Jämförelse 5897d23a4e4b4c6d4d9f15c1
Underlagets kontrollsumma: d26897b4715239a25d0480430c16cb00c75cd6b86a5ab3feb21e4fe73b7f2c0d

Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst.

=== HA022277: Jämställdhetspolitik ===
Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/ha022277

Motion till riksdagen
2022/23:2277
av Märta Stenevi m.fl. (MP)
Jämställdhetspolitik
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av ett intersektionellt perspektiv i arbetet med jämställdhetsmålen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om feministisk utrikes- och utvecklingspolitik och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra jämställdheten och mångfalden bland Sveriges förtroendevalda och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att motverka unga kvinnors underrepresentation i politiken och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att motverka diskriminering, hot och hat mot förtroendevalda och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbeta förebyggande mot destruktiva mansnormer och begränsande normer och värderingar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge granskande myndigheter i uppdrag att analysera förekomsten av osakliga könsskillnader samt analysera möjliga konsekvenser för ekonomisk jämställdhet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagstifta om könskvotering till bolagsstyrelser samt kommunala och statliga bolag, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sluta lönegapet och se till att kvinnodominerade yrken värderas högre och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att jämna ut de skevheter som i
dag finns mellan beskattning av arbetsinkomster och kapital och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sätta upp rekryteringsmål till Sveriges lärosäten för att öka andelen kvinnor bland nyrekryteringen av professorer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kvotering i högre grad ska ses som en möjlighet att nå jämställdhet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beskatta kapitalinkomster progressivt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över skatter för människor i olika livssituationer ur ett jämställdhetsperspektiv och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att myndigheter ska granska förekomst av osakliga könsskillnader, exempelvis tillgång till statligt riskkapital till företagande, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur kvinnors möjlighet att starta och driva företag kan förbättras och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka de arbetsmarknadspolitiska insatserna till utrikesfödda kvinnor som riskerar långtidsarbetslöshet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Diskrimineringsombudsmannen ska ha möjlighet att driva fler enskilda mål och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag till instrument som ger ett lyft för landets studie- och yrkesvägledning både för unga och senare i livet för att göra den mer jämställd, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa rätt till heltid och möjlighet till deltid och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att offentligt finansierade arbetsgivare ska gå före och erbjuda heltid som norm och deltid som möjlighet för alla sina arbetstagare och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten ska satsa 40 miljarder kronor för fler anställda och bättre löner i vården och omsorgen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka återhämtningsbonusen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en nollvision för arbetsrelaterad ohälsa med hälso- och sjukvård respektive vård och omsorg som ett första fokusområde och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Arbetsmiljöverket möjlighet att utdöma vite även för brister i den organisatoriska eller sociala arbetsmiljön och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra bostadstillägget och säkerställa ett system så att utbetalning garanteras de som har rätt till den, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra för sambor att överföra pensionsrätter på motsvarande sätt som gifta i dag har möjlighet att göra och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att omarbeta indikatorerna inom målområdet Ekonomisk jämställdhet på det sätt som Jämställdhetsmyndigheten föreslår och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bredda rekryteringen till högskola, vuxenutbildning och yrkesutbildning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att högskolor och utbildningar i större utsträckning bör använda alternativa antagningsmetoder och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lärosätena ska främja jämställdhet och motverka könsstereotypa utbildningsval och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra kunskapen om hbtqi-frågor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att studenter, forskare och anställda med funktionsnedsättning ska ges bättre fysisk tillgänglighet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lärosätenas uppdrag med jämställdhetsintegrering bör följas upp och att uppdraget bör bli mer långsiktigt utformat och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge alla barn chansen att utveckla sin fulla potential, oavsett kön och könsidentitet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge alla barn tillgång till genuspedagogik och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att pojkar och flickor ska mötas med samma höga förväntningar i skolan och erbjudas samma möjligheter att utvecklas och lyckas i sina studier och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att satsa på skolhälsovården och lärarna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra fler läsfrämjande insatser och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att dubblera öronmärkningen av föräldradagar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa faderskapspresumtion för ogifta sambor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla hembesöksprogram och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Folkhälsomyndigheten i uppdrag att stödja utvecklingen av pappakurser och insatser från civilsamhället för att stärka papparollen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa tillgänglig barnomsorg även på kvällar, helger och nätter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en folkhälsolag och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att satsa mer resurser på ökad kunskap om kvinnosjukdomar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla regioner öppet ska redovisa hur jämställd vården är och säkerställa att könsuppdelad statistik finns tillgänglig och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla regioner ska stärka sitt likarättsarbete inom vården och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett mål om en barnmorska per födande kvinna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning för att se över hela förlossningsvården och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkra förlossningsvården i hela landet och höja kvaliteten, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tryggare förlossningsvård i hela landet och att erbjuda boende på patienthotell inför förlossning för den som har långa avstånd, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör ta del av Norges sätt att organisera förlossningsvården och utreda om någon del av denna kan införas i Sverige i syfte att förbättra utbudet av t.ex. olika vårdformer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den som vill förlösas med kejsarsnitt på grund av tidigare förlossningstrauma, sexuella övergrepp eller annan icke-medicinsk orsak ska få besked om det beviljats senast i graviditetsvecka 28, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kostnadsfritt ultraljud alltid ska erbjudas vid misstänkt missfall och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra kunskapen om hur förlossningsskador kan undvikas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vårdgarantin för operation eller behandling efter förlossningsskada ska sänkas från 90 till 30 dagar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att riskgrupper, såsom nyanlända kvinnor, äldre förstföderskor och kvinnor med missbruksproblematik, ska erbjudas hembesök inför barnets födsel och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den som är i behov av tolk under förlossningen ska få det på plats, inte via telefon, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att systemet med s.k. kulturtolksdoulor som finns i vissa regioner ska spridas till fler och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förlossningsavdelningar och BB bör bli mer hemlika och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att BB i hemmet ska kunna erbjudas som alternativ till de som föredrar det, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna till särskilt stöd för den som saknar medföljande till förlossning och BB, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att grundlagsskydda aborträtten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att biståndsmedel ska gå till arbete för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter och till civilsamhällesorganisationer som påverkar SRHR-frågor, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öppna upp för subventionerad abort för utländska kvinnor i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa kostnadsfria preventivmedel för unga under 26 år och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att olika alternativ på kostnadsfria mensskydd bör erbjudas via exempelvis ungdomshälsan, skolan och andra lämpliga platser och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att förenkla hemaborter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning för att se över barnmorskors förskrivningsrätt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade anslag till kvinno- och tjejjourer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att satsa på det våldsförebyggande arbetet på kort och lång sikt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ”mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer” som ett nytt målområde i den nationella folkhälsopolitiken och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta fler mansmottagningar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta förbättra myndigheternas arbete med att upptäcka våld i nära relationer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra informationsutbytet mellan myndigheter och minska sekretessen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om genuspedagogik och normkritik i förskola och skola och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta ett nationellt centrum för normkritisk pedagogik och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att rusta föräldrar, lärare och andra vuxna för att prata med unga om våld i nära relationer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra det enklare att utreda hat och hot på nätet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka finansieringen till stödlinjer för barn och unga och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den straffrättsliga lagstiftningen i högre utsträckning behöver inkludera sexuella kränkningar och övergrepp på internet och sugardejtingplattformar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka rättigheterna för personer utsatta för sexualbrott och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den som utsätts för sexköp eller kommersiell sexuell exploatering ska betraktas som brottsoffer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sexualbrottsoffers rätt till målsägandebiträde ska stärkas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förtalslagstiftningen i syfte att stävja förtalsanmälningar med hämndmotiv, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta särskilda mottagningar för vuxna som utsatts för sexuellt våld, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att brottsoffer i ärenden där förövaren är under 15 år ska få ett bättre juridiskt stöd under processen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över brottsoffrens tillgång till adekvata traumabehandlingar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur vården till följd av sexuella övergrepp kan bli kostnadsfri och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta ett permanent samordningscentrum för arbetet med att förhindra att barn förs ut ur landet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ingen ska utvisas för att den lämnar en relation som bygger på hedersförtryck och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att socialtjänsten aldrig ger information till vårdnadshavare som kan innebära akut risk för att barn utsätts för brott, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se till att alla samhällsinstanser har kompetens att identifiera hedersförtryck och agerar så tidigt som möjligt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra det regionala arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra det kommunala arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta resurscentrum i varje län och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra samverkan mellan myndigheter och säkerställa tidiga ingripanden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka satsningarna på forskning kring hur man förebygger hedersvåld och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kriminalisera oskuldskontroller, utfärdande av oskuldsintyg och omvändelseförsök och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att intensifiera insatserna mot könsstympning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka information och utbildning om demokratiska principer, jämställdhet och barns rättigheter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att motverka segregationen och förbättra integrationen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera arbetsmarknadsåtgärder riktade till kvinnor i utsatta områden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kategorisera ekonomiskt våld som en egen form av mäns våld mot kvinnor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om det ekonomiska våldet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa psykisk misshandel som ett nytt brott och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka tillgången till utbildningsinsatser och kompetenshöjande insatser inom psykiskt våld och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skärpa minimistraffet för grov kvinnofridskränkning till två års fängelse och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra konstruktionen av brotten fridskränkning, kvinnofridskränkning och hedersförtryck så att den grundas i förövarens kontrollerande och nedbrytande beteende, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra preskriptionstiden för alla delar av brotten fridskränkning, grov kvinnofridskränkning och hedersförtryck och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att varje kvinna som lämnar en våldsam relation ska ges en samlad ingång till samhällets stöd, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en bred utredning för att kartlägga eftervåldets uttryck och lämna konkreta förslag på lösningar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kontaktförbud ska kunna gälla ett större geografiskt område och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en granskning av hur lagstiftning om vårdnad, boende och umgänge efterföljs och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att inget barn med skyddade personuppgifter eller med skyddat boende ska tvingas till umgänge med en förälder mot sin vilja, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge barn egna juridiska ombud i vårdnadsmål och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om det ekonomiska eftervåldet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram och genomföra utbildningsinsatser för verksamma jurister på domstolarna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att erbjuda de som lever med skyddade personuppgifter en långvarig kontaktperson hos kommunen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram nationella riktlinjer för arbetet med personer med skyddade personuppgifter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta ett särskilt ekonomiskt stöd för personer som lever med skyddade personuppgifter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur personer med skyddade personuppgifter kan få förtur i bostadsköer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta bort avgiften för skyddade boenden i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förbättrade möjligheter för de som lever med skyddade uppgifter att ta del av digitala tjänster, vård och annan viktig samhällsservice, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra för våldsutsatta att hitta en trygg lösning för sina husdjur och tillkännager detta för regeringen.
Inledning
Miljöpartiet är ett feministiskt parti. Det innebär att vi med politiska verktyg vill verka för jämställdhet och mot
­
verka den rådande könsmaktsordningen i världen, där män har mer makt än kvinnor.
För Miljöpartiet är jämställdhet i grunden en fråga om frihet. Människors möjligheter att leva sina liv ska inte påverkas negativt eller begränsas av kön eller könsidentitet. Alla ska ha frihet att vara den de är utan att hindras av stereotypa normer och attityder. En modern och radikal politik för ökad jämställdhet lägger fokus på lika möjligheter inom alla områden.
Genom att Sverige har ratificerat FN:s konvention om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor (Kvinnokonventionen) har vi åtagit oss att ta tillvara på kvinnors rättigheter och förhindra könsdiskriminering. Sverige har tagit många steg mot jämställdhet och ligger i dag före många andra länder i världen. Men fortfaran
­
de finns mycket att göra för att Sverige ska bli ett fullt ut jämställt land. Än idag har flickor inte samma makt och möjligheter som pojkar i samhället. Skillnaderna finns redan på förskolan och i skolan. Kvinnor tar ett större ansvar för oavlönat arbete i hem
­
met, medan de får mindre lön än män i arbetslivet och i högre grad blir fattiga som pensionärer. Vi ser också skillnader i hälsa mellan kvinnor och män, och mäns våld mot kvinnor är ett av våra största samhällsproblem. Ett arbete behöver göras för att ta reda på hur svensk lagstiftning bäst bör utformas för att fullt ut leva upp till FN:s kvinnokonvention.
Det var hundra år sedan svenska kvinnor fick rösträtt och mycket har förbättrats sedan dess. Men det är uppenbart att kvinnors rättigheter måste fortsätta att bevaras och förbättras. Det finns krafter runt om i världen som hotar de framsteg som tas för frihet och jämställdhet. Det är djupt bekymmersamt hur aborträtten inskränks i stora delar av världen. Vi ser även att den svenska regeringen med stöd av SD tar initiativ som inte kommer att stärka kvinnors rätt. Nedskärningarna i biståndet kommer drabba kvinnor och flickor särskilt hårt, liksom den skärpta migrationspolitiken. Det tycks också finnas en rädsla för begreppet feminism. Feminism handlar om att konsekvent analysera verkligheten ur ett könsperspektiv och se till att flickor och kvinnor har samma möjligheter som pojkar och män, det borde alla se som självklart. Men även det intersektionella perspektivet måste finnas med och att se bortom kön till att det handlar om individers rättigheter.
Några avtryck från vår tid i regering
Under vår tid i regering har insatser på jämställdhetsområdet varit viktigt. Vi har också haft två miljöpartistiska statsråd som varit jämställdhetsminister: Åsa Lindhagen under januari 2019–februari 2021 och Märta Stenevi från februari 2021 tills dess Miljöpartiet lämnade regeringen i november 2021. Bland de åtgärder vi bidragit till är ett åtgärdsprogram med 40 punkter för att stoppa mäns våld mot kvinnor (juni 2021), och även det framarbetade åtgärdsprogram med 99 åtgärder för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor (december 2021). Jämställdhetsintegrering blev ett mer kraftfullt instrument och det har blivit krav på arbetsgivare att göra aktiva åtgärder i jämställdhetsarbetet. Barnfridslagen infördes i juli 2021, en förändring som minst sagt är angelägen. Samtyckeslagen som infördes i juli 2018 är en viktig miljöpartistisk seger, vi har jobbat aktivt med frågan i många år. Att frågan nu ger avtryck i ny slags sexualundervisning i skolan där både könsidentitet och samtycke finns med kommer göra stor skillnad i praktiken. Vi har förbättrat de lägsta pensionerna, vilket gynnar kvinnor, liksom höjt de lägsta nivåerna i sjuk- och aktivitetsersättning och förbättrat sjukförsäkringen. En jämställdhetsfråga är också rätten att få vara sig själv, bestämma över sin egen kropp och sin egen sexualitet och hur man vill leva sitt liv. Miljöpartiet har under mandatperioden konsekvent lyft hbtqi-frågor och drivit på mycket för en ny könstillhörighetslag. Exemplen är fler.
Motionens upplägg
I motionen lyfter vi ett antal förslag på jämställdhetsområdet och vi presenterar dem under de sex nuvarande jämställdhetspolitiska målen som riksdagen har antagit, vart och ett är viktigt för att nå långsiktig förändring. Vi har valt att i denna motion göra en fördjupning av våra förslag på det sista området – mäns våld mot kvinnor. Samhället behöver ta kontinuerliga och långsiktiga steg för att förbättra jämställdheten och parallellt ta krafttag mot de yttringar som ojämställdheten ytterst producerar i vårt samhälle, mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld.
Det övergripande målet för den av riksdagen antagna jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv, det är vad det de facto handlar om.
Vi vill också betona hur viktigt det är att kontinuerligt ha med ett intersektionellt perspektiv i arbetet med målen. Det handlar om att betona och synliggöra skillnader inom respektive grupp som beror på andra aspekter än kön och hitta sätt att motverka dessa.
Mansrollen och hur den kan förändras, för att pojkar och unga män ska kunna växa upp till fria individer och slippa de pålagor som den traditionella mansrollen innebär är ett särskilt område som också behöver lyftas i större utsträckning. Det har givetvis stor inverkan på hur vi ser på kön i samhället och för flickors och kvinnors villkor. Frågan finns indirekt med i motionen men behöver även fokuseras särskilt, det är en fråga vi kommer att återkomma till.
Ett viktigt övergripande område vi även vill lyfta är Sveriges feministiska utrikes
­
politik, vilket vi inleder med.
Vikten av en fortsatt feministisk utrikespolitik
En mycket viktig princip för Miljöpartiet som regeringsparti var att den regering som vi ingick i var feministisk. En viktig del i detta var att vi tydliggjorde vår hållning med en feministisk utrikespolitik, vars utveckling och innehåll beskrevs bland annat i reger
­
ingens skrivelse 2019/20:17 ”Sveriges feministiska utrikespolitik”. Den feministiska utrikespolitiken är ett förhållningssätt som innebär att utrikesförvaltningens arbete ska genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv som kan struktureras i tre ”R”: rättigheter, representation och resurser. Detta innebär att utrikesförvaltningen ska verka för alla kvinnors och flickors fulla åtnjutande av de mänskliga rättigheterna och verka för kvinnors deltagande och inflytande i beslutsprocesser. Utrikesförvaltningen ska också se till att resurser fördelas så att jämställdhet främjas.
Sverige blev i oktober 2014 först i världen om att deklarera en feministisk utrikes
­
politik. Den har sedan dess väckt uppmärksamhet och fler länder har tagit efter. Enligt en uppräkning som finska utrikesdepartementet gjort hör åtminstone Nederländerna, Spanien, Kanada, Luxemburg, Mexiko, Tyskland, Frankrike och Chile till de länder som har deklarerat en feministisk utrikespolitik.
För Miljöpartiet är det angeläget att Sverige fortsätter på den inslagna vägen. Med en feministisk utrikespolitik har vi satt tydliga mål för att bryta ojämställda strukturer i världen och för att resurser går till kvinnors egna prioriteringar. Begreppet feministisk har i sig lett till nya analyser och perspektiv, vilket är värdefullt inför att insatser ut
­
formas. Med en tydlig analys är utsikterna större för att jämställdhet och flickors och kvinnors reella situation ska förbättras.
Miljöpartiet vill att den svenska regeringen fortsatt driver en feministisk utrikespolitik och står för det fullt ut genom att även benämna den.
Jämn fördelning av makt och inflytande
Det första jämställdhetspolitiska delmålet handlar om att kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och forma villkoren för beslutsfattandet. Över tid har möjligheter till makt och inflytande blivit mer jämnt fördelade, men än idag är kvinnors utsikter att påverka samhället sämre än mäns. Samtidigt handlar arbetet för en mer representativ maktutövning inte bara om kön. Exempelvis etnicitet, funktionsförmåga, hudfärg och ålder har också inverkan på möjligheten till inflytande. Här måste samhället bli bättre på att ta tillvara den erfarenhet och kompetens som finns, för allas bästa. Med ökad jämställdhet och mångfald förbättras förutsättningarna för att motverka diskriminering, höja kompetensnivån i samhället och skapa nya innovationer.
En jämn fördelning av makt och inflytande inom samhällets alla sektorer är ingen garanti för att den reella makten också ska fördelas jämnt, men det är en förutsättning för att maktutövning ska kunna förändras i en jämställd riktning. Därför är det problem
­
atiskt att ju högre upp i hierarkin inom politiken, näringslivet och högre utbildningar, desto större är frånvaron av representativitet och jämställt inflytande. Den ojämställdhet som präglar möjligheten till inflytande utgör ett allvarligt demokratiskt underskott.
För att alla ska kunna vara med och påverka samhället och vilka frågor som hamnar på dagordningen är det viktigt att fler grupper är representerade inom alla områden i samhället, såsom inom politiken, inom arbetslivet och företagandet, samt inom den ideella sektorn. Det handlar också om att kunna påverka de processer som är en del av formandet av våra värderingar, tankar och idéer, exempelvis inom kultur, forskning och media.
Politiskt inflytande
Det är angeläget att förbättra jämställdheten och mångfalden bland Sveriges för
­
troendevalda politiker så att fler får möjligheter att påverka samhället och delta i demokratin. Regeringen bör ta initiativ för att detta ska bli verklighet. Även om politiken är en av de mer jämställda sektorerna i Sverige, så råder inte reell jämställdhet i politiskt arbete. En jämn könsfördelning och fler kvinnor på beslutsfattande positioner är en viktig förutsättning, men inte tillräckligt. Det är också viktigt att belysa villkoren för kvinnor att ta sig till och befinna sig på beslutsfattande positioner. Unga kvinnor är kraftigt underrepresenterade i politiken och lämnar dessutom sina uppdrag i förtid. Kvinnor möter högre krav, utsätts för sexualiserande kommentarer, trakasserier, hot och våld samt hoppar av sina uppdrag i högre utsträckning än män. Dessa hinder för jäm
­
ställdheten kan inte accepteras.
Det är av stor betydelse att undanröja problem som har med diskriminering och hot att göra, eftersom det påverkar människors möjligheter till politiskt engagemang. Inom politiken hämmas kvinnors möjlighet att delta på lika villkor av risken att utsättas för kränkande behandling, hat och hot. Enligt Jämställdhetsmyndigheten riskerar alla politiker högt upp i hierarkin att utsättas för våld, men kvinnor på höga positioner är mer utsatta än män. Särskilt unga kvinnor och kvinnor som driver frågor om jäm
­
ställdhet och mäns våld mot kvinnor är särskilt utsatta för härskartekniker, nedsättande behandling och trakasserier. Samhället måste kraftsamla för att motverka detta uttryck för våld mot kvinnor.
Enligt Jämställdhetsmyndigheten har det målmedvetna arbetet i statsförvaltningen gett resultat. Målet om en jämn könsfördelning med 51 procent kvinnor och 49 procent män i styrelser och insynsråd utnämnda av regeringen har uppnåtts. Samtidigt visar myndigheten att utvecklingen i flera viktiga hänseenden har stagnerat och att det krävs särskilt fokus på den yngre generationen både vad gäller synen på jämställdhet och villkor och faktisk politisk representation. När det gäller attityder till jämställdhet så utmärker sig gruppen unga män. De anser i högre grad än kvinnor att samhället är jämställt och att kvinnor överdriver ojämställdheten. Unga män tar också i minst utsträckning avstånd från att män är bättre politiska ledare och chefer än kvinnor. Här måste samhället agera förebyggande mot destruktiva mansroller och för att ändra på begränsande normer och värderingar. Verkningsfulla initiativ och åtgärder krävs för att målet om en jämn fördelning av politiskt inflytande ska bli verklighet i Sverige.
Ekonomiskt inflytande
Kommissionen för jämställda livsinkomster har visat att det förekommer en ojämn fördelning av ekonomiskt bistånd, statliga stödåtgärder, företagsstöd och arbets
­
marknadsåtgärder. Kvinnor tar i högre grad än män del av stödåtgärder som är inkomst
­
prövade och ersättningar som kompenserar för inkomstbortfall, som sjukpenning eller föräldrapenning. Män tar istället del av insatser som för dem närmare arbetsmarknaden eller ger dem bättre förutsättningar att ackumulera inkomster av arbete eller kapital, såsom subventionerade anställningar och stöd till näringsverksamhet. I och med detta har män i genomsnitt större inkomster och därmed större möjligheter att bygga upp ett sparande. För att komma åt denna del av ojämställdheten måste vi sluta lönegapet och se till att kvinnodominerade yrken värderas högre. Men vi måste också jämna ut de skevheter som idag finns mellan beskattning av arbetsinkomster och kapital. Det är inte bra att det lönar sig mer att äga än att arbeta.
Något som visat sig vara effektivt för att komma till rätta med oegentliga löne
­
skillnader mellan kvinnor och män är lönekartläggning. Miljöpartiet anser att alla företag som har fler än tio anställda ska vara skyldiga att göra lönekartläggningar varje år. Utöver det ska alla företag i den storleken uppdatera sina jämställdhets- och mång
­
faldsplaner varje år. Det krävs kraftigare sanktionsmöjligheter för de företag som inte lever upp till kraven än de vitesförelägganden som finns i dag. Att kartlägga löne
­
skillnader räcker dock inte, det måste också göras någonting åt de löneskillnader som kommer fram i kartläggningen. Enligt Statistiska centralbyrån tjänar kvinnor cirka 84 procent av vad män tjänar. Ungefär hälften av löneskillnaden kan förklaras med att kvinnor och män har olika utbildning, befattningsgrad, arbetstid och att de finns inom olika sektorer.
Det är betydligt fler kvinnor än män som arbetar deltid. En vanlig myt är att det är kvinnor med små barn som står för deltidsarbetandet, men nästan lika många kvinnor utan barn arbetar deltid. Miljöpartiet anser att heltid ska vara norm på den svenska arbetsmarknaden. Vi är dock tveksamma till om lagstiftningsinstrumentet är det mest effektiva verktyget för att åstadkomma detta. Vi ser hellre att detta är en del i överenskommelser och avtal mellan arbetsmarknadens parter.
Miljöpartiet vill också se ett mer jämställt näringsliv. Inom näringslivet finns fortfarande en kraftig underrepresentation av kvinnliga chefer i företagsledningar, styrelser och på andra höga positioner. I de stora börsbolagen är drygt nio av tio ordföranden och verkställande direktörer män. Enligt en branschrapport av Allbright från 2021 är majoriteten av ledningsgrupperna i svenska börsbolag inte jämställda och vart femte bolag saknar helt kvinnor i ledningsgruppen. Andelen kvinnor i börsens styrelser har stått still på 34 procent de senaste fyra åren. Detta är inte rimligt år 2022. Utvecklingen går för långsamt. För att se ett mer jämställt näringsliv vill Miljöpartiet lagstifta om könskvotering till bolagsstyrelser så att minst 40 procent av ledamö
­
terna i alla börsnoterade bolag, samt kommunala och statliga bolag, ska vara kvinnor. Det har visat sig att bolag med en högre andel kvinnor leder till mer jämställda ledningsgrupper och fler kvinnor i valberedningen. Dessutom är kvinnor på högsta nivå mer benägna att befordra och rekrytera andra kvinnor till andra ledande positioner.
Inflytande inom högre utbildning och forskning
Även när det gäller ledande positioner inom högre utbildning och forskning skiljer sig villkoren åt för kvinnor och män i fråga om anställning, karriärvägar och tillgång till forskningsmedel enligt Jämställdhetsmyndigheten. En rapport av Vetenskapsrådet från 2015 visar att forskningsanslag till kvinnor har stagnerat och att en majoritet av anslagen som Vetenskapsrådet finansierar går till forskningsområden som domineras av män. Rapporten konstaterar också att ju högre upp i forskningshierarkin, desto färre kvinnor. År 2020 var endast 31 procent av alla professorer kvinnor. När Miljöpartiet var en del av regeringen fick Sveriges lärosäten särskilda rekryteringsmål för att öka andelen kvinnor bland nyrekryteringen av professorer under 2017–2019. Senare utvärderingar har visat att lärosätena inte lyckats med att uppnå sina mål för tidsperioden, istället har andelen kvinnor minskat inom nästan alla forskningsområden. Vi ser därför behov av att rekryteringsmålet införs på nytt.
Miljöpartiet vill se fler kvinnor på andra ledande positioner i samhället, på ord
­
förandeposter, som professorer och chefer. Den offentliga sektorn har ett extra stort ansvar för att medverka till en aktiv rekrytering av kvinnor till ledande positioner. Det är nödvändigt att bryta den ordning som finns i samhället där män har förtur till vissa positioner. Vi anser att kvotering i högre grad måste ses som en möjlighet för att komma till rätt med underrepresentationen av kvinnor på ledande positioner. Reger
­
ingen bör återkomma med förslag om hur en sådan utveckling kan ske i högre grad.
Miljöpartiet vill
Förbättra jämställdheten och mångfalden bland Sveriges förtroendevalda politiker så att fler får möjligheter att påverka samhället.
Motverka att unga kvinnor är underrepresenterade i politiken och lämnar sina uppdrag i förtid.
Motverka diskriminering, hot och hat mot förtroendevalda.
Arbeta förebyggande mot destruktiva mansnormer samt begränsande normer och värderingar.
Ge granskande myndigheter i uppdrag att analysera förekomsten av osakliga könsskillnader samt analysera möjliga konsekvenser för ekonomisk jämställdhet.
Lagstifta om könskvotering till bolagsstyrelser, kommunala och statliga bolag.
Sluta lönegapet och se till att kvinnodominerade yrken värderas högre.
Jämna ut de skevheter som idag finns mellan beskattning av arbetsinkomster och kapital.
Sätt upp rekryteringsmål till Sveriges lärosäten för att öka andelen kvinnor bland nyrekryteringen av professorer.
Kvotering behöver i högre grad ses som en möjlighet att nå jämställdhet.
Ekonomisk jämställdhet
Det andra jämställdhetspolitiska delmålet innebär att kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.
Jämställdhetsmyndigheten har på uppdrag av regeringen genomfört en uppföljning av utvecklingen i förhållande till delmålet. Myndigheten konstaterar att det finns ett inkomstgap på omkring 20 procent mellan kvinnor och män i arbetsför ålder, kvinnors disponibla inkomst är med andra ord 80 procent av männens. Rapporten visar att löne
­
skillnaderna har minskat något under den undersökta perioden, men skillnaderna i disponibel inkomst har varit i princip oförändrad sedan 1995. Denna skillnad förklaras främst av att män arbetar heltid i högre grad än kvinnor och av att män har ett större ägande och sparande, och därmed högre kapitalinkomster. Kvinnors andel av mäns kapitalinkomster har minskat från 40 procent år 2003 till 28 procent år 2019. Deltids
­
arbete och genomsnittligt lägre löner gör att kvinnor har väsentligt lägre pensioner än män.
Denna statistik är inte värdig ett land som gör anspråk på att vara ett av världens mest jämställda. Läget är allt annat än bra och utvecklingen går för långsamt. Med dagens förändringstakt kommer det ta 100 år innan vi har jämställda pensioner, enligt Kommissionen för jämställda livsinkomster. Banken SEB har räknat ut att vi får vänta till 2053 innan den första generationen flickor föds som kan se fram emot en pension på samma nivå som mäns – när de går i pension runt 2123.
Reformer får betydelse
Utvecklingen mot ekonomisk jämställdhet går inte snabbt av sig själv, men politiska incitament har tydlig effekt. Det har till exempel visat sig varje gång föräldraför
­
säkringen har reformerats. När ytterligare en månad reserverats till varje förälder har papporna tagit ut fler föräldradagar. Det gör i sin tur arbetsmarknaden mer jämställd och tidigarelägger den dag då vi får jämställda pensioner.
Reformer för en fungerande sjukförsäkring och ett samhälle där stressrelaterad ohälsa tas på allvar har betydelse för den ekonomiska jämställdheten eftersom ohälso
­
statistiken framför allt toppas av kvinnor. Att förändra sjukförsäkringen är högst angeläget och vi anser att ett könsperspektiv behöver finnas med i arbetet.
Kapital, skatter och jämställdhet
Ägandet av kapital är extremt ojämställt. Män har i genomsnitt högre kapitalinkomster eller inkomster från näringsverksamhet än kvinnor. Kvinnors kapitalinkomster uppgår till knappt hälften av männens och bara fyra procent av det privatägda aktievärdet ägs av kvinnor. Det gör att män tjänar på att skatten på kapital i många fall är lägre än skatten på arbete. De har ofta större kapitalinkomster som beskattas med en lägre skattesats än arbetsinkomster. För att komma tillrätta med detta vill Miljöpartiet att kapitalinkomster beskattas progressivt. Skatter kan även i övrigt behöva ses över ur ett jämställdhetsperspektiv. Det kan handla om hur olika skattevillkoren kan se ut i olika livssituationer.
