Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2023/24:2671 av Emma Nohrén m.fl. (MP) Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur enligt förslaget i tabell A i motionen. Utökade satsningar på grön samhällsomställning för klimat och miljö Tabell A Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Naturvårdsverket 635 535 99 000 1:2 Miljöövervakning m.m. 417 714 132 000 1:3 Åtgärder för värdefull natur 1 212 035 1 788 000 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden 1 064 318 80 000 1:5 Miljöforskning 96 825 83 000 1:6 Kemikalieinspektionen 324 678 17 000 1:7 Avgifter till internationella organisationer 314 431 ±0 1:8 Klimatbonus 1 300 000 2 100 000 1:9 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 292 107 75 500 1:10 Klimatanpassning 89 500 110 000 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö 1 367 565 1 000 000 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar 262 900 ±0 1:13 Internationellt miljösamarbete 37 400 38 000 1:14 Skydd av värdefull natur 1 670 500 3 329 000 1:15 Havs- och vattenmyndigheten 321 930 72 000 1:16 Klimatinvesteringar 4 950 000 3 000 000 1:17 Klimatpremier 2 122 000 800 000 1:18 Industriklivet 1 457 000 1 500 000 1:19 Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv 115 000 45 000 1:20 Driftstöd för bio-CCS 15 000 ±0 2:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande 133 513 1 352 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning 1 107 408 ±0 99:1 Kompetenslyft för klimatomställningen ±0 200 000 99:2 Klimatanpassningskliv och storskaliga anpassningsåtgärder ±0 1 300 000 99:3 Klimatskyddsavtal ±0 3 500 000 99:4 Leasingbonus ±0 1 800 000 Summa 19 307 359 21 069 852 Den vetenskapliga kunskapen är samlad, gedigen och tydlig: Den globala medel ­ temperaturen stiger i allt snabbare takt och den främsta orsaken är mänsklig aktivitet. Sedan den industriella revolutionen har medeltemperaturen ökat med över 1 grad och kombinationen av klimatförändringen och El Niño har lett till att vi sannolikt överskrider 1,5 graders global medeltemperaturhöjning de närmsta åren. Den globala medeltemperaturhöjningen har redan lett till ett förändrat klimat. Framförallt genom att extremväder blivit vanligare. I Sverige går uppvärmningen dubbelt så fort som det globala genomsnittet. Uppvärmningen går också snabbare i de norra delarna av Sverige än i de södra. Klimatförändringen innebär enorma risker för Sveriges invånare och företag. Vi drabbas både direkt av klimatförändringen genom kraftigare skyfall, risk för översvämningar, ras och skred, torka, värmebölja, skogsbränder och havsnivåhöjning exempelvis, och indirekt då Sverige påverkas av klimatkrisens konsekvenser i andra delar av världen. Samtidigt innebär arbetet för att hejda klimatförändringen, klimatomställningen, stora möjligheter, för hela Sverige. Parallellt med klimatkrisen står vi inför en ekologisk kris, och förändringen som sker inom detta område kan på många sätt inte återställas. Forskningen visar att vi kan vara på väg mot det sjätte massutdöendet på planeten. Sedan 1970-talet är minskningen av världens bestånd av fåglar, fiskar, däggdjur och grod- och kräldjur hela 68 procent, enligt WWF:s Living Planet Report. En miljon arter riskerar att utrotas från jorden. När en art har utrotats, är den utrotad för evigt. Det finns en bred vetenskaplig samstämmighet om både orsaker till naturkrisen och de åtgärder som behöver sättas in för att vända den negativa trenden. De främsta orsakerna till artutrotningen är förlusten av livsmiljöer, ett alldeles för högt jakt- och fisketryck, invasiva arter, utsläpp av föroreningar och en eskalerande klimatkris. Utöver ett starkare och mer omfattande skydd av natur, handlar åtgärdsbehoven om att förändra brukningsmetoder och om att förstörd natur måste återskapas. Det finns fortfarande väldigt mycket som kan göras för att undvika, mildra och anpassa våra samhällen till konsekvenserna av klimatkrisen och den ekologiska krisen. Miljöpartiet vill bygga ett tryggt och fritt samhälle inom planetens gränser. Det är en historisk satsning som lyssnar till vetenskapen och gör vad som krävs för att nå de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Miljöpartiets satsningar Klimatklivet och Industriklivet har varit framgångsrika och bör utökas Klimatklivet och Industriklivet är två av de viktigaste gröna framstegen för Miljöpartiet i regeringsställning, som burit frukt och leder till industriomställning, näringslivs ­ utveckling och en hållbar samhällsutveckling som kommer hela landet till del. Ut ­ släppen har minskats ton för ton, genom konkreta åtgärder med stöd av Klimatklivet och Industriklivet. För att möjliggöra en ökad takt och omfattning av utsläpps ­ minskningar som genereras av båda initiativ, krävs budgetförstärkningar. Miljöpartiet vill lägga 3 miljarder mer än regeringen per år på anslag 1:16 Klimat ­ investeringar. Industriklivet ger industrier bidrag för investeringar i ny teknik och för att upphöra med användningen av fossila bränslen. Miljöpartiet vill förstärka satsningen på anslag 1:18 Industriklivet med 1 500 miljoner mer än regeringen år 2024, och totalt 4 500 miljoner över de kommande tre åren. Klimatskyddsavtal för uppskalning och innovation av nya tekniker Miljöpartiet vill även införa ett nytt anslag 99:5 Klimatskyddsavtal. Klimatskyddsavtal (Carbon Contracts for Difference, CCD) är ett nytt innovationsrelaterat styrmedel som stöttar marknadsintroduktion och uppskalning av nya tekniker för produkter eller tjänster med avsevärt lägre klimatfotavtryck än befintliga tekniker. Genom att staten ska garantera ett fast pris på koldioxid under en viss tidsperiod till företag som vill göra stora klimatinvesteringar minskar den finansiella osäkerheten. I Tyskland har den gröna ekonomiministern Robert Habeck lanserat ett CCD-program och har avsatt tiotals miljarder euro för ändamålet. I Nederländerna och Portugal finns redan långt gångna diskussioner om att införa klimatskyddsavtal (CCD) på nationell nivå. Även Frankrike och Storbritannien har visat intresse för instrumentet. Miljöpartiet vill tillföra anslag 99:5 en årlig satsning om 3,4 miljarder. Klimatbonus för rena elbilar Andelen elbilar i nybilsförsäljningen har tidigare ökat snabbt mycket tack vare politiska reformer som elbilspremien och bonus malus-systemet. Regeringens beslut att ta bort klimatbonus för elbilar skedde bokstavligen över en natt och har inneburit att om ­ ställningen bromsat in och minskat förtroendet för styrmedlet i sig. För att nå utsläpps ­ målen för transportsektorn finns fortsatt ett stort behov av att stötta den pågående elektrifieringen med såväl bonus för miljöbilar som malus för fossildrivna bilar. Miljöpartiet vill införa en klimatbonus med ett pristak på 550 000 kronor. En klimatbonusbil med inköpskostnad upp till 399 999 kronor ska ge en bonus på 50 000 kronor och en klimatbonusbil med inköpskostnad mellan 400 000 och 550 000 kronor ska ge 30 000 kronor i bonus. Det innebär att stödet mer träffsäkert når inkomstgrupper med större behov av bonus och inte går till dyra lyxbilar. Fokus är att fasa ut förbrännings ­ motorer. Stödet begränsas till nollutsläppsbilar som maximalt drar 1,6 kWh/mil enligt WLTP. Laddhybrider tas bort från stödsystemet. Vi inför även en särskild bonus för den som bor på landsbygden och köper en klimatbonusbil, som utgör 10 000 kronor utöver den generella bonusen ovan. Miljöpartiet vill tillföra anslag 1:8 Klimatbonus 2,1 miljarder mer än regeringen 2024. Systemet kommer successivt att behöva ses över i förhållande till utvecklingen. Leasingcheck Miljöpartiet vill se en särskild leasingcheck för elbilar för personer med lägre inkomster. Syftet är att hjälpa dem som behöver bilen för att få livet att gå ihop men som av ekonomiska skäl haft svårt att byta till en elbil. Att byta till en elbil kan på sikt dessutom bidra till en säkrare hushållsekonomi då man slipper riskerna som är för ­ knippade med stora svängningar i priset på olja. Leasingchecken ger rätt till maximalt 1 500 kronor i månaden som används till att leasa en elbil. Stödet är inkomstprövat och den maximala stödnivån kan man få för inkomster upp till 23 500 kronor i månaden. 