportköparen/resenären fullt ut betalar ett pris som inkluderar ersättning för de externa effekter transporten orsakar resten av samhället. Exempel på externa effekter är avgasutsläpp, slitage, partiklar, trafikolyckor, buller och trängsel som påverkar andra negativt både i och utanför trafiksystemet. Miljöpartiet vill se en historisk satsning på järnvägen i Sverige. För att finansiera satsningar på framtidens järnvägsinfrastruktur som nya stambanor i södra Sverige, dubbelspår på nya Ostkustbanan, utbyggnad av Norrbotniabanan samt Oslo–Stockholm behöver anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur höjas med 18 miljarder kronor per år under 2025, 2026 respektive 2027. Mer pengar behövs till underhåll av järnväg genom att 5 miljarder kronor tillförs inom anslag 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur per år under 2025, 2026 respektive 2027. Medel behövs både i närtid och långsiktigt för att komma ikapp järnvägsunderhållet och öka tillförlitligheten för järnvägen. För att järnvägsunderhållet ska bli effektivt och avsatta medel ska nå ut till underhållet av järnvägen behöver järnvägsunderhållet tas tillbaka i egen regi. Sjöfarten och våra hamnar behöver snabba på resan mot fossilfrihet. En grön hamn ­ strategi ska tas fram. Lättare att cykla och åka kollektivt Om vi ska nå våra klimat- och miljömål måste samhället bli mer transporteffektivt. Elbilar är ett bättre val än fossildrivna bilar, men i många situationer är det bästa alternativet att gå, cykla eller åka kollektivt när möjligheten finns. Vi vill sänka taxorna och bygga ut kollektivtrafik med hög kvalitet och stor kapacitet, bland annat genom spårtrafik och bussfiler i fler städer. Med tät och pålitlig kollektivtrafik och med moderna och säkra cykelbanor ger vi fler möjligheten att i vardagen välja smidiga och effektiva alternativ framför den privata bilen. Stadsmiljöavtalen ska behållas och utökas kraftigt för mer och bättre infrastruktur för cykel och kollektivtrafik samt effektiva varutransporter. Anslaget förstärks med ytterligare 300 miljoner kronor för år 2025 samt 600 miljoner kronor för 2026 respektive 2027 i anslag 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur. Ett nytt anslag 99:1 Investeringsstöd kollektivtrafik införs för att bidra till att kollektivtrafikhuvudmännen kan investera för att utveckla sin regionala kollektivtrafik. Anslaget uppgår till 5 miljarder kronor för 2025, 2026 respektive 2027. Finansieringen av ett nationellt biljettsystem för kollektivtrafiken behöver återställas i syfte att få till ett flexibelt robust system som inte stannar vid länsgränsen. Vi vill införa en kollektivtrafikmyndighet för att mer effektivt än idag kunna arbeta med dessa frågor. Vi gör ett tillskott på 247 mnkr för år 2025 till anslag 1:7 Trafikavtal för att upprätt ­ hålla dagens tillgänglighet. För åren 2026 tillförs 347 miljoner kronor respektive 272 miljoner kronor för 2027. I detta anslag ingår även upphandlad trafik mellan Göteborg och Norrland och tåg Stockholm/Göteborg till Trondheim. I anslag 1:16 Internationell tågtrafik tillför vi 30 miljoner kronor för 2026 och 95 miljoner kronor till 2027 för att hålla anslaget oförändrat. Det är viktigt att det finns goda förutsättningar för tåg ut mot Europa. Det ska vara billigare att ta sig till jobbet med kollektivtrafik än bil och de senaste åren har priserna i kollektivtrafiken ökat mer än bränslepriserna. Ett Sverigekort ska införas som ger möjlighet till resor med lokal och regional kollektivtrafik i hela landet för 499 kronor per månad för vuxna och 250 kronor per månad för ungdomar, studenter och pensionärer. Sverigekortet beräknas kosta 11 miljarder respektive år för 2025–2027 i anslag 99:2. Det