Förbättra möjligheterna för kvinnors eget företagande
Studier visar att stereotypa föreställningar om kvinnors och mäns företagande påverkar hur de behandlas när de ansöker om statligt riskkapital. Kvinnliga entreprenörer får i snitt 25 procent av sitt efterfrågade kapital medan män får över hälften. Detta indikerar att kvinnor och män bemöts olika hos statligt företagsfrämjande aktörer. Kommissionen för jämställda livsinkomster rekommenderar att granskande myndigheter ges uppdrag från regeringen att närmare analysera förekomsten av dessa osakliga könsskillnader. I samband med detta bör myndigheterna analysera verksamhetens möjliga konsekvenser för ekonomisk jämställdhet. Miljöpartiet instämmer i behovet av att regeringen ger dessa uppdrag till aktuella myndigheter. Vi anser att det även i övrigt är angeläget att se över kvinnors möjlighet att starta och driva eget företag, och hur deras möjligheter kan förbättras. Det vill vi ge regeringen tillkänna.
Förbättrat stöd från Arbetsförmedlingen till grupper som riskerar långtidsarbetslöshet
Förutom kön påverkar ålder, utbildning, födelseland och funktionsnedsättning också möjligheten till arbete och därmed en jämställd ekonomi. Miljöpartiet anser att arbets
­
marknadspolitiska insatser behöver förstärkas för att förbättra möjligheterna för utrikes
­
födda kvinnor att etablera sig på arbetsmarknaden. Detsamma gäller för kvinnor med funktionsnedsättning, som har sämre förutsättningar än män med funktionsnedsättning och som även är överrepresenterade i gruppen som lever under den relativa fattigdoms
­
gränsen. Den nya arbetsförmedlingen behöver säkerställa att de har insatser som stärker dessa gruppers möjligheter och att alla som behöver personanpassat stöd ska få det. För att stärka arbetet mot diskriminering anser vi även att Diskrimineringsombudsmannen, DO, ska ha möjlighet att driva fler enskilda mål.
Ungas val lägger grunden
Ungas val av utbildning och yrken lägger grunden till deras framtida inkomster. Unga väljer olika, tror olika om sig själva och sin förmåga och givetvis spelar samhällets förväntningar in. Att från början välja olika riskerar att cementera ojämställdheten framöver. Frågan lyfts av Kommissionen för jämställda livsinkomster som även hänvisar till Utredningen om en utvecklad studie- och yrkesvägledning (SOU 2019:4) som poängterar att det är avgörande att elever har kunskaper om vilka konsekvenser utbildnings- och yrkesval kan ha för bland annat karriärs- och löneutveckling för att nå målen med en jämställd utbildning, och i förlängningen ett jämställt arbetsliv. Utöver det kan det finnas djupare skäl till varför man väljer olika som kan behöva analyseras. Miljöpartiet anser att regeringen bör återkomma med förslag till instrument som ger ett lyft för landets studie- och yrkesvägledning både för unga och senare i livet för att göra den mer jämställd.
Satsningar på arbetsmiljön och löner nödvändig
Det är nödvändigt att komma till rätta med arbetsmiljön i de kvinnodominerade branscherna – framför allt vård och omsorg – där många kvinnor sliter ut sig eller arbetar ofrivillig deltid. Enligt en rapport från Kommunalarbetarförbundet känner sju av tio av deras medlemmar i äldreomsorg och barnomsorg en oro inför att pensionen inte kommer att räcka eller att inte orka arbeta fram till pensionsåldern.
Sjukskrivningstalen toppas av kvinnor, det gäller särskilt de stressrelaterade. Många kvinnor arbetar inom hälso- och sjukvård, vård och omsorg där arbetsvillkoren i dags
­
läget är oerhört pressade, många har gått ner i tid för att orka med eller funderar på att lämna yrket. Fler kollegor är en grundförutsättning, men även i övrigt bättre villkor och högre löner.
Miljöpartiet driver att det ska finnas en rätt till heltid och möjlighet till deltid – men rätten till heltid måste också handla om ”rätt till orken till heltid”. Miljöpartiet vill att offentligt finansierade arbetsgivare ska gå före och erbjuda heltid som norm och deltid som möjlighet för alla sina arbetstagare.
Statligt finansierad storsatsning på arbetsmiljö i vård och omsorg
Miljöpartiets viktigaste vårdfråga är att förbättra arbetsvillkor och arbetsmiljö för personal i hälso- och sjukvård och kommunal vård och omsorg. Vi vill göra en statligt finansierad storsatsning som utökas med 10 miljarder per år, och från och med 2026 vill vi avsätta totalt 40 miljarder per år permanent för att möjliggöra fler anställda och höjda löner i hälso- och sjukvården och omsorgen. Detta skulle, om det blir verklighet, göra stor skillnad för kvinnors arbetsvillkor och minska risken för stressrelaterad ohälsa.
Vi vill också utöka den återhämtningsbonus som Miljöpartiet drev igenom i regeringsställning och som går till att förbättra arbetsmiljön, exempelvis genom olika arbetstidsmodeller eller andra innovativa arbetssätt som personalgrupper vill pröva. Kärnan i bonusen är att förslagen ska komma från personalen och även denna reform ser vi har potential att förbättra många kvinnors arbetssituation och bidra till att deras idéer kan lyftas fram och realiseras. Hittills har bonusen utnyttjats väl, men vi ser att dess potential kan utökas än mer. Vi vill också fördubbla återhämtningsbonusen.
Nollvision för arbetsrelaterad ohälsa och ny möjlighet till vite
Miljöpartiet vill införa en nollvision för arbetsrelaterad ohälsa med vård och omsorg som ett första fokusområde. Det finns en bra arbetsmiljölag i Sverige och vi måste på allvar se till att den följs.
Vi vill även skärpa arbetsmiljölagstiftningen så att Arbetsmiljöverket ska kunna utdöma vite, inte bara om det finns fysiska brister i arbetsmiljön, utan även för brister i den organisatoriska eller sociala arbetsmiljön. Även detta skulle innebära en stor förbättring för många kvinnor som i dagsläget är drabbade av ohälsa på grund av just den typen av brister. Detta har också föreslagits av Utredningen om utökade möjligheter att upprätthålla en god arbetsmiljö (SOU 2022:45) och vi vill att det blir verklighet.
Öka jämställdheten i pensioner
För att uppnå jämställdhet måste pensionssystemet förändras. Miljöpartiet vill att inkomsterna för de med de lägsta inkomsterna ska höjas. Det är en viktig jämställdhets
­
fråga och handlar ofta om kvinnor som har slitit ett helt liv och idag ändå lever på en pension som är alldeles för låg.
Vi vill också att det ska bli möjligt för samboende par att överföra pensionsrätter, något som idag bara är möjligt för gifta par. Detta är viktigt för att par som vill kompensera den partner som tagit ett större ansvar över hemmet och barnen också ska kunna göra det.
Även bostadstillägget för pensionärer måste förbättras. Pensionsmyndigheten behöver utforma ett system så att personer som är berättigade till bostadstillägget också får det. Idag är det alltför många, företrädesvis kvinnor med låga pensioner, som upp
­
fattar bostadstillägget som ett bidrag och därför inte söker det. Så kan vi inte ha det. Problematiskt är också när väntetiderna för att få bidraget är långa.
Vi vill dock tydliggöra att dessa åtgärder inte i grunden är en lösning som förbättrar den strukturella ojämställdheten – för det krävs samma tillgång till arbete och löne
­
nivåer hela livet.
En ny sorts indikatorer behövs
Jämställdhetsmyndigheten har påpekat att det behövs fler indikatorer för delmålet om ekonomisk jämställdhet och att de behöver vara annorlunda konstruerade för att driva utvecklingen framåt. Det är en viktig poäng i den rapport de gjort som specifik upp
­
följning av målet om ekonomisk jämställdhet.
De vill utöka de befintliga resultatindikatorerna med så kallade process- och strukturindikatorer som tydligt speglar just kvinnors och mäns möjligheter till eko
­
nomiska resurser och möjligheter att utöva ekonomisk egenmakt på individ-, familje- och samhällsnivå. De pekar också på att perspektivet arbetsmiljö saknas och skulle behöva tillkomma. Detsamma gäller indikatorer för ägande och förmögenhet fördelat på könen.
Miljöpartiet menar att den analys som Jämställdhetsmyndigheten gjort av verk
­
samma indikatorer på området bör resultera i en omarbetning av indikatorerna inom målområdet. Det är högst angeläget att vi använder verktyget så väl som möjligt för att nå förändring. Detta vill vi ge regeringen tillkänna.
Miljöpartiet vill
Beskatta kapitalinkomster progressivt.
Se över skatter för människor i olika livssituationer ur ett jämställdhetsperspektiv.
Myndigheter ska granska förekomst av osakliga könsskillnader, exempelvis tillgång till statligt riskkapital till företagande.
Se över hur kvinnors möjlighet att starta och driva företag kan förbättras.
Förstärk de arbetsmarknadspolitiska insatserna till utrikesfödda kvinnor som riskerar långtidsarbetslöshet.
Den nya Arbetsförmedlingen behöver säkerställa att de har insatser och fungerande arbetssätt som stärker möjligheten för kvinnor med funktionsnedsättning att få arbete, inklusive personanpassat stöd.
Diskrimineringsombudsmannen ska ha möjlighet att driva fler enskilda mål.
Regeringen bör återkomma med förslag till instrument som ger ett lyft för landets studie- och yrkesvägledning både för unga och senare i livet för att göra den mer jämställd.
Införa rätt till heltid och möjlighet till deltid.
Offentligt finansierade arbetsgivare ska gå före och erbjuda heltid som norm och deltid som möjlighet för alla sina arbetstagare.
Staten ska satsa 40 miljarder kronor för fler anställda och bättre löner i vården och omsorgen.
Utöka återhämtningsbonusen.
Inför en nollvision för arbetsrelaterad ohälsa, med hälso- och sjukvård respektive vård och omsorg som ett första fokusområde.
Ge Arbetsmiljöverket möjlighet att utdöma vite även för brister i den organisatoriska eller sociala arbetsmiljön.
Förbättra bostadstillägget och säkerställ ett system så att utbetalning garanteras de som har rätt till den.
Möjliggör för sambor att överföra pensionsrätter på motsvarande sätt som gifta i dag har möjlighet att göra.
Omarbeta indikatorerna inom målområdet Ekonomisk jämställdhet på det sätt som Jämställdhetsmyndigheten föreslår.
Jämställd utbildning
Det tredje jämställdhetspolitiska delmålet handlar om att kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig ut
­
veckling. En jämställd utbildning omfattar hela det formella utbildningssystemet. Där ingår allt från förskola till universitet och högskola, vuxenutbildning och yrkeshögskola men också folkhögskolor och studieförbundens utbildningsverksamhet.
Tillgången på kunskap en demokratisk rättighet
Vad gäller universitet och högskola, vuxenutbildningen och yrkesutbildningen har dessa
en viktig uppgift i att förmedla kunskap och bildning och på så vis skapa välstånd och ett öppet, demokratiskt samhälle. Tillgången på kunskap är en demokratisk rättighet och det är därför viktigt att bredda rekryteringen till dessa utbildningar. Den sociala, könsmässiga och etniska snedrekryteringen har visserligen minskat under de senaste decennierna,
men den högre utbildningen måste i större utsträckning använda alternativa antagnings
­
metoder eftersom betygsintagning konserverar de sociala skillnaderna från grund- och gymnasieskola. Antagningsreglerna måste förändras så att inga grupper missgynnas.
Högskolan ska aktivt motverka alla former av diskriminering. Den ska främja jämställdhet och motverka könsstereotypa utbildningsval, till exempel genom ett integrerat genusperspektiv i högre utbildningar. Kunskapen och kompetensen i hbtqi-frågor behöver förbättras. Det behövs en förbättrad fysisk tillgänglighet och stöd till studenter, forskare och anställda med funktionsnedsättning.
Enligt Jämställdhetsmyndigheten har coronapandemin påverkat lärosätenas arbete med jämställdhetsintegrering och detta behöver följas upp för att arbetet inte ska tappa ännu mer fart. Myndigheten konstaterar att det behövs ett långsiktigt riktat uppdrag om jämställdhetsintegrering för att jämställdhetspolitiken ska få genomslag, annars riskerar arbetet med jämställdhetsintegrering att utebli och engagemanget för uppdraget att avta. Jämställdhetsmyndigheten efterlyser tydligare skrivningar om hur lärosätena förväntas följa upp och redovisa resultat av genomförda insatser i förhållande till de jämställd
­
hetspolitiska målen, samt hur de förväntas analysera bakomliggande orsaker till icke uppnådda resultat. Miljöpartiet anser att jämställdhetsintegrering och jämställd
­
hetsarbete är en viktig fråga för akademin och menar därför att uppdraget måste vara långsiktigt.
Skolans förebyggande arbete
Enligt Jämställdhetsmyndigheten är det särskilt viktigt att uppmärksamma flickors och pojkars, kvinnors och mäns olika förutsättningar och möjligheter när det gäller utbildning. Skolan är en viktig arena för att motverka traditionella könsmönster och lägga grunden för ett jämställt samhälle.
Miljöpartiet vill att alla barn ska få chansen att utveckla sin fulla potential, oavsett kön och könsidentitet. Vi måste säkerställa att inget barn begränsas i sina val. En viktig del i att ge alla barn alla möjligheter är det som vi kallar genuspedagogik.
Uppdelningen i tydliga könsroller börjar redan i förskola och skola. Flickor fostras att vara duktiga medan pojkarna halkar efter i skolan. Samtidigt mår många unga idag dåligt. Det drabbar framför allt flickor som kämpar med utseendeideal och prestations
­
ångest. Pojkars framtid påverkas av deras sämre skolresultat. Dessutom är det många unga hbtqi-personer som mår dåligt av de begränsande normer som finns och där kan vi se att unga transpersoner är särskilt utsatta. Vi behöver möta pojkar och flickor med samma höga förväntningar i skolan och erbjuda samma möjligheter att utvecklas och lyckas i sina studier. Destruktiva mansnormer upprätthåller en antipluggkultur bland pojkar, och leder i slutändan till att kvinnor utsätts för diskriminering och våld.
Skolan har en nyckelroll i att motverka och förebygga detta. I skolan har skolhälso
­
vården och lärarna en möjlighet att fånga upp elever som mår dåligt och arbeta aktivt för att bryta traditionella könsnormer och mobbing. Det är också viktigt att se över vilka förebilder våra barn och unga har i förskola och skola. Idag är majoriteten som arbetar inom dessa områden kvinnor och vi ser gärna en mer jämställd arbetsmarknad där barn får möta även män i sin vardag.
Miljöpartiet har genomfört ett stort paket för läsfrämjande med tidiga läsinsatser för små barn och föräldrar och detta arbete måste fortsätta. Att alla unga ska ha en stark läsförmåga är en helt avgörande demokratifråga. Det har visat sig att pojkar läser mindre än flickor och därmed ökar risken att halka efter i såväl studieresultat som möjlighet att aktivt delta i samhällsdebatten.
Miljöpartiet vill
Bredda rekryteringen till högskola, vuxenutbildning och yrkesutbildning.
Att högskolor och utbildningar i större utsträckning använder alternativa antagningsmetoder.
Att lärosätena ska främja jämställdhet och motverka könsstereotypa utbildningsval, till exempel genom ett integrerat genusperspektiv i högre utbildningar.
Förbättra kunskapen om hbtqi-frågor.
Att studenter, forskare och anställda med funktionsnedsättning ska ges bättre fysisk tillgänglighet.
Att lärosätenas uppdrag med jämställdhetsintegrering följs upp och att uppdraget blir mer långsiktigt utformat.
Ge alla barn chansen att utveckla sin fulla potential, oavsett kön och könsidentitet.
Ge alla barn tillgång till genuspedagogik.
Att pojkar och flickor ska mötas med samma höga förväntningar i skolan och erbjudas samma möjligheter att utvecklas och lyckas i sina studier.
Satsa på skolhälsovården och lärarna.
Genomföra fler läsfrämjande insatser.
Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet
Det fjärde jämställdhetspolitiska delmålet innebär att kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor.
Enligt Jämställdhetsmyndigheten tar kvinnor fortfarande i hög grad ansvar för det obetalda hem- och omsorgsarbetet. De tar ut mer av föräldraförsäkringen och lägger mer tid på att ta hand om barn. Kvinnor och män ger omsorg, men på olika sätt. Kvinnors omsorgsarbete tycks dock påverka dem mer negativt än män. I hemmet är det främst kvinnor som städar, lagar mat och tvättar medan män klipper gräset, tar hand om bilen och sköter ekonomin. Män ägnar istället mer tid åt förvärvsarbete, underhåll och reparationer av bostaden och fordon.
Jämställdhetsmyndigheten lyfter fram några utvecklingsområden för att komma framåt, bland annat ett fortsatt arbete för en jämn fördelning av omsorgen om yngre barn och målinriktade åtgärder för att främja en jämn fördelning.
Dubbla öronmärkningen av föräldradagar
Miljöpartiet ser att ett mer jämställt uttag av föräldraförsäkringen är den enskilt viktigaste åtgärden för att få bukt med det obetalda hem- och omsorgsarbete som kvinnor generellt tar ett större ansvar för idag. Att män tar ut mycket mindre föräldra
­
ledighet än kvinnor är ett problem både för jämställdheten och för barns relation till alla sina föräldrar. Vi vill öronmärka dagar så att minst en tredjedel används av vardera föräldern, medan en tredjedel ska kunna användas fritt av vårdnadshavarna eller överlåtas till en annan vuxen som är del av barnets familj.
Det ska vara lättare för pappor att välja att vara föräldralediga lika mycket som mammor. Det innebär bland annat att kvinnors ekonomiska förutsättningar ska stärkas, bland annat behöver gapet mellan kvinnors och mäns löner och pensioner slutas.
Faderskapspresumtion för ogifta
Ojämställdhet i heteropar cementeras eller förvärras ofta i samband med det första barnets ankomst, när mamman ofta stannar hemma själv en längre tid och blir ”förstaförälder”. Den första tiden efter barnets födsel är viktig och känslig, både för anknytningen mellan barn och förälder och för att vara så närvarande som möjligt för sin partner och bli föräldrar tillsammans. Men det kan ta lång tid att fastställa faderskapet när nyblivna föräldrar är ogifta, även om de är sambor. Konsekvensen blir att dessa pappor inte kan få föräldrapenning om de avser att vara hemma under barnets allra första månader, vilket gör att den som inte har råd att vara utan inkomst under ibland flera månader i praktiken fråntas möjligheten att vara hemma en längre period i samband med barnets födsel.
Därför vill Miljöpartiet att faderskapet ska vara mycket enklare att fastställa även för ogifta par, och att det ska ske på ett likvärdigt sätt i hela landet. Vi vill att faderskapspresumtion ska gälla även för partners som är sambo men ogifta – för att möjliggöra för de pappor som vill vara föräldralediga och få föräldrapenning från dag 1 efter barnets födsel också ska få vara det.
Hembesöksprogram och pappakurser
Miljöpartiet vill att fler föräldrakurser riktade till pappor ska utvecklas och att hem
­
besöksprogram för förstagångsföräldrar, som har testats i bland annat Järvaområdet i Stockholm och som har visat positiva resultat, ska bli mer vanligt förekommande.
Vi anser också att det är viktigt med positiva förebilder som inspirerar fler män till att prata och visa känslor, förstår vikten av och värdesätta sin roll som partner och förälder ännu mer. Där ser vi att civilsamhället med både brinnande engagemang och expertkunskaper spelar en viktig roll. Föreningslivet kan nå olika målgrupper, opinionsbilda, sprida kunskap och är en viktig del i det förebyggande arbetet. Miljöpartiet vill stärka samverkan med och stöd till civilsamhället på lokal och nationell nivå. Vi ser gärna att Folkhälsomyndigheten får i uppdrag att stärka en sådan utveckling.
Tillgänglig barnomsorg
För en jämställd arbetsmarknad krävs en bra barnomsorg. Idag ser tillgången till barnomsorg på obekväm arbetstid olika ut mellan landets kommuner. Kommunerna är inte skyldiga att erbjuda barnomsorg på obekväma tider, vilket orsakar stora problem för de föräldrar som arbetar kvällar, nätter, helger eller mycket tidigt på morgonen. Miljöpartiet vill att barnomsorgen ska vara tillgänglig även på kvällar, helger och nätter.
Miljöpartiet vill
Dubblera öronmärkningen så att minst en tredjedel av föräldradagarna används av vardera föräldern.
Inför faderskapspresumtion också för ogifta sambor.
Utveckla hembesöksprogram.
Ge Folkhälsomyndigheten i uppdrag att stödja utvecklingen av pappakurser och insatser från civilsamhället för att stärka papparollen.
Säkerställ tillgänglig barnomsorg även på kvällar, helger och nätter.
Jämställd hälsa
Det femte jämställdhetspolitiska delmålet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för en god hälsa och erbjudas vård och omsorg på lika villkor.
Jämställdhetsmyndigheten utvecklar i sin beskrivning av varför detta jämställd
­
hetspolitiska mål är viktigt att skillnader i hälsa mellan könen består. Kvinnors hälsa är sämre än männens inom flera områden, bland annat psykisk ohälsa. Dessutom syns också stora skillnader inom gruppen kvinnor och gruppen män. Därför behövs mer kunskap om vilka faktorer, utöver kön, som påverkar människors hälsa.
Miljöpartiet vill lyfta några aspekter av området hälsa som är särskilt viktiga att komma tillrätta med för att minska skillnaderna i ohälsa.
Folkhälsoperspektivet är centralt – en lag behövs
Det är viktigt att följa utvecklingen av folkhälsan i Sverige. Statistik och indikatorer behöver i sin tur brytas ner på lokal och regional nivå för att till exempel regioner och kommuner ska kunna arbeta förebyggande i högre grad och för att förstå hur man bäst ska rikta insatser. Miljöpartiet anser att Sverige behöver en folkhälsolag, vilket andra länder i Norden redan har. Det handlar om ett regelverk som tydligare än i dag klargör hur ansvaret för folkhälsoarbetet ser ut på lokal, regional och statlig nivå. Ju tydligare det är för politiker, tjänstemän och invånare, desto mer sannolikt är det att folkhälso
­
perspektivet och folkhälsoarbetet kommer lyftas fram mer och få större genomslag. Det är inte minst viktigt för att ringa in skillnader i hälsa som är kopplade till kön och andra bakgrundsvariabler, förstå vad det beror på och förebygga. Kommissionen för jämlik hälsa föreslog en utredning som bör se över om existerande ansvarsområden är tillräckliga eller om en folkhälsolag bättre kan bidra till målet om en god och jämlik hälsa.
Jämställd vård
Idag är tillgången till vård ojämnt fördelad. För Miljöpartiet är det självklart att ett genus- och jämlikhetsperspektiv ska genomsyra all vård och omsorg. Likvärdig vård oberoende av kön och till exempel socioekonomiska faktorer borde vara en självklarhet. De skill
­
nader som idag finns mellan kvinnor och män inom hälso- och sjukvården kan ta sig uttryck i olika tillgång till vård, olika långa väntetider och olika tillgång till högkvalita
­
tiva behandlingar eller läkemedel. Till exempel visar studier att kvinnor i lägre utsträck
­
ning än män får tillgång till bra vård vid hjärtinfarkt, eftersom kvinnor ofta visar annor
­
lunda symptom än män och i större utsträckning skickas hem igen, medan männen blir inlagda. Det behövs mer forskning på kvinnors sjukdomar och hälsa.
Ojämställdheten i vården tar sig även uttryck i att vård som riktar sig till kvinnor alltför ofta prioriteras lägre än vård som riktar sig till män. Undersökningar har även visat att vårdpersonalens föreställningar och uppfattningar om kvinnor och män har en påverkan på hur man bemöts i vården. Kvinnor måste uttrycka mer smärta för att få samma behandling och kvinnosjukdomar ses fortfarande som något man som kvinna förväntas leva med, istället för sjukdomar som kan behandlas. Kvinnor tas inte alltid på allvar och blir stigmatiserade. Många tvingas till en flerårig kamp för att få korrekt diagnos och behandling för vanliga problem som endometrios, vestibulit och förlossningsskador. Vi behöver ett feministiskt perspektiv på folkhälsan.
Miljöpartiet ser ett behov av att alla regioner öppet redovisar hur jämställd vården är. Det kan handla om hur köerna till och kvaliteten i kvinnosjukvården ser ut, till exempel i endometriosvården, och om hur vården arbetar för att göra hälso- och sjukvården mer jämställd. Könsuppdelad statistik ska alltid finnas tillgänglig.
Precis som i samhället i stort återfinns traditionella könsmönster inom vården, vilket påverkar såväl bemötandet, som resultat och arbetsmiljön inom vården. Till exempel har män större chans än kvinnor att få vård på en strokeenhet när de drabbats av en stroke, trots att dödligheten i stroke är högre bland äldre kvinnor. Kvinnor ordineras oftare psykofarmaka och ges livsstilsråd, medan män ordineras laboratorieprov och röntgen. Här ser vi ett behov av att regionerna stärker sitt likarättsarbete inom vården.
En förstärkt förlossningsvård och förbättrade reproduktiva rättigheter
Den som ska bli förälder ska få det stöd och den vård den behöver. Alltför många födande känner oro för att det inte ska finnas plats på BB eller att det ska vara svårt att nå fram till sjukhuset i tid när det är dags för förlossning. Många drabbas av förloss
­
ningsskador och det är dessutom ofta svårt att få hjälp inom rimlig tid om en skada har uppstått. Detta måste förändras. Ingen ska behöva känna sig otrygg inför sin förlossning eller behöva lida efteråt.
En barnmorska per födande
För att säkra förlossningsvården i hela landet och höja kvaliteten på den vill Milj
­
öpartiet ha ett mål om en barnmorska per födande kvinna. För att uppnå detta behövs fortsatta satsningar på betald vidareutbildning för sjuksköterskor och på att förbättra arbets
­
villkoren och arbetsmiljön inom förlossningsvården. Miljöpartiet vill, som nämnts i avsnitt ovan om ekonomisk jämställdhet, se en permanent statligt finansierad stor
­
satsning på förbättrad arbetsmiljö och arbetsvillkor genom nyanställningar och höjda löner för personal i hälso- och sjukvård. Barnmorskors genuina yrkeskun
­
nande kring frisk graviditet och förlossning behöver ges större utrymme och bättre förutsättningar inom vården. Miljöpartiet vill också tillsätta en utredning för att se över hela förlossningsvården.
Kortare avstånd till förlossningen
Miljöpartiet vill ha en tryggare förlossningsvård i hela landet. Den som har lång väg att åka ska ha möjlighet att bo på patienthotell tillsammans med sin familj inför för
­
lossningen under längre tid än i dag, samt vid behov erbjudas transport från och till hemmet. Vi vill också se över möjligheterna att diversifiera utbudet av vård inom förlossningsvården. I de delar av landet där det i nuläget kan bli fråga om väldigt långa resor för att komma till ett sjukhus med förlossningsavdelning kan en klinik i närheten även utan akutsjukhusets alla resurser kanske kännas som ett bättre alternativ för en kvinna som förväntas ha en normal förlossning och tidigare fött barn komplikationsfritt. I överväganden kring hur vården ska organiseras måste olika typer av risker vägas in. Vi ser gärna att Sverige på lämpligt sätt bör ta del av Norges organisering av förlossnings
­
vården för att se i vilka delar den kan passa svenska förhållanden. Det vill vi ge reger
­
ingen tillkänna.
Vård med utgång i den gravidas önskemål
Utgångspunkten för vården som erbjuds ska vara den gravidas egna önskemål och kvinnor ska få den information de behöver för att kunna ta ställning. Den som vill ha kejsarsnitt på grund av tidigare förlossningstrauma, sexuella övergrepp eller annan icke-medicinsk orsak ska få besked om det beviljats senast i graviditetsvecka 28. Vid miss
­
tänkt missfall ska kostnadsfritt ultraljud alltid erbjudas.
För den som av omständigheternas tvång eller av fri vilja är på̊ förlossning eller BB utan medföljande stödperson behövs ett bättre stöd. Det blev inte minst uppenbart under pandåå. öser därför behov av möjligheten till ett så kallat vårdlöfte om särskilt stöd vid BB-vistelse för den som saknar partner eller medföljande person.
Risken för förlossningsskador behöver minska – kunskap och trygghet öka
Vården behöver bli bättre på att förebygga att förlossningsskador uppstår och på att upptäcka och behandla skador som redan uppstått. Vi vill höja kunskapen om hur förlossningsskador kan förebyg
­
gas, upptäckas och behandlas. Alla som upplever att förlossningen lett till skador måste få möjlighet att bedömas av en specialist och få tillgång till vård. Vi vill att vårdgarantin för operation eller behandling efter för
­
lossningsskada ska sänkas från 90 till 30 dagar.
Graviditet, förlossning och eftervård ska ses som delar i en helhet. Ett helhetsfokus på den som ska föda är särskilt viktigt för riskgrupper. Det inkluderar till exempel nyanlända kvinnor, äldre förstföderskor och kvinnor med missbruksproblematik. Kvinnor i dessa grupper ska erbjudas hembesök av barnmorska inför barnets födsel och den som är i behov av tolk under förlossningen ska få det på plats, inte via telefon. Systemet med kulturtolksdoulor som finns i vissa regioner borde kunna spridas till fler.
För ökad trygghet är det också angeläget att ha en målsättning om att utveckla förlossningsavdelningarna och BB till att bli mer hemlika. ”BB i hemmet” ska också kunna erbjudas som alternativ för de som föredrar det.
Detta erbjuds i dag t
ex av Region Skåne och innebär att den födande som väljer att åka hem direkt från för
­
lossningsavdelningen, eller föder sitt barn hemma, kan få några hembesök av barn
­
morskor de kommande dagarna. Detta är en uppskattad medelväg för födande som vill ta del av det stöd som erbjuds på BB, men inte har behov eller önskan att stanna på sjukhus i flera dagar. Det är också avlastande för de familjer som väljer tidig hemgång, eftersom en del av de undersökningar som normalt görs på nyfödda då kan ske i hemmet och inte kräver en resa tillbaka till sjukhuset.
Abort och preventivmedel
Kvinnors rätt att göra abort måste försvaras. Det hänger ihop med kvinnors rätt att bestämma över sina kroppar och sitt liv. Det är en självklar del av en feministisk politik och vi vill att aborträtten ska grundlagsskyddas.
Sverige ska också fortsätta att i internationella sammanhang tydligt stå upp för kvinnors rätt till abort och försöka påverka de länder som har en abortlagstiftning som inte utgår från den gravidas rätt att bestämma över sin kropp. Det är också viktigt att biståndsmedel går till arbete för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter samt civilsamhällesorganisationer som försöker påverka situationen i sina egna länder. De krafterna ska ha vårt stöd.