1,8 miljarder avsätts för denna satsning på anslag 99:6. Förstärkt och utvidgad klimatpremie För att underlätta omställningen av tunga fordon vill vi förlänga klimatpremien för tunga lastbilar till att även gälla 2025 och 2026 samt ta bort 20-procentsgränsen för stödet. Vi vill även förlänga klimatpremien för arbetsmaskiner till att även gälla 2025 och 2026, utvärdera effekterna av stödet och om stödet behöver öka för vissa typer av arbetsmaskiner. Tunga fordon och inte minst arbetsmaskiner är i behov av stöd först då marknaden mognat. Elbusspremien måste finnas kvar Kollektivtrafiken behöver långsiktiga spelregler. När regeringen i augusti 2023 hastigt ändrade villkoren för elbusspremien påverkades branschen utan möjlighet att anpassa sig till förutsättningarna. Det skadade även förtroendet för nationella stödsystem i stort. Miljöpartiet vill behålla elbusspremien och tillför 300 miljoner kronor per år inom anslag 1:17 Klimatpremier. Skrotningspremie Miljöpartiet vill även utöka klimatpremierna med 500 miljoner kronor för att införa en skrotningspremie. Miljöpartiet har sedan tidigare drivit förslag på en skrotningspremie och vi välkomnar att regeringen nu går fram med ett förslag på skrotningspremie. Baserat på den information vi fått om förslaget hittills anser vi att förslaget bör breddas och utökas. En skrotningspremie på 20 000 kronor erhålls för den fordonsägare som skrotar en äldre bil med förbränningsmotor och köper eller leasar en elbil alternativt som ersättning för köp av periodkort i kollektivtrafiken eller vid köp av elcykel. Fordonet som skrotas ska vara 15 år eller äldre och även ha varit i trafik under den senaste 12-månadersperioden. Syftet med satsningen är att få bort äldre fordon med högre utsläpp och med sämre trafiksäkerhet än nyare fordon från vägarna. Kompetenslyft för klimatomställningen För att möta framtida behov på arbetsmarknaden till följd av klimatomställningen behöver kompetenssatsningar genomföras. Ett statligt finansierat kompetenslyft riktat mot nyckelkompetenser på arbetsmarknaden kan underlätta näringslivets omställning och samhällets omställning till en cirkulär ekonomi och bidra till att minska arbetslös ­ heten. Miljöpartiet var drivande i att få till en satsning på ett kompetenslyft i budget ­ propositionen för 2022. Den nuvarande regeringen har tyvärr valt att ta bort denna satsning. Det är viktigt för Sveriges löntagare och den gröna omställningen att denna satsning återinförs. Miljöpartiet vill satsa 200 miljoner per år på anslag 99:1 Kompetenslyft för klimatomställningen. Förstärkning av myndigheterna för att möjliggöra klimatomställningen Det är fortsatt mycket viktigt att grundfinansieringen av våra miljövårdande myndig ­ heter säkras och att denna också tillåts att öka för att finansiera nödvändiga satsningar. I den förstärkning av hela UO20 som Miljöpartiet vill göra ingår nivåhöjningar på samt ­ liga myndigheter. Miljöpartiet avsätter 99 miljoner mer än regeringen på anslag 1:1 Naturvårdsverket för 2024, och totalt 545 miljoner mer än regeringen för de kommande tre åren, för att möjliggöra en generell ambitionshöjning av myndighetens arbete, varav ett antal satsningar särskilt öronmärks under respektive avsnitt nedan. Inom ramen för anslag 1:1 Naturvårdsverket öronmärks dessutom 23 miljoner för nya uppgifter på klimatområdet: förtydligat och utökat uppdrag att analysera klimateffekter, effektivisering av styrmedel, klimatpolitiska analyser och förbättrad klimatstatistik. Även samordning av det finansiella systemets bidrag till klimatomställningen och hållbar utveckling ryms inom denna satsning. Miljöpartiet vill även tillföra anslag 1:1 Naturvårdsverket en satsning på 15 miljoner för civil beredskap, avloppshantering och vattenkvalitet i ett förändrat klimat, som öronmärks inom ramen för anslaget. Även anslag 1:9 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut behöver för ­ stärkas med 76 miljoner mer än regeringen för 2024. Öka anslagen till klimatanpassning Klimatförändringarna pågår här och nu och kommer att fortsätta, även om vi idag drastiskt minskar våra utsläpp. Arbetet med att anpassa våra samhällen till klimatför ­ ändringarna måste löpa parallellt med en politik för utsläppsminskningar. Det handlar ytterst om att skydda människor och miljö och alla samhällsverksamheter från klimat ­ relaterade risker. Arbetet med klimatanpassning måste stärkas på flera fronter. Det handlar bland annat om att stötta specifika sektorer som kommer att vara särskilt utsatta för det förändrade klimatet. Inte minst handlar det om företag inom det svenska jordbruket och skogsbruket som redan idag är drabbade av klimatförändringarnas effekter, och framgent kommer dessa att öka. Klimatanpassning kommer att vara en förutsättning för lönsamhet för företag inom dessa sektorer. Miljöpartiet anser att resurserna till klimatanpassning kraftigt måste förstärkas. Samhällets insatser hittills har i mycket riktats mot att ta fram kunskaps- och planeringsunderlag. Detta arbete är centralt och måste fortsätta. Men det är också viktigt att insatserna blir mer konkreta. Arbetet med samhällsskydd och beredskap behöver utvecklas och förstärkas. Det behövs även fortsatt kunskapshöjande insatser, kart ­ läggningar, karteringar och planeringsunderlag. Miljöpartiet vill därför göra omfattande satsningar på klimatanpassning. Totalt satsar vi ca 3 miljarder mer än regeringen per år, fördelat på olika utgiftsområden och anslag. Satsningarna går till förstärkta resurser till relevanta myndigheter för konkreta åtgärder inom bland annat vattenhantering, livsmedelsförsörjning, klimatrelaterade över ­ svämningar, ras, skred, värmeböljor och skogsbränder. Även myndigheternas arbete med att bistå med samordning och kunskapsspridning gentemot aktörer på lokal och regional nivå där kommunerna har en nyckelroll behöver förstärkas. Över de närmaste tre åren uppgår satsningarna till totalt ca 9 miljarder kronor. Klimatanpassningsmedel till MSB och länsstyrelserna avvecklas inte På anslag 1:10 Klimatanpassning satsar vi 110 miljoner mer än regeringen för 2024. Miljöpartiet lägger alltså tillbaka de medel till MSB och länsstyrelserna som regeringen avvecklade i budgetpropositionen för 2024 och mer därtill för att stärka det viktiga arbetet med att begränsa samhällets sårbarhet till följd av klimatförändringarna. Klimatanpassningskliv för innovativa investeringar Vi vill införa ett nytt anslag 99:2 Klimatanpassningskliv, som ska delfinansiera innovativa investeringar med stor klimatanpassningsnytta, i likhet med satsningen Klimatklivet som Miljöpartiet införde, som finansierar utsläppsminskande åtgärder. Miljöpartiet vill satsa 300 miljoner på ett klimatanpassningskliv för 2024 på det nya anslaget 99:2. Storskaliga klimatanpassningsåtgärder där statlig finansiering är särskilt lämplig En nationell plan för riktad statlig finansiering till ett antal storskaliga projekt på lokal och regional nivå, där statligt finansieringsstöd är särskilt motiverat, bör tas fram. Vi vill inrätta ett nytt anslag för ändamålet och tillföra detta 1 miljard för 2024. Stärk anslaget för ras- och skredsäkring längs Göta älv till den nivå SGI vill ha Miljöpartiet vill även stärka anslag 1:19 Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv för att arbetet ska kunna fortsätta i så hög takt som möjligt. Miljöpartiet avsätter 45 miljoner mer än regeringen för 2024, vilket är i linje med budgetäskandet från SGI. Det är mycket viktigt att myndigheten får de resurser som äskas eftersom situationen runt Göta älv är mycket allvarlig, vilket visas av inte minst skredet på E6. Totalt satsar Miljöpartiet 215 miljoner mer än regeringen över de kommande tre åren, vilket är