kommer behövas statlig medfinansiering för regionala investeringar. De statliga investeringarna i cykelinfrastruktur behöver öka och servicenära cykelinfrastruktur på landsbygden behöver tillskapas. Miljöpartiet höjer anslaget inom 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur till 18,3 miljarder kronor för 2025 och 18,6 miljarder för 2026 och 2027 för att möjliggöra fler nationella åtgärder som kommer regioner och kommuner till del inom järnväg, kollektivtrafik och cykel. En viktig del i detta är att höja anslagen för länsplanerna. Planera samhället hållbart Många grundläggande aspekter av vårt transportsystem grundläggs när vi bygger transportinfrastrukturen, men också när vi planerar bostäder och samhällsservice. Vi vill att hållbarhet ska inkluderas i mycket större utsträckning när samhället planeras. Där går det att göra en stor insats för att minska behovet av energi och transporter. Låga energi ­ behov och klimatmål ska premieras. Vi vill ge ett särskilt uppdrag till Trafikverket, Boverket och andra berörda myndigheter att arbeta för ett mer transportsnålt samhälle samt att ta fram en plan för ökad transporteffektivitet. Det behövs ett vägtrafik ­ minskningsmål samt ett paket av åtgärder för att ge kommunerna fler verktyg för att kunna arbeta med detta mål. Ett vägtrafikminskningsmål behöver differentieras med olika målbilder beroende på storstad, större städer, tätort och landsbygd. Ett vägtrafik ­ minskningsmål kommer även att påverka den nationella infrastrukturplaneringen. För att uppnå detta behöver individens och transportköparens kostnader för vägtransporter fördelas rättvist mellan de regioner där alternativ till vägtrafik är väl utbyggt och de regioner där andra möjligheter i större utsträckning saknas. En minskad vägtrafik i storstäder och tätorter samt bibehållen och om möjligt minskad vägtrafik i glesbygd innebär som bärande grundprincip att det inte behövs fortsatt utbyggnad av vägnätet. Ny väginfrastruktur som är nödvändig utifrån nyetableringar av olika verksamheter kommer fortsatt vara i behov av anslag. Befintliga och kommande medel för väg inom anslag 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur bör i ökad grad fokuseras till åtgärder för ökad trafiksäkerhet samt kunna flyttas över till anslag 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur för väg och spår. I ett transport ­ effektivt samhälle är det av största vikt att befintlig infrastruktur för såväl väg som spår håller en hög standard och god trafiksäkerhet i hela landet. Trafikverket får i uppdrag att föreslå omfördelningar av medel inom anslag 1:1 till anslag 1:2 inom Nationell plan för transportsystemet. Även statlig medfinansiering av fyrstegsprincipens steg 1- och steg 2-åtgärder ska kunna ske via nationell plan genom anslag 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur. Sammanslagningen av Banverket och Vägverket till Trafikverket har inte skapat den effektiva myndighet som var avsikten. Vi vill utreda hur en ny myndighetsstruktur ska utformas där Trafikverket delas upp i två myndigheter utifrån järnvägs- respektive vägansvar. Tillgången till grundläggande betaltjänster har försämrats enligt 15 av 21 länsstyrelser. Vi ser ett starkt behov av att stärka arbetet för att förbättra situationen på framförallt landsbygden och stärker anslaget 2:3 Grundläggande betaltjänster med 5 miljoner kronor för 2025, 2026 och 2027. Ett reformerat och rättvist reseavdrag Det reseavdrag som regeringen återinfört dras med omfattande fusk på flera miljarder kronor, gynnar främst höginkomsttagare i storstadsområden och riskerar att öka utsläppen från vägtrafiken och cementera orättvisorna mellan trafikslagen. Miljöpartiet vill införa den