Miljöpartiet vill att även kvinnor som inte är svenska medborgare eller bosatta i Sverige ska kunna göra abort här. Detta är möjligt sedan 2007, dock hindras många av höga sjukvårdskostnader. För att möjliggöra en verklig tillgång till abort vill vi öppna upp för subventionerad abort för utländska kvinnor i Sverige.
Miljöpartiet vill förenkla för hemaborter. När den enskilda kvinnan själv önskar och det inte finns komplikationsrisk ska det vara möjligt att genomföra den hemma. För de som önskar ska möjligheten alltid finnas att göra abort på sjukhus.
Kostnadsfria preventivmedel till unga är en viktig insats för en god sexuell och reproduktiv hälsa och vi föreslår i vår budgetmotion att medel ska avsättas för att det ska bli kostnadsfritt för unga under 26 år. Vi vill även att olika alternativ på kostnadsfria mensskydd erbjuds via till exempel ungdomshälsan, skolan och andra lämpliga platser.
I syfte att förbättra vården vid abort och av olika tillstånd som till exempel svår smärta vid mens, endometrios och klimakteriebesvär vill vi att barnmorskors förskrivningsrätt ska utredas.
Miljöpartiet vill
Inrätta en folkhälsolag.
Satsa mer resurser på ökad kunskap om kvinnosjukdomar.
Alla regioner behöver öppet redovisa hur jämställd vården är och säkerställa att könsuppdelad statistik finns tillgänglig.
Alla regioner ska stärka sitt likarättsarbete inom vården.
Inför ett mål om en barnmorska per födande kvinna.
Tillsätt en utredning för att se över hela förlossningsvården.
Säkra förlossningsvården i hela landet och höj kvaliteten.
Ha en tryggare förlossningsvård i hela landet och att boende på patienthotell inför förlossning ska erbjudas för den som har långa avstånd.
Sverige bör ta del av Norges sätt att organisera förlossningsvården och utreda om någon del av denna kan införas i Sverige i syfte att förbättra utbudet av till exempel olika vårdformer.
Den som vill ha kejsarsnitt på grund av tidigare förlossningstrauma, sexuella övergrepp eller annan icke-medicinsk orsak ska få besked om det beviljats senast i graviditetsvecka 28.
Kostnadsfritt ultraljud ska alltid erbjudas vid misstänkt missfall.
Förbättra kunskapen om hur förlossningsskador kan undvikas.
Vårdgarantin för operation eller behandling efter förlossningsskada ska sänkas från 90 till 30 dagar.
Riskgrupper, såsom nyanlända kvinnor, äldre förstföderskor och kvinnor med missbruksproblematik, ska erbjudas hembesök inför barnets födsel.
Den som är i behov av tolk under förlossningen ska få det på plats, inte via telefon.
Systemet med så kallad kulturtolksdoulor som finns i vissa regioner ska spridas till fler.
Förlossningsavdelningar och BB bör bli mer hemlika.
“BB i hemmet”, dvs tidig hemgång och efterföljande hembesök av barnmorska, ska kunna erbjudas som alternativ till de som föredrar det.
Se över möjligheterna till särskilt stöd för den som saknar medföljande till förlossning och BB.
Grundlagsskydda aborträtten.
Biståndsmedel ska gå till arbete för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, och till civilsamhällesorganisationer som påverkar SRHR-frågor.
Öppna upp för subventionerad abort för utländska kvinnor i Sverige.
Inför kostnadsfria preventivmedel för unga under 26 år.
Olika alternativ på kostnadsfria mensskydd bör erbjudas via exempelvis ungdomshälsan, skolan och andra lämpliga platser.
Möjligheten att förenkla hemaborter ska utredas.
Tillsätt en utredning för att se över barnmorskors förskrivningsrätt.
Mäns våld mot kvinnor ska upphöra
Det sjätte jämställdhetspolitiska delmålet är att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Mäns våld mot kvinnor är ett av Sveriges mest allvarliga samhällsproblem och Miljöpartiet har därför valt att i denna motion fokusera särskilt på detta delmål.
Det är framför allt män som utövar våld, både mot andra män och mot kvinnor. Våldet kan ta sig uttryck i olika former – till exempel fysiskt, psykiskt, sexuellt och ekonomiskt. Det är därför viktigt att jobba med olika insatser och metoder för att bekämpa våldet, till exempel mot människohandel och sexköp, mot trakasserier på arbetsplatsen, förebyggande i skolor, samt inom socialtjänst och rättsvårdande myndigheter. Extra sårbara och i högre risk för att bli utsatta för våld är transpersoner, äldre kvinnor och kvinnor med funktionsnedsättning eller missbruksproblematik. Även kvinnor med oklar migrationsrättslig status i Sverige, som är papperslösa eller har tidsbegränsade uppehållstillstånd, är särskilt utsatta och får ofta svårt att försörja sig eller få eget boende om de lämnar en relation. Givetvis förekommer det våld även i andra nära relationer, något som också måste synliggöras och följas upp.
Enligt statistik från Brottsförebyggande rådet anmäldes 2021 drygt 23
500 fall av misshandel mot kvinnor över 18 år, där gärningspersonen var bekant med offret. Samtidigt vet vi att mörkertalen är stora. Den grövsta formen av relationsvåld är när kvinnor blir mördade av sin partner. Varje fall av dödligt våld i en nära relation är ett för mycket och ytterst ett misslyckande för samhället. Ändå mördades 19 kvinnor av sin manliga partner förra året. Det är fullständigt oacceptabelt. Vi som samhälle måste be
­
kämpa mäns våld mot kvinnor med samma kraft som vi arbetar mot mäns våld mot män.
Idag får våldsutsatta kvinnor och barn alltför ofta sina liv och sin frihet inskränkta. De är brottsoffer, men lever frihetsberövade. Från samhällets sida behöver det vara väldigt tydligt att det är den som utövar våld och förtryck som ska begränsas – inte brottsoffret. I alltför många fall fortsätter våldet i olika former efter att den våldsutsatta lämnat relationen. Det är hög tid att vi börjar se det så kallade eftervåldet som en sär
­
skild typ av våld och sätter in åtgärder för att förhindra det.
Under Miljöpartiets tid i regering lanserades 40-punktsprogrammet mot mäns våld mot kvinnor, med en lång rad insatser för att förebygga och bekämpa våldet. Det handlar bland annat om förebyggande insatser, stöd och skydd för våldsutsatta, straffskärpningar och ökade satsningar på kompetens och forskning. Det har bland annat blivit lättare att utfärda kontaktförbud och fotboja, straffet för grovt kvinnofridsbrott skärptes och satsningar gjordes på polisen och fler särskilda utredare. Straffet för våldtäkt och sexköp skärptes.
Men mycket mer måste göras.
Kvinno- och tjejjourerna – fyrtio år av kunskap
Ungefär samtidigt som Miljöpartiet bildades startade också de första kvinnojourerna sin verksamhet. Under de decennier som gått har kvinnojourerna mött och stöttat hundra
­
tusentals våldsutsatta kvinnor och barn, och kunskapen om våldets dynamik och orsaker har fördjupats. Under lång tid fick kvinnojourernas ideella krafter bära hela ansvaret för de våldsutsatta kvinnornas situation medan samhället såg åt ett annat håll.
Idag finns, tack vare det arbete som gjorts av jourerna, en annan förståelse för våldet och kvinnornas situation. Miljöpartiet vill utveckla lagstiftningen för att ge bättre skydd för kvinnor som utsätts för våld, även det så kallade eftervåldets alla dimensioner, men vi ser också att kvinnojourernas arbete är helt centralt för den samhällsförändring som krävs för att bryta med våldet. I budgeten för 2022 permanentades för första gången statsbidragen till kvinno- och tjejjourerna i anslaget för särskilda jämställdhetsåtgärder, och anslagen ökade. Samtidigt ser vi hur våldet ökar, senast i Roks stora enkätunder
­
sökning Kvinnors trygghet, och i många fall blir grövre, och hur både den öppna verksamheten och de skyddade boenden som drivs med jourernas kompetens behövs. Jourerna behöver mer stöd.
Miljöpartiet vill:
Se ökade anslag till jourerna för att säkra deras långsiktiga verksamhet och kommer avsätta dessa medel i vår budgetmotion.
Satsa på det våldsförebyggande arbetet
Vi som samhälle måste göra allt vi kan för att förebygga att våldet överhuvudtaget uppstår. Det förebyggande arbetet behöver ske på både lång sikt, med att förändra normer och attityder, och på kortare sikt riktat direkt mot våldsutövare. Våldet tar sig uttryck i olika former och måste därför bekämpas med olika insatser och metoder.
Socialtjänstens kunskap om att motverka och förebygga mäns våld mot kvinnor behöver öka. Generellt vill vi se ett mer strukturerat arbete med återkommande uppföljning och rapportering för att förebygga mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Därför vill vi införa ”mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer” som ett nytt målområde i den natio
­
nella folkhälsopolitiken. På det sättet tydliggörs vilka målen är, på vilket sätt de ska följas upp och vem som ansvarar för vad. Det före
­
byggande arbetet med mäns våldsbeteende behöver trappas upp. Det behövs fler mansmottagningar, dit män som vill förändra sitt vålds
­
beteende kan söka sig.
En viktig dimension i det våldsförebyggande arbetet är behovet av förbättrad samverkan mellan myndigheter. Arbetsförmedlingen, Socialstyrelsen, Försäkrings
­
kassan, Migrationsverket och Jämställdhetsmyndigheten har arbetat för att åstadkomma en utökad samverkan för att förbättra upptäckt av våld i nära relationer. Jämställdhets
­
myndigheten har utifrån detta arbete identifierat ett flertal utvecklingsområden, däribland att fortsätta arbetet med att implementera rutiner och metoder och ta fram utbildningsmaterial och handledningsstöd till chefer. Myndigheten framhåller också att arbetet kring upptäckt av våldsutövare och hur frågor kan ställas till potentiella våldsutövare kvarstår, och att det krävs vetenskaplig kunskap på området. Vidare anser Jämy att rutiner och metoder som förtydligar arbetsgivarens ansvar för ökad upptäckt av våldsutsatthet och våldsutövande bland medarbetare behöver utvecklas. Myndigheten anser att insatser för att nå ut till flickor och unga kvinnor inom samtliga våldsområden behöver stärkas liksom kunskapen om hedersrelaterat våld och förtryck, sexuell exploatering av barn, prostitution och människohandel samt våld gentemot utsatta/sårbara grupper. Miljöpartiet betonar vikten av att arbetet på dessa områden fortsätter.
För att förbättra informationsutbytet bör sekretessreglerna ses över i syfte att uppgifter om våld ska upptäckas och spridas till rätt instanser i större utsträckning.
Miljöpartiet vill
Satsa på det våldsförebyggande arbetet på kort och lång sikt.
Inför ”mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer” som ett nytt målområde i den natio
­
nella folkhälsopolitiken.
Inrätta fler mansmottagningar.
Fortsätta myndigheternas arbete med att bättre upptäcka våld i nära relationer.
Förbättra informationsutbytet mellan myndigheter och minska sekretessen.
Våld i ungas relationer
Att förändra normer tar tid, inte minst när det gäller grundläggande normer som har sitt ursprung i den patriarkala maktordning som råder i vårt samhälle. För att arbeta förebyggande mot destruktiva mansroller och för att ändra på begränsande normer och värderingar är det viktigt med genuspedagogik och normkritik i förskolor och skolor.
En undersökning från Brottsoffermyndigheten från 2018 visar att förståelsen för vad som är samtycke idag brister bland unga. Så många som 17 procent av de unga killarna i studien ansåg att samtycke till sex förelåg bara genom att två personer är ihop. Det visar att bland unga killar måste fler förstå och få verktyg för att säkerställa den ömsesidighet och kommunikation som krävs för att sex inte ska vara övergrepp.
Under vår tid i regering fick vi igenom två viktiga förändringar av sex- och sam
­
levnadsundervisningen. Vi införde nya examensmål i lärarutbildningarna för att alla blivande lärare ska vara trygga i att undervisa om sex och relationer. Som en följd av samtyckeslagen ändras också namnet på ämnet ”sex och samlevnad” i skolan till ”sexualitet, samtycke och relationer”. I det nya ämnet får frågor om hedersvåld, pornografi, normer och relationer större utrymme än idag.
De strukturer som finns i samhället går igen just i skolan. Flickor presterar bättre än pojkar, flickor utsätts oftare för trakasserier och flickor mår oftare sämre. Samtidigt finns normer kring vad som anses manligt och maskulint, något som många pojkar inte känner sig hemma i. Detta är en utveckling vi kan vända genom att stärka elevhälsan och lärarnas kunskap om genusfrågor och normkritik. Miljöpartiet vill inrätta ett nationellt centrum för normkritisk pedagogik, så att framgångsrika modeller kan spridas till kommuner och andra huvudmän. Det ska också kunna fungera som ett resurs
­
centrum där kompetens kring normkritisk pedagogik kan samlas så att den blir lättillgänglig för kommuner och enskilda skolor. Centrumet kan även få i uppdrag att granska läromedel, läroplaner och andra dokument ur ett normkritiskt perspektiv.
Det är sen tidigare känt att flickor och unga kvinnor är den grupp som är allra mest utsatt för brott som begås i nära relationer, sexuella trakasserier i skolan och arbetslivet samt sexualbrott generellt. En studie från 2021 som Brottsofferfonden finansierade, visar att mer än hälften av unga i åldern 15 till 19 år har varit utsatta för någon typ av våld – psykiskt, fysiskt och/eller sexuellt – av en person de haft någon typ av parrelation med.
Det finns stora likheter mellan det våld som förekommer i ungas respektive vuxnas parrelationer. Det som däremot skiljer unga våldsutsatta och våldsutövande från vuxna är att unga, i hemmet och i skolan, befinner sig i miljöer där vuxna har möjlighet att ingripa. Vuxnas reaktioner på våld har stor betydelse för att våld upphör eller fortsätter. Ungas relationer skiljer sig också från vuxnas genom att unga har mindre erfarenhet av tidigare relationer och kan därför sakna referensramar till en hälsosam relation. Mot denna bakgrund är det tydligt att fler föräldrar, lärare och andra vuxna som kommer i kontakt med unga måste vara bättre rustade för att prata med unga om våld i nära relationer och hjälpa dem som blir utsatta.
Många unga lever en stor del av sitt sociala liv på digitala plattformar och ut
­
vecklingen går snabbt. Enligt Internetstiftelsens rapport ”Svenskarna och internet” från 2022 har andelen barn i åldrarna 12–19 år som utsatts för näthat eller negativa kom
­
mentarer nästan fördubblats från 9
procent år 2021 till 17 procent år 2022. Andelen ökar bland både högstadie- och gymnasieungdomar och flickor utsätts i högre grad än pojkar för olika typer av kränkningar på nätet. Samtidigt känner inte ens hälften av föräldrarna till att deras barn utsatts för näthat. Vi behöver ta tag i och motarbeta det utbredda näthatet, genom att göra det enklare att utreda näthat.
Fler civilsamhällesorganisationer gör ett oerhört viktigt arbete med att stötta barn i sina relationer och för att motarbeta till exempel psykiskt, fysiskt, sexuellt eller digitalt våld. Organisationernas stödlinjer erbjuder ett bra stöd. Därför vill Miljöpartiet göra en särskild satsning för att stärka finansieringen till dessa stödverksamheter, både för att de ska kunna fortsätta men också skala upp sin verksamhet ytterligare.
Miljöpartiet vill
Inrätta ett nationellt centrum för normkritisk pedagogik, så att framgångsrika modeller kan spridas till kommuner och andra huvudmän.
Rusta föräldrar, lärare och andra vuxna som kommer i kontakt med unga för att prata med unga om våld i nära relationer och hjälpa dem som blir utsatta.
Bekämpa det utbredda näthatet genom att göra det enklare att utreda hat och hot på nätet.
Gör en särskild satsning för att stärka finansieringen till stödlinjer för barn och unga.
Intensifiera arbetet mot det sexuella våldet
Sexuellt våld innebär kränkningar och övergrepp med sexuella förtecken. Det kan exempelvis handla om att utföra sexuella handlingar mot en person utan samtycke, att tvinga någon att själv utföra sexuella handlingar mot sin vilja, sexuella trakasserier, grooming eller våldtäkt. Det här våldet kan ske i en nära relation, men gärningspersonen kan också vara en bekant eller en helt okänd person för den våldsutsatta.
Sedan den 1 juli 2018 har Sverige en sexualbrottslagstiftning som innebär att samlag utan samtycke är olagligt (samtyckeslagen). Lagen har dels lett till att normerna för samtycke har börjat förändras, dels till både fler anmälningar och fler fällande domar. Detta är naturligtvis mycket positivt. Samtidigt finns det mycket mer kvar att göra för att nå en samtyckeskultur i hela samhället och för att de som utsatts för sexuellt våld ska få rätt vård och ett bra bemötande.
Stärk rättigheterna för personer utsatta för sexualbrott
Flera frågor är angelägna att utreda framåt. Inte minst behöver frågor som rör sexuella kränkningar och övergrepp på internet och genom så kallade ”sugardejting”-plattformar bättre inkluderas i sexualbrottslagstiftningen. Miljöpartiets uppfattning är vidare att det inte ska vara möjligt att köpa samtycke till samlag. Därför bör en utredning se över möjligheten att ersättning ska läggas till i 6 kap. 1 § brottsbalken som en situation där en person aldrig kan anses delta frivilligt i ett samlag. Detta skulle innebära att samtycke till sex inte föreligger. Utredningen bör också lämna förslag som innebär att den som utsätts för sexköp/kommersiell sexuell exploatering ska betraktas som brottsoffer, snarare än att brottet begås mot staten. Även sexualbrottsoffers rätt till målsägandebiträde behöver stärkas. Även förtalslagstiftningen behöver ses över i syfte att stävja förtalsanmälningar med hämndmotiv.
Förbättra stödet till brottsoffer
För att förbättra samhällets stöd till personer som har utsatts för sexuellt våld, föreslår vi också att särskilda mottagningar inrättas för vuxna med eller utan beroende eller missbruksproblematik som utsatts för sexuellt våld. På sådana mottagningar kan alla samhällets insatser för målgruppen samlas under ett och samma tak. I samband med att dessa mottagningar inrättas bör även brottsoffrens tillgång till adekvata traumabehandlingar ses över och vid behov utökas. Här behöver också forskningen om traumabehandlingar anpassade till olika målgruppers behov och problematik bland personer som har blivit utsatta för sexuellt våld, inklusive i människohandel för sexuella ändamål, prostitution och andra former av sexuell exploatering, förstärkas.
I fall där förövaren är under 15 år är det viktigt att brottsoffer får tillgång till bättre stöd under processen. En utredning (SOU 2022:1) har konstaterat att det är angeläget att en målsägande kan ges samma rätt till hjälp och stöd från ett juridiskt biträde oberoende av om den misstänkte gärningspersonen är över eller under 15 år. Utredningen föreslog därför att det bör införas en möjlighet för målsäganden att få ett juridiskt biträde vid en så kallad ”§ 31-utredning” (en utredning som polis och åklagare kan göra i vissa fall när förövaren inte är straffmyndig) och en eventuell efterföljande bevistalan. Miljöpartiet instämmer i utredningens bedömning och anser att detta är angeläget.
Miljöpartiet vill
Den straffrättsliga lagstiftningen behöver i högre utsträckning inkludera sexuella kränkningar och övergrepp på internet och sugardejting-plattformar.
Stärka rättigheterna för personer utsatta för sexualbrott.
Den som utsätts för sexköp/kommersiell sexuell exploatering ska betraktas som brottsoffer.
Sexualbrottsoffers rätt till målsägandebiträde ska stärkas.
Se över förtalslagstiftningen i syfte att stävja förtalsanmälningar med hämndmotiv.
Inrätta särskilda mottagningar för
vuxna
med eller utan beroende eller missbruksproblematik som utsatts för sexuellt våld.
Brottsoffer i ärenden där förövaren är under 15 år ska få ett bättre juridiskt stöd under processen.
Se över, och vid behov utöka, brottsoffrens tillgång till adekvata traumabehandlingar.
Se över hur vården till följd av sexuella övergrepp kan bli kostnadsfri.
Hedersrelaterat våld och förtryck
Hedersrelaterat våld och förtryck handlar om kontroll och begränsningar av en persons handlingsutrymme, rätt till sin kropp eller rätt att själv välja partner. Det kan till exempel ta sig uttryck i form av barn- och tvångsäktenskap, könsstympning av flickor och kvinnor, fysiskt och psykiskt våld eller begränsningar i form av kontroll av socialt umgänge och klädval. Det kan också handla om att den utsatta inte får välja utbildning, inte får arbeta utanför hemmet eller att hens sociala medier kontrolleras. Våldet och förtrycket utövas av ett kollektiv och gärningspersonerna är ofta familjemedlemmar, släktingar eller andra medlemmar av gemenskapen.
Den som öppet utmanar eller trotsar rådande hedersnormer anses ofta dra skam över hela familjen och riskerar att straffas fysiskt, psykiskt och socialt för att familjen ska återupprätta den heder som uppfattas förlorad. En uppskattning gjord år 2009 av dåvarande Ungdomsstyrelsen angav att cirka 70
000 individer i åldern 16–25 år i Sverige upplevde begränsningar i förhållande till val av sin partner. Det saknas idag djupare kunskap om hur utbrett detta problem är i Sverige. Socialstyrelsen fick 2017 i uppdrag av regeringen att kartlägga omfattningen av hedersrelaterat våld och förtryck i alla åldersgrupper i Sverige. Myndigheten konstaterade dock att det var mycket svårt att fastställa omfattningen, bland annat på grund av att hedersrelaterat våld och förtryck mäts på olika sätt och med olika metoder. En studie från 2019 har dock visat att mellan 7 och 9
procent av unga i de tre storstäderna levde med ett kollektivt legitimerat våld. Mellan 10 och 20 procent begränsas av oskuldsnormer. Extra utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck är flickor/pojkar och unga kvinnor/män med utländsk bakgrund.
Unga kvinnor ses ofta som det typiska offret för hedersrelaterat våld och förtryck men det är viktigt att komma ihåg att även andra grupper kan utsättas. Unga män kan också begränsas, inte minst vid val av partner, och hbtqi-personer av alla kön är extra utsatta. Kvinnor i alla åldrar kan ha begränsade möjligheter att skilja sig, göra abort eller arbeta utanför hemmet och även äldre män begränsas av kollektivets intressen. Personer med funktionsnedsättningar riskerar att isoleras och kan vara oerhört utsatta om de är beroende av omgivningen. En intellektuell funktionsnedsättning kan göra att personen inte alltid uppfattar att det våld den utsätts för är olagligt, vilket också gör det svårt eller omöjligt att söka och få hjälp.
I regering tog vi flera steg för att stärka arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Vi införde en straffskärpningsgrund för hedersbrott och gjorde det möjligt att bättre skydda barn från att föras ut från landet för att exempelvis ingå barnäktenskap. Vi inrättade ett nationellt kompetenscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck, samt medverkade till införandet av hedersförtryck som ett särskilt brott sedan den första juni i år. Men mycket mer finns kvar att göra.
För att hjälpa akut utsatta behöver vi förhindra att barn förs ut ur landet för att giftas bort, könsstympas eller utsättas för andra former av våld och tvång, samt göra det lättare för barn som blivit bortgifta utomlands att komma hem. Ett permanent samordnings
­
centrum bör inrättas som hjälper barn och ungdomar som förts utomlands i heders
­
relaterade syften att komma hem. Det måste finnas en nolltolerans för och ett före
­
byggande arbete mot barngifte.
Skyddet för den som drabbas av hedersrelaterad brottslighet måste stärkas så att ingen utvisas för att man lämnar en relation som bygger på hedersförtryck. Till exempel behöver vi säkerställa att socialtjänsten inte ger information till vårdnadshavare som kan innebära akut risk för att barn utsätts för brott. Vi måste också förbättra skyddet och stödet på både kort och lång sikt. Ingen som lämnar en hederskontext ska behöva återvända till förövarna för att samhället svek.
För att upptäcka och hjälpa fler barn som utsätts för eller skolas in i att utöva hedersförtryck behöver vi se till att alla samhällsinstanser har kompetens att identifiera hedersförtryck och agerar så tidigt som möjligt. Resurscentrum bör inrättas i varje län för att utöka tillgången till hjälp för utsatta.
Skolor har en viktig roll i att förebygga och upptäcka hedersnormer, därför måste skolpersonal ha god kompetens i dessa frågor. Vi behöver också utveckla hur myndig
­
heter samverkar kring familjer där det förekommer hedersförtryck. Sekretessen behöver minska, samverkan mellan myndigheter förbättras och resoluta ingripanden ske i ett tidigare skede när det behövs. Ökade satsningar på forskning behövs kring hur man förebygger hedersvåld i de familjer där det finns riskfaktorer.
För att rensa bort de patriarkala och förtryckande värderingar som är roten till hedersnormer behöver vi stärka information och utbildning om demokratiska principer, jämställdhet och barns rättigheter. Det behövs riktade insatser för att tidigt nå och bygga allianser med föräldrar. Vi måste förbjuda oskuldskontroller, utfärdande av oskuldsintyg och omvändelseterapi för att tydliggöra att det är fråga om övergrepp och förtryck. Vi måste också motverka segregationen och förbättra integrationen så att vi får ett mer inkluderande samhälle där patriarkala och förtryckande värderingar får betydligt svårare att överleva. Arbetsmarknadsåtgärder riktade till kvinnor i utsatta områden måste prioriteras.
Miljöpartiet vill
Förhindra att barn förs ut ur landet för att till exempel giftas bort eller könsstympas, och gör det lättare för barn som blivit bortgifta utomlands att komma hem. Ett permanent samordningscentrum bör inrättas för att arbeta med dessa frågor.
Ingen ska utvisas för att den lämnar en relation som bygger på hedersförtryck.
Vi måste säkerställa att Socialtjänsten aldrig ger information till vårdnadshavare som kan innebära akut risk för att barn utsätts för brott.
Se till att alla samhällsinstanser har kompetens att identifiera hedersförtryck och agerar så tidigt som möjligt.
Förbättra insatser i regionerna, genom att bland annat upprätta regionala handlingsplaner, förbättra föräldraskapsstödet och tillgången till specialiserad traumabehandling och annan specialiserad vård för målgruppen.
Förbättra insatserna i kommunerna, genom att bland annat upprätta kommunala handlingsplaner, fler socialsekreterare i skolor i utsatta områden samt inrätta verksamheter som riktar sig mot män och hbtqi-personer.
Inrätta resurscentrum i varje län för att utöka tillgången till hjälp för utsatta.
Förbättra samverkan mellan myndigheter och säkerställ att resoluta ingripanden sker i ett tidigare skede.
Öka satsningarna på forskning kring hur man förebygger hedersvåld i de familjer där det finns riskfaktorer.
Kriminalisera oskuldskontroller, utfärdande av oskuldsintyg och omvändelseförsök för att tydliggöra att det är fråga om övergrepp och förtryck.
Intensifiera insatserna mot könsstympning.
Stärka information och utbildning om demokratiska principer, jämställdhet och barns rättigheter.
Motverka segregationen och förbättra integrationen så att vi får ett mer inkluderande samhälle där patriarkala och förtryckande värderingar får betydligt svårare att överleva.
Prioritera arbetsmarknadsåtgärder riktade till kvinnor i utsatta områden.
Stoppa det ekonomiska våldet
Ekonomiskt våld handlar om maktutövning och kontroll, och kan göra det svårt att lämna en relation. Det kan handla om att kontrollera hur den andra personen använder pengar, gömma undan gemensamma pengar eller att ta lån i partnerns namn och därmed skuldsätta henne. Det finns studier som visar att så många som 75 procent av de som utsatts för fysiskt och psykiskt våld i hemmet också utsatts för ekonomiskt våld.
Miljöpartiet vill att ekonomiskt våld ska kategoriseras som en egen form av mäns våld mot kvinnor i den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Det skulle skapa bättre möjligheter att ge riktade uppdrag till de myndigheter som arbetar med att genomföra strategin och att öka kunskaperna om denna typ av våld hos yrkesverksamma. Vi vill tillsätta en bred utredning om det ekonomiska våldet, hur det tar sig uttryck och vilka konkreta åtgärder som krävs för att stoppa det.
Miljöpartiet vill
Kategorisera ekonomiskt våld som en egen form av mäns våld mot kvinnor i den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor.
Tillsätta en utredning om det ekonomiska våldet.
Stoppa det psykiska våldet
Enligt Brås rapport 2014:8, Brott i nära relationer. En nationell kartläggning, är det psykiska våldet betydligt mer vanligt förekommande i nära relationer än fysiskt våld. Det psykiska våldet kan också förekomma tillsammans med annat våld eller i andra sammanhang, såsom vid hedersrelaterat våld och förtryck. Utövandet av psykiskt våld handlar ofta om att markera gränser och för att uppnå makt och kontroll över den som utsätts.
Med psykiskt våld avses ofta muntliga kränkningar, nedvärderande omdömen och hån, att skuldbelägga eller att skämma ut den utsatta inför andra eller att socialt isolera eller kontrollera vad den utsatta gör. ”Gaslighting” är en form av kraftig manipulation där våldsutövaren får individen att tveka över sin egen sanning genom att information förvrängs, förvanskas eller utelämnas. Det används till exempel för att förneka att ett övergrepp har skett.
Idag finns vissa straffbestämmelser som kan vara tillämpliga vid beteenden som avser psykiskt våld. Det kan till exempel vara fråga om olaga hot, ofredande eller olaga tvång. Vid upprepat beteende kan handlingen utgöra grov fridskränkning eller grov kvinnofridskränkning. Samtidigt finns det exempel på kränkande, manipulerande och nedvärderande handlingsmönster i nära relationer som faller utanför befintliga straff
­
bestämmelser. Det kan handla om underförstådda hot, tvång som inte är kopplade till tydliga hot om våld eller situationer som liknar ofredande men som inte uppfyller hänsynslöshetsrekvisitet.
Det är tydligt att det befintliga regelverket inte lever upp till behovet av att straff
­
rättsligt kunna reagera mot olika typer av psykiskt våld. Straffansvaret för psykiskt våld måste ses över i syfte att stärka det straffrättsliga skyddet. Bland annat har flera av våra nordiska grannländer kriminaliserat psykiskt våld, vilket också är i linje med Istanbul
­
konventionen. Enligt artikel 33 har Sverige ett ansvar att vidta nödvändiga lagstift
­
ningsåtgärder för att straffbelägga uppsåtliga kränkningar av en persons psykiska integritet. Även ur ett barnrättsperspektiv ska Sverige, enligt barnkonventionen artikel 19, vidta lagstiftningsåtgärder för att skydda barn mot alla former av psykiskt våld medan barnet är i föräldrarnas eller den ena förälderns vård.
Miljöpartiet står bakom det förslag som lades fram i utredningen Straffansvar för psykiskt våld (Ds 2022:18) om att stärka det straffrättsliga skyddet mot psykiskt våld genom att införa psykisk misshandel som ny brottstyp. Genom denna kriminaliseras både gärningar som är nedvärderande, förolämpande och på andra sätt kränkande, samt utövandet av otillbörlig kontroll som begränsar den personliga handlingsfriheten.
Miljöpartiet vill
Stärka det straffrättsliga skyddet mot psykiskt våld genom att införa psykisk misshandel som ett nytt brott.