i linje med SGI:s äskande. Omfattande satsningar på starka ekosystem De nationella miljömålen, Agenda 2030 och miljölagstiftningen är centrala utgångs ­ punkter i arbetet med att säkra en god miljö som kan fortsätta att förse oss med livsviktiga ekosystemtjänster. EU:s gemensamma politik för klimat och miljö är nödvändig för att stärka arbetet med ren luft, rent vatten, biologisk mångfald och klimatomställning i hela EU. Klimat- och miljölagstiftningen behöver på många sätt skärpas och anpassas efter den kunskap vi har idag om klimat- och miljökrisens allvar. Svensk lagstiftning behöver i flera avseenden anpassas efter EU:s miljölagstiftning för att vi ska nå upp till gemensamma miljö- och klimatmål. Existerande globala och regionala miljörelaterade avtal och direktiv behöver fullt ut implementeras, exempelvis konventionen för biologisk mångfald och EU:s direktiv för arter, habitat och havsmiljö. Miljö- och klimatskadliga subventioner behöver tas bort och de ekonomiska incitamen ­ ten för beteenden med positiv inverkan på klimat och miljö behöver öka. Omkring en halv till en miljon av planetens drygt åtta miljoner arter riskerar att utrotas inom några årtionden om inte kraftfulla åtgärder vidtas för att hejda den katastrofala utvecklingen. Forskare talar om att vi är inne i den sjätte massutrotningen. Utvecklingen är global men är tydlig också i Sverige. Orsakerna är förstörda livsmiljöer, exploatering av arter genom fiske, jord- och skogsbruk, klimatförändringar, invasiva arter och miljöföroreningar. Sverige har genom FN:s Montrealavtal för naturen skrivit under på att vända för ­ lusten av biologisk mångfald till år 2030. Miljöpartiet vill göra omfattande satsningar för att skapa mer motståndskraftiga ekosystem, stärka den biologiska mångfalden, säkra att Sverige når de nationella målen och bidra till målen internationellt. Skydd av djur och natur Läget för den biologiska mångfalden i Sverige är på många sätt akut. Runt tusen skogslevande arter är hotade. Ett omfattande problem är bristen på större samman ­ hängande områden med höga naturvärden, som är ett krav för många arter. Östersjöns ekosystem står inför en akut kris, och läget i Västerhavet är mycket allvarligt. För att vända artkrisen i skogen, säkra fungerande och motståndskraftiga ekosystem och nå miljömålen krävs därför omfattande satsningar på att bevara och återskapa värdefulla naturområden för framtiden. Avverkningstakten för värdefulla naturskogar är redan mycket hög, enligt myndigheternas utvärderingar. Det handlar nu om att säkra bevarandet av det sammanhängande bälte av fjällnaturskogar som pekats ut i proposi ­ tionen Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen (prop. 2021/22:58) och som Sverige har ett internationellt ansvar för att bevara. Det handlar också om annan värdefull natur över hela landet, som att bevara de sista resterna av kontinuitetsskogarna. På anslag 1:14 vill Miljöpartiet därför satsa ca 3,3 miljarder mer än regeringen 2024, för att nå upp till en total anslagsnivå på 5 miljarder per år. Av dessa avsätts totalt 2,5 miljarder per år till fjällnära skogar, och 2,5 miljarder per år till skyddsvärda skogar i hela landet. Totalt över tre år satsar vi 11 miljarder mer än regeringen. Åtgärder för värdefull natur, hotade arter och naturtyper Även pengarna för finansiering av arbetet med skötsel, stärkt biologisk mångfald och olika åtgärder för värdefull natur behöver öka. Efter att regeringen skurit ned på anslaget 2023 finns även en omfattande åtgärdsskuld som måste åtgärdas. Det behövs exempelvis ett förstärkt arbete med kunskapsuppbyggnad kring statusen för den biologiska mångfalden och kunskapsuppbyggnad om hot och status för arter och habitat, planering av grön infrastruktur och riskanalyser. Det behövs också omfattande insatser för skötsel av redan skyddade områden. I många områden hotas exempelvis naturvärdena av igenväxning och av att hävden upphört. Det gäller exempelvis många gräsmarker. Det handlar också om fortsatta insatser mot invasiva arter och för hotade arter, som pollinatörer, och andra satsningar på att stärka den biologiska mångfalden. Det behövs också en förstärkt viltförvaltning och en genetisk förvaltning av varg ­ stammen. Naturbetesmarkerna är oerhört artrika, och skötseln av ängs- och betesmarker och slåtterängar har en nyckelroll för att nå miljömålen för kulturlandskapet. På anslag 1:3 vill Miljöpartiet därför satsa 1,8 miljarder mer än regeringen 2024, och totalt 7 miljarder mer än regeringen över kommande tre år. Inom ramen för anslaget ryms ett flertal satsningar, bland annat en förstärkning av arbetet med hotade arter med 50 miljoner 2024. Exempelvis behövs en förstärkning av åtgärdsprogrammen för hotade arter, och pollinatörer i skogslandskapet, samt arbetet med att stävja illegal handel med hotade arter. Återvätning av dikade torvmarker – en nyckelåtgärd för både klimat och miljö Våtmarker som dikats ut läcker stora mängder växthusgaser, men dessa läckage kan stoppas genom att marken återvätas. Återvätning har också många positiva effekter för djur och växter. Den biologiska mångfalden stärks, näringstillförseln och över ­ gödningen i sjöar, vattendrag och hav kan minska och den vattenhållande förmågan i landskapet stärks, vilket bidrar till ökad klimatanpassning. Miljöpartiet föreslår en omfattande satsning på återvätning av utdikade våtmarker. Det är viktigt att denna satsning består och sträcker sig långt fram i tiden, eftersom ryckighet i finansieringen har identifierats som både en knäckfråga och ett hot mot att uppnå högre kolinlagring och klimatnytta. Under kommande mandatperioder måste Sverige öka kolinlagringen i landskapet markant, bland annat till följd av kraven i EU:s klimatlag. Inom ramen för anslag 1:3 öronmärks 445 miljoner mer än regeringens satsning för återvätning av våtmarker 2024, och totalt över de kommande tre åren vill Miljöpartiet satsa 2,8 miljarder mer än regeringen. Biologisk mångfald i odlingslandskapet Miljöpartiet föreslår en särskild satsning riktad till markägare och brukare för att gynna arter i odlingslandskapet om 30 miljoner inom ramen för anslag 1:3. Inom ramen för anslag 1:3 öronmärks även en satsning på restaurering och skötsel av ängs- och betes ­ marker, inklusive mosaikmarker, om 166 miljoner för 2024. Förstärkt viltförvaltning Inom ramen för anslag 1:3 vill vi även anslå 30 miljoner för att förstärka viltför ­ valtningen, med fokus på genetiskt viktiga vargindivider, DNA-baserade förvaltnings ­ verktyg, inventeringssystem och arbete för en förbättrad samexistens mellan lokal ­ befolkning och rovdjur på lokal och regional nivå. Satsning mot invasiva arter Invasiva arter blir ett allt mer påtagligt problem. Arbetet har dessutom tyvärr tappat fart sedan regeringen skar ned på budgeten för 2023. Om inte omfattande satsningar görs riskerar det arbete som gjorts under tidigare år att raseras. Miljöpartiet vill förstärka arbetet med invasiva arter inom ramen för anslag 1:3, där vi vill satsa 65 miljoner för 2024. Förstärkt arbete med nationalparker och friluftsliv Nationalparker utgör ett mycket starkt naturskydd för framtida generationer och har även positiva effekter på landsbygdsutveckling och arbetstillfällen. Miljöpartiet vill fortsätta den satsning på att öka antalet nationalparker som inleddes av Miljöpartiet i regeringsställning, och förstärker detta arbete inklusive arbete med friluftsliv och allemansrätt med 50 miljoner kronor inom ramen för anslag 1:3. Stärkt miljöövervakning – ryggraden i svenskt miljöarbete Miljöövervakningen är ryggraden i svenskt miljöarbete och behöver få tillräckliga resurser. Arbetet med långa tidsserier är centralt för att kunna förstå och följa tillståndet för exempelvis våra dricksvattentäkter, fisken i hav och sjöar, skogarna och andra ekosystem över hela landet. Det finns ett stort behov av förstärkning av anslaget för att möjliggöra exempelvis utökade satsningar på PFAS-screeningar och