Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2022/23:2216 av Jennie Nilsson m.fl. (S) Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Riksdagen beslutar att bemyndiga regeringen att under 2023 för anslaget 1:8 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 8 miljarder kronor 2023. Motivering Bra och trygga bostäder för alla är målsättningen för oss socialdemokrater. Det förutsätter en nationell bostadspolitik som fokuserar på goda bostäder åt alla – inte en marknad som fungerar för några. Vi socialdemokrater vill att hemmet ska vara den trygga punkten i varje människas liv. Ens bostad påverkar vilka arbeten man kan ta, var man kan studera och hur mycket av ens vakna tid som går till hantering av logistik såsom pendling. Det avgör om man kan flytta hemifrån och det påverkar vilka förskolor och skolor som är tillgängliga för ens barn, och möjligheten att känna ro. Goda bostäder innebär därmed fler hyresrätter och förutsätter ännu fler blandade bostadsområden med villor, radhus och flerfamiljshus som bryter den växande bostadssegregationen. Sverige har haft det mest omfattande bostadsbyggandet på 30 år och det socialdemo ­ kra ­ tiska målet om 250 000 nya bostäder till 2020 uppnåddes med råge. Ett osäkert världsläge med stigande materialpriser, ökat inflationstryck och stigande räntor skapar nu stor oro och osäkerhet för fastighets- och byggbranschen men även för hushållen. Bostadsbyggandet spås minska och ökade kostnader för räntor, energi och förvaltnings ­ kostnader riskerar att slå hårt mot fastighetsbranschen och hushållen. Bostadsbristen är dessutom fortsatt stor, speciellt i storstäderna. För att klara dessa utmaningar måste staten ta ansvar för de hushåll som idag har svårt att klara sig samtidigt som samhället måste stimulera till fortsatt byggande. I dessa oroliga tider är det därför extra viktigt att bostadspolitiken värnar vikten av den goda bostaden för alla. Den behövs för att hålla uppe byggandet och för att alla människor ska ha råd med sitt boende. Vi behöver också fler blandade bostadsområden i hela landet. Att bryta segregationen är nämligen helt centralt för att stärka samman ­ hållningen i vårt land. Detta gör vi med en offensiv bostadspolitik där det byggs blandat i hela landet i stället för med särlösningar som riskerar att splittra vårt land ytterligare. Här har stat och kommun ett gemensamt ansvar. Alla kommuner måste ta ansvar för planering och byggande så att fler människor får tillgång till bra och trygga bostäder. Vi socialdemokrater ser också ett behov av att staten tydligare tar ledning och, i likhet med vad som redan gäller för kommunerna, tar fram en nationell handlingsplan för bostads ­ försörjningen. Tabell 1 Socialdemokraternas förslag till anslag för 2023 uttryckt som differens gentemot regeringens förslag (tusental kronor) Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Bostadspolitisk utveckling 35 600 ±0 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag 12 500 ±0 1:3 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad 43 000 ±0 1:4 Boverket 288 029 ±0 1:5 Statens geotekniska institut 54 369 ±0 1:6 Lantmäteriet 721 241 ±0 1:7 Energieffektivisering av flerbostadshus 350 000 367 000 1:8 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande 4 320 000 ±0 2:1 Konsumentverket 171 338 ±0 2:2 Allmänna reklamationsnämnden 54 447 ±0 2:3 Fastighetsmäklarinspektionen 31 951 ±0 2:4 Åtgärder på konsumentområdet 13 559 ±0 2:5 Bidrag till miljömärkning av produkter 3 124 ±0 Summa 6 099 158 367 000 Anslag 1:7 Energieffektivisering av flerbostadshus Stödet för renovering och energieffektivisering i vissa bostadsområden avvecklades efter högermajoritetens beslut om statens budget för 2019. Stödet infördes av den social ­ demokratiskt ledda regeringen hösten 2016 och totalt beviljades drygt 350 miljoner kronor i stöd till bostadsbolag i 33 kommuner för upprustning