Förstärka tillgången till utbildningsinsatser och kompetenshöjande insatser inom psykiskt våld.
Förbättra skyddet mot kvinnofridskränkning
Miljöpartiet vill skärpa minimistraffet för grov kvinnofridskränkning till två års fängelse, i syfte att straffet ska spegla brottets allvar och hur allvarligt samhället ser på systematiskt våld mot kvinnor.
Vi vill också se över konstruktionen av fridskränkningsbrotten. I sitt remissvar till utredningen om ett särskilt hedersbrott (SOU 2020:57) skriver Brottsoffermyndigheten att ”Brottsoffermyndigheten menar att tiden nu är mogen att allvarligt överväga om konstruktionen av grov fridskränkning, grov kvinnofridskränkning och förslaget om hedersbrott ska ta sin utgångspunkt redan i gärningspersonens kontrollerade beteende.”
Idag är brotten konstruerade så att vissa typer av separata händelser, som i sig är brottsliga, tillsammans kan utgöra till exempel grov kvinnofridskränkning. Brottet misshandel dominerar i såväl åtal som domar. Miljöpartiet anser att konstruktionen av brotten fridskränkning, kvinnofridskränkning och det nyligen införda brottet heders
­
förtryck bör ändras så att den grundas i förövarens kontrollerande och nedbrytande beteende. Preskriptionstiden bör också ändras för alla delar av brotten fridskränkning, grov kvinnofridskränkning och hedersförtryck så att den börjar löpa när det tillstånd som utgör brottet (dvs. förhållandet och trakasserierna) upphör.
Miljöpartiet vill
Skärp minimistraffet för grov kvinnofridskränkning till två års fängelse
Ändra konstruktionen av brotten fridskränkning, kvinnofridskränkning och det nyligen införda brottet hedersförtryck så att den grundas i förövarens kontrollerande och nedbrytande beteende
Ändra preskriptionstiden för alla delar av brotten fridskränkning, grov kvinnofridskränkning och hedersförtryck så att den börjar löpa när det tillstånd som utgör brottet upphör.
En dörr ut ur våldet
Det mesta dödliga våldet kommer efter att en kvinna signalerat att hon vill lämna för
­
övaren. Därför måste samhället bli bättre på att snabbt ge det akuta skydd hon behöver. Miljöpartiet vill att kommunerna, i samverkan med regioner och Polismyndigheten, säkerställer att varje kvinna som lämnar en våldsam relation ges en samlad ingång till samhällets stöd – en dörr ut ur våldet. Det ska räcka med en kontakt för att få det stöd som behövs i form av dokumentation av skador, vittnesmål, personskydd, skyddat boende, traumabehandling, hjälp med barnens situation och skolgång, samt insatser från socialtjänsten och vården. Vid behov bör den våldsutsatta också kunna få fysiskt skydd för att återvända till sin bostad och hämta sina och barnens tillhörigheter.
Miljöpartiet vill
Varje kvinna som lämnar en våldsam relation ska ges en samlad ingång till samhällets stöd – en dörr ut ur våldet.
Stoppa eftervåldet
Mäns våld mot kvinnor slutar inte när den våldsutsatta lämnar. Då startar ofta en ny våldsspiral – eftervåldet. Det kan till exempel handla om fysiskt, psykiskt, ekonomiskt, materiellt, eller juridiskt eftervåld.
Många blir under relationen hotade med att de inte skulle klara sig utan förövaren, att de inte ska få ett öre eller att de ska bli av med barnen. Det kan handla om allt från hot och misshandel till att skicka otaliga sms, sprida rykten eller försöka vända offrets vänner och familj mot henne.
Gemensamma barn drabbas också av eftervåldet och kan användas som verktyg för att fortsätta skada kvinnan. Till exempel genom att mannen söker ensam eller delad vårdnad eller umgänge för att kunna fortsätta kontrollera kvinnan. Varje överlämning blir då en möjlighet för förövaren att fortsätta misshandla fysiskt och psykiskt, kontrollera och hota offret – till exempel med hur barnet ska drabbas om förövaren inte får som han vill. Idag är det inte bara förövaren som står för eftervåldet, också sam
­
hällets brist på kunskap och verktyg blir för offret en del av eftervåldet.
Miljöpartiet vill tillsätta en utredning för att kartlägga eftervåldets uttryck och lämna konkreta förslag på lösningar. Utredningen bör inkludera de vanligaste formerna av eftervåld, med ett särskilt fokus på ekonomiskt eftervåld.
Begränsa förövaren – inte de våldsutsatta
När offer för våld i nära relationer riskerar att utsättas för brott, förföljelse eller trakasserier på andra sätt kan en åklagare fatta beslut om ett kontaktförbud. Det finns olika typer av kontaktförbud. Idag kan ett så kallat särskilt utvidgat kontaktförbud beslutas, men först efter att ett tidigare utvidgat kontaktförbud har överträtts. Ett särskilt utvidgat kontaktförbud omfattar ett område kring skyddspersonens bostad, arbete eller andra ställen där skyddspersonen brukar vara. I lagen anges ingen geografisk begräns
­
ning, men det kan handla om ett kvarter eller stadsdel.
För att stärka våldsutsatta kvinnors trygghet och frihet måste ett kontaktförbud kunna gälla en hel kommun eller större geografiska områden än idag. Dagens regelverk räcker inte till – skyddet för den våldsutsatta måste väga tyngre än friheten för för
­
övaren. I regering gjorde vi det bland annat möjligt att förena fler utvidgade kontakt
­
förbud med fotboja som en förstahandsåtgärd, en viktig åtgärd för att stärka tryggheten för våldsutsatta kvinnor. Nu behövs ökad kunskap hos polis och andra myndigheter samt att kvinnor i större utsträckning måste informeras om möjligheten till fotboja hos förövaren.
Skydda barnen mot eftervåldet
Några av de största problemen för kvinnor och barn med skyddade personuppgifter handlar om vårdnad, boende och umgänge. I dagsläget får en domstol besluta om tillfällig vårdnad för den förälder som lämnat relationen när det finns uppgifter om våld. På detta sätt kan barnen skyddas från att utsättas ännu mer, samtidigt som det kan säkerställa att barnet kan skrivas in i skolan och få vård utan att den andra föräldern måste ge sitt medgivande. Detta görs dock inte tillräckligt ofta. Miljöpartiet vill därför se en granskning av hur den här lagstiftningen efterföljs för att säkerställa att dess intentioner uppfylls. Översynen bör bland annat omfatta hur ofta beslut fattas om tillfällig vårdnad, hur snabbt beslutet verkställs och vilka konsekvenser detta har fått. Detta kan ske inom ramen för den pågående utredning som ser över regler i föräldra
­
balken om vårdnadsöverflyttning, adoption och umgänge (dir. 2021:70) eller på annat sätt.
Miljöpartiet vill också säkerställa att inget barn med skyddade personuppgifter eller med skyddat boende ska tvingas till umgänge. Det är orimligt att en våldsutövande förälder får umgängesrätt när barnet och mamman har skyddade personuppgifter eller bor på skyddat boende – personuppgifterna har ju skyddats just på grund av vålds
­
utövaren. Ännu mer orimligt är att det förekommer att mammans skyddade boende har ansetts utgöra samarbetssvårigheter i vårdnadsmål. Umgänget med den våldsutövande föräldern innebär också en stor säkerhetsrisk för både barnet och kvinnan med skyddade personuppgifter. Som utgångspunkt bör inget umgänge ske när barnet lever i skyddat boende eller då mamman och/eller barnet har skyddade personuppgifter.
Barns ovilja att träffa en våldsutövande pappa måste tas på större allvar. Jämställd
­
hetsmyndighetens kartläggning av om våld eller andra övergrepp beaktas i domar om vårdnad och umgänge visar att barnets rätt till delaktighet inte säkerställs. Inte i någon av de 198 granskade domarna har domstolen hört barnet i rätten. I 57 procent av fallen framkommer överhuvudtaget inte barnets vilja i domen. Många barn har svårt att förstå varför de inte blir skyddade från en våldsutövande pappa, trots att de berättat om våldet och om att de inte vill träffa honom. Barnrätten måste väga tyngre än föräldrarätten i de här fallen. Miljöpartiet har drivit på för flera stora framsteg för barns rättigheter, som att barnkonventionen blivit svensk lag och att ett nytt barnfridsbrott har införts. Det är upp
­
enbart att mer behöver göras. Vi vill därför lagstifta om att barn ska få egna juridiska ombud i vårdnadsmål, för att värna deras intressen och rättigheter i förhållande till föräldrarnas.
Stoppa det ekonomiska eftervåldet
En kvinna som har levt med våld lämnar ofta förhållandet med det hon kan bära i stunden. Allt det som hon byggt upp tillsammans med mannen lämnas för att undvika våld. Innan bodelningen kan hon inte heller få skydd för att åka tillbaka och hämta sina saker, inte ens barnens gosedjur. Ofta är hon fortsatt rädd för hans repressalier och ställer inga krav vid bodelningen. Ofta lämnas hon med skulder som hon inte orsakat. Kanske har han tagit lån och snabblån i hennes namn, skrivit över skulder eller bilar, köpt saker på avbetalning i hennes namn eller tvingat henne att bli firmatecknare för ett enskilt företag som sedan sätts i konkurs. Våldsutövaren kan vägra bodelning, vägra betala sin del av gemensamma skulder, tömma gemensamma bankkonton eller ta lån i brottsoffrets namn. Den drabbade kan bli skuldsatt under mycket lång tid, vilket begränsar möjligheterna att komma vidare i livet.
Vi måste hitta effektiva åtgärder för att stoppa det ekonomiska eftervåldet. Därför behövs en ordentlig genomlysning av hur det ekonomiska våldet tar sig uttryck och vilka konkreta åtgärder som krävs för att stoppa det. Därför bör en utredning tillsättas för att se över den här frågan och lämna konkreta förslag till lösningar. Utredningen bör även komma med förslag på hur våldsutsatta ska få skydd och hjälp för att åstadkomma en rättvis bodelning, hur det kan bli lättare att bestrida ekonomiskt våld och vilken hjälp som behöver finnas för detta. Utredningen kan med fördel ske i samband med en bred
­
are utredning om det ekonomiska våldet eller om eftervåldet.
Öka kunskapen hos domstolarna
Domstolarna avgör viktiga frågor som rätten till vårdnad och umgänge och måste ha en god förståelse för hur familjer påverkas av våld och konsekvenserna av att barn tvingas umgås med en förälder som utsatt mamman och/eller barnet för våld. Tyvärr visar en kartläggning som Jämy gjort att en majoritet av domstolarna tycks sakna grundläggande kunskap om mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och våld mot barn, vad konsekvenserna av våldsutsatthet innebär och vilka konsekvenser beslut om vårdnad, boende eller umgänge kan få. Det förekommer att domstolar och andra myndigheter har röjt kvinnors skyddade personuppgifter, något som är oacceptabelt och som kräver kunskapshöjande insatser. Domstolsverket bör därför, i samverkan med Jämy och Nationellt centrum för kvinnofrid, ta fram och genomföra utbildningsinsatser på domstolarna.
Bättre samhällsstöd till personer med skyddade personuppgifter
Det långsiktiga stödet till våldsutsatta kvinnor och barn med skyddade personuppgifter har stora brister idag. Många kvinnor upplever att samhällets stöd näst intill upphör efter att de skyddade personuppgifterna har beviljats. Detta bekräftas av såväl Jämställd
­
hetsmyndigheten som Socialstyrelsen. Trots att livet med skyddade personuppgifter innebär många praktiska frågor och problem, lämnas kvinnorna i princip ensamma med att hantera vardagen. Det stöd som finns kommer framförallt från kvinnojourerna, som gör ett ovärderligt arbete. Samtidigt är det ohållbart att brottsoffer inte ges det stöd de behöver av staten.
Våldsutsatta kvinnor som lever med skyddade personuppgifter behöver erbjudas en långvarig kontaktperson av kommunen. Kontaktpersonen ska bidra med stöd och vägledning i både myndighetskontakter och i praktiska vardagsfrågor. Kontaktpersonen kan även ansvara för att hjälpa kvinnan att hitta ett tryggt och stadigvarande boende. Tillgång till kontaktpersonen ska finnas så länge skyddsbehovet kvarstår.
Beroende på var våldsutsatta kvinnor och barn med skyddade personuppgifter bor, ser stödet från kommuner och myndigheter olika ut. Behoven kan naturligtvis variera beroende på lokala omständigheter, men det är samtidigt viktigt att samhällets stöd är likvärdigt över hela landet. Det behövs därför nationella riktlinjer för hur myndigheter och andra aktörer kan arbeta med målgruppen, för att garantera samma höga nivå av skydd och stöd i hela landet – och för att minska risken för misstag. Det händer alltför ofta att skyddade personuppgifter röjs av en myndighet eller av vården, något som innebär stora risker för våldsutsatta kvinnor. Det behövs också särskilda utbildnings
­
insatser för alla som hanterar skyddade uppgifter. Hos de myndigheter och kommunala verksamheter som möter målgruppen ska det finnas anställda med särskild kompetens om skyddade personuppgifter.
Att leva med skyddade personuppgifter ger ofta negativa ekonomiska konsekvenser för de våldsutsatta kvinnorna. Många får extra kostnader på grund av dubbla boenden, för att flytta flera gånger om ens uppgifter röjs och det är inte ovanligt att behöva betala resorna för barnens umgänge med våldsutövaren. Det är också vanligt med betalnings
­
påminnelser på grund av att posten försenas när ens adressuppgifter är skyddade. Dess
­
utom innebär en flytt ofta att kvinnan måste säga upp sig från sitt arbete och kan ha problem att hitta ett nytt på grund av de skyddade personuppgifterna. En del vålds
­
utsatta kvinnor kan inte arbeta alls eller bara arbeta deltid på grund av de skador våldsutövaren orsakat. Av dessa kvinnor är det tyvärr flera som nekats sjukpenning av Försäkringskassan med motiveringen ”att vara våldsutsatt är inte en sjukdom som påverkar din förmåga att arbeta”, enligt Jämställdhetsmyndighetens undersökning. Detta är fullständigt oacceptabelt. Vi behöver ge dessa kvinnor och barn rimliga förut
­
sättningar för en skälig levnadsstandard. Utöver att utreda effektiva åtgärder mot det ekonomiska eftervåldet, vill Miljöpartiet inrätta ett särskilt stöd för personer som lever med skyddade personuppgifter. Dessa särskilda medel kan sökas av individen och användas för de akuta kostnader som uppstår på grund av den skyddade identiteten. Vi vill också att avgiften för skyddade boenden ska tas bort i hela landet, samt se över hur personer med skyddade personuppgifter kan få förtur i bostadskön.
Av Jämys rapport framgår också att det är svårt för många kvinnor att använda myndigheternas digitala tjänster på samma villkor som andra medborgare. Det är även tydligt att många kvinnor inte ges tillgång till den vård de har rätt till; att kallelser, journaler och andra viktiga handlingar försvinner. Ett särskilt ID-nummer, som kopplas till endast namn och inte personnummer, skulle kunna vara ett sätt att komma tillrätta med de här problemen. Miljöpartiet föreslår att en utredning ser över vilka möjligheter som finns för att de som lever med skyddade uppgifter bättre ska kunna ta del av digitala tjänster, vård och annan viktig samhällsservice. Utredningen bör bland annat se över möjligheten till ett digitalt ID-nummer och hur myndigheter kan utveckla sin digitala service.
Det måste därutöver bli lättare att beviljas nytt namn och personnummer, som är det enda säkra sättet att bli en annan person i Sverige. I Jämställdhetsmyndighetens rapport hade ingen av de 86 intervjuade kvinnorna fått nya identitetsuppgifter. För att skydda kvinnor och barn från allvarliga hot mot deras liv, hälsa och frihet föreslår Miljöpartiet att Polismyndigheten får i uppdrag att utvärdera hur fingerade personuppgifter beviljas idag, vad som gör att så få våldsutsatta kvinnor ges möjlighet till denna typ av starka skydd, och vad som skulle krävas för att de ska bli fler.
Det finns ett samband mellan våld i nära relationer och våld mot husdjur. Det är bland annat svårt att lämna en våldsam relation med husdjur. När den våldsutsatta behöver ta sig till skyddat boende kan djuret ofta inte följa med eftersom de flesta skyddade boendena i Sverige saknar möjlighet att ta emot djur. Djurens låga status gör att socialtjänsten oftast inte beviljar stöd för kostnader för djuret, vilket innebär att den våldsutsatta inte får hjälp att placera hunden på till exempel ett hundpensionat. Därmed står valet för den som är utsatt mellan att lämna kvar djuret och fly själv, eller stanna kvar. Många väljer att stanna kvar i relationen för att skydda djuret. Här behövs specialiserade utbildningsinsatser för alla former av skyddade boenden, så att vikten av trygghet för den våldsutsattas djur tas på allvar. Det behövs också stöd för tillfälliga placeringar av de våldsutsattas djur.
Miljöpartiet vill
Tillsätt en bred utredning för att kartlägga eftervåldets uttryck och lämna konkreta förslag på lösningar.
Kontaktförbud ska kunna gälla en hel kommun eller större geografiska område än idag.
Tillsätt en granskning av hur lagstiftning om vårdnad, boende och umgänge efterföljs för att säkerställa att dess intentioner uppfylls, inklusive hur ofta beslut om tillfällig vårdnad fattas.
Säkerställ att inget barn med skyddade personuppgifter eller med skyddat boende ska tvingas till umgänge med en förälder mot sin vilja.
Lagstifta om att barn ska få egna juridiska ombud i vårdnadsmål.
Tillsätt en utredning om det ekonomiska eftervåldet.
Ge Domstolsverket i uppdrag att i samverkan med Jämställdhetsmyndigheten och Nationellt centrum för kvinnofrid ta fram och genomföra utbildningsinsatser för verksamma jurister på domstolarna.
Erbjuda de som lever med skyddade personuppgifter en långvarig kontaktperson hos kommunen.
Ta fram nationella riktlinjer för hur myndigheter och andra aktörer kan arbeta med målgruppen för att garantera samma höga nivå av skydd och stöd i hela landet.
Det behövs särskilda utbildningsinsatser för alla som hanterar skyddade uppgifter.
Inrätta ett särskilt ekonomiskt stöd för personer som lever med skyddade personuppgifter.
Se över hur personer med skyddade personuppgifter kan få förtur i bostadsköer.
Ta bort avgiften för skyddade boenden i hela landet.
Utred vilka möjligheter som finns för att de som lever med skyddade uppgifter bättre ska kunna ta del av digitala tjänster, vård och annan viktig samhällsservice.
Underlätta att lämna en våldsam relation genom att möjliggöra för våldsutsatta att hitta en trygg lösning för sina husdjur.
Märta Stenevi (MP)
Per Bolund (MP)
Ulrika Westerlund (MP)
Janine Alm Ericson (MP)
Nicklas Attefjord (MP)
Emma Berginger (MP)
Camilla Hansén (MP)
Daniel Helldén (MP)
Annika Hirvonen (MP)
Marielle Lahti (MP)
Rebecka Le Moine (MP)
Amanda Lind (MP)
Katarina Luhr (MP)
Bassem Nasr (MP)
Emma Nohrén (MP)
Jan Riise (MP)
Jacob Risberg (MP)
Elin Söderberg (MP)

=== HB022669: Rättspolitik ===
Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hb022669

Motion till riksdagen
2023/24:2669
av Märta Stenevi m.fl. (MP)
Rättspolitik
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en haverikommission för att förhindra framtida allvarliga våldsbrott och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka och bygga ut tidiga insatser för barn i riskzon att hamna i kriminalitet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka och bygga ut tidiga insatser till föräldrar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en möjlighet för barn yngre än tolv år att få öppna insatser utan vårdnadshavarens samtycke och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka resurserna till socialtjänsten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa tillräckliga resurser till skolan och elevhälsan och kompetens i brottsförebyggande arbete och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra samverkan mellan skolan, socialtjänsten och polisen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka vårdens roll i det brottsförebyggande arbetet och möjliggöra ett snabbspår till psykiatrisk utredning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att elever kan få neuropsykiatrisk utredning på bup utan krav på medverkan eller intyg från skolan och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera narkotikastrafflagen för att se om det finns skäl att ändra i lagstiftningen i syfte att underlätta för personer med missbruk och beroende att söka hjälp och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa lokala brottsförebyggande samarbeten under ledning av polisen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa ett bättre förtroende mellan människor i socioekonomiskt utsatta områden och det offentliga Sverige och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en särskild kraftsamling för att förebygga att barn och unga involveras i gängkriminalitet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur kraftsamlingen kan kompletteras med ett system för lokala överenskommelser och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla och sprida framgångsrika strategier för att stoppa skjutvapenvåldet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra polisyrket mer attraktivt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra om polisutbildningen till en högskoleutbildning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att renodla Polismyndighetens uppdrag och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta fler områdespoliser och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en lex Maria för polisen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en ny myndighet för att utöva tillsyn över Polismyndigheten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör säkerställa att Polismyndigheten vidtar åtgärder för att bryta tystnadskulturen inom myndigheten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska säkerställa att Polismyndigheten följer Riksrevisionens rekommendationer avseende särskilda händelser och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska säkerställa att Polismyndigheten följer Riksrevisionens rekommendationer avseende hanteringen av mängdbrott och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta fler utredare med kompetens och erfarenhet av att utreda grova våldsbrott och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Polismyndigheten i uppdrag att stärka det interna samarbetet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur handläggningstiderna vid Nationellt forensiskt centrum kan minska och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka det förtroendeskapande arbetet i socioekonomiskt utsatta områden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att slopa tillståndsplikten för kommuner och regioner som vill bedriva kamerabevakning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka möjligheterna att använda hemliga tvångsmedel samt genom regelbunden utvärdering säkerställa att tillämpningen sker rättssäkert och proportionerligt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur fler kan omfattas av vittnesskyddsprogram och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra möjligheterna att anmäla iakttagelser och se över en utökad tillgång till tolk vid dörrknackning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka polisens kontaktcenter och öka tillgängligheten även lokalt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning som ser över ytterligare förändringar av omedelbarhetsprincipen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över en möjlighet att sekretessbelägga häktningsbeslut i utevaro vid grova brott och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda om tröskeln för att bli avvisad från en rättssal kan sänkas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa en stadsplanering som främjar trygghet och skapa fler positiva mötesplatser och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över inrättandet av en särskild fond för att ge kommunerna bättre stöd i planering och byggande av hållbara anläggningar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sprida goda exempel på samverkan mellan fastighetsägare, offentliga aktörer och boende och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en storsatsning för att ge civilsamhället bättre långsiktiga förutsättningar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ordningsvakters ingripanden ska motiveras tydligt, rapporteras och följas upp och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en skyldighet för Polismyndigheten att löpande genomföra registerkontroller av ordningsvakter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa befogenheten för ordningsvakter att kroppsvisitera personer för att fastställa deras identitet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa befogenheten för ordningsvakter att transportera personer som har omhändertagits på grund av berusning eller vissa ordningsstörningar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förlänga utbildningen för ordningsvakter och säkerställa utbildningsinnehåll som rör proportionalitet, rättssäkerhet och enskildas fri- och rättigheter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla det myndighetsgemensamma arbetet och samverkan mot organiserad brottslighet för att förhindra införseln av vapen, narkotika och annat olagligt gods och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka Tullverkets befogenheter i kontrollverksamhet och brottsbekämpning med respekt för den personliga integriteten och enskildas fri- och rättigheter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en regel om att behov och proportionalitet ska prägla alla ingripanden som tulltjänstemän genomför och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att alla ingripanden motiveras och dokumenteras utförligt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra möjligheterna att förverka brottsvinster och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka informationsutbytet mellan myndigheter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett förbud för vissa näringsidkare att ta emot kontanta betalningar som överstiger ett visst belopp, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en beloppsgräns för kontantinsättningar i insättningsautomater och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera arbetet mot penningtvätt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka arbetet mot välfärdsbrott och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör säkerställa gemensamma skrivningar om arbetet mot arbetslivskriminalitet i respektive myndighets instruktion och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fler branscher bör prioritera arbetet mot arbetslivskriminalitet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över och stärka det straffrättsliga skyddet mot arbetskraftsexploatering och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna och utveckla civilsamhällesorganisationernas roll i att ge stöd till arbetstagare och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidta ytterligare åtgärder för att nå ut med information om rättigheter, skyldigheter och möjligheter till stöd till de arbetstagare som riskerar att utsättas för arbetslivskriminalitet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att upphandlande statliga och kommunala myndigheter, i egenskap av avtalsparter, bör följa upp att krav om arbetsrättsliga villkor i upphandlingsavtalen efterlevs, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Arbetsmiljöverket ett brottsutredande uppdrag och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer som ett nytt målområde i den nationella folkhälsopolitiken och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utbildning i bemötande av utsatta för kommersiell sexuell exploatering, prostitution och människohandel bör införas i polisutbildningen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att etablera läns- eller regionövergripande centrum som syftar till att motivera vuxna som begår eller är i riskzon för att begå sexköpsbrott att ändra sitt beteende, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta myndigheternas arbete med att bättre upptäcka våld i nära relationer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra informationsutbytet mellan myndigheter när det gäller förebyggande arbete och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska ge lämplig myndighet i uppdrag att sprida kunskap om våld i barn och ungas nära relationer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska ge Socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga vilka insatser kommuner erbjuder barn och unga som utsatts för våld i en nära relation, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över inrättandet av fler mansmottagningar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kontaktförbud ska kunna gälla större geografiska områden än i dag och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sänka straffreduktionen för flerfaldig brottslighet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det inte ska vara möjligt att köpa samtycke till sex och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skärpa minimistraffet för grov kvinnofridskränkning till två års fängelse och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa psykisk misshandel som ny brottstyp och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en kontrollplikt avseende målsägandens ålder och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att brottet utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling bör inkorporeras i brottet våldtäkt mot barn och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den straffrättsliga lagstiftningen i högre utsträckning ska inkludera sexuella kränkningar och övergrepp på internet och sugardejtningsplattformar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att brottsbeteckningarna barnpornografibrott och grovt barnpornografibrott bör ändras och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den som utsätts för sexköp eller kommersiell sexuell exploatering ska betraktas som brottsoffer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sexualbrottsoffers rätt till målsägandebiträde ska stärkas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över brottsoffrens tillgång till adekvata traumabehandlingar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur vården till följd av sexuella övergrepp kan bli kostnadsfri och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning för att kartlägga eftervåldets uttryck och lämna konkreta förslag på lösningar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att inget barn med skyddade personuppgifter eller med skyddat boende ska tvingas till umgänge med en förälder mot sin vilja och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten för barn att få egna juridiska ombud i mål om vårdnad och umgänge och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Domstolsverket i uppdrag att ta fram och genomföra utbildningsinsatser för verksamma jurister på domstolarna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över inrättandet av ett ekonomiskt stöd för personer som lever med skyddade personuppgifter, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ta bort avgiften för skyddade boenden i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda om kravet på betänketid vid äktenskapsskillnad ska tas bort i vissa situationer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta ett permanent samordningscentrum och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att utredningar som gjorts kring myndigheters rutiner och handläggning av bortförandeärenden följs upp och leder till förbättringar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att barn som olovligen förts ut ur landet inte automatiskt ska utskrivas från folkbokföringen och förlora sina svenska medborgarskap och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utfärda utreseförbud i fler fall och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kriminalisera oskuldskontroller, oskuldsingrepp, utfärdande av oskuldsintyg och omvändelseförsök och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ingen ska utvisas för att den lämnar en relation som bygger på hedersförtryck, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att socialtjänsten aldrig ger information till vårdnadshavare som kan innebära akut risk för att barn utsätts för brott, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra insatser i regionerna mot hedersrelaterat våld och förtryck och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra insatserna i kommunerna mot hedersrelaterat våld och förtryck och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över inrättandet av resurscentrum i varje län för att utöka tillgången till hjälp för utsatta och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra samverkan mellan myndigheter och säkerställa att resoluta ingripanden sker i ett tidigt skede och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka forskningen kring hur man förebygger hedersvåld i de familjer där det finns riskfaktorer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka hatbrottsarbetet inom polisen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra det förebyggande arbetet inom skolan och på nätet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa jämlikhetsdata och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över införandet av en specialiserad stödlinje för de som utsätts för hatbrott, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att intensifiera arbetet med att bekämpa hatbrott på nätet och ställa större krav på internetplattformarna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lägga till kön som grund för hatbrott och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda funktionsnedsättning som grund för hatbrott och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa dumpningen av avfall såväl på land som i vatten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka arbetet mot illegal jakt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en ansvarslag på EU-nivå där företag hålls ansvariga för miljöbrott och brott mot mänskliga rättigheter i hela sina leverantörskedjor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett ekocidbrott och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa kamerabevakning på slakterier och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka fiskekontrollerna inom yrkesfisket och se över behovet av skärpta straff inom ålfisket och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera arbetet med att säkerställa behandlingens effektivitet och förhindra återfall och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att avskaffa vissa kortare fängelsestraff som påföljd och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om att tidsbestämda straff ska kunna utdömas upp till 23 år och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka uppföljning och utslussning av de som avtjänat sitt straff, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa nya alternativ till anstaltsvistelse och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa hemarrest och områdesarrest som alternativ till häktning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa ett stärkt stöd till anhöriga och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera arbetet med ett nationellt avhopparprogram och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjligheten för avhopparverksamheten att stödja personer i nära relationer med personer i kriminella nätverk och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över systemet för tillsyn av avhopparverksamheterna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en tillståndsplikt för avhopparverksamheter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över konsekvenserna av att avhopparverksamhet bedrivs av vinstdrivande aktörer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bygga ihop utslussningen från kriminalvårdsanstalter och särskilda ungdomshem bättre med avhopparverksamheterna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en bred reform av tvångsvården för barn och unga, inklusive den slutna ungdomsvården, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förlänga den maximala vårdtiden för sluten ungdomsvård och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka säkerheten för både placerade och personal på institutionerna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka rättssäkerheten för de som placeras, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att placerade ungdomars rätt till vård och utbildning efterlevs och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett omedelbart stopp för avskiljningar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa ett stärkt motiveringsarbete på ungdomshemmen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja kompetensen hos och utbildningen för personalen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra uppföljning och utslussning av de som dömts till sluten ungdomsvård och avtjänat sitt straff, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka alternativen till tvångsvård och se över hur inflödet till tvångsvården kan minskas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en brottsofferlag och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över inrättandet av ett krisstöd till barn som drabbas av brott och trauma i samband med skjutningar och sprängningar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en ny nationell stödlinje för anhöriga till kriminella och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra möjligheten för brottsutsatta att få målsägandebiträde och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett utökat skadeståndsansvar för staten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över inkomsttaket för att få rättshjälp och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Brottsoffermyndigheten i uppdrag att förstärka sin roll som kunskapscentrum för brottsofferfrågor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över införandet av en brottsofferombudsman och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga kommunernas arbete med att erbjuda stöd och hjälp och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Socialstyrelsen ska ta fram en vägledning för att stödja kommunernas socialtjänster i det brottsofferstödjande arbetet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Polismyndigheten bör ges i uppdrag att utveckla ett stöd för medarbetare att uppfylla skyldigheten att lämna information till brottsutsatta och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för Polismyndigheten att förmedla uppgifter om brottsutsatta och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ny lagstiftning om hemliga tvångsmedel alltid ska möta högt ställda krav på rättssäkerhet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en regelbunden utvärdering av de ingrepp i den personliga integriteten som den straffrättsliga lagstiftningen innebär och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en bred utredning om hur diskrimineringslagen kan stärkas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa ett heltäckande skydd mot diskriminering i offentlig verksamhet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om hur rättshjälpssystemet kan göras mer generöst och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om hur Sverige fullt ut ska leva upp till FN:s konvention om rasdiskriminering och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om hur Sverige fullt ut ska leva upp till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om att lägga till funktionsnedsättning som grund för hets mot folkgrupp och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka antidiskrimineringsbyråerna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagstifta om att möten alltid ska redovisas och om att införa ett transparensregister och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skärpa lagen om anonyma partibidrag och se över straffansvaret och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbjuda utländsk finansiering av partier och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge en myndighet i uppdrag att inrätta en funktion som ska stödja myndigheter med praktiska råd och verktyg och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge en myndighet i uppdrag att ta fram kunskapsunderlag och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga ändringar i lagstiftningen som gör att myndigheter vid behov kan minska enskilda beslutsfattares eller handläggares utsatthet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka tryggheten för förtroendevalda i kommuner och regioner och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvidga det straffrättsliga skyddet till opinionsbildare som arbetar inom civilsamhället och till personer som utövar ett ideellt engagemang, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdatera handlingsplanen Till det fria ordets försvar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kartlägga riskerna med att använda AI för att bekämpa brott samt åtgärder för att minska riskerna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att AI används och utvecklas med respekt för grundläggande fri- och rättigheter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge polisen möjlighet att samarbeta bättre med utländska myndigheter för att bekämpa terrorism och brottslighet över landsgränserna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en kriminalisering av förnekelse av bl.a. Förintelsen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att enskilda brottsoffer ska få ett bättre skydd av bestämmelsen om hets mot folkgrupp och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett förbud mot rasistiska organisationer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att grundlagsskydda domstolarnas oberoende och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en domstolsstyrelse och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att grundlagsskydda advokaters oberoende och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera nämndemannasystemet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kvalificerad majoritet ska gälla vid grundlagsändringar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att grundlagsändringar bara ska göras efter ett mellanliggande ordinarie riksdagsval och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning som ser över i vilka situationer ett avsteg från beredningskravet kan vara acceptabelt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagstiftning som är särskilt viktig ur rättsstatlig eller demokratisk synvinkel alltid ska föregås av en kvalificerad och från regeringen oberoende utredning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Lagrådets ställning bör stärkas såtillvida att i de fall regeringen frångår Lagrådets synpunkter ska regeringen redovisa skälen för detta, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska motivera varför det inte anses nödvändigt att inhämta Lagrådets yttrande och tillkännager detta för regeringen.