andra farliga ämnen, förbättrad klimatstatistik, förbättrad fågelövervakning och hälsorelaterad miljö ­ övervakning. Övervakning av mark- och jordhälsa i skogsmark behöver initieras. Miljö ­ partiet satsar 132 miljoner mer än regeringen 2024, och totalt 654 miljoner mer än regeringen under de kommande tre åren. Inom ramen för anslaget öronmärks även 13 miljoner för miljöövervakning av genetisk mångfald, vilket krävs enligt FN:s Montreal ­ avtal, och 10 miljoner för miljöövervakning av pollinatörer. Stärkt miljöforskning i takt med tiden Även anslagen till miljöforskning bör ökas för att vi ska kunna upprätthålla den höga nivån och fortsätta arbetet med att täcka kunskapsluckor som kan ligga till grund för ett stärkt åtgärdsarbete. Miljöpartiet anser att anslag 1:5 Miljöforskning behöver en avsevärd höjning. Den nuvarande nivån har legat relativt stilla de senaste tio åren och räcker till 6 parallella forskningsprojekt som löper över tre år. En nivåhöjning skulle möjliggöra fler parallella projekt, och exempelvis kunna täcka viktiga områden som cirkulär ekonomi, spridning av miljögifter och miljöeffekter av havsbaserad vindkraft, där myndigheterna identifierat behov av mer forskning. Miljöpartiet lägger därför 83 miljoner mer än regeringen på anslag 1:5 för 2024. Totalt över kommande tre år lägger Miljöpartiet 315 miljoner mer än regeringen. Vänd krisen för haven Utvecklingen i våra hav är oerhört allvarlig, och tillståndet för ekosystemen i både Östersjön och Västerhavet är på många sätt akut. Kommande mandatperiod är kritisk för att vända utvecklingen och återuppbygga ekosystemen, och därför behövs om ­ fattande satsningar och en bestående ökning av finansieringen. Även miljöarbetet för vattendrag och sjöar behöver förstärkas, bland annat för att finansiera arbetet med moderna miljövillkor för vattenkraften. Hav och klimat är två sidor av samma mynt. Ett friskt levande hav är en förut ­ sättning för kolinlagring och motståndskraft mot klimatförändringarna. Kopplingen mellan hav, klimatförändringar och havsförsurning behöver inkluderas i havsmiljö ­ arbetet, och havsmiljöförvaltningen behöver få en större och tydligare roll i klimat ­ arbetet. En ekosystembaserad förvaltningsmodell ska genomsyra allt havsmiljöarbete och hela havspolitiken, inklusive fisket. En samlad proposition på hela Miljömålsberedningens förslag, Havet och människan (SOU 2020:83), bör lämnas av regeringen snarast. Däribland ska en havsmiljölag införas och vara utgångspunkt för havsmiljöarbetet. Likaså brådskar det att införa nya etappmål om skyddade områden. Sverige behöver snarast nå det nya målet om 30 procents skydd av både marina miljöer och sötvattensmiljöer, som Sverige förbundit sig att leva upp till genom FN:s nya globala naturavtal, som undertecknades i Montreal i december 2022. Åtgärdstakten i vattenmiljöarbetet behöver öka för att Sverige ska nå vattendirektivets mål om god ekologisk och kemisk status. Att minska övergödningen är oerhört centralt, inte minst i havsmiljöarbetet. Det behövs också ett helhetsgrepp om sjöfartens påverkan på havsmiljön. Det saknas forskning och kunskap inom flera områden som är väsentliga för att vidta rätt åtgärder för att kunna nå miljömålet Hav i balans samt levande kust och skärgård. Långsiktig nivåhöjning av Havs- och vattenmyndighetens anslag som möjliggör högre åtgärdstakt På anslag 1:11 vill Miljöpartiet därför genomföra en omfattande och långsiktig höjning av Havs- och vattenmyndighetens anslag för havsmiljöarbetet för ett förstärkt arbete med bland annat ovanstående områden; år 2024 vill vi tillföra 1 miljard mer än reger ­ ingen, och över tre år vill vi satsa nära 9 miljarder mer än regeringen. Även anslag 1:15 behöver förstärkas, för att möjliggöra en expansion av myndig ­ heten som kan understödja satsningarna inom ramen för anslag 1:11. Miljöpartiet vill förstärka anslaget med 72 miljoner mer än regeringen 2024, och totalt 483 miljoner över de kommande tre åren. Totalstopp för industriellt fiske och övergång till hållbara fiskemetoder Fisket måste bli ekosystembaserat. Trålgränsen för fisket måste omgående flyttas ut till 12 nautiska mil längs hela kusten, inga dispenser ska ges, och ett generellt förbud mot bottentrålning bör införas. Sverige bör verka för att EU tar fram en avvecklingsplan för industriell trålning, och det småskaliga kustnära fisket ska samtidigt stöttas. Det behövs fortsatta satsningar på övergång till hållbara, skonsamma fiskemetoder. Flytta ut trålgränsen och inför ett omställningsstöd till hållbart fiske Inom ramen för anslag 1:11 vill vi öronmärka en satsning på 60 miljoner för ett omställningsstöd till hållbart fiske. Miljöpartiet vill flytta ut trålgränsen maximalt och stoppa allt industriellt fiske på svenska vatten. Stödet riktas till de fiskare som berörs av ett trålstopp för att mildra konsekvenserna, bidra till att ersätta förlorad inkomst och användas för redskapsutveckling eller redskapsbyten. Rädda ålen Ålen är utrotningshotad. Av det ålbestånd som en gång fanns återstår bara en liten spillra. 99 procent av den europeiska ålen har försvunnit sedan 1950-talet. Ålens överlevnad hänger nu på en mycket skör tråd. Det kan räcka med en ny parasit, en sjukdom eller ett varmare hav till följd av klimatförändringar för att beståndet ska försvagas under alla gränser för återhämtning. Därför behöver vi tillämpa försiktig ­ hetsprincipen fullt ut och stoppa allt ålfiske. Miljöpartiet vill därför avsätta 77 miljoner kronor inom ramen för anslag 1:11 under 2024 för att ersätta de fiskare som innehar ålfiskerätter genom ett frivilligt program för återköp av dessa fiskerätter. Ökad fiskerikontroll Fusket inom fisket beräknas vara mycket omfattande; detta har konstaterats i en mängd rapporter från bl.a. myndigheter och organisationer. Oriktiga uppgifter om mängd och artsammansättning av landade fångster samt olagliga utkast bidrar till att utarma fiskbestånden och undergräver både den gemensamma fiskepolitiken inom EU och det nationella handlingsutrymmet. Miljöpartiet vill öronmärka 30 miljoner inom ramen för anslag 1:11 för en ökad fiskerikontroll. Ett giftfritt samhälle Spridningen av olika gifter i miljön är allt mer omfattande, vilket är ett hot mot både människors hälsa och fungerande ekosystem, djur och växter och alla de tjänster som ekosystemen producerar. Barn är särskilt utsatta för den ökande mängden gifter. De är extra känsliga och på många sätt skyddslösa. Förstärkta insatser krävs för arbetet mot en mängd gifter i miljön. Det handlar bland annat om att förstärka arbetet mot PFAS, läkemedelsrester i dricksvatten och en mängd andra farliga miljögifter. Det behövs kunskapsspridande arbete och olika informationsinsatser för hur farliga ämnen kan bytas ut mot mindre farliga, spridningsvägar i miljön behöver kartläggas och arbetet med att sanera förorenade områden behöver en kraftfull förstärkning. Sverige har en oerhört viktig roll i att driva dessa frågor internationellt, och resurser behövs också för att skala upp detta arbete. Ett förstärkt arbete med giftfritt från början är en central del i arbetet för en cirkulär ekonomi. Miljöpartiet anser att Kemikalieinspektionens arbete är i behov av en permanent budgethöjning. Vi vill tillföra anslag 1:6 en förstärkning om 17 miljoner 2024, och totalt 35 miljoner över de kommande tre åren, vilket är i linje med myndighetens äskande. Sanering och återställning av förorenade områden Förorenade områden utgör en mycket allvarlig risk för både människor och ekosystem. Farliga miljögifter som PFAS läcker ut i dricksvattentäkter och förorenar grundvatten och jordbruksmark. Det handlar bland annat om Försvarsmaktens förorenade områden och områden runt Sveriges flygplatser som är förorenade med PFAS, och ett mycket stort antal andra områden där mycket farliga miljögifter finns i marken. Miljöpartiet vill se en kraftfull förstärkning av arbetet inom anslag 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden. Vi