av sammanlagt knappt 4 000 bostäder. Den socialdemokratiska regeringen införde under 2021 ett nytt tidsbegränsat stöd för energieffektivisering av flerbostadshus. Syftet med stödet var att förbättra energiprestan ­ dan i flerbostadshus genom att förbättra lönsamheten och främja kostnadseffektiva åtgärder vid genomförandet av energieffektiviserande renoveringar. Även detta stöd avvecklades av de högerkonservativa partierna vid beslutet om statens budget för 2022. Vi socialdemokrater ser nu att behovet av ett riktat stöd för energieffektiviseringar är minst lika aktuellt som tidigare. Det är nödvändigt att förbättra befintliga byggnaders energiprestanda genom att främja kostnadseffektiva åtgärder vid genomförandet av energieffektiviserande renoveringar. För att utöka takten föreslår därför vi socialdemokrater att anslaget för energi ­ effektivisering av flerbostadshus utökas med 367 miljoner kronor, vilket innebär totalt 717 miljoner kronor under år 2023. I Socialdemokraternas rammotion föreslår vi att anslaget fördubblas under år 2024 och att det år 2025 överstiger en miljard kronor. I samma rammotion har vi också förslag om att höja subventionsgraden inom ramen för rotavdraget för tjänster som bidrar till energieffektivisering. Det kan till exempel handla om installation av bergvärme eller vattenburen värme, installation av solceller, installation av dörr och fönster eller tilläggsisolering. Energieffektiviserande tjänster föreslås få en höjd subventionsgrad till 50 procent, samtidigt som subventionsgraden sänks för övriga rotarbeten och för installation av solceller i det gröna avdraget. Bemyndigande att ingå ekonomiska åtaganden för investeringsstöd för hyresbostäder och bostäder för studerande Sedan starten i slutet av 2016 fram t.o.m. augusti 2022 beviljades investeringsstöd för cirka 1 450 ansökningar omfattande drygt 57 000 bostäder, inklusive cirka 6 600 bostäder för studerande. Av dessa har nästan 60 procent, omkring 32 000 bostäder, färdigställts. Det handlar således om tiotusentals lägenheter med omkring 1 500 kronor i lägre månadshyra jämfört med annan nyproduktion. Det har gjort skillnad för vanligt folk, inte minst i det ekonomiskt osäkra läge som vi befinner oss i just nu där priserna stiger. Investeringsstödet har även möjliggjort byggande av bostäder i kommuner där det knappast har byggts något sedan 1990-talet. De statliga investeringsstöden har varit framgångsrika och bidragit till omkring 20 procent av alla hyresbostäder som byggts de senaste åren. Vi socialdemokrater vill att de ska utvecklas och villkoras med krav på socialt ansvarstagande. Det är beklagligt att Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna valde att slopa investeringsstödet i budgetbeslutet för 2022. Detta möttes av kritik från både kommuner och byggföretag för att det skapar ryckighet i en bransch som behöver stabila förutsättningar. Avskaffandet av stödet kommer att minska bostadsbyggandet och öka arbetslösheten inom byggbranschen, vilket kommer att bli än mer påtagligt när vi nu är på väg mot en lågkonjunktur. Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna slog sedan i sitt särskilda yttrande till finansutskottet i juni 2022 fast att samtliga inkomna ansökningar skulle handläggas och beviljas stöd. Men i budgetpropositionen för 2023 gjorde den högerkonservativa regeringen en helomvändning. Nu ska inga pengar betalas ut till beviljade ansökningar efter den 31 december 2022. Det är ett ytterligare exempel på ett av de många löftessvek som återfinns i budgetpropositionen. Boverkets bedömning är att den totala kön motsvarar 15 miljarder kronor. Enligt uppgifter från Sveriges Allmännytta ligger det färdigberedda ansökningar för över 8 miljarder kronor i kö hos länsstyrelserna och väntar på beviljande. Det handlar sammanlagt om flera tusen bostäder. Att det är kö beror på att det finns en ram för hur mycket stöd