Inledning
En av förutsättningarna för en välfungerande demokrati är att alla människor kan känna sig trygga och säkra. Så är det inte idag. Det dödliga våldet har blivit en del av många människors vardag. Alltför många föräldrar får se sina barn bli offer för skjutningar och gängkriminalitet. Att bryta våldsspiralen börjar med att ge varje barn som växer upp i Sverige en tro på sig själv och sin framtid och en utbildning som rustar för att ta sig an den framtiden. Samtidigt behövs riktade brottsförebyggande insatser för att ge stöd till barn i riskzon att hamna i kriminalitet. Stödet till föräldrar måste också förstärkas och en haverikommission tillsättas för att ta reda på vad samhället kunde ha gjort för att förhindra allvarliga våldsbrott.
De rättsvårdande myndigheternas arbete måste fortsätta stärkas och effektiviseras för att skapa trygghet på gator och torg och för att fler brottsoffer ska få upprättelse. Fler insatser behövs för att komma åt nätverkens finansiering och stoppa såväl välfärds
­
brotten som handeln med narkotika och vapen. Det ska vara så svårt och olönsamt att bedriva organiserad brottslighet att gängen drar sig tillbaka.
Mäns våld mot kvinnor är ett av Sveriges största samhällsproblem – och måste behandlas med samma kraft som kampen mot gängkriminaliteten. Vi måste kraftsamla och motverka alla former av våld, oavsett om det rör sig om hedersrelaterat våld och förtryck eller våld i nära relationer. Vi måste göra mer för att skydda barn som utsätts för våld och sexuell exploatering eller som tvingas bevittna våld mot en anhörig. Eftervåldet måste kartläggas och ett omfattande arbete inledas med att bekämpa både dess orsaker och dess konsekvenser. Kvinnojourernas livsviktiga arbete måste tryggas.
Vi måste förstärka samhällets insatser för att rehabilitera människor som dömts för brott och förhindra återfall. Vi har inte råd att misslyckas. Därför måste Kriminalvårdens återfallsförebyggande arbete förstärkas. Det behövs ett nationellt ansvar för avhopparverksamheterna och insatser för att säkerställa deras effektivitet och kvalitet. Den slutna ungdomsvården måste reformeras för att skapa en trygg och säker miljö som ger unga bättre verktyg att lyckas i livet – inte sämre. Alla människor ska få stöd och upprättelse om de utsätts för brott, men i verkligheten sviker samhället många idag. Därför vill vi inrätta en ny brottsofferlag och genomföra ett flertal insatser för att stärka brottsoffers ställning.
I en rättsstat är alla människor lika inför lagen. I takt med att en mer repressiv och auktoritär politik tar form i Sverige genom Tidöavtalet, krävs insatser på flera nivåer för att trygga rättssäkerheten. Det handlar dels om att säkerställa att nya lagar som inskränker individens rättigheter genomgår en omfattande granskning, dels om att säkerställa domstolars och myndigheters oberoende. Den personliga integriteten och rätten att inte bli diskriminerad måste respekteras både i lagstiftningen och i brotts
­
bekämpningen. Vi vill grundlagsskydda advokaters oberoende, för att säkerställa advokatens ställning över tid.
Miljöpartiet har politiken för att öka tryggheten och trycka tillbaka våldet, samtidigt som vi slår vakt om rättsstaten och de principer som det demokratiska samhället vilar på
.
Brottsförebyggande insatser i kampen mot organiserad brottslighet
Att förebygga att skjutningar och andra allvarliga våldsbrott begås och att unga människor dras in i gängen måste få högsta möjliga prioritet. Vi måste bryta ny
­
rekryteringen så att gängen slutar växa, annars kommer vi aldrig ur våldsspiralen. Vi måste skapa ett jämlikt och socialt rättvist Sverige där alla barn har lika goda uppväxt
­
villkor och förutsättningar för ett bra liv. Det behövs kraftfulla satsningar på att stärka förskola och skola, motverka skol- och boendesegregationen och öka inkluderingen på arbetsmarknaden och i samhället i stort. Att bekämpa barnfattigdom, socialt utanförskap och arbetslöshet är oerhört viktigt. Bara med en stark välfärd och ett inkluderande samhälle kan vi stoppa de mekanismer som ligger till grund för ojämlikhet och brottslighet. Dessutom behöver vi arbeta mycket bredare och kraftfullare med riktade brottsförebyggande insatser.
En haverikommission behövs
Det är avgörande att sociala och rättsvårdande myndigheter kliver in resolut för att stoppa brottslighet. Det gäller både för de människor som riskerar att hamna i kriminalitet och för de som redan befinner sig i en kriminell miljö. Det är vanligt att personer som dömts för allvarliga våldsbrott tidigare har varit föremål för olika typer av sociala insatser, antingen frivilliga eller obligatoriska.
Miljöpartiet vill tillsätta en haverikommission som ska ta reda på vilket stöd personer dömda för allvarliga våldsbrott har fått under sitt liv, till exempel av skolan, socialtjänsten, på särskilda ungdomshem och andra offentliga institutioner. Vad hade kunnat göras annorlunda för att förebygga grova våldsbrott och för att förhindra att en ung person involveras i ett gäng? Hade myndigheterna kunnat agera tidigare? Fanns det signaler från personen själv eller anhöriga som inte togs på allvar? Fick föräldrarna tillräckligt med stöd när de ropade på hjälp? Det skulle gagna hela samhället om dessa frågor fick svar. På så sätt kan vi lära oss av våra misstag och hur vi kan arbeta tidigare och mer effektivt med både preventivt och återfallsförebyggande arbete.
Stötta föräldrar och barn i riskzon
Vi måste agera mycket tidigare idag för att fånga upp de barn som är på väg åt fel håll. Antalet gängkriminella i Danmark har minskat med en tredjedel på 10
år. Men det är inte hårdare straff, visitationszoner eller militärer i förorten som har gett den här effekten. Forskarna lyfter istället upp sociala insatser i tidiga år som de starkast bidragande faktorerna.
Miljöpartiet vill se mer omfattande förebyggande insatser för de barn som uppvisar tydliga riskbeteenden. Vi behöver fånga upp pojkar och unga män i riskzon tidigt. I Danmark används modellen ”De aktive drenge”, där unga pojkar i riskzon identifieras tidigt, t
ex vid 9–10 års ålder. Socialarbetare, lärare och andra yrkesverksamma kopplas in och erbjuder stöd och vägledning. Denna framgångsrika modell, såväl som andra modeller som gett god effekt utomlands, behöver översättas till den svenska kontexten och genomföras här. Även i Sverige finns flera framgångsrika exempel som vi kan bygga vidare på.
Även om föräldrarna brukar känna barnet bäst kan det vara svårt för dem att själva avgöra när ett barn är särskilt aggressivt eller har svårt i kontakten med andra. Det förekommer också att det finns brister i hemmiljön som gör att barnen utvecklar problematiska beteenden. I dessa fall spelar mödravårdscentraler (MVC), barnavårdscentraler (BVC), förskolan, skolan, elevhälsan och socialtjänsten centrala roller i att hjälpa barnet och föräldrarna. Det förutsätter dock att dessa aktörer har kompetens att identifiera riskfaktorer och kan sätta in rätt insatser vid rätt tidpunkt.
Miljöpartiet vill höja kompetensen kring brottsförebyggande arbete hos alla de samhällsaktörer som tidigt möter barn och unga för att identifiera riskfaktorer och kunna sätta in åtgärder tidigt. Det är viktigt att nå en effektiv samverkan mellan MVC, BVC, förskola, skola och socialtjänst i detta arbete. Miljöpartiet vill se fler familjecentraler och sprida och utveckla den så kallade Rinkebymodellen med upprepade hembesök till föräldrar i samverkan mellan BVC och socialtjänst, och även få in förskolan i sam
­
arbetet. Det behövs fler hembesök som görs under en längre period. Programmet bör dessutom inkludera förskolepersonal och vårdpersonal.
I de fall där föräldrarna inte vill att barnen ska få hjälp från socialtjänsten kan det behövas större möjligheter till insatser. Den 24 maj 2023 fattade riksdagen därför beslut om en sänkt åldersgräns för öppna insatser till barn utan vårdnadshavarens samtycke (prop. 2022/23:64). Åldersgränsen för när barn ska kunna få egna insatser även om förälder inte samtycker sänks från 15 år till 12
år. Det är ett steg i rätt riktning. Miljö
­
partiet anser dock att även yngre barn ska kunna få sådana insatser, till exempel delta i en stödgrupp med andra barn till föräldrar med missbruksproblem. Vi anser att regeringen bör återkomma med ett nytt förslag som innebär att även barn under 12
år ska kunna få del av öppna insatser.
Förbättra skolans och elevhälsans brottsförebyggande arbete
Tidiga skolmisslyckanden, dålig anknytning till skolan och en dålig skolmiljö är alla riskfaktorer för en ung persons hälsa och utveckling, inklusive risken att hamna i kriminalitet. Skolan kan också utgöra en skyddsfaktor för att barn och unga inte ska bli kriminella. Ett positivt skolklimat, framgångar med skolarbetet och att den unge är motiverad att lära sig utgör faktorer som kan hjälpa unga personer att hålla sig borta från brottslighet. En välfungerande skolgång kan alltså medföra att barn och unga inte blir kriminella medan en icke-fungerande skolgång på samma sätt kan innebära en riskfaktor för ett kriminellt leverne. Det måste också finnas utrymme för nya chanser och val vilket är varför vi vill satsa på utökade möjligheter inom komvux och vuxen
­
utbildningen generellt.
Utöver att säkerställa en likvärdig skola för alla är det nödvändigt att kunskapen i skolan för att identifiera riskbeteenden höjs och samverkan med andra aktörer i det brottsförebyggande arbetet stärks. När kompetensen i brottsförebyggande arbete finns och myndigheter samordnar sina insatser finns det också goda möjligheter att barn får stöd tidigt. Ingen elev ska falla mellan stolarna. Fortsatta satsningar på höjda resultat i skolan och tidiga insatser för de som halkar efter är avgörande för att stoppa nyrekryter
­
ingen till de kriminella gängen.
Elevhälsan har en roll i att identifiera gränsöverskridande beteenden och delta i det tidiga brottsförebyggande arbetet. Det är viktigt att säkerställa att elevhälsan har kompetens i brottsförebyggande arbete, kan identifiera problem och i samverkan med andra aktörer göra något åt dem. Det är också centralt att elevhälsan arbetar strategiskt i det främjande och förebyggande arbetet och inte bara åtgärdande. Detta kräver att elevhälsan har tillräckliga resurser, och att dessa är fördelade så att de skolor som har störst behov också har bäst möjligheter att satsa på fler anställda, mindre grupper och insatser i rätt tid.
Förstärk vårdens brottsförebyggande roll
Miljöpartiet vill öka vårdens roll i det förebyggande arbetet med barn och unga i riskzon.
Vården behöver få en större roll i det strukturerade förebyggande arbetet. Norm
­
brytande beteende hänger ofta samman med odiagnostiserade tillstånd, många gånger med neuropsykiatrisk problematik. Rätt behandlade kan människor få verktyg att själva vända utvecklingen. Vi vill möjliggöra ett snabbspår till psykiatrisk utredning. Det är också viktigt att elever kan få neuropsykiatrisk utredning på bup utan krav på med
­
verkan eller intyg från skolan, så att detta inte blir en ytterligare barriär.
Utvärdera narkotikastrafflagen
Sedan 1988 är det straffbart att bl.a. inneha och bruka narkotika i Sverige. Lagen har inte utvärderats. När det nu har gått 35 år efter att den svenska kriminaliseringen infördes vet vi fortfarande mycket lite om dess effekter. Därför var det en stor framgång att ett enigt socialutskott ställde sig bakom tillkännagivandet om att dagens narkotika
­
politik behöver utvärderas. ”En fortsatt restriktiv narkotikapolitik måste kombineras med en god missbruks- och beroendevård som innehåller insatser för att minimera de skador narkotikan orsakar”, slog ansvarigt utskott fast. Flera aktörer, inklusive SKL (numera SKR), har återkommande framfört att lagen bör utvärderas för att reda ut om den försvårar hjälpinsatser för människor med beroendesjukdom eller inte. Sverige bör snarast utvärdera den kriminalisering som infördes 1988 och i den utredningen även se till exempel från andra länders politik.
Förstärk kommunernas ansvar och förutsättningar
Kommunernas brottsförebyggande ansvar behöver förstärkas. Den första juli 2023 trädde en ny lag i kraft som ger kommuner ett ansvar för det brottsförebyggande arbetet, något Miljöpartiet har arbetat för. Enligt den nya lagen ska kommunerna kartlägga brottsligheten inom sitt geografiska område och ta fram en lägesbild. Utifrån läges
­
bilden ska de sedan ta ställning till behovet av åtgärder och besluta om en åtgärdsplan. Kommunerna ska också ta ett visst ansvar för samordningen av det lokala brottsföre
­
byggande arbetet och inrätta en samordningsfunktion.
Samtidigt behöver kommunerna ökade resurser för att arbeta uppsökande för att förebygga brott. Socialtjänsten har en oerhört viktig roll i att förebygga kriminalitet och ge stöd och hjälp till barn och familjer. Trots det finns alldeles för lite resurser i många kommuner. Socialtjänsten behöver ökade resurser för att arbeta förebyggande och fullt ut erbjuda individanpassat stöd och insatser i bistånd till individer och familjer. Även vissa generella insatser utan biståndsbedömning bör kunna erbjudas.
Vi behöver skapa lokala samarbeten under ledning av kommunen, där kommunens socialtjänst, skola, polis, civilsamhälle, fritidsverksamhet m.fl. ingår. Vi vill skapa ett bättre förtroende mellan människor som bor i socioekonomiskt utsatta områden och myndigheterna. Det gör vi genom mer uppsökande verksamhet och bättre samhälls
­
introduktion men också genom att fler myndigheter, stadsdelsförvaltningar och kommunkontor flyttar till dessa områden.
Kommunerna behöver också rejäl uppbackning från nationell nivå för att lyckas med uppdraget. Trygghetsberedningen har i ett delbetänkande (SOU 2022:67) föreslagit en särskild kraftsamling för att förebygga att barn och unga involveras i gängkriminalitet. Enligt förslaget ska regeringen ta fram ett inriktningsdokument som beskriver de insatsområden som är mest angelägna att arbeta med för att förebygga att barn och unga involveras i gängkriminalitet. Regeringen rekommenderas också utreda hur kraft
­
samlingen kan kompletteras med ett system för lokala överenskommelser som tydliggör kommunernas respektive statens åtaganden inom ramen för kraftsamlingen. För att stötta genomförandet av en sådan kraftsamling föreslås att en särskild organisation tillsätts för en period av fem år med möjlighet till förlängning efter det. Den särskilda organisationen föreslås ta formen av en kommitté. Miljöpartiet anser att förslaget är bra och uppmanar regeringen att snabbt komma igång med det arbetet.
Utveckla och sprid framgångsrika strategier för att stoppa skjutvapenvåldet
Det finns flera strategier som används framgångsrikt för att minska skjutvapenvåldet, exempelvis ”Sluta skjut”. Vilka strategier och metoder som bör användas beror bland annat på de lokala förutsättningarna och utmaningarna. Det är mycket viktigt att arbetet med att utveckla och sprida framgångsrika strategier förstärks.
Miljöpartiet vill
Tillsätta en haverikommission för att förhindra framtida allvarliga våldsbrott
Förstärka och bygga ut tidiga insatser för barn i riskzon att hamna i kriminalitet
Förstärka och bygga ut tidigt stöd till föräldrar, bland annat genom fler familjecentraler och fler hembesök under en längre tidsperiod
Införa en möjlighet för yngre barn än 12 år att få öppna insatser utan vårdnadshavarens samtycke
Öka resurserna till socialtjänsten
Säkerställa tillräckliga resurser till skolan och elevhälsan och kompetens i brottsförebyggande arbete
Förbättra samverkan mellan bl.a. skolan, socialtjänsten och polisen
Öka vårdens roll i det brottsförebyggande arbetet och möjliggöra ett snabbspår till psykiatrisk utredning
Säkerställa att elever kan få neuropsykiatrisk utredning på bup utan krav på medverkan eller intyg från skolan
Utvärdera narkotikastrafflagen för att se om det finns skäl att ändra i lagstiftningen i syfte att underlätta för personer med missbruk och beroende att söka hjälp
Skapa lokala brottsförebyggande samarbeten under ledning av polisen
Skapa ett bättre förtroende mellan människor i socioekonomiskt utsatta områden och det offentliga Sverige
Genomföra Trygghetsberedningens förslag om en särskild kraftsamling för att förebygga att barn och unga involveras i gängkriminalitet
Genomföra Trygghetsberedningens förslag om att regeringen låter utreda hur kraftsamlingen kan kompletteras med ett system för lokala överenskommelser som tydliggör kommunernas respektive statens åtaganden inom ramen för kraftsamlingen
Utveckla och sprida framgångsrika strategier för att stoppa skjutvapenvåldet.
En mer effektiv och bättre rustad polisorganisation
Polismyndigheten har det övergripande ansvaret för att upprätthålla ordning och säker
­
het och säkerställa trygghet för alla som bor i Sverige. För att ta itu med det ökade våldet har myndigheten tillförts stora resurser de senaste åren, med en målbild om 10
000 fler poliser år 2024. Tillskotten är välbehövliga. Men minst lika viktigt är att resurserna används effektivt och att ledning och styrning anpassas till uppdraget.
Övergripande förbättringsområden
Polisyrket behöver bli mer attraktivt. Det bör göras genom att fortsätta höja lönerna, förbättra arbetsmiljön och ge rätt förutsättningar och verktyg för att göra ett bra jobb.
Miljöpartiet vill utreda hur polisutbildningen kan göras om till en högskoleutbild
­
ning. Utbildningen bör förlängas till tre år och utvecklas kontinuerligt genom sam
­
verkan med akademi och forskning. Vi behöver även se över antagningsprocessen. En viktig aspekt är att detta kan stärka polisens lärandekultur över tid.
Polismyndighetens uppdrag bör renodlas genom att ta bort uppgifter som inte har en
direkt koppling till polisens kärnverksamhet. Utfärdande av pass är ett exempel. Resurser
bör frigöras så att fler civilanställda kan anställas. Detta gör det möjligt för poliser att finnas där de verkligen behövs. Till exempel finns ett stort behov av fler områdespoliser som kan verka i utsatta områden. Det kan bidra till ökad trygghet och att brott förebyggs men också skapa ett starkare förtroende och tillit mellan boende och polisen.
Polismyndighetens ledning har bekräftat något som många poliser och Polisför
­
bundet har påtalat, nämligen att det finns en tystnadskultur i delar av myndigheten. Polisens egna medarbetarundersökningar visar att 30 procent av personalen anser att det finns en tystnadskultur på myndighetsnivå
[1]
. Poliser har hävdat att tystnadskulturen lett till att medarbetare inte öppet vågar kritisera myndigheten. Det är en mycket allvarlig situation och något som kan antas påverka både arbetsmiljö och myndighetens institutionella lärande. Det kan i sin tur leda till att myndigheten inte fullföljer sitt uppdrag tillräckligt effektivt. Miljöpartiet anser att regeringen bör säkerställa att Polismyndigheten vidtar åtgärder för att bryta tystnadskulturen och skapa en ökad transparens och ett samtalsklimat där medarbetare vågar göra sina röster hörda.
Det finns ett behov av att förbättra ledning och styrning inom Polismyndigheten. Som lyfts i Riksrevisionens senaste granskningar behöver polisen i högre grad bli en lärande organisation som kontinuerligt utvecklar arbetssätt och metoder. Det kan handla om utredningsmetodik, det förebyggande arbetet och hanteringen av särskilda händelser.
Förbättrad lärandekultur genom en ”lex Maria” för polisen
Det behövs bättre strukturer för att lära av misstag inom polisen. Polisen behöver sin egen ”lex Maria”-funktion och en skyldighet att rapportera missförhållanden.
Förbättrad tillsyn genom att inrätta en polisinspektion
Det förekommer idag ingen regelbunden och systematisk extern granskning av Polis
­
myndigheten på samma vis som Inspektionen för vård och omsorg eller Skolinspek
­
tionen fungerar. En polisinspektion skulle inte bara kunna utvärdera enskilda skeenden som hur påsk- eller Husbykravallerna startade och hanterades, utan även på strukturell nivå se över hantering av skjutningar i gängmiljö, butiksstölder, sexualbrott eller profilering/kontroller. Detta oavsett om myndigheten fått in anmälningar eller själv initierat granskning.
Hanteringen av särskilda händelser och mängdbrott
Riksrevisionen har nyligen granskat Polismyndighetens arbete i två rapporter – en om arbetet med särskilda händelser riktade mot grov brottslighet och en om polisens hantering av mängdbrott. Riksrevisionen riktar omfattande kritik mot Polismyndig
­
heten, bland annat för att inte använda sina resurser effektivt, för att inte genomföra uppföljningar av sina operationer eller systematiskt dokumentera sin verksamhet och för att inte dra lärdomar eller ta åt sig kritik. Mot bakgrund av kritiken anser Miljöpartiet att särskilda åtgärder behöver vidtas för att förbättra verksamheten.
Polismyndigheten kan besluta om en särskild händelse vid plötsliga och oförutsedda händelser, som naturkatastrofer, terrordåd och stora olyckor. Det kan också handla om inplanerade händelser som större demonstrationer eller för att få kontroll på gängvåldet. Grov brottslighet var det tredje vanligaste skälet till att fatta beslut om särskild händelse under perioden 2015–2021. Av det skälet är det mycket viktigt att de särskilda händels
­
erna fungerar och är effektiva.
Riksrevisionens övergripande slutsats är att särskilda händelser kan vara ett effektivt sätt att leda arbetet under de första timmarna eller dagarna. Särskilda händelser som pågår under längre tid än så gör större skada än nytta eftersom de ofta innebär resurs
­
förflyttningar som ger negativa konsekvenser i de lokalpolisområden som måste bistå med resurser. Riksrevisionen bedömer därför att bekämpning av grov brottslighet inte bör ske genom långvariga särskilda händelser. Riksrevisionens granskning visar också att Polismyndigheten inte kan redogöra för vare sig det totala antalet särskilda händelser eller antalet särskilda händelser med inriktning mot grov brottslighet, eller den totala merkostnaden för dessa. För över hälften av de särskilda händelser som rör grov brotts
­
lighet (53,5 procent) är de eventuella merkostnaderna inte möjliga att spåra. Det är allvarligt.
Granskningen visar vidare att det saknas information om hur länge de särskilda händelserna pågick, hur många årsarbetskrafter som involverades och från vilka delar av myndigheten resurser skickades. Vidare är det inte möjligt att avgöra vilka polisiära eller utredningsmässiga åtgärder som genomfördes. Riksrevisionens bedömning är att det i dagsläget inte är möjligt att mäta om särskilda händelser riktade mot grov brotts
­
lighet ger effekt. Riksrevisionen rekommenderar Polismyndigheten att utveckla kriterier för vilka situationer som ska hanteras i särskilda händelser, ta fram en nationell läges
­
bild inför resursförflyttningar, utveckla dokumentation av särskilda händelser och följa upp och utvärdera dem. Myndigheten bör också säkerställa att kunskaper och erfaren
­
heter om särskilda händelser sprids på ett systematiserat sätt till alla berörda delar av organisationen.
Miljöpartiet anser att regeringen bör säkerställa att Polismyndigheten följer Riks
­
revisionens rekommendationer.
Avseende mängdbrotten visar Riksrevisionens granskning att mängdbrotten utgör mer än 80 procent av alla anmälda brott. Det handlar om stöld, skadegörelse, bedrägeri, misshandel m.m. Mängdbrott kan dessutom ha starka samband med grov organiserad brottslighet. Riksrevisionens granskning visar att polisens hantering av mängdbrott är ineffektiv. Bristerna beror bland annat på att polisen inte har lyckats bemanna lokal
­
polisområdena i tillräcklig utsträckning, inte genomför nödvändig kompetensutveckling och sätter för snäva gränser för antalet civilanställda. Riksrevisionen konstaterar att trots stora anslagsökningar, fler anställda och en genomgripande omorganisation har ändå resultaten av mängdbrottshanteringen blivit sämre sett till uppklaring. Riksrevisionen bedömer att läget är allvarligt. Om Polismyndigheten inte kommer tillrätta med problemen kan det på sikt leda till att brottsutsatta privatpersoner, näringsidkare och organisationer inte får sin trygghet och säkerhet tillgodosedd.
Riksrevisionen rekommenderar Polismyndigheten att se till att verksamhetens behov och tillgången på kompetens är styrande för hur många poliser och civil personal som anställs. Polisens kontaktcenter ska vara fullbemannat och samverkan ska öka mellan kontaktcenter och jourmiljön. Systemet med e
‑
anmälningar ska ses över för att höja kvalitén, och brottssamordningen ska stärkas på alla nivåer. Även vidareutbildningen ska ses över utifrån verksamhetens behov. Miljöpartiet anser att regeringen bör säkerställa att Polismyndigheten följer Riksrevisionens rekommendationer.
Miljöpartiet vill
Göra polisyrket mer attraktivt
Utreda hur polisutbildningen kan göras om till en högskoleutbildning
Renodla myndighetens uppdrag
Tillsätta fler områdespoliser
Att en ”lex Maria” för polisen inrättas
Att en ny myndighet inrättas för att utöva tillsyn över Polismyndigheten
Att regeringen säkerställer att Polismyndigheten vidtar åtgärder för att bryta tystnadskulturen inom myndigheten
Att regeringen säkerställer att Polismyndigheten följer Riksrevisionens rekommendationer avseende särskilda händelser
Att regeringen säkerställer att Polismyndigheten följer Riksrevisionens rekommendationer avseende hanteringen av mängdbrott.
Ökade möjligheter att klara upp fler allvarliga våldsbrott
Under de senaste tio åren har det skett en kraftig ökning av det dödliga våldet i krimi
­
nella miljöer. Förra året inträffade 391 skjutningar i Sverige. 62 personer miste sitt liv och 107 människor skadades
[2]
. Varje gång är en för mycket.
Enligt Brottsförebyggande rådets (Brå) siffror för 2021 avsåg 250 lagföringsbeslut mord eller dråp som huvudbrott, vilket inkluderar försök, förberedelse och stämpling till brott. Jämfört med året innan har antalet lagföringsbeslut för mord ökat med 55 beslut, eller 29 procent. Lagföringsbeslut mot kvinnor ökade med 9
beslut, eller 69 procent, och lagföringsbeslut mot män ökade med 46 beslut, eller 26 procent
[3]
.
Vi ser därmed en positiv allmän trend vad gäller antal allvarliga våldsbrott som klaras upp. Samtidigt är andelen som lagförs för dödligt våld i kriminella miljöer betydligt lägre än andra typer av dödligt våld, något som kan förklaras med att dessa ärenden är betydligt svårare att utreda och klara upp. Alldeles för många anhöriga ser på medan gärningspersoner går fria. En otrygghet har spridit sig på många håll i landet. För att klara uppdraget behövs ett starkt rättsväsende där varje myndighet i kedjan har rätt resurser, kompetens och verktyg. Det behövs också flera specifika insatser för att öka uppklaringen.
Effektivisera utredningsarbetet och korta handläggningstiderna vid NFC
Brottsförebyggande rådet, Brå, har i studien Utredning och uppklaring av dödligt våld i kriminell miljö
[4]
studerat hur polisutredningarna i den här typen av ärenden går till och vad som krävs för att fler brott ska kunna klaras upp. Enligt Brås rapport hade totalt 37 av de 113 studerade utredningarna klarats upp, vilket motsvarar endast 33 procent.
Brå anser att det behövs fler utredare med kompetens och erfarenhet att utreda den typen av grova våldsbrott. För att effektivisera utredningsarbetet och öka uppklaringen, behöver också det interna samarbetet utvecklas, särskilt i förhållande till Nationellt forensiskt centrum, NFC. De långa handläggningstiderna på NFC gör också att bevisläget i utredningar av grova våldsbrott påverkas. Miljöpartiet anser att det krävs krafttag inom polisen för att effektivisera arbetet. En översyn bör göras för att se hur handläggningstiderna kan minska.