vill satsa 80 miljoner mer än regeringen 2024, för att sedan genomföra en omfattande upptrappning kommande år. Totalt vill vi satsa 2,1 miljarder mer än regeringen över de kommande tre åren. Förstärkningen möjliggör utökad kart ­ läggning, samordning, sanering och återställning av förorenade områden. Nivå ­ höjningen möjliggör även en ökning av forskningsmedel till SGI, SGU och andra berörda myndigheter för forskning och utveckling av reningstekniker för PFAS och andra miljögifter, och stärkt samordning under Naturvårdsverket. Substitutionscentrum på europeisk nivå Substitutionscentrum bedriver ett viktigt arbete med att hjälpa aktörer att byta ut farliga kemikalier inom sina verksamheter. Det finns stor potential att utöka arbetet till en europeisk nivå. Inom ramen för anslag 1:6 öronmärks 10 miljoner för att utvidga Substitutionscentrum på europeisk nivå. Internationellt miljö- och klimatsamarbete Sverige har en oerhört viktig roll att spela i att driva på det internationella miljö- och klimatarbetet. Därför är också våra bilaterala miljösamarbeten viktiga. Det handlar delvis om samarbeten med andra länders regeringar, men även om att stärka individer, organisationer och företag som arbetar i sina nationella kontexter med att stärka sina länders klimatarbete. Många av dessa individer och organisationer lever under hot och får betala ett högt pris för sitt arbete; det är viktigt att Sverige fortsätter att stötta deras viktiga arbete. Miljöpartiet anser därför att anslag 1:13 Internationellt miljösamarbete ska höjas, och lägger 38 miljoner mer än regeringen på anslaget för 2024. Intensifiera arbetet med att skapa en cirkulär ekonomi Samhällsekonomin orsakar en betydande miljö- och klimatpåverkan genom de produkter som konsumeras. Det behövs mer regleringar för att produkter ska gå att återanvända och återvinna. Användningen av jungfruliga resurser måste minska totalt sett. Ansvaret för att ställa om till en ekonomi inom planetens gränser ska inte bara ligga på individen. Produkters miljö- och klimatpåverkan ska tydligt reflekteras i priset, så att det blir lätt och billigt att göra rätt. Miljöpartiet anser att det behövs en permanent höjd finansiering av insatser för cirkulär ekonomi till Naturvårdsverket inom anslag 1:1. Miljöpartiet avsätter 19 miljoner inom ramen för anslag 1:1 för att Naturvårdsverket ska kunna intensifiera arbetet med en cirkulär ekonomi. Stärkta resurser krävs för arbete med resurseffektiva kretslopp i olika värdekedjor, för att ta fram nya styrmedel för hållbar resursanvändning, för före ­ byggande avfallshantering, för en ökad takt i omställningen inom textilområdet, i hanteringen av plast och förpackningar, och för en ökad spårbarhet av kritiska metaller. Miljöprövningar och tillståndsprocesser För moderna och effektiva tillståndsprocesser som stödjer en grön samhällsomställning krävs satsningar på myndigheterna för att understödja denna utveckling, bland annat det arbete som sker på länsstyrelserna, där Miljöpartiet även gör en omfattande satsning. Inom ramen för anslag 1:1 avsätter Miljöpartiet 20 miljoner för att stärka Naturvårds ­ verkets arbete med dessa frågor. Emma Nohrén (MP) Daniel Helldén (MP) Linus Lakso (MP) Rebecka Le Moine (MP) Katarina Luhr (MP) Elin Söderberg (MP)

Motion till riksdagen 2025/26:3549 av Emma Nohrén m.fl. (MP) Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Satsningar på hållbart skogsbruk, livskraftigt jordbruk och stärkt djurvälfärd Tabell 1 Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Skogsstyrelsen 642 197 258 000 1:2 Insatser för skogsbruket 574 373 1 446 000 1:3 Statens veterinärmedicinska anstalt 243 865 ±0 1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet 158 824 ±0 1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder 9 933 4 000 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar 133 349 42 000 1:7 Ersättningar för viltskador m.m. 57 778 40 000 1:8 Statens jordbruksverk 937 527 97 000 1:9 Bekämpning av växtskadegörare 18 000 ±0 1:10 Gårdsstöd m.m. 7 681 572 ±0 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 194 333 ±0 1:12 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 3 257 312 780 000 1:13 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023–2027 2 204 200 ±0 1:14 Livsmedelsverket 727 547 ±0 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor 131 160 ±0 1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. 57 413 ±0 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 531 000 ±0 1:18 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket 34 830 15 000 1:19 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. 24 116 ±0 1:20 Åtgärder på fjällägenheter 1 529 ±0 1:21 Främjande av rennäringen m.m. 131 915 14 000 1:22 Sveriges lantbruksuniversitet 2 421 487 12 000 1:23 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning 848 164 ±0 1:24 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien 1 177 ±0 1:25 Slakterikontroll 168 053 ±0 1:26 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet 1 071 000 ±0 1:27 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 104 000 20 000 1:28 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 200 000 ±0 99:3 Biopremie ±0 100 000 99:4 Innovationsstöd för klimatåtgärder inom jordbruket och livsmedelsföretag ±0 30 000 99:5 Stöd till kommunsektorn för att bibehålla ekomålen ±0 30 000 99:6 Modernt va och modern vattenrening ±0 350 000 Summa 22 566 654 3 238 000 Jordbruket, skogsbruket, vattenbruket och fisket behövs för en hållbar försörjning av livsmedel, material och energi och för omställningen till en fossilfri ekonomi. De gröna näringarna är en central del av samhällsekonomin och är avgörande för en levande landsbygd. Samtidigt brådskar omställningen mot ekologisk, långsiktig hållbarhet och en samhällsekonomi som ryms inom planetens gränser, också inom de gröna näringarna. Havens och skogarnas ekosystem är på många sätt i kris, det sker ett överutnyttjande av naturresurserna och bristerna i miljöhänsyn är mycket omfattande och snarare regel än undantag. Det behövs en genomgripande omställning mot hållbara, naturnära brukningsmetoder inom skogsbruket och småskalighet och skonsamma metoder inom fisket. Ekosystemens livskraft måste få sätta ramarna. Miljöpartiet vill öka självförsörjningen av svenskproducerade livsmedel, av baslivsmedel och av grönsaker, frukt och andra vegetabilier. Samtidigt behövs omfattande satsningar på miljöåtgärder inom jordbruket, stärkt biologisk mångfald i hela landet och åtgärder för att öka kolinlagringen och markens bördighet. Det behövs ett utvidgat synsätt på vad marken ska producera per hektar utöver livsmedel, där olika ekosystemtjänster som rent vatten, bördiga jordar och artmångfald måste räknas in. Omställning till naturnära och hyggesfritt skogsbruk Ekosystemet i skogen har utarmats och den biologiska mångfalden är i kris. Runt tusen rödlistade arter som lever i skogen är hotade. Skogsvårdslagen behöver revideras för att skogsbruket som helhet ska kunna uppfylla miljömålen. Den behöver också arbetas in i miljöbalken. Myndigheternas arbete med landskapsplanering i samverkan med mark ­ ägarna behöver fördjupas, för att säkra statens ansvar för ekologisk funktionalitet och för att kunna verka för att identifierade områden med värdefull natur skyddas från negativ påverkan. Ett sådant arbete är nödvändigt för att klara kraven i bland annat EU:s naturvårdsdirektiv, ny EU-lagstiftning som exempelvis restaureringslagstiftningen, rättsutvecklingen på miljöområdet generellt, samt det övergripande målet om att vända förlusten av biologisk mångfald till 2030, enligt FN:s globala naturavtal. Inför ett bonus malus-system för skogsbruk Inom dagens skogsbruk saknas styrmedel för att stimulera omställning till ett mer naturnära skogsbruk. Samtidigt är det svårt för de skogsägare som vill bidra till klimatomställningen att få det att gå runt. Kort sagt: Det behöver bli mer lönsamt för markägare