som får beviljas. Vi socialdemokrater ser det som angeläget och nödvändigt att beta av den kö av ansökningar som inkommit för att inte stoppa ett stort antal planerade och välbehövliga bostäder. Det enda rimliga är att bostadsföretag som lämnat in en ansökan i tid ska behandlas lika och få investeringsstöd om de uppfyller de krav som ställs. Därför bör riksdagen bemyndiga regeringen att ingå ekonomiska åtaganden som täcker kostnaden för detta. Vi föreslår att regeringen bemyndigas att ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 8 miljarder kronor 2023. Jennie Nilsson (S) Leif Nysmed (S) Laila Naraghi (S) Denis Begic (S) Anna-Belle Strömberg (S) Markus Kallifatides (S)

Motion till riksdagen 2023/24:2639 av Jennie Nilsson m.fl. (S) Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik enligt förslaget i tabellen i motionen. Riksdagen beslutar att bemyndiga regeringen att under 2024 för anslaget 1:4 Boverket ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 3 miljarder kronor. Riksdagen beslutar att bemyndiga regeringen att för 2024 ta upp lån i Riksgäldskontoret för statliga byggkrediter som uppgår till 5,12 miljarder kronor. Motivering Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Bostadspolitisk utveckling 85 600 ±0 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag 12 500 ±0 1:3 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad 43 000 ±0 1:4 Boverket 294 056 100 000 1:5 Statens geotekniska institut 55 879 ±0 1:6 Lantmäteriet 758 854 ±0 1:7 Energieffektivisering av flerbostadshus 840 000 360 500 1:8 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande 3 710 000 ±0 2:1 Konsumentverket 178 972 ±0 2:2 Allmänna reklamationsnämnden 60 511 ±0 2:3 Fastighetsmäklarinspektionen 32 351 ±0 2:4 Åtgärder på konsumentområdet 7 059 6 500 2:5 Bidrag till miljömärkning av produkter 3 124 ±0 99:1 Kommunal konsumentvägledning ±0 50 000 Summa 6 081 906 517 000 Anslag 1:4 Boverket Byggandet av bostäder har tvärnitat och inte minst för träbyggnadsindustrin är situa ­ tionen redan akut. Konkurser och varsel är ett faktum i den byggsektor som alltid fungerar som tillväxtmotor. Den redan allvarliga bostadsbristen förvärras. Arbets ­ marknadens funktionssätt försämras av bristen på bostäder i tillväxtregioner. Hela byggsektorn hotas av långsiktigt mycket kostsam kompetensförlust när verksamheten tvärnitar. Stora och för landet avgörande industrietableringar hotas av att bostäder saknas och inte byggs i de kommuner där framtidens industri vill etablera storskaliga anläggningar. Sverige har inte råd att låta bostadsbyggandet kollapsa. Hela byggsektorn står inför ett stålbad och staten bör därför skyndsamt bidra med fler aktiva åtgärder. Vi socialdemokrater föreslår därför två nya åtgärder i form av dels en statlig byggstimulans och dels statliga byggkrediter. De bör båda vara kopplade till tydliga kreditvillkor vad avser hyresnivå/prisnivå, klimatstandard och sociala hänsyn i utformning och bostadsförmedling. Den statliga byggstimulansen är i form av ett produktionsstöd riktat till mindre orter med stora industrietableringar samt till ungdoms- och studentbostäder. Produk ­ tionsstödet betalas ut efter färdigställda projekt. De statliga byggkrediterna är i form av en förmånlig statlig medfinansiering till nyproduktion. De bör ställas ut både för att sänka investeringskostnaden och den finansiella risken för byggherrar för att genomföra den samhällsnyttiga åtgärd som nyproduktion av bostäder innebär. Lånen bör ges ut till långsiktig statslåneränta (ränta på statsobligation med 25 års löptid), plus en minimal marginal för administrations ­ kostnader. För att säkerställa att de allra bästa investeringsprojekten genomförs, bör staten låna ut maximalt 20 procent av investeringsbeloppet. Givet en genomsnittskostnad om drygt 2,5 miljoner kronor per bostad förutsätter en ökning av produktionstakten med 10 000 nya