skattereduktion för arbetsresor som riksdagen beslutade om 2022. Skattereduktionen innebär ett färdmedelsneutralt och mer rättvist system, där också de som pendlar på annat sätt såsom med kollektivtrafik omfattas. Vi anser att det krävs en reform av reseavdraget. Som utgångspunkt ska en sådan reform vara kostnadsneutral. Flygets utsläpp ska minska För att minska flygets klimatpåverkan krävs en kombination av minskat resande och omställning till förnybara bränslen och på sikt elflyg och elektrobränslen för de flyg ­ resor som inte kan ersättas på annat sätt. Utbudet av förnyelsebara bränslen kommer sannolikt vara begränsat och tekniker kommer ta lång tid att utveckla och introducera brett på marknaden. Vi behöver därför även minska flygresorna, samt avveckla flyget på de sträckor där det finns hållbara alternativ som järnväg. Flygskatten behöver fördubblas och inte tas bort. Flyget ska betala för sina utsläpp enligt den princip som är väl etablerad om att förorenaren betalar. Bromma flygplats ska läggas ner. Anslaget 1:6 Ersättning avseende flygplatser minskas med 175 miljoner kronor för 2025, 2026 respektive 2027. Anslagen för flygtrafiktjänst och ersättning för beredskap behålls för 2025, 2026 respektive 2027. Linus Lakso (MP) Rebecka Le Moine (MP) Katarina Luhr (MP) Emma Nohrén (MP) Elin Söderberg (MP)

Motion till riksdagen 2025/26:3507 av Linus Lakso m.fl. (MP) Utgiftsområde 21 Energi Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 21 Energi enligt förslaget i tabellen i motionen. Riksdagen avslår regeringens förslag om att regeringen bemyndigas att under 2026 och 2027 besluta om lån i Riksgäldskontoret enligt lagen (2025:587) om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft för förväntade investeringskostnader som uppgår till högst 220 000 000 000 kronor i 2026 års prisnivå 2026–2045. Riksdagen avslår regeringens förslag om att regeringen bemyndigas att under 2026 och 2027 besluta om en riskreserv för ytterligare lån i Riksgäldskontoret vid oväntade fördyringar till företag som fått lån enligt lagen (2025:587) om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft som uppgår till högst 220 000 000 000 kronor i 2026 års prisnivå 2026–2045. Riksdagen avslår regeringens förslag om att regeringen bemyndigas att under 2026 och 2027 för anslaget 1:14 Ersättning för dubbelriktade differenskontrakt för nya kärnkraftsreaktorer ingå ekonomiska åtaganden enligt lagen (2025:587) om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft i form av dubbelriktade differenskontrakt som medför behov av framtida anslag på högst 400 000 000 000 kronor i 2026 års prisnivå 2035–2085. Motivering Anslagsförslag 2026 för utgiftsområde 21 Energi Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Statens energimyndighet 602 028 ±0 1:2 Insatser för energieffektivisering 327 000 ±0 1:3 Energiforskning 1 527 723 ±0 1:4 Energimarknadsinspektionen 234 451 ±0 1:5 Energiplanering 1 195 000 −875 000 1:6 Avgifter till internationella organisationer 33 328 ±0 1:7 Elsäkerhetsverket 89 285 ±0 1:8 Laddinfrastruktur 605 000 400 000 1:9 Biogasstöd 1 035 000 ±0 1:10 Energiberedskap 398 000 ±0 1:11 Elberedskap 705 000 ±0 1:12 Energistöd 1 137 000 ±0 1:13 Subvention av förväntade kostnader för lån till nya kärnkraftsreaktorer 50 000 −50 000 1:14 Ersättning för dubbelriktade differenskontrakt för nya kärnkraftsreaktorer 1 000 −1 000 99:1 Ersättning till kommuner för vind och sol ±0 400 000 99:2 Ersättning till regioner för vattenkraft ±0 700 000 99:3 Återinför Energisteget för företagens energieffektivisering ±0 3 000 000 99:4 Produktionsstöd för elektrobränslen och avancerade biodrivmedel ±0 3 000 000 99:5 Investeringsstöd grön baskraft ±0 6 000 000 Summa 7 939 815 12 574 