Slopa tillståndskravet för kamerabevakning för kommuner och regioner
Kamerabevakning är ett viktigt verktyg för att förebygga, förhindra och utreda brott. Bevakningen har lett till viktig bevisning i ett flertal rättegångar. Det är samtidigt viktigt att värna den enskildes integritet och att vi har tydliga krav för den som vill bedriva kamerabevakning. Att det krävs ett tydligt syfte med övervakningen och att den anses proportionerlig är två viktiga faktorer som påverkar. Vi anser att den nuvarande tillståndsplikten för kommuner och regioner att bedriva kamerabevakning bör slopas. Genom att minska byråkratin kan övervakningen bli mer effektiv och på så vis bidra till att lösa brott i högre grad. Det kan också säkra viktig bevisning för ökad lagföring. Den som bedriver kamerabevakning måste fortsatt alltid följa de krav som ställs upp i kamerabevakningslagen. Integritetsskyddsmyndigheten ska fortfarande bedriva tillsyn.
Öka möjligheterna att använda hemliga tvångsmedel
Bättre möjligheter att använda hemliga tvångsmedel, även i preventivt syfte, är starkt efterfrågat av brottsbekämpande myndigheter och bedöms som avgörande för att bekämpa de kriminella nätverken. En ökad förmåga att förhindra och utreda allvarliga våldsbrott och lagföra gärningspersoner är viktigt både för den allmänna tryggheten i samhället och för att ge brottsoffer upprättelse. Det är samtidigt av största vikt att både ny lagreglering och myndigheternas tillämpning av reglerna uppfyller högt ställda krav på rättssäkerhet och respekt för den personliga integriteten.
Miljöpartiet röstade därför för regeringens proposition 2022/23:126 Hemliga tvångsmedel – effektiva verktyg för att förhindra och utreda allvarliga brott, där det föreslås lagändringar som ska göra det möjligt för brottsbekämpande myndigheter att mer effektivt bekämpa brott med hjälp av preventiva tvångsmedel. Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2023. Användningen av hemliga tvångsmedel måste alltid stå i rimlig proportion till ingreppet i den personliga integriteten. Miljöpartiet vill därför understryka vikten av en regelbunden utvärdering av lagen och dess tillämpning.
Förbättra bevisläget med ökad tillgång till vittnesmål
Enligt en Brå-studie om tystnadskulturer (2019)
[5]
är de vanligaste anledningarna till att boende i utsatta områden väljer att inte lämna information om brott till rättsväsendet rädsla för hot och våld, att en anmälan inte leder till något och bristande förtroende för polisen och andra myndigheter.
Ett stort hinder mot att brotten klaras upp är bristen på vittnesmål från ögonvittnen, och att många vittnen inte ställer upp under polisförhör eller rättegång. Ett tydligt resultat av Brås studie från 2023 är att förekomsten av ögonvittnen som är bekanta med gärningspersonen påverkar uppklaringen. Brå anser att det är rimligt att anta att valet att träda fram och berätta om sina iakttagelser är något som polisen kan påverka. Såväl omgivningens förtroende som polisens bemötande påverkar sannolikt viljan hos personer att lämna information om iakttagelser de gjort. Miljöpartiet delar Brås slutsats och betonar vikten av ett ökat förtroendeskapande arbete i socioekonomiskt utsatta områden. Vi anser vidare att det behövs ökad information till vittnen tidigt under brottsutredningen. Fler bör omfattas av vittnesskyddsprogram, så att de kan känna sig trygga under tiden processen pågår. Möjligheterna till detta behöver utredas.
Brå anser också, mot bakgrund av de stundtals mycket långa svarstiderna på 114
14, att det bör finnas ett direktnummer som personer som gjort iakttagelser kan ringa och få svar inom rimlig tid. Myndigheten bedömer också att möjligheterna att få information vid dörrknackningsinsatser i vissa områden sannolikt skulle öka om insatsen hade tillgång till tolkar. Miljöpartiet anser att förutsättningarna för ökad tillgänglighet via telefon samt ökad tillgänglighet till tolk bör ses över. Vi anser dessutom att polisen behöver bli mer tillgänglig lokalt, även via telefon. Det behövs generellt en förstärkning av polisens kontaktcenter (PKC) och en ökad tillgänglighet på lokala operativa nummer. Möjligheterna till detta behöver utredas.
Se över ytterligare förändringar av rättegångsprocessen
Omedelbarhetsprincipen är en rättsprincip som innebär att den bevisning som dom
­
stolen ska bedöma måste tas upp vid huvudförhandlingen. Det betyder till exempel att ett vittne måste komma till huvudförhandlingen och lämna sin berättelse igen, trots att vittnet redan har blivit förhörd av polisen. Den bevisning som är relevant måste presenteras muntligen, och det är enbart de uppgifter rätten får ta del av då som ska ligga till grund för dömandet. Omedelbarhetsprincipen finns till särskilt för att skydda den åtalade och dennes rättigheter.
På senare år har flera förändringar gjorts i lagstiftningen avseende hur principen ska tillämpas, i syfte att effektivisera och modernisera rättegångsprocessen. Den 1 januari 2022 trädde nya bestämmelser i kraft som innebär ökade möjligheter att tillåta berät
­
telser från förhör inför en brottsbekämpande myndighet som bevis, ta upp bevis i domstol före huvudförhandling och använda skriftliga vittnesberättelser, så kallade vittnesattester, som bevis. Miljöpartiet välkomnar dessa förändringar.
Vi ser dock att vi behöver göra mer. En särskilt framträdande problematik är de fall där en misstänkt person först inte säger någonting under polisförhör, och sedan anpassar sin berättelse vid rättegången när förundersökningen har presenterats. Den misstänkte har rätt att tiga och att inte medverka i en utredning, något som följer av rätten till en rättvis rättegång enligt artikel
6 i Europakonventionen. Samtidigt innebär möjligheten att helt ändra sin berättelse i ett senare skede stora svårigheter för rättsväsendet. Frågan är då hur problemet kan lösas, utan att rättssäkerheten eftersätts eller att balansen mellan parterna rubbas. Verksamma åklagare har till exempel efterfrågat en justering i rättegångsbalken så att det får större betydelse i bevishänseende att en person vidhåller ”inga kommentarer” genom förundersökningen, för att sedan komma med en till bevisningen anpassad version i domstol.
[6]
Samtidigt måste rättssäkerhetsgarantier finnas på plats för att värna den åtalades intressen och rättigheter. Miljöpartiet vill tillsätta en utredning som ser över om ytterligare förändringar av omedelbarhetsprincipen kan genomföras, samtidigt som rättssäkerheten och den åtalades rättigheter tillvaratas.
I Sverige råder en viktig huvudregel om att så mycket som möjligt ska vara offentligt. Det är därför mycket ovanligt att häktade personers personuppgifter sekretessbeläggs, även om det förekommer. Verksamma åklagare har föreslagit att det införs en möjlighet att sekretessbelägga häktningsbeslut i utevaro vid grova brott för att öka chanserna att lagföra misstänkta gärningspersoner. Miljöpartiet anser att det finns anledning att se över även den frågan, samtidigt som en noggrann avvägning görs mot offentlighetsprincipen om intresset av transparens.
När det gäller rättegångar i brottmål som rör grov organiserad brottslighet före
­
kommer ofta beteenden som kan uppfattas som störande och som skapar otrygghet för de som närvarar. Miljöpartiet vill utreda om tröskeln för att bli avvisad från en rättssal kan sänkas, i syfte att skapa mer ordning och reda i rättssalen. Även detta ska ske med beaktande av det motstående intresset av offentlighet och insyn i rättsprocessen.
Miljöpartiet vill
Se fler utredare med kompetens och erfarenhet att utreda grova våldsbrott
Ge Polismyndigheten i uppdrag att stärka det interna samarbetet, särskilt i förhållande till Nationellt forensiskt centrum, NFC
Se över hur handläggningstiderna vid NFC kan minska
Stärka det förtroendeskapande arbetet i socioekonomiskt utsatta områden
Slopa tillståndsplikten för kommuner och regioner att bedriva kamerabevakning, med bibehållen och stark respekt för den personliga integriteten och rättssäkerheten
Utöka möjligheterna att använda hemliga tvångsmedel samt säkerställa genom regelbunden utvärdering att tillämpningen sker rättssäkert och proportionerligt
Utreda möjligheterna att fler omfattas av vittnesskyddsprogram
Förbättra möjligheterna att anmäla iakttagelser och se över utökad tillgång till tolk vid dörrknackning
Förstärka polisens kontaktcenter (PKC) och öka tillgängligheten även lokalt
Tillsätta en utredning som ser över ytterligare förändringar av omedelbarhetsprincipen
Se över möjligheten att sekretessbelägga häktningsbeslut i utevaro vid grova brott för att öka chanserna att lagföra misstänkt
Utreda om tröskeln för att bli avvisad från en rättssal kan sänkas, med beaktande av det motstående intresset av offentlighet och insyn.
Tryggare områden och ett starkt civilsamhälle
Det ska kännas tryggt att vara ute i alla områden i Sverige. Så är det inte idag. Det behövs en stadsplanering som fokuserar på trygghet, genom till exempel bättre belysning, och som därutöver inte bländar. Vi vill skapa positiva mötesplatser i det offentliga rummet. Det ska vara rent och snyggt i offentliga miljöer. Det behövs också fler platser för rörelse, idrott, friluftsliv och övriga föreningslivet. Vi vill inrätta en särskild fond för att ge kommunerna bättre stöd i planering och byggande av an
­
läggningar för idrott, fritid och friluftsliv.
Samverkan mellan myndigheter är ett viktigt verktyg för att komma åt brottslighet, men det finns också många positiva exempel där fastighetsägare, offentliga aktörer och boende samarbetar för ökad trygghet. Detta görs genom gemensamma investeringar i den offentliga miljön och fastigheter och genom att tillsammans hålla området rent och tryggt. Målet är att undanröja hinder för boendes och fastighetsägares inflytande över utvecklingen i området. Goda erfarenheter bör spridas.
Vi vill ge civilsamhället bättre förutsättningar. Det behövs mer stöd till föreningsliv, kultur och studieförbund. Alla barn ska ha tillgång till fritidsaktiviteter och vi vill sär
­
skilt satsa på insatser för barn och unga som saknar enkel tillgång till kultur
‑
, idrotts- eller föreningslivet. Det behövs vuxna förebilder och fler mötesplatser, såsom fritidsgårdar. Vi vill också uppmuntra samverkan mellan civilsamhället och offentliga aktörer och motverka segregationen. Vi vill bryta civilsamhällets beroende av projekt
­
stöd och se en riktad och långsiktig finansiering. Därför skjuter vi till medel i vår skugg
­
budget till en permanent förstärkning av civilsamhället. Vi behöver se civilsamhället som en avgörande aktör i arbetet för jämlikhet.
Miljöpartiet vill
Säkerställa en stadsplanering som främjar trygghet, motverkar fientlig arkitektur och skapar fler positiva mötesplatser
Se över inrättandet av en särskild fond för att ge kommunerna bättre stöd i planering och byggande av anläggningar för idrott, fritid och friluftsliv
Sprida goda exempel på samverkan mellan fastighetsägare, offentliga aktörer och boende
Göra en storsatsning för att ge civilsamhället bättre långsiktiga förutsättningar.
Ordningsvakternas roll och arbete
Riksdagen antog den 7 juni 2023 regeringens förslag i proposition 2022/23:91 om en ny lag om ordningsvakter. Ordningsvakter ska få användas för att medverka till att upp
­
rätthålla allmän ordning och säkerhet eller främja trygghet. De ska även ges fler befogenheter. En ny tillståndsprocess föreslås också.
Miljöpartiet står bakom flera delar av den nya lagen. Att ordningsvakter ska få användas för att medverka till att upprätthålla allmän ordning och säkerhet eller främja trygghet kan bli ett användbart komplement till polisens arbete. Med det sagt får privata företag aldrig ersätta staten, som genom Polismyndigheten och andra myndigheter har det övergripande ansvaret. Vidare är det viktigt att såväl de pågående satsningarna på att stärka Polismyndigheten och andra myndigheter i rättsväsendet som den ökade användningen av ordningsvakter kompletteras med kraftfulla satsningar på före
­
byggande arbete och insatser för att skapa tillit och inkludering. Insatser mot diskriminering och rasprofilering är av stor betydelse inte bara för den enskilde som drabbas, utan också för att förebygga brott och stärka förtroendet för rättsväsendet. En stark sammanhållning och tillit mellan olika grupper i samhället och mellan enskilda människor, företag och staten är brottsförebyggande.
Miljöpartiet har flera invändningar mot den proposition som röstades igenom. Amnesty International Sverige har inom ramen för ett pilotprojekt bland annat granskat hur regelverket för ordningsvakter i Sverige efterlevs.
[7]
Amnesty såg tecken på att ordningsvakternas subjektiva uppfattningar i vissa fall påverkade vilka de ingrep mot och när. Att ordningsvakterna i efterföljande processer inte förväntades sakligt motivera eller förklara grunden för sina ingripanden försvårade en genomlysning av problemet. Amnesty såg också exempel på att när ett ingripande väl inletts, fanns det brister i tillämpningen av behovs- och proportionalitetsprinciperna. Resultaten har också visat hur rapporteringsskyldigheten inte efterlevs i många fall. När rapporteringar väl har skett har de brustit allvarligt i kvalitén, bland annat genom att ordningsvakter har använt ett problematiskt språkbruk och gjort ogrundade antaganden som härstammar ur rasistiska föreställningar om individer som ordningsvakter har ingripit gentemot.
Den problembild som projektets resultat tecknar behöver tas på allvar. Vi anser därför, likt Civil Rights Defenders, att ordningsvakter bör motivera sina ingripanden i förhållande till behovs- och proportionalitetsprincipen vid avrapporteringar till Polis
­
myndigheten, och att dessa ingripanden systematiskt bör utvärderas och följas upp. Detta är viktigt, särskilt i ljuset av de ytterligare uppdrag, uppgifter och befogenheter som ordningsvakter föreslås få med det nya regelverket. Vi vill också överväga en skyldighet för Polismyndigheten att löpande genomföra registerkontroller av ordningsvakter.
Regeringen har dessutom föreslagit att ordningsvakter ska få flera nya befogenheter, däribland att de ska få kroppsvisitera personer för att fastställa deras identitet och att de ska få transportera personer som omhändertagits på grund av berusning eller vissa ordningsstörningar. Flera människorättsorganisationer, inklusive Amnesty och Civil Rights Defenders, har riktat kraftig kritik mot förslagen, dels utifrån att det saknas ett tydligt behov av de nya befogenheterna, dels utifrån de kraftiga inskränkningar som görs av människors integritet och rättigheter. Mot bakgrund av de brister som identi
­
fierats och den kritik organisationerna har lagt fram, yrkade Miljöpartiet på avslag till de nya befogenheterna. Miljöpartiet kommer fortsätta arbeta för att de nya befogenheterna avskaffas. Till dess bör användningen av de nya befogenheterna systematiskt följas upp och utvärderas.
Ordningsvaktsutredningen föreslog att grundutbildningen förlängs från 80 timmar till minst 160 timmar. Regeringen har därefter fattat beslut om en ny förordning med den innebörden. Det är att jämföra med polisutbildningen som sträcker sig över cirka 2,5 år och utbildningen för kriminalvårdare som omfattar ungefär 24 veckor. I likhet med Sveriges advokatsamfund, Civil Rights Defenders och Amnesty International Sverige anser Miljöpartiet att utbildningen fortsatt skulle vara alldeles för kort, särskilt med tanke på de utökade uppgifter och befogenheter som ordningsvakter föreslås få. Därför bör regeringen återkomma med ett nytt förslag som innebär att utbildningen förlängs ytterligare, exempelvis i paritet med utbildningen för kriminalvårdare.
Utredningen anser att det även fortsättningsvis bör vara Polismyndigheten som i detalj reglerar utbildningens innehåll och utformning. Miljöpartiet anser att lagstiftaren bör kunna ställa vissa krav på innehållet i utbildningen. I det projekt som Amnesty genomförde observerades bland annat brister i tillämpning av behovs- och propor
­
tionalitetsprinciperna och att subjektiva uppfattningar kopplade till ursprung och etnicitet kan ha påverkat ordningsvakternas bedömning av behovet av nödvändigt våld. Miljöpartiet anser att ordningsvakters utbildning bör innehålla moment som berör frågor om proportionalitet, rättssäkerhet och enskildas integritet och fri- och rättigheter. Detta kan exempelvis handla om frågor om konflikthantering och förebyggande åtgärder, rasism, diskriminering och likabehandling samt metoder för att motverka godtyckliga ingripanden, övervåld samt rasprofilering och etnisk profilering. Ordningsvakter bör också få gedigen kunskap om barns särskilda behov, situation och utsatthet, neuro
­
psykiatriska funktionsnedsättningar och åtgärder för att skydda barn mot att fara illa. Den utvärdering och uppföljning som efterlyses ovan kan också vara värdefull som inslag i utbildningen.
Miljöpartiet vill
Att ordningsvakters ingripanden motiveras tydligt, rapporteras och följs upp)
Överväga en skyldighet för Polismyndigheten att löpande genomföra registerkontroller av ordningsvakter
Avskaffa den nya befogenheten för ordningsvakter att kroppsvisitera personer för att fastställa deras identitet
Avskaffa den nya befogenheten för ordningsvakter att transportera personer som har omhändertagits på grund av berusning eller vissa ordningsstörningar
Förlänga utbildningen för ordningsvakter till minst 24 veckor och säkerställa utbildningsinnehåll som rör proportionalitet, rättssäkerhet och enskildas fri- och rättigheter.
Stoppa handeln med narkotika, vapen och stöldgods
För att stoppa den grova organiserade brottsligheten är det avgörande att komma åt smugglingen av narkotika. Narkotikan göder gängens verksamhet, och kriminella uppgörelser, skjutningar och sprängdåd har ofta en koppling till narkotika. Det är också av största vikt att stoppa införseln av vapen och explosiva varor, som sätter skräck i hela områden och orsakar stort mänskligt lidande.
Internationella stöldligor står för ungefär hälften av alla bostadsinbrott och en mängd andra brott. Det samlade värdet av stöldgodset uppgår till flera miljarder årligen. Det finns uppgifter om att det varje år försvinner stöldgods från Sverige för minst 1,5 miljarder kronor, och då är inte oförsäkrat stöldgods, såsom gods från detaljhandeln och byggarbetsplatser, inräknat.
[8]
Dessutom tillkommer annan brottslighet, till exempel bedrägerier, penningtvätt och välfärdsbrott. Det är därför mycket angeläget att förstärka arbetet mot stöldligorna.
Stora framsteg sker vad gäller nivån på beslag av narkotika. Enligt Tullverket beslagtogs mer än tre gånger så mycket kokain av Tullverket under 2022 jämfört med 2021.
[9]
Första halvåret 2023 har Tullverket beslagtagit mer cannabis och kokain än under hela 2022.
[10]
Förra året beslagtog Tullverket 64 skarpa skjutvapen. Det är en minskning jämfört med 2021 då 85 skarpa skjutvapen beslagtogs. Däremot ökade beslagen av explosiva varor. Totalt beslagtogs nästan 49
000 explosiva varor, framför allt så kallade bangers, förra året. 2021 beslagtogs mindre än hälften så mycket, totalt drygt 22
000.
[11]
Det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet och samverkan mellan exempelvis Polismyndigheten, Tullverket och Kustbevakningen behöver fort
­
sätta utvecklas. Det är viktigt att fortsätta stärka myndigheterna genom ökade resurser, så att de har rätt förutsättningar att bekämpa införseln. Dessutom behövs åtgärder för att öka effektiviteten. Därför vill Miljöpartiet utöka Tullverkets befogenheter i både kontrollverksamhet och brottsbekämpning, med beaktande av de centrala principerna om effektivitet, nödvändighet, proportionalitet och respekt för enskildas fri- och rättigheter.
Tullbefogenhetsutredningen har gjort en samlad översyn av reglerna om Tullverkets befogenheter inom kontrollverksamheten och den brottsbekämpande verksamheten. I ett delbetänkande
[12]
lämnar utredningen flera bra förslag som Miljöpartiet ser positivt på eftersom de kan antas gynna både Tullverkets verksamhet och brottsbekämpningen i sin helhet.
En tulltjänsteman har i dag rätt att stoppa fordon och andra transportmedel endast i ett fåtal utpekade situationer. Miljöpartiet anser att det vore rimligt att, som utredningen föreslår, ge en tulltjänsteman i stort sett samma generella rätt som en polisman och en kustbevakningstjänsteman att stoppa fordon och andra transportmedel.
Avseende kontrollverksamheten föreslås Tullverket få en utökad rätt att undersöka och öppna försändelser, exempelvis rätten att begära att vissa försändelser tillfälligt hålls kvar till dess att de har hunnit kontrolleras på plats. Det är en rimlig utökning av befogenheterna och kan öka möjligheterna att upptäcka olagligt gods.
I brottsbekämpningen föreslås Tullverket och tulltjänstemän få utökade möjligheter att biträda andra brottsbekämpande myndigheter, såsom Polismyndigheten. Tullverket ska också i ett enskilt fall även hjälpa en annan brottsbekämpande myndighet med särskilda resurser. Tulltjänstemän föreslås också få utökade befogenheter att ta beslag och genomföra undersökningar och avspärrningar. Det gäller till exempel att utöka rätten att besluta om beslag till att omfatta viss bevisning. Det kan exempelvis vara fråga om mobiltelefoner, skriftlig dokumentation, väskor, behållare eller emballage som godset har smugglats i och annat som kan tjäna som bevis om brottet. Tulltjänstemän bör också få rätt att genomföra undersökningar på fler platser. Utredningen ger som exempel en plats där insmugglade varor misstänks ha placerats eller en plats där insmugglad narkotika kan ha grävts ner. Tulltjänstemän bör också rimligen ha samma möjligheter som Polismyndigheten eller Kustbevakningen att spärra av en lokal där smuggelgods har påträffats eller att förbjuda flyttning av ett fordon eller fartyg för att det ska kunna undersökas närmare.
I takt med att befogenheterna ökar behöver åtgärder vidtas för att säkerställa enskildas integritet och fri- och rättigheter. Miljöpartiet ser därför mycket positivt på utredningens förslag om att införa en ny generell bestämmelse om att behov och proportionalitet ska prägla alla ingripanden som tulltjänstemän genomför. Vi vill också betona vikten av att ingripanden motiveras och dokumenteras ordentligt, för att säkerställa goda möjligheter till insyn och tillsyn.
Miljöpartiet vill
Utveckla det myndighetsgemensamma arbetet och samverkan mot organiserad brottslighet för att förhindra införseln av vapen, narkotika och annat olagligt gods
Utöka Tullverkets befogenheter i kontrollverksamhet och brottsbekämpning med respekt för den personliga integriteten och enskildas fri- och rättigheter
Införa en regel om att behov och proportionalitet ska prägla alla ingripanden som tulltjänstemän genomför
Säkerställa att alla ingripanden motiveras och dokumenteras utförligt.
Stoppa finansieringen till gängen och bekämpa välfärdsbrottsligheten
För att besegra den organiserade brottsligheten måste vi stoppa den finansiering som gör att organisationerna kan bedriva sin verksamhet. Det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet, där tolv svenska myndigheter samverkar sedan 2009, visade på goda resultat under 2022. Enligt en rapport blev värdet av det förverkade brottsutbytet under 2022 det högsta som noterats. Detta främst mot bakgrund av resultatet i en omfattande dom, som gällde grovt penningtvättbrott och grova narkotikabrott, men även i flera övriga domar. Värdet uppgick till sammanlagt 51 miljoner kronor i tingsrätt, och relativt mycket återstod efter hovrättens efterföljande domar.
[13]
,
[14]
Politiken behöver fortsätta stärka myndigheternas möjligheter att komma åt pengarna.
Miljöpartiet vill därför göra det lättare att beslagta brottsvinster och stärka arbetet med att ta de kriminella gängens tillgångar. Vi vill också lätta på sekretessreglerna så att myndigheterna kan arbeta mer effektivt mot brott, samtidigt som den personliga integriteten värnas. Detta kommer göra det svårare för organiserad brottslighet och välfärdsbedrägerier som urholkar statens finanser och förtroendet för samhälls
­
kontraktet.
Förstärkt arbete mot penningtvätt
Penningtvätt handlar om att dölja sambandet mellan brott och pengar eller annan egen
­
dom. Pengar från viss brottslighet, t.ex. narkotikabrott, tvättas för att kunna användas i den legala ekonomin. Genom effektivt myndighetsarbete och skärpta regleringar kan vi komma åt problemen. Därför bör ett effektivt arbete mot penningtvätt prioriteras. Miljö
­
partiet vill utreda möjligheten att förbjuda vissa näringsidkare (exempelvis lyxbutiker, bilhandlare och plastikkirurger) att ta emot kontanta betalningar som överstiger ett visst belopp samt utreda möjligheten att införa en beloppsgräns för kontantinsättningar i insättningsautomater.
Förstärkt arbete mot välfärdsbrottslighet
Med välfärdsbrott menas i första hand bidragsbrott och bedrägerier mot välfärds
­
systemen. Med det avses exempelvis att utbetalningar har skett felaktigt under längre tid eller att utbetalningarna har skett vid enstaka tillfällen men med stora belopp.
[15]
Rikspolischefen uppskattar att de kriminella gängen idag tjänar mer pengar på välfärds
­
brott än narkotikaaffärer.
[16]
Detta är en ögonöppnare och vi behöver ta krafttag för att komma åt fusket. Inrättandet av Utbetalningsmyndigheten den 1 januari 2024 är ett steg i rätt riktning mot att förebygga, förhindra och upptäcka fler felaktiga utbetalningar. Men vi behöver göra mer.
Kommunerna är aktörer som tydligare behöver arbeta brottspreventivt. Många välfärdsbrott kan begås inom den kommunala verksamheten, exempelvis assistansbrott och brott inom hemtjänsten. Därför är det bra att kommunerna nu har fått ett lagstadgat ansvar att arbeta brottsförebyggande. För att klara den uppgiften är det viktigt att kommunerna får tillräckliga resurser. I arbetet är det också nödvändigt att titta närmare på tjänstepersonsrollen. Inte sällan är det enskilda tjänstepersoner som fattar beslut om olika välfärdsinsatser. Därför är det nödvändigt att den enskilda handläggaren har kunskap om välfärdsbrottslighet och att det finns kontrollmekanismer som kan vara ett stöd för att identifiera misstänkta brottsupplägg. Arbetet mot välfärdsbrottslighet måste samtidigt respektera rätten att få stöd för den som behöver det, exempelvis personlig assistans.
Miljöpartiet vill
Förbättra möjligheterna att förverka brottsvinster
Öka informationsutbytet mellan myndigheter och lätta på sekretessregler
Utreda ett förbud för vissa näringsidkare att ta emot kontanta betalningar som överstiger ett visst belopp
Utreda en beloppsgräns för kontantinsättningar i insättningsautomater
Prioritera arbetet mot penningtvätt
Stärka arbetet mot välfärdsbrott och säkerställa att fler aktörer som t.ex. kommuner arbetar brottsförebyggande.
Arbetslivskriminalitet
Det finns stora problem med att oseriösa företag lurar, utnyttjar eller exploaterar arbetstagare, ofta arbetskraftsinvandrare. Människor tvingas arbeta på villkor under de som utlovats, och långt under de villkor och regler som är fastslagna. Miljöpartiet har därför medverkat till flera reformer för att öka kontrollerna och säkerställa att männi
­
skor inte utnyttjas. Men det finns mycket mer som behöver göras.
Delegationen mot arbetslivskriminalitet har i uppdrag att, ur ett samhällsöver
­
gripande perspektiv, verka samlande och stödjande i förhållande till aktörer som motverkar arbetslivskriminalitet och främja samverkan och erfarenhetsutbyte dem emellan. Delegationen har i ett delbetänkande
[17]
lämnat flera bra förslag för att stävja arbetslivskriminaliteten och skydda människor i utsatthet.
Delegationen bedömer att en tydligare och mer långsiktig styrning av myndigheterna bör övervägas, till exempel genom gemensamma skrivningar i respektive myndighets instruktion. Miljöpartiet delar delegationens bedömning att enhetliga skrivningar rörande arbetet mot arbetslivskriminalitet bör övervägas i samtliga samverkande myndigheters respektive instruktioner, i syfte att tydligt peka ut arbetet mot arbets
­
livskriminalitet som ett varaktigt prioriterat uppdrag hos myndigheterna. Delegationen bedömer också att fler branscher bör prioritera arbetet mot arbetslivskriminalitet, något Miljöpartiet anser behövs.
Delegationen bedömer också att det straffrättsliga skyddet mot arbetskrafts
­
exploatering bör ses över. Människohandel och människoexploatering har pekats ut som de värsta formerna av arbetslivskriminalitet. Av olika skäl har det dock visat sig svårt att ställa någon till svars för dessa brott. Flera aktörer har även pekat på förekomsten av vissa sätt att utnyttja arbetstagare som inte är kriminaliserade i Sverige. Miljöpartiet instämmer i detta och uppmanar därför regeringen att låta utreda hur det straffrättsliga skyddet mot arbetskraftsexploatering kan stärkas. En sådan utredning kan ta avstamp bland annat i den reglering som finns bl.a. i våra nordiska grannländer.
Delegationen har också funnit anledning att värna och utveckla den roll som civilsamhällesorganisationer fyller när det kommer till att ge stöd till arbetstagare som har utsatts för eller riskerar att utnyttjas i arbetslivskriminella förfaranden. Miljöpartiet ser detta som positivt och vill betona vikten av ett livskraftigt civilsamhälle som på olika sätt kompletterar offentlig verksamhet. Delegationen anser vidare att det behövs ytterligare åtgärder för att nå ut med information om rättigheter, skyldigheter och möjligheter till stöd till de arbetstagare som riskerar att utsättas för arbetslivs
­
kriminalitet. Detta är av avgörande betydelse, eftersom människor som inte känner till sina rättigheter inte heller kan agera för att de ska tillvaratas.
Slutligen föreslår delegationen att upphandlande statliga och kommunala myndig
­
heter, i egenskap av avtalsparter, följer upp att krav om arbetsrättsliga villkor i upphand
­
lingsavtalen efterlevs. Detta i syfte att begränsa utrymmet för aktörer som ägnar sig åt arbetslivskriminalitet. Miljöpartiet instämmer i den bedömningen och anser att reger
­
ingen bör säkerställa att efterlevnaden av arbetsrättsliga krav följs upp.
Miljöpartiet vill
Att regeringen säkerställer gemensamma skrivningar om arbetet mot arbetslivskriminalitet i respektive myndighets instruktion
Att fler branscher prioriterar arbetet mot arbetslivskriminalitet
Se över och stärka det straffrättsliga skyddet mot arbetskraftsexploatering
Värna och utveckla civilsamhällesorganisationernas roll i att ge stöd till arbetstagare
Vidta ytterligare åtgärder för att nå ut med information om rättigheter, skyldigheter och möjligheter till stöd till de arbetstagare som riskerar att utsättas för arbetslivskriminalitet
Att upphandlande statliga och kommunala myndigheter, i egenskap av avtalsparter, följer upp att krav om arbetsrättsliga villkor i upphandlingsavtalen efterlevs
Se över om Arbetsmiljöverket ska ges ett brottsutredande uppdrag.