bostäder per år att Riksgälden ställer ut lån om 5,12 miljarder per år [1] . Resterande kan och bör komma från andra källor såsom fastighetsägarens eget kapital, reguljära banklån eller lån från den europeiska invester ­ ingsbanken. För de kostnader som är förenade med införandet och administrationen av den statliga byggstimulansen och de statliga byggkrediterna föreslår vi en utökning av Boverkets anslag omfattande 100 miljoner kronor. Anslag 1:7 Energieffektivisering i flerbostadshus Stödet för renovering och energieffektivisering i vissa bostadsområden avvecklades efter högermajoritetens beslut om statens budget för 2019. Stödet infördes av den socialdemokratiskt ledda regeringen hösten 2016 och totalt beviljades drygt 350 miljoner kronor i stöd till bostadsbolag i 33 kommuner för upprustning av sammanlagt knappt 4 000 bostäder. Den socialdemokratiska regeringen införde under 2021 ett nytt tidsbegränsat stöd för energieffektivisering i flerbostadshus. Syftet med stödet var att förbättra energiprestandan i flerbostadshus genom att förbättra lönsamheten och främja kostnadseffektiva åtgärder vid genomförandet av energieffektiviserande renoveringar. Även detta stöd avvecklades av de högerkonservativa partierna vid beslutet om statens budget för 2022. Vi socialdemokrater ser nu att behovet av ett riktat stöd för energieffektiviseringar är minst lika aktuellt som tidigare. Det är nödvändigt att förbättra befintliga byggnaders energiprestanda genom att främja kostnadseffektiva åtgärder vid genomförandet av energieffektiviserande renoveringar. För att utöka takten föreslår därför vi socialdemokrater att anslaget för energi ­ effektivisering av flerbostadshus bibehålls och utökas med 360,5 miljoner kronor. Anslag 2:1 Konsumentverket Om vi vill förebygga överskuldsättning, öka incitamenten för hållbar konsumtion och stå på utsatta konsumenters sida mot oseriösa företag finns det bara en väg att gå: Alla konsumenter måste få tillgång till en fungerande konsumentvägledning i sin närhet. Kommunerna kan genomföra detta genom att ha en egen konsumentvägledning, genom att köpa denna tjänst, gå samman över kommungränserna (som kommunerna i Gästrik ­ land har gjort) eller hitta en annan modell som fungerar. Vi socialdemokrater föreslår 50 miljoner kronor för denna verksamhet. Regeringen bör uppdra till Konsumentverket att tillsammans med Sveriges Kommuner och Regioner inleda ett arbete för att hitta lämpliga former. Anslag 2:4 Åtgärder på konsumentområdet Som ett betydelsefullt komplement till Konsumentverket finns en rad olika organisa ­ tioner i det civila samhället som utför ett viktigt arbete. Att den SD-styrda regeringen nu plötsligt halverar anslaget till dessa organisationer och aviserar en total avveckling år 2026 är svårbegripligt. Vi utvecklar denna kritik i vår kommittémotion om konsument ­ politik. Vi föreslår att anslaget bibehålls på tidigare nivå och avvisar därmed den före ­ slagna neddragningen på 6,5 miljoner kronor. Bemyndigande att ingå ekonomiska åtaganden för en statlig byggstimulans Vi socialdemokrater föreslår en statlig byggstimulans som betalas ut efter färdigställda projekt. Därför bör riksdagen bemyndiga regeringen att ingå ekonomiska åtaganden som täcker kostnaden för detta. Vi föreslår att regeringen bemyndigas ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 3 miljarder kronor år 2024 och ökar anslagsfinansieringen för detta ändamål med 400 miljoner kronor år 2025 och 1 miljard kronor år 2026. Bemyndigande att ingå ekonomiska åtaganden för statliga byggkrediter Vi socialdemokrater föreslår statliga byggkrediter och därför bör riksdagen bemyndiga regeringen att för 2024 ta upp lån i Riksgäldskontoret som uppgår till 5,12 miljarder kronor. Jennie Nilsson (S) Leif Nysmed (S) Laila Naraghi (S) Denis Begic (S) Anna-Belle Strömberg (S) Markus Kallifatides (S) [1] Riksdagens utredningstjänst. Dnr 2023:958.