000 Investeringsstöd för grön baskraft Vid sidan om ett planeringsmål för elproduktion ser Miljöpartiet även att Sverige bör införa ett mål för och investeringsstöd för effekt. Vi har föreslagit ett mål om 10 GW grön baskraft till 2030. I begreppet grön baskraft inrymmer vi alla kraftkällor och tekniker som kan lagra energi och snabbt reglera effekten. Redan idag är det grön baskraft i form av lagrad energi i våra vattenmagasin som i stor utsträckning reglerar elsystemet. I målet om 10 GW grön baskraft till 2030 ingår höjd effekt i vattenkraften, mer flexibilitet i och effekt från kraftvärmen och gasturbiner drivna av förnybara bränslen. Även energilagring i form av vätgas, pumpkraft och värmelagring ingår, samt flexibilitet exempelvis i form av smart styrning av elbilsladdning, tvåvägsladdning och smart styrning av värmepumpar. Miljöpartiet satsar sex miljarder på ett investeringsstöd för dessa kraftkällor och tekniker i anslag 99:5. Vi avvisar regeringens avsatta medel för Kraftlyftet i anslag 1:5 till förmån för vårt eget förslag. Omfattande satsningar på energieffektivisering Det enskilt billigaste och snabbaste sättet att få fram mer tillgänglig el är genom energieffektiviseringar. Energimyndigheten bedömer att det genom lönsamma tekniska lösningar samt ökad flexibilitet är möjligt att frigöra cirka 25 TWh till 2030. Det motsvarar mer än årsproduktionen från två storskaliga kärnreaktorer. För att realisera potentialen i energieffektiviseringar föreslår Miljöpartiet att återinföra och bredda de stöd till energieffektivisering av industriföretag (Energisteget) och flerbostadshus som regeringen avvecklat. Totalt satsar vi nio miljarder mer än Tidöpartierna på energi ­ effektivisering. På anslag 99:3 satsar vi tre miljarder på att återinföra och bredda Energistiget så att även mindre företag omfattas och stöd kan erhållas för upp till 60 procent av kostnaden för åtgärden. Resterande sex miljarder satsas i utgiftsområde 18 anslag 99:3 och används för att täcka 60 procent av kostnaderna för energieffektivise ­ ringsåtgärder för flerbostadshus, bostäder och lokaler. Ersättning till kommuner och regioner för förnybar elproduktion En central åtgärd för att öka utbyggnaden av vindkraft på land är att kommuner ges ersättning för den nytta de skapar genom att producera förnybar el. Miljöpartiet är kritiska till att regeringen initialt hindrade incitamentsutredningen Värdet av vinden (tillsatt av tidigare regering) från att lägga fram förslag om statligt finansierad ersättning. Det förslag som regeringen nu trots allt lagt fram är inte på tillräckliga nivåer. Vi avvisar regeringens förslag om ersättning till kommunerna i anslag 1:5 till förmån för vårt eget förslag som finansieras via anslag 99:1 respektive 99:2. Med vårt förslag får kommunerna 1 öre per kWh för befintlig vindkraftsproduktion och 3 öre per kWh för tillkommande produktion kommande tio år. Regionerna får 1 öre per kWh för befintlig vattenkraft. För vindkraftskommunerna innebär detta 400 miljoner kronor 2026, 500 miljoner 2027 samt 600 miljoner 2028 att dela på. För regionerna handlar det om en konstant summa på 700 miljoner kronor om året. Produktionsstöd för elektrobränslen och avancerade biodrivmedel Avancerade biodrivmedel och elektrobränslen som tillverkas av vätgas och infångad biogen koldioxid kommer båda att fylla viktiga funktioner i framtidens transportsystem och energisystem. Miljöpartiet föreslår ett nytt produktionsstöd för elektrobränslen och avancerade biodrivmedel och satsar tre miljarder 2026 i anslag 99:4. Satsning på fortsatt utbyggnad av laddinfrastruktur Vi vill se nationella planer för utbyggnad av laddinfrastruktur, biogas och vätgas. Vi vill även se förbättrad