att bruka skogen på ett sätt som stärker klimatet och naturen, och kosta att använda metoder som försvagar. Miljöpartiet vill därför införa en bonus till skogsägare för att öka klimat- och miljönyttan på sin mark. Bonusen ska kunna gå till att ställa om skogsbruket från traditionellt kalhyggesbruk till naturnära skogsbruksmetoder, ökad klimatnytta samt skydd av skyddsvärda arter. I linje med förslag från en mängd forskare och experter vill vi därför införa en avgift, en malus, som kopplas till och finansierar bonussystemet, för att öka styrningen mot skonsamma och klimatanpassade skogsbruksmetoder. Malusen ska läggas på kalhyggen där de allra största kalhyggena, med störst negativa konsekvenser för klimat och miljö, får högst avgift och de allra minsta hyggena undantas, liksom naturnära, ekosystem ­ baserade skogsbruksmetoder. På utgiftsområde 20 tillför vi 5 miljoner kronor på Naturvårdsverkets förvaltningsanslag, för att Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och eventuellt andra relevanta myndigheter ska kunna utreda införandet av ett bonus malus-system för skogsbruk. Omställningsstöd för hyggesfria skogsbruksmetoder Ett skogsbruk i samklang med ekosystemen kräver en bred övergång till naturnära och hyggesfria skogsbruksmetoder, vilket kräver utveckling av nya affärsmodeller, ökad rådgivning och stöd till skogsbrukarna. Miljöpartiet vill införa ett omställningsstöd riktat till enskilda skogsägare för övergång till hyggesfria brukningsmetoder, och satsar 200 miljoner kronor för ändamålet på anslag 1:2, för 2026. Skogslån Det behövs ett förmånligt, statligt skogslån för att underlätta övergången till hyggesfria skogsbruksmetoder. Lånet ska erbjudas markägare som vill ställa om till naturnära skogsbruk, men som av ekonomiska skäl inte kan avstå från en slutavverkning. Det kan handla om en skogsägare som behöver lösa ut en släkting i samband med ett arvskifte eller som har investerat i dyra åtgärder som markbearbetning och plantering och därför inte kan avstå intäkten från en slutavverkning. Miljöpartiet vill satsa 10 miljoner kronor på anslag 1:2, utgiftsområde 23, för införandet av statliga skogslån, för 2026. Kompetensutvecklingscheck till skogsentreprenörer Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket föreslår att regeringen erbjuder ett temporärt ekonomiskt bidrag, en ”kompetensutvecklingscheck”, till enskilda skogsentreprenörer för att de ska kunna utveckla sin kompetens inom hyggesfritt skogsbruk. Kompetens ­ utvecklingschecken ska kunna sökas under en femårsperiod. Skogsstyrelsen föreslås få i uppdrag att i samverkan med andra aktörer ta fram ett kurspaket och kursmaterial för hyggesfritt skogsbruk, som olika utbildare kan använda fritt. Ersättningen som kompetensutvecklingschecken erbjuder ska motsvara kostnaden för att kursdeltagarens arbete står stilla under utbildningsperioden. Miljöpartiet anser att myndigheternas förslag är en viktig pusselbit i övergången till skonsamma och hyggesfria skogsbruksmetoder, och bör införas. Vi vill därför satsa 15 miljoner kronor över en treårsperiod på anslag 1:2, utgiftsområde 23, och som start tillföra 3 miljoner kronor på anslaget 2026. Oberoende rådgivning för klimatanpassning och hyggesfria skogsbruksmetoder Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket har upprepade gånger kritiserat vad de konstaterar är ett marknadsmisslyckande i skogen. Myndigheterna pekar på bristen på oberoende rådgivning för skogsägare och behovet av incitament att ställa om till hyggesfritt, och understryker vikten av nya affärsmodeller där skogens olika nyttor prissätts. Aktörer som anlitas för skogsrådgivning är nästan alltid organisationer som också jobbar med att köpa in virke till skogsindustrin. Råden från dessa virkesköpare utgår främst från vad som snabbast och billigast ger virke till industrin, vilket inte alltid överensstämmer med samhällets behov av klimatanpassning, ökad kolinlagring och stärkt biologisk mångfald. Klimatanpassning av skogsbruket är centralt för att förebygga exempelvis torka, skogs ­ bränder och översvämningar men också för att bättre kunna hantera klimatföränd ­ ringarnas effekter och förbättra återväxten. Hyggesfria metoder har stora fördelar både ur ett klimatanpassningsperspektiv och för stärkt kolinlagring och främjad biologisk mångfald. Miljöpartiet vill satsa på en nationell rådgivningskampanj riktad till enskilda skogsägare för att arbeta med klimatanpassning, ökad miljöhänsyn och hyggesfria metoder. Vi vill satsa 100 miljoner kronor 2026 inom ramen för anslag 1:1, utgiftsområde 23. Systematisk kunskapsuppbyggnad om biologisk mångfald i hela skogslandskapet, inventering och utökad tillsyn Det är nödvändigt att en satsning på en systematisk, nationell skogsinventering genom ­ förs, som ett kunskapsstöd till skogsägarna och ett viktigt verktyg för landskaps ­ planering. Både fysisk inventering och fjärranalysmetoder kommer att krävas. Befintliga naturvärden i en mängd skyddade områden behöver bevaras och stärkas genom utökad skötsel, annars riskerar dessa att gå förlorade. Även Skogsstyrelsens tillsynsarbete behöver utökas för att säkra att värdefulla skogar bevaras, och inte avverkas. Tillsynsarbetet behöver även stärkas gällande åtgärdsprogrammen för vatten, där utvecklingen går åt helt fel håll. Miljöpartiet vill satsa totalt 145 miljoner kronor för dessa områden under 2026, fördelat på 50 miljoner kronor inom ramen för anslag 1:1, och 95 miljoner kronor på anslag 1:2, varav 10 miljoner kronor per år går till utökad tillsyn för genomförandet av vattenförvaltningen. Under kommande tre år vill Miljöpartiet totalt satsa 979 miljoner kronor för dessa arbetsområden, fördelat på både anslag 1:1 och 1:2. Skogsstyrelsen måste ha tillräckliga resurser för ersättning till skogsägare De kvarvarande resterna naturskogar med höga naturvärden i hela landet måste bevaras och skyddas. Naturen måste sätta ramarna för nyttjandet av skogen. Skogsstyrelsen måste ha tillräckliga resurser för att betala ut ersättningar till skogsägare för skydd av den fjällnära skogen, men även för andra värdefulla skogar i hela landet. Skogsägare ska inte behöva vänta i åratal på besked och utbetalning av pengar; det måste finnas tillräckligt mycket pengar i budgeten för skydd av värdefulla skogar. Därför måste anslagen till Skogsstyrelsen öka. Även skötselåtgärder är mycket eftersatta, och behovet mycket stort. Resurserna för skötsel behöver öka. Miljöpartiet vill därför satsa 100 miljoner inom anslag 1:1 för arbete med områdes ­ skydd och 1 046 miljoner på anslag 1:2 för ersättningar till markägare och skydd av skog. Totalt på utgiftsområde 23 satsar vi 3,5 miljarder, fördelat på anslag 1:1 och 1:2, för hela perioden 2026–2028. Den totala satsningen vi gör på skydd av natur, där även medel på utgiftsområde 20 ingår, framgår av kapitel 14. Skogens sociala värden och bevarande av tätortsnära skog Skogsområden kan ha många olika värden utöver höga naturvärden. I närheten av tätorter är naturområden extra viktiga för många människor, på grund av läget och att det är snabbt och enkelt att ta sig ut. Inte minst ur ett barnperspektiv är det viktigt att tätortsnära skogar med flera bevarandevärden än naturvärden, kartläggs, skyddas eller undantas traditionella kalhyggesmetoder. Miljöpartiet vill att alla barn ska ha nära till ett naturområde. Skonsamma, hyggesfria skogsbruksmetoder med hög naturhänsyn kan i vissa fall vara ett alternativ i sådana här områden. Miljöpartiet vill öronmärka 30 miljoner kronor under 2026 inom ramen för befintliga satsningar vi vill göra på områdesskydd och kunskapsuppbyggnad om biologisk mångfald , inom ramen för anslag 1:2, för att kartlägga och bevara tätortsnära skogar med höga sociala och kulturella värden. Naturnära jobb Tidigare satsningar på gröna jobb i skogen var framgångsrika både för den nytta som uppnåtts i skogen och för att skapa jobb i landsbygd och sänka tröskeln för ett nytt jobb för exempelvis