Bekämpa mäns våld mot kvinnor
Mäns våld mot kvinnor är ett av Sveriges mest allvarliga samhällsproblem. Det är framför allt män som utövar våld, både mot andra män och mot kvinnor. Våldet kan ta sig uttryck i olika former – till exempel fysiskt, psykiskt, sexuellt och ekonomiskt.
Under Miljöpartiets tid i regering gjordes stora insatser för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Bland de stora framsteg som gjordes finns 40-punktsprogrammet för att stoppa mäns våld mot kvinnor, som just nu implementeras. Det handlar bland annat om förebyggande insatser, stöd och skydd för våldsutsatta, straffskärpningar och ökade satsningar på kompetens och forskning. Det har bland annat blivit lättare att utfärda kontaktförbud och fotboja, straffet för grovt kvinnofridsbrott har skärpts och satsningar har gjorts på polisen och fler särskilda utredare. Straffet för våldtäkt och sexköp har skärpts.
Men mycket arbete återstår. Avgörande är insikten om att mäns våld mot kvinnor är precis lika allvarligt som gängkriminaliteten. För Miljöpartiet har detta alltid varit en självklarhet. Andra partier – och särskilt nuvarande regering – måste signalera det väldigt tydligt, både i ord och i handling.
Våldsförebyggande åtgärder
Vi som samhälle måste göra allt vi kan för att förebygga att våldet över huvud taget uppstår. Det förebyggande arbetet behöver ske både på lång sikt, med att förändra normer och attityder, och på kortare sikt riktat direkt mot våldsutövare. Våldet tar sig uttryck i olika former och måste därför bekämpas med olika insatser och metoder.
Socialtjänstens kunskap om att motverka och förebygga mäns våld mot kvinnor behöver öka. Generellt vill vi se ett mer strukturerat arbete med återkommande uppföljning och rapportering. Därför vill vi införa ”mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer” som ett nytt målområde i den natio
­
nella folkhälsopolitiken. På det sättet tydliggörs vilka målen är, på vilket sätt de ska följas upp och vem som ansvarar för vad. Det förebyggande arbetet med mäns våldsbeteende behöver trappas upp. Det behövs fler mansmottagningar, dit män som vill förändra sitt vålds
­
beteende kan söka sig.
Polisens möjligheter att utreda brott kopplat till bl.a. människor utsatta för kommersiell sexuell exploatering, prostitution och människohandel förutsätter att poliser får gedigen utbildning om frågorna. Utbildning i bemötande av utsatta människor, exempelvis de grupper som nämns ovan, bör därför införas i polisutbild
­
ningen. Lika viktigt är att arbeta med gärningspersoner eller personer som är i riskzon att begå brott. Miljöpartiet vill etablera läns- eller regionövergripande centrum som syftar till att motivera vuxna som begår eller är i riskzon för att begå sexköpsbrott att ändra sitt beteende och att sluta utsätta andra för sexuellt våld genom att begå sexköpsbrott.
En viktig dimension i det våldsförebyggande arbetet är behovet av förbättrad sam
­
verkan mellan myndigheter. För att förbättra informationsutbytet bör sekretessreglerna ses över i syfte att uppgifter om våld ska upptäckas och spridas till rätt instanser i större utsträckning.
Arbetsförmedlingen, Socialstyrelsen, Försäkringskassan, Migrationsverket och Jämställdhetsmyndigheten har arbetat för att åstadkomma en utökad samverkan för att förbättra upptäckt av våld i nära relationer. Jämställdhetsmyndigheten har utifrån detta arbete identifierat ett flertal utvecklingsområden, däribland att fortsätta arbetet med att implementera rutiner och metoder och ta fram utbildningsmaterial och handledningsstöd till chefer. Myndigheten framhåller också att arbetet kring upptäckt av våldsutövare och hur frågor kan ställas till potentiella våldsutövare kvarstår, och att det krävs veten
­
skaplig kunskap på området. Vidare anser JÄMY att rutiner och metoder som förtydligar arbetsgivarens ansvar för ökad upptäckt av våldsutsatthet och våldsutövande bland medarbetare behöver utvecklas. Myndigheten anser att insatser för att nå ut till flickor och unga kvinnor inom samtliga våldsområden behöver stärkas liksom kun
­
skapen om hedersrelaterat våld och förtryck, sexuell exploatering av barn, prostitution och människohandel samt våld gentemot utsatta/sårbara grupper. Arbetet på dessa områden måste fortsätta med oförminskad kraft.
Trygghetsberedningen har lämnat flera bra förslag om hur våld i nära relationer kan förebyggas, inklusive att regeringen ska ge lämplig myndighet i uppdrag att sprida kunskap om våld i barns och ungas nära relationer. Syftet är att uppmärksamma fler på våldet samt sprida information till utsatta om vilket stöd som finns att få. Regeringen föreslås också ge Socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga vilka insatser som kommuner erbjuder barn och unga som utsatts för våld i en nära relation, i vilken utsträckning dessa insatser faktiskt används samt hur effektiva de är. Kartläggningen ska också omfatta insatser som erbjuds unga utövare av våld i nära relationer. Socialstyrelsen ska även ges i uppdrag att ta fram ett kunskapsunderlag avseende våld i barns och ungas nära relationer för yrkesverksamma i kommuner och regioner. Miljöpartiet anser att regeringen bör ta vidare dessa rekommendationer.
Miljöpartiet vill
Införa ”mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer” som ett nytt målområde i den natio
­
nella folkhälsopolitiken
Att utbildning i bemötande av utsatta för kommersiell sexuell exploatering, prostitution och människohandel införs i polisutbildningen
Etablera läns- eller regionövergripande centrum som syftar till att motivera vuxna som begår eller är i riskzon för att begå sexköpsbrott att ändra sitt beteende
Fortsätta myndigheternas arbete med att bättre upptäcka våld i nära relationer
Förbättra informationsutbytet mellan myndigheter när det gäller förebyggande arbete
Genomföra Trygghetsberedningens förslag om att regeringen ska ge lämplig myndighet i uppdrag att sprida kunskap om våld i barns och ungas nära relationer
Genomföra Trygghetsberedningens förslag om att regeringen ska ge Socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga vilka insatser som kommuner erbjuder barn och unga som utsatts för våld i en nära relation och att ta fram ett kunskapsunderlag avseende våld i barns och ungas nära relationer
Se över inrättandet av fler mansmottagningar.
Skärpta reaktioner mot mäns våld mot kvinnor
När offer för våld i nära relationer riskerar att utsättas för brott, förföljelse eller trakasserier på andra sätt kan en åklagare fatta beslut om ett kontaktförbud. Det finns olika typer av kontaktförbud. Idag kan ett så kallat särskilt utvidgat kontaktförbud beslutas, men först efter att ett tidigare utvidgat kontaktförbud har överträtts. Ett särskilt utvidgat kontaktförbud omfattar ett område kring skyddspersonens bostad, arbete eller andra ställen där skyddspersonen brukar vara. I lagen anges ingen geografisk begränsning, men det kan handla om ett kvarter eller en stadsdel. Dagens regelverk räcker inte till – skyddet för den våldsutsatta måste väga tyngre än friheten för förövaren. För att stärka våldsutsatta kvinnors trygghet och frihet måste ett kontakt
­
förbud kunna gälla en hel kommun eller större geografiska områden än idag.
Straffreduktionen för flerfaldig brottslighet, i dagligt tal kallad mängdrabatten, finns till för att skapa en rimlig proportion mellan upprepad brottslighet och det straff som dömts ut. Straffreduktionen är i grunden bra för att förhindra orimliga straff; till exempel ska inte ett flertal stölder ge samma straff som en grov våldtäkt. Samtidigt måste samhället markera mot återfall i brott och visa att det inte ska löna sig. Till exempel har det i en rad uppmärksammade fall visat sig att nivån på straffen för de som återfallit i allvarliga sexualbrott inte har stått i proportion med hur allvarligt många uppfattar att brotten är.
Den dåvarande socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringen tillsatte därför Flerbrottsutredningen (SOU 2023:1) för att se över systemet. Utredningen föreslår att straffen ska skärpas för dem som vid ett och samma till
­
fälle döms för flera olika brott. Miljöpartiet instämmer i utredningens bedömning och anser att utredningens förslag bör tas vidare av regeringen.
Miljöpartiets uppfattning är att det inte ska vara möjligt att köpa samtycke till sam
­
lag. Därför bör en utredning se över möjligheten att ersättning ska läggas till i 6
kap. 1
§ brottsbalken som en situation där en person aldrig kan anses delta frivilligt i ett samlag. Detta skulle innebära att samtycke till sex inte föreligger. Miljöpartiet vill fortsatt skärpa minimistraffet för grov kvinnofridskränkning till två års fängelse, i syfte att straffet ska spegla brottets allvar och hur allvarligt samhället ser på systematiskt våld mot kvinnor.
Straffansvaret för psykiskt våld måste ses över i syfte att stärka det straffrättsliga skyddet. Bland annat har flera av våra nordiska grannländer kriminaliserat psykiskt våld, vilket också är i linje med Istanbulkonventionen. Miljöpartiet står bakom det förslag som lades fram i utredningen Straffansvar för psykiskt våld (Ds
2022:18), om att stärka det straffrättsliga skyddet mot psykiskt våld genom att införa psykisk misshandel som ny brottstyp. Genom detta kriminaliseras både gärningar som är nedvärderande, förolämpande och på andra sätt kränkande och utövandet av otillbörlig kontroll som begränsar den personliga handlingsfriheten.
Miljöpartiet vill
Att kontaktförbud ska kunna gälla större geografiska områden än idag, såsom hela kommuner
Sänka straffreduktionen för flerfaldig brottslighet
Att det inte ska vara möjligt att köpa samtycke till sex
Skärpa minimistraffet för grov kvinnofridskränkning till två års fängelse
Införa psykisk misshandel som ny brottstyp.
Förstärkt arbete mot kommersiell sexuell exploatering av barn
Kommersiell sexuell exploatering av barn är när barn utsätts för sexuella handlingar i utbyte mot ersättning i form av pengar eller gåvor. Det kan vara fysiskt eller på internet.
Vuxna har ett ansvar för att skydda alla barn från sexuella övergrepp. Samhället måste ha nolltolerans mot att barn exploateras för sexuella ändamål. Den straffrättsliga lagstiftningen har alldeles för många hål idag. De måste täppas till. Det behövs också förstärkt stöd, vård och traumabehandling för de som utsätts och har utsatts för sexuell exploatering.
Miljöpartiet vill
Utreda hur en kontrollplikt avseende målsägandens ålder för den som misstänks ha genomfört sexuella handlingar mot en minderårig person kan se ut
Att brottet utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling inkorporeras i brottet våldtäkt mot barn
Att den straffrättsliga lagstiftningen i högre utsträckning ska inkludera sexuella kränkningar och övergrepp på internet och sugardejtingplattformar
Att brottsbeteckningarna barnpornografibrott och grovt barnpornografibrott ska ändras i syfte att tydliggöra att det handlar om dokumenterade sexuella övergrepp
Att den som utsätts för sexköp/kommersiell sexuell exploatering ska betraktas som brottsoffer
Att sexualbrottsoffers rätt till målsägandebiträde ska stärkas, inklusive i högre rätt
Se över brottsoffrens tillgång till adekvata traumabehandlingar
Se över hur vården till följd av sexuella övergrepp kan bli kostnadsfri.
Stoppa eftervåldet och skydda barn i tvister om vårdnad och umgänge
Mäns våld mot kvinnor slutar inte när den våldsutsatta lämnar. Då startar ofta en ny våldsspiral – eftervåldet. Det kan till exempel handla om fysiskt, psykiskt, ekonomiskt, materiellt eller juridiskt eftervåld. Många blir under relationen hotade med att de inte skulle klara sig utan förövaren, att de inte ska få ett öre eller att de ska bli av med barnen. Det kan handla om allt från hot och misshandel till att sprida rykten. Gemen
­
samma barn drabbas också av eftervåldet. Miljöpartiet vill tillsätta en utredning för att kartlägga eftervåldets uttryck och lämna konkreta förslag på lösningar.
I flera uppmärksammade fall, inklusive det mycket tragiska s.k. Tintinfallet, har behovet av mer kunskap om barns rättigheter och riskbedömningar i mål om vårdnad och umgänge blivit tydligt. Den omständigheten att en person bor med sitt barn på skyddat boende bör som utgångspunkt innebära att umgänge med den andre föräldern inte ska ske. Att barns röster hörs i rättsprocesser är också oerhört viktigt, och något som uppmärksammats som en stor brist. Miljöpartiet vill därför att barn ska få rätt till ett eget juridiskt ombud i ärenden om bl.a. vårdnad och umgänge. Det behövs också mer kunskap om mäns våld mot kvinnor och barns rättigheter i domstolarna.
Personer som utsätts för eftervåld eller bor på skyddade boenden kan ofta ha en mycket ansträngd ekonomisk situation. Miljöpartiet vill ta bort avgiften för skyddade boenden i Sverige och dessutom inrätta ett särskilt ekonomiskt stöd som personer som lever med skyddade personuppgifter kan ansöka om.
Enligt nuvarande regelverk ska äktenskapsskillnad föregås av betänketid om båda makarna begär det eller om någon av dem varaktigt bor tillsammans med eget barn under 16 år som står under den makens vårdnad. Vill bara en av makarna att äktenskapet ska upplösas, har den maken rätt till äktenskapsskillnad endast efter betänketid. Motivet bakom betänketiden är att par inte ska fatta förhastade beslut, med negativa konsekvenser för familjen som följd. Samtidigt är det viktigt att möjliggöra för kvinnor att lämna destruktiva relationer och röja hinder mot detta, såväl i lagstiftning som i praktiken. Betänketiden riskerar att hålla kvar människor i våldsamma eller oönskade relationer. Vi vill därför utreda om betänketiden ska slopas, till exempel i fall där den ena maken har utsatts för fysisk eller psykisk misshandel eller där förhållandet är skadligt av andra skäl.
Miljöpartiet vill
Tillsätta en bred utredning för att kartlägga eftervåldets uttryck, exempelvis ekonomiskt och digitalt våld, och lämna konkreta förslag på lösningar
Säkerställa att inget barn med skyddade personuppgifter eller med skyddat boende ska tvingas till umgänge med en förälder mot sin vilja
Se över möjligheten för barn att få egna juridiska ombud i mål om vårdnad och umgänge
Ge Domstolsverket i uppdrag att ta fram och genomföra utbildningsinsatser för verksamma jurister på domstolarna
Se över inrättandet av ett särskilt ekonomiskt stöd för personer som lever med skyddade personuppgifter
Se över möjligheten att ta bort avgiften för skyddade boenden i hela landet
Utreda om kravet på betänketid vid äktenskapsskillnad ska tas bort till exempel om personen som begär skilsmässan är utsatt för psykisk eller fysisk misshandel.
Hedersrelaterat våld och förtryck
Hedersrelaterat våld och förtryck handlar om kontroll och begränsningar av en persons handlingsutrymme, rätt till sin kropp eller rätt att själv välja partner. Det kan till exempel ta sig uttryck i barn- och tvångsäktenskap, könsstympning av flickor och kvinnor, fysiskt och psykiskt våld eller begränsningar i form av kontroll av socialt umgänge och klädval. Det kan också handla om att den utsatta inte får välja utbildning eller arbeta utanför hemmet eller att hens sociala medier kontrolleras. Det kan dessutom handla om försök att få en person att förändra, permanent dölja eller avstå från att leva i enlighet med sin sexuella läggning eller könsidentitet. Våldet och förtrycket utövas av ett kollektiv och är ofta familjemedlemmar, släktingar eller andra medlemmar av en viss gemenskap.
Miljöpartiet vill ta krafttag mot det hedersrelaterade våldet och förtrycket och se insatser från många olika delar av samhället. För att hjälpa akut utsatta behöver vi för
­
hindra att barn förs ut ur landet för att giftas bort, könsstympas eller utsättas för andra former av våld och tvång, samt göra det lättare för barn som blivit bortgifta utomlands att komma hem. Ett permanent samordningscentrum bör inrättas som hjälper barn och ungdomar som förts utomlands i hedersrelaterade syften att komma hem. Vi anser vidare att regeringen bör ta vidare förslaget i Ds
2022:9 om att utvidga tillämpnings
­
området för utreseförbud till att även omfatta risker för att barnets hälsa och utveckling skadas vid en utlandsvistelse. Detta kan gälla exempelvis ”uppfostringsresor”, som är en vanlig anledning till utlandsvistelser där barn kan riskera att fara illa, inte minst när det gäller pojkar och hbtqi-ungdomar. Vi är även positiva till förslaget från utredningen Förstärkt skydd för den personliga integriteten (SOU 2023:37) om att ett utreseförbud också ska kunna omfatta fall där det finns påtaglig risk för att någon som är under 18 år förs utomlands eller lämnar Sverige i syfte att genomgå ett oskuldsingrepp eller en oskuldskontroll.
Vidare krävs lagändringar som gör att barn som olovligen förts ut ur landet inte automatiskt skrivs ut från folkbokföringen och förlorar sina svenska medborgarskap. Utredningen Krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för svenskt med
­
borgarskap (SOU 2021:2) föreslår att bestämmelserna om befrielse från svenskt medborgarskap i lagen om svenskt medborgarskap bör utökas med krav på barns samtycke och på att en befrielse inte får stå i strid med barnets bästa. Miljöpartiet anser att regeringen bör ta vidare förslaget. Regeringen bör dessutom säkerställa att de utredningar och genomlysningar som gjorts kring myndigheters rutiner och hand
­
läggning av bortförandeärenden följs upp och leder till förbättringar.
En oskuldskontroll kan innebära att en person undersöker någon annans kvinnliga könsorgan i syfte att bedöma om personen är eller framstår som oskuld. Ett oskulds
­
ingrepp innebär att en person gör ingrepp i någon annans kvinnliga könsorgan i syfte att det ska framstå som att personen är oskuld. Vi måste förbjuda oskuldskontroller och oskuldsingrepp för att tydliggöra att det är fråga om övergrepp och förtryck. Vi välkomnar därför att utredningen Förstärkt skydd för den personliga integriteten (SOU 2023:37) har lämnat förslag om detta. Vi vill dessutom kriminalisera oskuldsintyg.
Omvändelseförsök kan omfatta påtryckningar och tvång som syftar till att förmå någon att förändra, permanent dölja eller avstå från att leva i enlighet med sin sexuella läggning eller könsidentitet eller uttrycka kön på det sätt personen själv vill. Omvänd
­
elseförsök kan drabba ett flertal olika grupper av hbtqi-personer, varav en del har högre sannolikhet att drabbas, inklusive transpersoner, personer med funktionsnedsättningar och personer med utländsk bakgrund. En utredning från MUCF visar att 18
% av de svarande unga hbtq-personerna uppger att de utsatts för ”påtryckningar att ändra eller dölja sin sexuella läggning, sin könsidentitet eller sina könsuttryck”. Omvändelseförsök kan också drabba andra grupper, såsom personer med intellektuell, neuropsykiatrisk eller fysisk funktionsnedsättning. Omvändelseförsök kan leda till såväl fysiska som psykiska skador, och FN:s kommitté mot tortyr anser att det i vissa fall kan likställas med tortyr.
[18]
Miljöpartiet anser att omvändelseförsök bör kriminaliseras.
Skyddet för den som drabbas av hedersrelaterad brottslighet måste stärkas så att ingen utvisas för att man lämnar en relation som bygger på hedersförtryck. Till exempel behöver vi säkerställa att socialtjänsten inte ger information till vårdnadshavare som kan innebära akut risk för att barn utsätts för brott. Vi måste också förbättra skyddet och stödet på både kort och lång sikt. Ingen som lämnar en hederskontext ska behöva återvända till förövarna för att samhället svek. För att upptäcka och hjälpa fler barn som utsätts för eller skolas in i att utöva hedersförtryck behöver vi se till att alla samhälls
­
instanser har kompetens att identifiera hedersförtryck och agerar så tidigt som möjligt. Resurscentrum bör inrättas i varje län för att utöka tillgången till hjälp för utsatta.
Skolor har en viktig roll i att förebygga och upptäcka hedersnormer, och därför måste skolpersonal ha god kompetens i dessa frågor. Vi behöver också utveckla hur myndigheter samverkar kring familjer där det förekommer hedersförtryck. Sekretessen behöver minska, samverkan mellan myndigheter förbättras och resoluta ingripanden ske i ett tidigare skede när det behövs. Ökade satsningar på forskning behövs kring hur man förebygger hedersvåld i de familjer där det finns riskfaktorer. För att rensa bort de patriarkala och förtryckande värderingar som är roten till hedersnormer behöver vi stärka information och utbildning om demokratiska principer, jämställdhet och barns rättigheter. Det behövs riktade insatser för att tidigt nå och bygga allianser med föräldrar.
Miljöpartiet vill
Förhindra att barn förs ut ur landet för att till exempel giftas bort eller könsstympas, och göra det lättare för barn som blivit bortgifta utomlands att komma hem. Ett permanent samordningscentrum bör inrättas för att arbeta med dessa frågor.
Se till att utredningar och genomlysningar som gjorts kring myndigheters rutiner och handläggning av bortförandeärenden följs upp leder till förbättringar
Se lagändringar som gör att barn som olovligen förts ut ur landet inte automatiskt utskrivs från folkbokföringen och förlorar sina svenska medborgarskap
Utfärda utreseförbud i fler fall, inklusive för barn som drabbas av uppfostringsresor eller riskerar oskuldskontroller och oskuldsingrepp
Kriminalisera oskuldskontroller, oskuldsingrepp, utfärdande av oskuldsintyg och omvändelseförsök för att tydliggöra att det är fråga om övergrepp och förtryck
Att ingen ska utvisas för att den lämnar en relation som bygger på hedersförtryck
Säkerställa att socialtjänsten aldrig ger information till vårdnadshavare som kan innebära akut risk för att barn utsätts för brott
Förbättra insatser i regionerna, genom att bland annat upprätta regionala handlingsplaner, förbättra föräldraskapsstödet och tillgången till specialiserad traumabehandling och annan specialiserad vård för målgruppen
Förbättra insatserna i kommunerna, genom att bland annat upprätta kommunala handlingsplaner, fler socialsekreterare i skolor i utsatta områden samt inrätta verksamheter som riktar sig mot män och hbtqi-personer
Se över inrättandet av resurscentrum i varje län för att utöka tillgången till hjälp för utsatta
Förbättra samverkan mellan myndigheter och säkerställa att resoluta ingripanden sker i ett tidigare skede
Öka forskningen kring hur man förebygger hedersvåld i de familjer där det finns riskfaktorer.
Hatbrott
Ett hatbrott innebär att gärningspersonen utför ett angrepp på grund av sin negativa inställning till vissa personers egenskaper. Hatbrott kan vara brotten hets mot folkgrupp och olaga diskriminering, eller andra brott där motivet varit att kränka en person eller folkgrupp på grund av hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller annan liknande omständighet.
Enligt Brottsförebyggande rådet är de vanligaste hatbrotten ofredande och olaga hot. Antalet hatbrottsmarkerade polisanmälningar 2020 i vilka ett eller flera hatbrottsmotiv kunde identifieras uppgick till 3
398 anmälningar. På en övergripande nivå var främlingsfientliga och rasistiska hatbrott (55 procent) vanligast, följt av hatbrott mot religiösa grupper (17 procent), ospecificerade hatbrott (15 procent) och hbtqi-relaterade hatbrott (13 procent). Av de främlingsfientliga och rasistiska hatbrotten var afrofobiska hatbrott vanligast under 2020.
Varje hatbrott utgör en kränkning av en människas rättigheter och är ett uttryck för synen att alla människor inte är lika mycket värda. Miljöpartiet vill ta krafttag mot hatbrotten på flera plan, inklusive genom förstärkt arbete inom polisen och på internet. Det förebyggande arbetet i skolan behöver också förbättras. De som utsätts behöver bättre stöd genom en ny stödlinje, och statistiken behöver förbättras genom att införa jämlikhetsdata. Vi vill också se över kön och funktionsnedsättning som nya grunder för hatbrott.
Miljöpartiet vill
‒
Stärka hatbrottsarbetet inom polisen genom att utöka hatbrottsenheterna, bättre intern utbildning och förstärkt samverkan med civilsamhället
‒
Förbättra det förebyggande arbetet inom skolan och på nätet
‒
Införa jämlikhetsdata, så att statistiken och kunskapen förbättras och därmed också möjligheterna att bekämpa hatbrotten
‒
Se över införandet av en specialiserad stödlinje för de som utsätts för hatbrott
‒
Intensifiera arbetet med att bekämpa hatbrott på nätet och ställa större krav på internetplattformarna
‒
Lägga till kön som grund för hatbrott
‒
Utreda funktionsnedsättning som grund för hatbrott.
Brott mot miljön och brott mot djur
Avfallsbrottsligheten är utbredd och ofta kopplad till annan organiserad brottslighet. Det måste få ett stopp. Vi vill strama upp lagstiftningen om hantering av avfall, och skärpa straffen för brott mot denna, så att det avskräcker från otillåten dumpning och från otillåten export av avfall.
Den illegala jakten måste uppmärksammas mer och brotten måste bekämpas hårdare med större polisiära insatser. Det är viktigt att polisens insatser mot jaktbrott stärks. Det är en brist att Sverige inte har en fungerande jakttillsyn i dag. Det har visat sig att miljö
­
brott generellt sett har bland de längsta genomströmningstiderna från inkommen anmälan till beslut. Det blir en svag länk i rättskedjan. Att anmälningar får ligga innan polisen vidtar de första och ibland avgörande utredningsåtgärderna är problematiskt då det är särskilt viktigt att säkra bevis från jaktbrott snabbt. Tillräckliga resurser och kompetens hos polisen har visat sig vara viktigt. Brottsförebyggande rådet har påpekat i rapporter att det är en stor del av brottsligheten som inte lagförs samt att det är känt att skinn och andra delar från skjutna rovdjur i vissa fall tas tillvara samt att delarna har ekonomiskt värde på den svarta marknaden.
I februari 2022 lade EU-kommissionen fram ett lagförslag om företags ansvar för miljö och mänskliga rättigheter, CSDDD (Corporate Sustainability Due Diligence Directive). Syftet med förslaget är att hålla företag ansvariga för att se till att deras arbete inte skadar mänskliga rättigheter och miljö. Miljöpartiet driver på för att lag
­
förslaget förbättras och slutligen beslutas om inom EU.
Miljöpartiet vill stärka den internationella rätten så att såväl stater som företag ska kunna hållas juridiskt ansvariga för miljöbrott och skador på ekosystemet. I över 50 år har frågan om att införa ett nytt brott, ”ekocid”, diskuterats. Det skulle få särskilt stor betydelse för fattiga länder med svag miljölagstiftning som drabbas hårdast av de ökande gränslösa föroreningar som globaliseringen fört med sig och vars befolkningar ofta är de som minst bidragit till dem. Romstadgans syfte är att upprätthålla freden och reglerar de grövsta internationella brotten. Vi menar att storskalig miljöförstörelse är ett av dem. Sverige bör därför driva på inom FN och EU för att stärka det juridiska ram
­
verket så att det blir ett kraftfullt verktyg för att förhindra ekocid genom att inkludera det i Romstadgan. De som är ansvariga för storskalig miljöförstöring kan stå till svars för detta vid Internationella brottmålsdomstolen, ICC.
Med nyttjandet av djur följer ett moraliskt ansvar där djurens egenvärde och behov som kännande varelser måste respekteras. Miljöpartiet anser att de djur som vi männi
­
skor har ansvar för och föder upp ska få leva ett gott liv. Med detta följer att förebygga brott mot djur och se till att de som plågar djur lagförs och döms till kännbara straff. Vi behöver en bättre tillsyn av djurhållningen i Sverige, där lagbrott och missförhållanden upptäcks och beivras snabbt. Vi vill införa kamerabevakning på slakterier.
Fusket inom fisket är omfattande. Exempelvis uppskattas det olagliga fisket efter ål vara lika omfattande som det legala yrkesfisket. Enligt Havs- och vattenmyndigheten finns det ett direkt samband mellan antalet beslag och hur mycket arbetstid som läggs på att söka av ett område; ju mer arbetstid som läggs på att leta, desto fler ålryssjor hittas. Övervakning och tillsyn måste stärkas så att lagen faktiskt följs. Det omfattande tjuvfisket är skäl till att se över vilka straffskärpningar som måste till för att stoppa allt illegalt ålfiske.
Miljöpartiet vill
‒
Stoppa dumpningen av avfall såväl på land som i vatten
‒
Stärka arbetet mot illegal jakt
‒
Införa en ansvarslag på EU-nivå där företag hålls ansvariga för miljöbrott och brott mot mänskliga rättigheter i hela sina leverantörskedjor
‒
Införa ett ekocidbrott i internationell rätt
‒
Införa kamerabevakning på slakterier
‒
Öka fiskekontrollerna inom yrkesfisket, och se över behovet av skärpta straff inom ålfisket.
Kriminalvårdsfrågor och avhopparverksamhet
En bärande del av Miljöpartiets gröna ideologi är tron på människors förmåga och vilja att ta ansvar och bli bättre. Att ge människor verktyg för att förändra sitt liv och komma ur den kriminella banan är avgörande för att stoppa våldet.
Det pågår just nu en stor utbyggnad av Kriminalvården. Det behövs, eftersom fler nu döms till fängelsestraff, straffen blir längre och anstalterna är fulla. Samtidigt är det avgörande att behandlingen håller hög kvalitet och är effektiv. Kriminalvården måste ha rätt förutsättningar att säkerställa en trygg och säker miljö på anstalterna, både för de som dömts för brott och för personalen. Uppföljning och utslussning måste fungera bättre. Nya alternativ till häkte och fängelse behöver införas, för att underlätta den ansträngda situationen. Det bör också övervägas om kortare fängelsestraff alls ska användas som påföljd i första hand. Staten behöver ta ett nationellt ansvar för avhopparverksamheterna, tillsynen behöver förbättras och ett krav på tillståndsplikt utredas.
Säkerställ behandlingens effektivitet och förhindra återfall
Kriminalvården ansvarar för 32 häkten, 45 anstalter och 33 frivårdskontor. Ett av Kriminalvårdens mål är att så många intagna som möjligt som bedöms ha medelhög eller hög risk att återfalla i brott ska genomgå ett behandlingsprogram. Av de personer som frigavs från anstalt 2019 återföll 43 procent i brottslighet inom ett år.
[19]
Att nästan hälften av de som friges återfaller i brott innebär att samhället har stora problem med att förhindra upprepad brottslighet, men också att det finns en stor potential. Arbetet med att förhindra återfall måste därför prioriteras.
Utslussning och uppföljning måste stärkas
En del som idag inte fungerar tillfredsställande är utslussning och uppföljning av de som avtjänat sitt straff. Det är av stor betydelse att de dömda får goda möjligheter att få en koppling till arbetsmarknaden, så att det finns ett bättre alternativ än att återgå till brottslighet. Samarbetet mellan Kriminalvården och Arbetsförmedlingen kan stärkas, och även samarbetet med socialtjänsten som ger ett stöd i återanpassningen till sam
­
hället.
Inför nya alternativ till anstaltsvistelse
Kriminalvården har under 2023 lyft behovet av att utreda och överväga fler alternativ till att vistas på anstalt.