tillgång till laddinfrastruktur längs med de större vägarna samt för att boende ska kunna ladda hemma i såväl villa som bostadsrätt och hyresrätt. Vi satsar 400 miljoner mer än regeringen på fortsatt utbyggnad av laddinfrastruktur i anslag 1:8. Nej till regeringens dyra och klimatskadliga kärnkraftssubvention I valrörelsen 2022 talade Ulf Kristersson om att ny kärnkraft skulle byggas utan statliga stöd. I budgetpropositionen för 2026 vill regeringen bemyndigas att ingå ekonomiska åtaganden om 440 miljarder genom statliga lån och 400 miljarder genom 40-åriga prissäkringsavtal för ny kärnkraft. Det ska täcka kostnaderna för att bygga 2 500 MW ny kärnkraft, motsvarande drygt sex procent av regeringens planeringsmål för 2045. Motsvarande el och effekt från förnybar energi och grön baskraft kan byggas till en bråkdel av kostnaden. Forskare och myndigheter har varnat för att regeringens omfattande statliga stöd till ny kärnkraft riskerar att tränga undan investeringar i annan fossilfri elproduktion – både i effekthöjningar och livstidsförlängningar av befintlig elproduktion och i ny förnybar elproduktion. Det statliga kärnkraftsstödet ökar därmed risken för elbrist i närtid och bromsar elektrifieringen. En försenad elektrifiering leder till högre totala utsläpp. Naturskyddsföreningen har visat att stödet till ny kärnkraft uppskattningsvis kan leda till utsläpp av över 200 miljoner ton koldioxidekvivalenter mer jämfört med om det förnybara byggs ut istället. Det motsvarar fem gånger Sveriges årliga utsläpp. Ny kärnkraft kommer mest troligt inte att kunna bidra till ett enda av Sveriges klimatmål, varken till 2030, 2040 eller 2045. En studie från Handelshögskolan i Köpenhamn och Berlins tekniska universitet visar att aktuella kärnkraftsprojekt i EU i snitt har blivit över tio år försenade. Regeringen har satt ett mål om motsvarande två storskaliga reaktorer till 2035. Givet en genomsnittlig försening hamnar vi då bortom 2045. Mycket tyder på att tidsplanen kommer att spricka. Vattenfall har meddelat att man kan ta ett eventuellt investeringsbeslut tidigast år 2029. Ingen av de SMR-leverantörer som Vattenfall har fortsatt dialog med har hittills byggt en enda färdig reaktor. Regeringen kan i nuläget inte redogöra för hur de statliga lånen kommer att påverka Sveriges offentliga finanser då detta beror på om lånen klassificeras som offentliga eller privata i nationalräkenskaperna, vilket i sin tur baseras på EU:s statistikmyndighet Eurostats bedömning. Regeringens huvudscenario är att de statliga lånen ska redovisas som offentliga utgifter, vilket innebär att de kommer att påverka offentlig sektors finansiella sparande negativt under investeringsfasen. I klartext innebär det att kärnkraftsprogrammet under byggfasen kommer att tvinga fram nedskärningar i välfärden och/eller tränga undan andra offentliga investeringar. Miljöpartiet avslår den föreslagna bemyndiganderamen för statliga lån om 440 miljarder kronor samt bemyndiganderamen för prissäkringsavtal om 400 miljarder. Vi avvisar regeringens anslag för subvention av förväntade kostnader för lån till nya kärnkraftsreaktorer i anslag 1:13 samt för differenskontrakt för nya reaktorer i anslag 1:14. Vidare avvisar vi medel till genomförande av kärnkraftsprövningsutredningen i utgiftsområde 2 anslag 1:11 och utgiftsområde 6 anslag 3:1. Vi avvisar de satsningar som görs på tillståndsprocesser specifikt öronmärkta för kärnkraft i utgiftsområde 1 anslag 5:1, utgiftsområde 20 anslag 1:1 samt utgiftsområde 4 anslag 1:5. Det handlar om totalt 212 miljoner kronor för 2026, 280 miljoner för 2027 samt 430 miljoner för 2028. Linus Lakso (MP) Emma Nohrén (MP) Katarina Luhr (MP) Amanda Palmstierna (MP) Rebecka Le Moine (MP)