nyanlända. Miljöpartiet vill satsa totalt 70 miljoner på naturnära jobb under 2026, fördelat på 8 miljoner kronor inom ramen för anslag 1:1 och 62 miljoner kronor på anslag 1:2. Ett levande lantbruk i hela landet Det höga kostnads- och ränteläget inom lantbruket har – i en redan ansträngd situation – lett till ett än mer allvarligt läge för svenskt lantbruk. Det är viktigt att både stötta lantbruket och samtidigt fortsätta omställningen till ett fossilfritt lantbruk, med ökad miljö- och klimatnytta. Miljöpartiet vill se ett levande lantbruk i hela Sverige, som säkrar en hög självförsörjning av livsmedel, foder, energi och råvaror. Ett lantbruk där råvaror, energi och tjänster produceras nära konsumenten, där förädlingen i ökad utsträckning sker lokalt och där efterfrågan på svenskproducerade ekologiska livsmedel stadigt ökar. Vi vill att såväl stora som små företag inom de gröna näringarna stimuleras att använda hållbara metoder som stärker biologisk mångfald och andra ekosystem ­ tjänster. Jordbrukspolitiken har under lång tid varit inriktad på storleksrationalisering. För att kunna ha ett levande lantbruk i hela landet som bidrar till landsbygdsutveckling ur ett bredare perspektiv, ett mer regenerativt jordbruk, ökad självförsörjningsgrad och mindre sårbarhet måste stödet också riktas till små och mellanstora jordbruk. Sammanlagt vill Miljöpartiet öka satsningarna på jordbruket med drygt 1 miljard kronor mer än regeringen 2026. Ökade satsningar på ekologiska jordbruksmetoder Ekologiskt jordbruk är på många sätt en spjutspets för ökad hållbarhet inom jordbruket och bidrar till en mängd ekosystemtjänster, använder inga naturfrämmande bekämp ­ ningsmedel och minskar därmed belastningen av gifter i mark och dricksvattenresurser. Regeringen har avskaffat målen för ekologisk produktion, och den odlade ekologiska arealen minskar. För att bryta den negativa trenden behöver ekologiskt jordbruk stimulanser, och mål för ekologisk produktion behöver återinföras. Miljöpartiet vill öka stödnivåerna till ekologiskt jordbruk med 200 miljoner kronor per år inom ramen för anslag 1:12. Framtidssäkra jordbruket genom kompetensutveckling, rådgivning och satsning på unga Det svenska lantbruket måste framtidssäkras. Motståndskraften och beredskapen mot kriser i omvärlden och behovet av klimatanpassning måste öka på gårdsnivå, samtidigt som vi måste säkra att en ny generation lantbrukare kliver in och utvecklar den svenska livsmedelproduktionen. Utökad rådgivning och utbildningsprogram behövs för att fler lantbrukare ska få de kunskaper som krävs om hur beredskapen kan stärkas, och hur jordbruket ska förhålla sig till ett förändrat klimat. Likaså behövs kunskapssatsningar på integreringen av regenerativa jordbruksmetoder och ökade kunskaper om klimat ­ vinsterna med ekologisk produktion, sett till den lägre kvävetillförseln och avsaknaden av nyproducerat reaktivt kväve som insatsmedel. Det är också viktigt att tillgång till rådgivning och kompetensutveckling finns tillgänglig i hela Sverige och att det finns sakkunskap inom alla geografiska områden, då jordbrukets förutsättningar skiljer sig från plats till plats. Miljöpartiet vill därför genomföra en satsning på kompetens ­ utveckling och rådgivning. En del i en satsning är att införa en rådgivningscheck som lantbrukare kan använda för rådgivning och/eller konsulttjänster för att ställa om och utveckla sin verksamhet. Miljöpartiet vill därför satsa 30 miljoner kronor på en rådgivningscheck, på anslag 1:8. Det behövs också riktade åtgärder till unga, för att underlätta ägarskifte och uppstart, men också för att fler ungdomar ska välja ett yrke inom lantbruket. Relevanta myndig ­ heter bör också ges i uppdrag att ta fram ett kompetensutvecklings- och rådgivnings ­ paket riktat till unga och/eller nya lantbrukare. Miljöpartiet vill genomföra en satsning på kompetensutveckling, rådgivning och utbildning riktad till unga med 30 miljoner kronor under 2026 på anslag 1:12. Minska byråkratin för lantbrukare – regelstöd och samlad service Ett problem som följer med den ökande storleksrationaliseringen är att den byråkratiska bördan är tung för små och mellanstora gårdar medan större enheter har bättre ekono ­ miska förutsättningar att köpa in administrativa resurser. Miljöpartiet vill främja små ­ skaligt jordbruk och livsmedelsförädling genom minskat regelkrångel och rimliga avgifter. Hinder måste undanröjas för småskaliga livsmedelsföretag inom exempelvis mejeri, chark och slakt, som ständigt stångas mot regler anpassade för storskalig industri. Enligt LRF har lantbrukare i sitt arbete koppling till uppåt 15 myndigheter, där bristfällig samordning mellan myndigheter lätt går ut över servicen och lantbrukarens förutsättningar för att följa regler på rätt sätt. Bonden ska kunna ägna sig åt att vara bonde, inte administratör, jurist eller företagsekonom. Miljöpartiet vill därför ge relevanta myndigheter i uppgift att samordna administra ­ tivt och juridiskt rådgivande service gentemot den enskilde lantbrukaren i en så kallad one-stop shop, för att underlätta den enskilde lantbrukarens kontakt med myndigheter. Vi vill tillföra 5 miljoner kronor på Jordbruksverkets anslag 1:8 för att samordna och inrätta en sådan funktion. Ökade satsningar på odling av proteingrödor och frukt och grönsaker Självförsörjningen av livsmedel behöver öka. Det behövs ökade stöd till grönsaks- och trädgårdsodlingen och ökade stöd till odling av baljväxter. LRF konstaterar att det finns en stor potential för ökad odling av proteingrödor i Sverige. För att möta den ökade efterfrågan på livsmedel av växtbaserat protein kan det behövas ytterligare 8 000 till 12 000 hektar år 2030. Enligt Jordbruksverket finns den arealen tillgänglig. Samtidigt finns det mycket som står i vägen för att bönder ska kunna satsa på produktion av proteingrödor. Exempelvis är avsaknaden av svenska förädlingsanläggningar ett problem. Så länge det inte finns förädlingsanläggningar är det svårt att få upp odlings ­ volymerna, och utan att det tillhandahålls stora odlingsvolymer är det inte lönsamt att investera i inhemska anläggningar. Miljöpartiet vill därför öka satsningarna på grönsaks- och trädgårdsodling med 30 miljoner kronor per år, inom ramen för anslag 1:12, och med 50 miljoner för proteingrödor inom ramen för anslag 1:12. Biologisk mångfald, ökad kolinlagring och stärkta miljöåtgärder Omställningen i enlighet med EU:s strategi för jordbruket, Farm to Fork, samt strategin för biologisk mångfald och den kommande växtskyddslagen förutsätter ökade sats ­ ningar på ekologiskt lantbruk. Finansieringen av olika miljöåtgärder och ökad biologisk mångfald inom jordbruket, samt utveckling och innovation av ekologiska odlings ­ metoder, behöver stärkas. Miljöpartiet vill därför öka stödet till olika typer av miljö ­ åtgärder för stärkt biologisk mångfald och kolinlagring. Vi vill stärka ersättningen för trädjordbruk, i linje med bland annat Miljömåls ­ beredningens förslag, med 30 miljoner kronor på anslag 1:12, och stärka ersättningen för odling av mellangrödor, med 20 miljoner kronor på samma anslag. Vi vill även öka stödet till miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, genom att satsa 15 miljoner kronor utöver regeringens nivå, på anslag 1:19, för att stärka försöks- och utvecklingsverksamheten inom ramen för miljömålen. Full kostnadstäckning för naturbetesmarker och ökad rådgivning Naturbetesmarkerna har en avgörande roll för att nå miljömålen för kulturlandskapet. Hävden av naturbetesmarker behöver stöttas, och för att bibehålla och öka i omfattning behöver stödnivåerna öka till full kostnadstäckning, och rådgivning och hjälp till markägare i fråga om naturbetesmarkerna behöver öka. Även fäbodbruken har en otroligt viktig roll för att bevara den genetiska mångfalden hos lantraser, för bevarad hävd, och för den starka kulturella traditionen. Miljöpartiet vill satsa totalt 200 miljoner kronor för ökade stödnivåer samt stärkt rådgivning till markägare, inom ramen för anslag 1:12. För att värna ett lantbruk i hela landet vill vi även öka stödnivån i kompensationsstöden, inledningsvis med 20 miljoner kronor för år 2026. Ökade satsningar på klimatanpassningsåtgärder inom jordbruket Miljöpartiet vill öka stödet till jordbruket för förebyggande klimatanpassningsåtgärder. Vi vill höja nivån i investeringsstöden för förebyggande åtgärder, som anläggande av våtmarker, täckdikning och bevattningsdammar, och vi vill säkra att lokala vatten ­ rådgivare finns tillgängliga för att hjälpa lantbrukare genom hela processen med att stärka vattenförsörjningen. Miljöpartiet vill avsätta 50 miljoner inom ramen för anslag 1:12 för ökade nivåer i investeringsstödet och 50 miljoner på samma anslag för rådgivning om klimat ­ anpassningsåtgärder. Innovationsstöd för klimatåtgärder inom jordbruket, innovativ matproduktion och livsmedelsföretag Klimatpolitiska rådet lyfter fram att det saknas renodlade satsningar på innovation för jordbrukets klimatåtgärder, men att det finns behov av ökade satsningar på forskning och innovation inom jordbruket, i likhet med innovationsstöd i andra sektorer. Även innovativ matproduktion och livsmedelsföretag behöver stimuleras. Miljöpartiet vill därför införa ett särskilt innovationsstöd för klimatåtgärder inom jordbruket, innovativ matproduktion och livsmedelsföretag. Vi vill till att börja med lägga 30 miljoner på ett sådant stöd för 2026, på anslag 99:4, inom utgiftsområde 23. Stöd till kommunsektorn för att bibehålla ekomålen Offentliga upphandlare står för en stor del av konsumtionen av ekologiska och krav ­ märkta svenska livsmedel, och utgör därför en viktig källa till stabila inkomster för Sveriges ekologiska producenter. Tyvärr ser vi att ett ökande antal kommuner överger sina mål om inköp av ekologiska produkter inom den offentliga upphandlingen, och många är oroade över att behöva göra det framöver, till följd av det höjda kostnadsläget och den ansträngda ekonomin. För att möjliggöra för kommuner och regioner att hålla fast vid sina ekomål och fortsätta att stödja svensk ekologisk produktion bör kommu ­ nerna ges möjlighet till ökade ekonomiska resurser. Vi vill avsätta 30 miljoner kronor på anslag 99:5 för detta ändamål, under 2026. Ökad satsning mot matsvinn Matsvinn utgör en betydande källa till utsläpp av växthusgaser, negativ miljöbelastning och slöseri med resurser. Globalt räknar man att 8–10 procent av alla utsläpp kan härledas till matsvinn. Livsmedelsverket ansvarar för arbetet mot matsvinn, men anslaget har legat still på 6 miljoner kronor per år under många år. Miljöpartiet vill satsa 12 miljoner kronor mer än regeringen på Livsmedelsverkets arbete mot matsvinn, inom ramen för anslag 1:14. Satsning på PFAS-rening av dricksvatten och va-investeringar Det behövs en omfattande satsning för att stärka vattenarbetet i hela landet. Behoven av ökade investeringar och reinvesteringar i va-nätet är mycket omfattande. Det krävs satsningar på avancerad rening som fångar upp miljögifter och läkemedelsrester, och på många håll är problemen med PFAS-föroreningar mycket omfattande. Många kommu ­ ner kan inte på egen hand förväntas klara av de investeringar och reinvesteringar i gamla ledningsnät som krävs för att klara utmaningarna, utan statligt stöd kommer att vara nödvändigt. Utmaningarna är särskilt stora i många landsbygdskommuner. Miljöpartiet vill därför genomföra en särskild satsning för olika typer av vattenåtgärder. Vi vill avsätta 350 miljoner kronor per år på anslag 99:6 Modernt va och modern vattenrening, för statlig medfinansiering av investeringar i rent dricksvatten samt investeringar och reinvesteringar i va-nätet. Inför ett jordbruksavdrag och en biopremie Lantbrukets fossilberoende gör näringen sårbar för instabila oljepriser och försvårar klimatomställningen. Sverige har stor potential att producera biodrivmedel inhemskt, men regeringens försämrade villkor för biodrivmedelsproduktion har fördröjt utvecklingen. Genom att slopa nedsättningen av dieselskatten inom jordbruket och istället införa ett jordbrukaravdrag och en biopremie som kompenserar för pris ­ skillnaden mellan fossila och förnybara bränslen kan omställningen göras lönsam och minska beroendet av importerad fossil energi. Miljöpartiet vill därför satsa 100 miljoner kronor på en biopremie för 2026, på anslag 99:3, utgiftsområde 23. Ökade stöd för förebyggande åtgärder mot rovdjursangrepp För att möjliggöra för fler djurhållare att vidta förebyggande åtgärder mot rovdjurs ­ angrepp, som rovdjursavvisande stängsel, vill vi öka stöden för detta med 30 miljoner kronor 2026, på anslag 1:7. Det behövs även en satsning på förebyggande av rovdjurs ­ skador inom rennäringen, på 10 miljoner kronor, på anslag 1:21. Övriga satsningar på förstärkt viltförvaltning beskrivs i kommittémotionen för utgiftsområde 20. Miljöpartiet avvisar samtliga av regeringens neddragningar inom utgiftsområde 23 för överföring av medel till Naturvårdsverket, för implementering av det nya referensvärdet för varg. En bättre djurvälfärd Svensk djurhållning av livsmedelsproducerande djur är ofta en kompromiss mellan ekonomiska intressen och djurens behov. Ofta blir priset för djuren alltför högt. Miljöpartiet anser att de djur som vi människor har ansvar för och föder upp ska få leva ett gott liv. Vi har länge drivit frågan om att förbjuda minkfarmer och införa ett omställningsstöd för minkfarmare. Vi vill att burhållning av höns får ett slut och att kycklinguppfödningen går över till mer långsamväxande raser. Bedövning av alla djur före slakt ska vara snabb och smärtfri. Metoder som inte lever upp till detta, till exempel nuvarande elbedövning av slaktkyckling och koldioxidbedövning av grisar och fiskar, ska fasas ut. Inför en djurvälfärdsersättning för ökat bete Miljöpartiet vill öka antalet djur som får gå ute på bete, utöver minimikraven för bete. Därför vill vi också införa en särskild djurvälfärdsersättning för ökat bete, som stöttar lantbrukare som ökar betet utöver lagstiftningens krav, som låter djuren gå på gräsmark, inte enbart utevistelse, och röra sig fritt i sina naturliga gångarter. Miljöpartiet vill satsa 100 miljoner kronor inom ramen för anslag 1:12 för en djur ­ välfärdsersättning för ökat bete. Hälsorisker med dålig djurhållning – antibiotikaskatt och bättre djurskydd Dålig djurhållning skapar allvarliga hälsorisker, i första hand för djur men även för människor. Varje år dör hundratusentals människor av sjukdomar orsakade av bakterier som blivit resistenta mot antibiotika. Missbruk av antibiotika, såsom att antibiotika rutinmässigt används i djuruppfödning i många länder, måste stoppas för att minska utvecklingen av antibiotikaresistens. Miljöpartiet vill införa en skatt på kött där antibiotika överanvänds i djurhållningen. Svenska djurhållare använder överlag lite antibiotika i djurhållningen och kommer därför inte att träffas av skatten, men de missgynnas starkt av konkurrens från importerade produkter från producenter med lägre produktionskostnader, sämre djurhållning och högre antibiotikaanvändning. God djurhållning och låg antibiotika ­ användning bör premieras. Miljöpartiet vill även satsa 4 miljoner kronor mer än regeringen på anslag 1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder. Satsning på djurfri forskning Miljöpartiet anser att Sverige behöver utarbeta en nationell plan för övergång till djurförsöksfri forskning och för att leva upp till EU-direktivets mål om att ersätta djurförsök. Regeringen har dragit bort budgetmedel till kompetenscentret för att ersätta, minska och förfina djurförsök på Jordbruksverket, 3R-centret (reduce, replace, refine). Det är angeläget att centret får förnyad finansiering inom Jordbruksverkets ramanslag 1:8, där vi vill satsa 20 miljoner kronor per år till centret. Emma Nohrén (MP) Linus Lakso (MP) Rebecka Le Moine (MP) Katarina Luhr (MP) Amanda Palmstierna (MP)