[20]
Detta är viktigt dels utifrån den mycket ansträngda belägg
­
ningen på landets fängelser och Tidöavtalets förslag om omfattande straffskärpningar, dels med hänsyn till rekommendationer från internationella organ. Som Kriminalvården lyfter och som anges i flera internationella konventioner som Sverige har ratificerat, ska frihetsberövande åtgärder användas som en sista utväg. Andra mindre ingripande åtgärder som kan uppnå samma effekt bör alltid övervägas.
Kriminalvården har föreslagit en utökning av tillämpningsområdet för lagen (1994:451) om intensivövervakning med elektronisk kontroll till att omfatta straff
­
verkställighet om den dömde ska avtjäna fängelse i under ett år. Myndigheten föreslår också att IÖV, intensivövervakning med elektronisk kontroll, ska införas som en själv
­
ständig brottspåföljd. Myndigheten föreslår dessutom införandet av en ny verkställig
­
hetsform eller påföljd – kontrollerat boende med elektronisk övervakning. Det skulle innebära att den dömde under hela strafftiden placeras i ett kontrollerat hem som är anpassat för särskilt stöd, tillsyn och kontroll och samtidigt övervakas med IÖV.
Överväg att avskaffa kortare fängelsestraff som påföljd
Miljöpartiet anser att det bör övervägas om fängelsestraff som är kortare än exempelvis sex månader alls ska användas som påföljd i första hand, eller om det är mer ändamåls
­
enligt och effektivt med alternativa påföljder. Detta särskilt med hänsyn till de stora kapacitetsbehov som finns inom Kriminalvården och risken att personer som inte redan har en kriminell livsstil utvecklar en sådan under tiden i anstalt. Liknande frågor har utretts tidigare. Exempelvis föreslog Påföljdsutredningen att de särskilda påföljderna skyddstillsyn och villkorlig dom borde avskaffas. Utredningen föreslog att fängelse
­
straffet ska dömas ut villkorligt, om fängelsestraffet är på kortare tid än ett år och om den som döms är ostraffad sedan tidigare.
[21]
Miljöpartiet anser att frågan bör övervägas på nytt, i ljuset av den situation vi ser idag men med beaktande av tidigare utrednings
­
arbete på området.
Möjliggör längre tidsbestämda straff
Det längsta tidsbestämda straffet som kan utdömas idag är 18 års fängelse. De som döms därutöver får livstidsstraff, vilket inte är tidsbestämt och kan vara betydligt längre tid. Lagändringar har gjorts med syftet att fler ska dömas till livstid för mord. Det finns fördelar med att straff som utdöms är tidsbegränsade. Miljöpartiet vill se att längre tids
­
bestämda straff än dagens 18 år skulle kunna utdömas för de allra allvarligaste brotten. Miljöpartiet föreslår därför att en utredning tillsätts om att tidsbestämda straff skulle kunna utdömas upp till 23 år.
Inför nya alternativ till häktning
Kriminalvården har lyft behovet av att införa hemarrest och områdesarrest som alternativ
till häktning, i enlighet med förslagen i betänkandet Färre i häkte och minskad isolering (SOU 2016:52). Utredningens förslag om hemarrest innebär att den misstänkte förbjuds att utan tillstånd lämna sin bostad. Områdesarrest innebär att den misstänkte förbjuds att utan tillstånd lämna ett visst område. Det ska kontrolleras med elektroniska hjälpmedel att förbudet följs. Införandet av dessa nya alternativ till häktning kan antas minska antalet personer som behöver uppta häktesplatser, något är mycket angeläget, inte minst i ljuset av Tidöavtalets förslag. Som Kriminalvården framför ligger det både i den enskildes och i samhällets intresse att utöka möjligheten för en brottsmisstänkt att under utredningstiden behålla bostad, lön, arbete och den dagliga kontakten med familj och nära vänner.
[22]
Kriminalvården föreslår också en utökning av möjligheterna till beslut om utslussningsåtgärder med elektronisk övervakning, särskilt vad gäller intagna med låga risker. Miljöpartiet anser att regeringen bör ta vidare dessa förslag.
Stärkt stöd till anhöriga
När en person sitter i fängelse, häkte eller frivård påverkar det hela familjen, såväl föräldrar som partners, syskon eller barn. Hela familjen kan behöva stöd när en person blir gripen av polisen och det är oerhört angeläget att familjer inte bara blir lämnade utan att stöd kan erbjudas. Det gäller i högsta grad barn, som detta kan vara en mycket svår tid för, med frågor, undrande från kompisar, oro, skuld och svårighet att hantera situationen. Organisationen Buff arbetar för att förbättra villkoren för dessa barn och vi ser deras insatser som mycket värdefulla. Varje enhet inom Kriminalvården behöver en beredskap för att kunna låta besök för barnen ske på ett bra sätt. Inte minst för att personen som avtjänar ett straff ska kunna fortsätta att ha en rimlig föräldraroll, både under och efter straffet.
Stärk och utveckla avhopparverksamheterna
Många av dem som tillhör kriminella grupperingar vill bryta med det kriminella livet. Detta gäller inte minst unga. Sådana uppbrott innebär dock ofta stora svårigheter och risker, vilket får till konsekvens att många stannar kvar i kriminalitet. Om en livsstils
­
kriminell person upphör med sin brottsliga verksamhet är det en stor vinst för hela samhället, både ur ett ekonomiskt och ur ett mänskligt perspektiv. För att underlätta uppbrott behöver samhället erbjuda stöd och skydd till dem som vill lämna en kriminell livsstil.
Avhopparverksamheterna gör skillnad. Många lyckas komma bort från brottets bana, men många misslyckas också. Som exempel var 234 personer inskrivna i ett avhopparprogram i Stockholm mellan juni 2020 och september 2022. 101 personer har avslutat sina placeringar. 25 avhopp klassas enligt polisens bedömning som lyckade. I snitt har de varit inskrivna i programmet i 18 månader. De 76 personer som inte lyckats lämna kriminaliteten har i snitt varit i avhopparverksamheten under tre månader.
[23]
Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen har sedan september 2021 i uppdrag att tillsammans förstärka och utveckla arbetet med stöd till avhoppare från kriminella, våldsbejakande extremistiska och hedersrelaterade miljöer i hela landet. Uppdraget delredovisades i april 2023. Av redovisningen framgår att Polismyndigheten under 2022 beviljade 113 ansökningar från kommuner om statliga medel till avhopparverksamhet och 58 miljoner kronor betalades ut. Det är fyra gånger fler ansökningar än året innan, då 28 ansökningar kom in och tolv miljoner kronor betalades ut.
[24]
Det är positivt att mer görs för att fler ska hoppa av, dock saknas fortfarande ett samlat nationellt ansvar för avhopparverksamheterna. Kommunernas socialtjänster har huvudansvaret för avhoppare, och verksamheten bedrivs i huvudsak på lokal nivå i samarbete mellan socialtjänsten och Polismyndigheten. Arbetet med ett nationellt avhopparprogram, som inleddes av den tidigare socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringen, har tappat fart. Det är oklart vad den nuvarande regeringen gör för att få till stånd ett nationellt avhopparprogram. Miljöpartiet anser att arbetet måste intensifieras. Vi har inte råd eller tid att misslyckas.
Arbetet bör också förstärkas genom att i högre grad stödja civilsamhällets viktiga arbete med avhoppare och återanpassning. Familjen är viktiga aktörer vad gäller att få människor att sluta med brott. Vi vill undersöka möjligheten för avhopparverksamheten att stödja personer i nära relation med personer i kriminella nätverk. Anhöriga är ofta mycket utsatta och hade dessutom, om de fick adekvat skydd, kunnat vara en viktig informationskälla för polisen.
Samtidigt har det framkommit uppgifter om stora brister i avhopparverksamheterna. Kritik har kommit både från personer som själva omfattats av insatserna och från de som bedriver verksamheten. Sydsvenskan har granskat en avhopparverksamhet i Malmö.
[25]
Tidningen avslöjade bland annat att en avhoppare fått tillgång till en anställds dator som innehöll sekretesskyddade uppgifter om andra gängkriminella avhoppare. Tidigare kriminella fick lära sig att fuska med bidrag. Arbetsgivare avlönade dessutom svartarbete. Ivo, Inspektionen för vård och omsorg, uppgav att de aldrig granskat någon av avhopparverksamheterna eftersom det aldrig inkommit någon anmälan. Situationen har varit så pass allvarlig att Malmö stad har satt stopp för verksamheten, eftersom ”personer hade kunnat dö”. Kritik har kommit även mot andra avhopparverksamheter. Att privata, vinstdrivande företag kan bedriva avhopparverksamhet har också ifrågasatts. I ett fall fick en person, som själv dömts för allvarliga brott, jobb som avhopparcoach på ett företag. Hen fick provision, dvs mer pengar för varje klient hen lockade till verksamheten.
[26]
Den typen av händelser är inte acceptabla. Att avhopparverksamheterna lyckas är avgörande för att förhindra återfall i brott. Skattemedel som finansierar verksamheterna ska användas ansvarsfullt. Miljöpartiet vill se en översyn av tillsynen av avhopparverk
­
samheterna, för att säkerställa kvalitet och effektivitet. Vi vill också införa en till
­
ståndsplikt, så att den aktör som vill bedriva avhopparverksamhet måste uppfylla vissa villkor och godkännas innan verksamheten får bedrivas. Vi vill dessutom se över konsekvenserna av att avhopparverksamhet får bedrivas av vinstdrivande aktörer. Samarbetet mellan utslussning från kriminalvårdsanstalter och särskilda ungdomshem och avhopparverksamheterna måste också bli betydligt bättre.
Miljöpartiet vill:
‒
Prioritera arbetet med att säkerställa behandlingens effektivitet och förhindra återfall
‒
Överväga att vissa kortare fängelsestraff avskaffas som påföljd
‒
Att tidsbestämda straff ska kunna utdömas upp till 23 år
‒
Stärka uppföljning och utslussning av de som avtjänat sitt straff
‒
Införa nya alternativ till anstaltsvistelse
‒
Införa hemarrest och områdesarrest som alternativ till häktning, i enlighet med förslagen i betänkandet Färre i häkte och minskad isolering (SOU 2016:52)
‒
Säkerställa ett stärkt stöd till anhöriga
‒
Prioritera arbetet med att inrätta ett nationellt avhopparprogram
‒
Undersöka möjligheten för avhopparverksamheten att stödja personer i nära relation med personer i kriminella nätverk
‒
Se över systemet för tillsyn av avhopparverksamheterna
‒
Införa en tillståndsplikt för avhopparverksamheter för att säkerställa kvalitet
‒
Se över konsekvenserna av att avhopparverksamhet bedrivs av vinstdrivande aktörer
‒
Bygga ihop utslussningen från kriminalvårdsanstalt och särskilda ungdomshem bättre med avhopparverksamheterna.
Sluten ungdomsvård och tvångsvård av barn och unga
Brottsförebyggande rådet (Brå) redovisar att av de personer som misstänktes för brott under 2021 var 43 procent under 30 år vid tidpunkten för brottet. Unga personer (15–20 år) utgjorde 19 procent av samtliga misstänkta personer. Antalet misstänkta personer per 100
000 invånare 2021 var störst i de yngre åldersgrupperna (15–17 och 18–20 år) med 4
846 respektive 5
288 misstänkta personer per 100
000 invånare. Generellt sett är andelen misstänkta personer i befolkningen högst bland unga personer och allt lägre med stigande ålder. Mönstret har varit relativt likartat de senaste tio åren. De vanligaste brotten som begås av unga mellan 15 och 20 år är narkotikabrott (39
%) följt av brott mot person (33
%) och stöldbrott (21
%).
[27]
2008 var antalet misstänkta för brott 24
376 och 2021 var antalet 17
327.
Det innebär att samtidigt som antalet misstänkta personer var störst inom de yngre åldersgrupperna så har det generellt sett skett en minskning över tid. Samtidigt rapporteras att allt yngre personer deltar i kriminella nätverksmiljöer och begår allvarliga våldsbrott. Det innebär att även när samhället lyckas lagföra de som begår brott står alltid nya unga personer redo att ta deras plats. I Brås rapport om utredning och uppklaring av dödligt våld i kriminell miljö från 2023 hade totalt 55 gärnings
­
personer dömts i de 32 utredningar som avgjorts i domstol. Medianåldern är 24 år och totalt 6
personer är under 18 år. 33 personer har dömts för det dödliga våldet, ytterligare 20 personer har dömts för medhjälp och 2
personer för anstiftan. Samtliga utom 2 är män. De 2
kvinnor som ingår har dömts för medhjälp.
[28]
Att medianåldern är så pass låg och att ett flertal dömda gärningspersoner är under 18 år understryker vikten av att stoppa nyrekryteringen och att arbeta mycket mer aktivt med tidiga förebyggande och återfallsförebyggande insatser. Det är också avgörande att markera tydligt mot de gäng som rekryterar unga. Miljöpartiet drev därför under många år frågan om att kriminalisera involvering av unga i kriminalitet, en fråga som inklu
­
derades i den dåvarande socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringens 34-punkts
­
program mot gängkriminalitet. Den 3 maj 2023 fattade riksdagen beslut om att göra det straffbart att involvera personer under 18 år i brott eller brottslig verksamhet, ett viktigt framsteg. Andra viktiga resultat av S
‑
MP-regeringens arbete är förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott och införandet av brottet ungdomsövervakning. Det är bra steg framåt, men betydligt mer behöver göras.
Sluten ungdomsvård
Ungdomar mellan 15 och 17 år som begår allvarliga brott blir oftast dömda till sluten ungdomsvård i stället för till fängelse. Straffet avtjänas på speciella avdelningar på Sis särskilda ungdomshem, enligt lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård (LSU).
[29]
Den tidigare socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringen tillsatte en utred
­
ning för att se över regleringen om frihets
­
berövande påföljder för lag
­
över
­
trädare under 18 år (dir. 2021:99). En viktig del i arbetet är att åstadkomma tillräckligt ingripande åtgärder för att de unga som dömts för de allvarligaste brotten får tillräckligt med tid och behandling för att förhindra återfall i brott när de kommit ut. Därför vill Miljöpartiet se över en förlängning av det maximala straffet för sluten ungdomsvård för de allvarligaste brotten. Även möjligheten till villkorlig frigivning för målgruppen bör övervägas. Utred
­
ningen (SOU 2023:44) föreslår att barn och unga som döms för allvarliga brott ska dömas till fängelse i stället för sluten ungdoms
­
vård. Utredningen föreslår också att fängelse
­
påföljden ska verk
­
ställas på särskilda ungdoms
­
avdel
­
ningar på Kriminal
­
vårdens befintliga anstalter. Miljöpartiet ser fram emot att ta del av remiss
­
instansernas synpunkter. Oaktat remissutfall anser vi att dagens system för sluten ungdomsvård på Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem (Sis) inte fungerar och bör ersättas med ett nytt system.
En reform behövs
Statens institutionsstyrelse har ett tungt och svårt uppdrag. Det ställs höga krav på personalen att hantera svåra situationer och de som placeras på Sis har ofta en komplex problematik. Hur unga som placerats behandlas, och hur deras rehabilitering lyckas, kan få avgörande konsekvenser. Miljöpartiet ifrågasätter inte att ledning och personal gör vad som står i deras makt för att göra ett så pass bra arbete som möjligt. Det är dock viktigt att säkerställa att innehållet i behandlings- och rehabiliteringsprogram håller en hög nivå. Det måste säkerställas att verksamheten gör mer nytta än skada. De uppgifter om missförhållanden som återkommit under många år gör att vi tyvärr behöver ställa oss frågan om så är fallet.
I åratal har det kommit larmrapporter om undermåliga förhållanden och kränkningar på Sis-hemmen. I januari 2023 kom Ivo med allvarlig kritik mot situationen för flickor som utsätts för hot, kränkningar, våld och avskiljningar som inte har stöd i lag. Antalet avskiljningar för flickor har nästan fördubblats de senaste åren. Ivo: ”Att låta personer som är misstänkta och föremål för förundersökning för sexualbrott arbeta nära barn och unga under pågående rättsprocess är oacceptabelt. Det är också oacceptabelt att SiS inte gör registerutdrag för personal, vilket innebär allvarliga risker för de placerade barnen och ungdomarna.”
Rapporten ”Vem ska tro på mig?” som har tagits fram av Barnrättsbyrån och Childhood visar på en rättsskandal. Under 40 månader har 209 händelser om sexuella kränkningar och våld rapporterats in, vilket motsvarar ett snitt på drygt fem inrapport
­
erade händelser per månad. Övergreppen har skett på alla utom ett av Sis-hemmen, vilket gör bilden tydlig av att detta är ett strukturellt problem. Vid 193 av fallen pekas personal ut som förövaren.
Miljöpartiet anser att det nu behövs en bred reform av tvångsvården av barn och unga och den slutna ungdomsvården. Det är avgörande för att tillgodose barns rättig
­
heter och ge dem en rimlig chans till ett bättre liv. Att bygga upp något nytt kommer att ta tid. Alternativen till dagens system måste utformas med forskningen som grund och tillsammans med experter inom bland annat vård och omsorg, barnrättsorganisationer och tillsammans med barn själva. Barnperspektivet och principen om barnets bästa måste vara vägledande.
Detta är oerhört viktigt, så att inte destruktiva strukturer upprätthålls. För att möjlig
­
göra reformen behöver vi först göra upp med historien. Miljöpartiet kräver därför att staten ger en offentlig ursäkt till alla de som utsatts för övergrepp på Sis-hemmen.
Centrala aspekter för en reform är hur tvångsvården ska organiseras, hur säkerheten för både personal och placerade ska säkerställas och vilken vård och behandling som ska tillhandahållas. Det är också tydligt att det krävs en översyn hur rättssäkerheten kan stärkas. Det kan ske bland annat genom att stärka rätten till juridiskt ombud, inrätta oberoende observatörer på institutionerna och ge Ivo i uppdrag att skärpa tillsynen. En effektiv och välfungerande klagomålsfunktion behövs. De som är placerade ska också ha rätt till fullgod utbildning och sjukvård, på samma vis som barn som inte är placerade. Vi vill dessutom se ett omedelbart stopp för avskiljningar. Barn och unga med svår problematik måste få kvalificerade insatser av högst kompetent personal. Att höja kompetensen hos och utbildningen för personalen är helt avgörande för att skapa ett bättre system än det vi har idag.
En del som idag inte fungerar tillfredsställande är uppföljning och utslussning av ungdomarna. En tydlig plan för uppföljning är en central del av att behandlingen ska fungera och för att samhället på ett tidigt stadium ska kunna ingripa om behandlingen inte har önskad effekt när ungdomen återvänder till ett liv i frihet. Den kommunala socialtjänsten måste också vara en del av behandlingsplanen, där rätt insatser ges till den unge för att hen ska ha verktyg att fortsätta ett laglydigt liv efter frigivningen. Här behöver samarbetet och överlämningen mellan stat och kommun fungera betydligt bättre. Utslussningen behöver byggas ihop bättre med avhopparverksamheterna. En viktig del är också att öka möjligheterna till framtida studier och jobb, vilket bland annat kan åstadkommas genom ett stärkt motiveringsarbete.
Alla dessa frågor bör inkluderas i en större reform. Reformen måste dessutom innefatta hur inflödet till och behovet av tvångsvård ska kunna minskas. Det betyder dels att öka möjligheten till behandlingsfamiljer, vilket enligt forskning är en bra modell och alternativ till Sis-placeringar. Fler familjehem behöver rekryteras och stödet till familjehem behöver bli bättre. Hela kedjan av insatser som används i dagsläget behöver ses över.
Miljöpartiet vill
‒
Se en bred reform av tvångsvården för barn och unga, inklusive den slutna ungdomsvården
‒
Förlänga den maximala vårdtiden för sluten ungdomsvård för de allvarligaste brotten
‒
Stärka säkerheten för både placerade och personal på institutionerna
‒
Stärka rättssäkerheten för de som placeras
‒
Säkerställa att placerade ungdomars rätt till vård och utbildning efterlevs
‒
Se ett omedelbart stopp för avskiljningar
‒
Säkerställa ett stärkt motiveringsarbete på ungdomshemmen
‒
Höja kompetensen hos och utbildningen för personalen
‒
Förbättra uppföljning och utslussning av de som dömts till sluten ungdomsvård och avtjänat sitt straff
‒
Utöka alternativen till tvångsvård och se över hur inflödet till tvångsvården kan minskas.
Brottsoffers villkor och rättigheter
Att brottsoffer får upprättelse är en av rättssystemets allra viktigaste uppgifter. Sam
­
hället behöver säkerställa att brottsoffer och deras anhöriga får tillgång till stöd och tydlig information. Vi vill därför inrätta en samlad brottsofferlag så att det blir lättare för brottsoffer, anhöriga och yrkespersoner att förstå vilka rättigheter och möjligheter till stöd som finns.
När det har inträffat skjutningar och andra allvarliga brott behöver samhället finnas där. Staten behöver ta ett större ansvar för att brottsoffer får skadestånd, så att de inte blir utan ersättning och tvingas driva en påfrestande process under redan pressade för
­
hållanden. Vi vill att staten ska ta över ansvaret för att betala och driva in skadestånd till brottsoffer och införa en garanti för att pengarna ska vara på brottsoffers konto inom 30 dagar efter att domen vunnit laga kraft. Vi vill också förbättra möjligheten för brotts
­
utsatta att få målsägandebiträde, exempelvis i hovrätten.
Organisationer som Rädda Barnen och Bris vittnar om att barn skadats eller till och med riskerat att dödas i samband med sprängdåd och skjutningar. Det kan handla om olika både fysiska och psykiska skador hos barnen som berörs, exempelvis en bränn
­
skada på ett öra, fötter som trampar i krossat glas, sömnsvårigheter och rädsla för att överhuvudtaget gå ut mer
[30]
. Miljöpartiet, i likhet med Rädda Barnen, efterlyser ett omedelbart krisstöd till alla barn som drabbas av brott och trauma i samband med skjutningar och sprängningar. Det är viktigt dels i det första akuta skedet, dels för att förebygga långsiktig psykisk ohälsa. Det behövs en större tydlighet när det gäller vilka aktörer som ska göra vad i samband med den här typen av händelser.
En av de grupper som drabbas av det ökade skjutvapenvåldet är anhöriga till de som begår brott. Idag finns verksamheter inom vissa kommuner som riktar sig till anhöriga till personer som begår brott eller är i riskzonen för att hamna i gängkriminalitet. Men det finns ingen nationell stödlinje som riktar sig särskilt till den här målgruppen. Det tycker vi behövs för att erbjuda ett likvärdigt stöd över hela landet. Stödlinjen bör bemannas av personal som kan flera språk och ha möjligheter att ge psykologiskt och praktiskt stöd av olika slag.
Alla ska kunna få sina rättigheter i en domstolsprocess tillgodosedda, oavsett storlek på plånboken. Inkomsttaket för rättshjälp har inte höjts sedan slutet av 1990-talet och den som tjänar över 260
000 kronor om året kan inte få rättshjälp. Detta innebär att många som behöver juridiskt stöd för att tillvarata sina rättigheter inte får det. Det vill vi ändra på. Miljöpartiet vill därför se över inkomsttaket för rättshjälp.
Den parlamentariska kommittén Trygghetsberedningen har i ett delbetänkande lämnat en rad bra förslag om hur stödet till brottsoffer kan förstärkas och förbättras i Sverige.
[31]
Miljöpartiet anser att förslagen är bra och att de bör genomföras. Trygghets
­
beredningen föreslår dels ett uppdrag till Brottsoffermyndigheten att förstärka sin roll som kunskapscentrum för brottsofferfrågor. Myndigheten ska ges ett förstärkt uppdrag att systematiskt sammanställa och tillgängliggöra relevant kunskap på brottsoffer
­
området. I uppdraget bör enligt Trygghetsberedningen ingå att föreslå en modell för regelbunden uppföljning av vilket stöd och bemötande brottsutsatta får från myndig
­
heter och andra aktörer i samhället.
Miljöpartiet vill dock gå ett steg till och utreda om en särskild brottsofferombuds
­
man bör införas för att förstärka stödet till brottsoffer. Funktionen skulle vara nära knuten till Brottsoffermyndigheten och kunna bedriva tillsyn och ha ett helhetsansvar för brottsofferfrågorna.
Trygghetsberedningen föreslår också att Socialstyrelsen bör ges i uppdrag att, i samråd med berörda aktörer, kartlägga kommunernas arbete med att erbjuda stöd och hjälp till den som utsatts för brott och dennes närstående. Uppdraget bör också innefatta att kartlägga hur olika insatser följs upp i dagsläget samt ge förslag på hur olika insatser borde följas upp framöver. Socialstyrelsen föreslås också ta fram en utvecklad väg
­
ledning för att stödja kommunernas socialtjänster i det brottsofferstödjande arbetet. Vägledningen kan utgöra grund för framtida uppföljande kartläggningar av kommun
­
ernas brottsofferstöd.
Trygghetsberedningen föreslår också att Polismyndigheten ska ges i uppdrag att utveckla ett stöd som underlättar för olika kategorier av medarbetare vid Polismyndig
­
heten att uppfylla skyldigheten att lämna information till brottsutsatta och som ökar relevansen i den information som ges. Polismyndigheten bör vidare ges i uppdrag att utveckla den skriftliga information som skickas ut vid brottsanmälan i syfte att göra informationen mer relevant och anpassad till den enskilde. I uppdraget bör ingå att överväga behovet av ett verktyg för att bedöma vilket brottsofferstöd som den enskilda individen behöver.
Trygghetsberedningen föreslår slutligen att regeringen utreder förutsättningarna för Polismyndigheten att, med iakttagande av kraven på saklighet och opartiskhet, förmedla uppgifter om brottsutsatta. En sådan utredning bör även omfatta frågor om sekretess och skydd av personuppgifter vid digital förmedling av kontaktuppgifter.
Miljöpartiet vill
‒
Införa en samlad brottsofferlag
‒
Se över möjligheten att inrätta ett omedelbart krisstöd till alla barn som drabbas av brott och trauma i samband med skjutningar och sprängningar
‒
Inrätta en ny nationell stödlinje för anhöriga till kriminella
‒
Se över en förbättrad möjlighet för brottsutsatta att få målsägandebiträde, exempelvis i hovrätten
‒
Se ett utökat ansvar för staten att bära skadestånd
‒
Se över inkomsttaket för att få rättshjälp
‒
Genomföra Trygghetsberedningens förslag om ett uppdrag till Brottsoffermyndigheten att förstärka sin roll som kunskapscentrum för brottsofferfrågor
‒
Se över möjligheten att inrätta en brottsofferombudsman
‒
Genomföra Trygghetsberedningens förslag om att Socialstyrelsen bör ges i uppdrag att, i samråd med berörda aktörer, kartlägga kommunernas arbete med att erbjuda stöd och hjälp till den som utsatts för brott och dennes närstående
‒
Genomföra Trygghetsberedningens förslag om att Socialstyrelsen tar fram en utvecklad vägledning för att stödja kommunernas socialtjänster i det brottsofferstödjande arbetet
‒
Genomföra Trygghetsberedningens förslag om att Polismyndigheten ges i uppdrag att utveckla ett stöd för medarbetare vid Polismyndigheten att uppfylla skyldigheten att lämna information till brottsutsatta och att utveckla den skriftliga information som skickas ut vid brottsanmälan
‒
Genomföra Trygghetsberedningens förslag om att regeringen utreder förutsättningarna för Polismyndigheten att, med iakttagande av kraven på saklighet och opartiskhet, förmedla uppgifter om brottsutsatta.
Rättsstatsfrågor
Ett av den gröna rörelsens viktigaste uppdrag är att försvara demokrati och mänskliga rättigheter. Miljöpartiet de gröna värnar om rättsstatens principer, vilka bland andra innefattar allas likhet inför lagen, ett oberoende rättsväsende, frihet från korruption och otillbörlig påverkan liksom individuella och grundlagsskyddade fri- och rättigheter som yttrande- och tryckfrihet, föreningsfrihet och skydd mot diskriminering.
Utvecklingen i världen går dessvärre åt motsatt håll, mot mindre demokrati och alltfler auktoritära stater, som i vissa fall har utvecklats i länder som betraktats som demokratier med val och flerpartisystem. Det finns all anledning att såväl stärka skyddet för rättsstatens principer som försvåra förändringar i rättssystemen, även i Sverige.
Personlig integritet och skydd mot diskriminering
Rätten till en rättvis rättegång är en av hörnstenarna i en välfungerande rättsstat. Alla har rätt till en rättvis prövning av en oberoende domstol. Alla är också skyddade mot otillåtna ingrepp i den personliga integriteten. Eftersom staten har ett övertag i för
­
hållande till den enskilde individen, är det viktigt att slå vakt om individens integritet och rättigheter. All ny lagstiftning om hemliga tvångsmedel ska därför möta högt ställda krav på rättssäkerhet.
På senare år har ett flertal förändringar gjorts i den straffrättsliga lagstiftningen. Myndigheterna har också fått fler och starkare befogenheter att utreda brottslighet, till exempel genom hemliga tvångsmedel. Det kan vara befogat och väl motiverat att öka rättsväsendets möjligheter att lagföra brott, men de ingrepp som görs behöver vara nödvändiga, effektiva och proportionerliga. Miljöpartiet vill därför se en regelbunden utvärdering av de ingrepp i den personliga integriteten som den straffrättsliga lag
­
stiftningen har inneburit, i syfte att få en helhetsbild.
Idag är diskriminering en del av många människors vardag. För att vi ska få ett samhälle fritt från diskriminering behöver lagstiftningen utvecklas där det finns brister.
En bred utredning bör tillsättas om hur skyddet mot diskriminering och särskilt diskrimineringslagen kan stärkas. Lagen bör anpassas för att i större utsträckning kunna tillämpas vid diskriminering på grund av hudfärg, språk eller religion. En del i den utredningen bör vara att överväga språk som diskrimineringsgrund. Diskriminerings
­
lagen ska också ta hänsyn till att diskrimineringsgrunder kan samspela och möjliggöra för ett intersektionellt perspektiv i implementeringen. Kränkande reklam bör också omfattas av diskrimineringslagen. Utredningen Ett utökat skydd mot diskriminering (SOU 2021:94) har föreslagit att arbetstagares skydd mot diskriminering i form av trakasserier och sexuella trakasserier bör förstärkas i arbetsmiljölagstiftningen. Dessutom bör arbetsgivaren ha en skyldighet att arbeta aktivt mot trakasserier och sexuella trakasserier även när de utförs av tredje man. Utredningen ansåg också att det straffrättsliga skyddet avseende diskriminering bör utredas. Miljöpartiet instämmer i utredningens bedömning och anser att dessa frågor bör utredas inom ramen för en bred utredning om hur skyddet mot diskriminering kan stärkas.
Det är mycket viktigt att säkerställa ett starkt skydd mot diskriminering från de rättsvårdande myndigheternas sida. Diskrimineringsombudsmannen (DO) och en rad antidiskrimineringsbyråer har framfört att dagens utformning av diskrimineringslagen, som undantar myndighetsutövning av bland annat tull och polis, utgör en begränsning i individers skydd mot diskriminering från myndigheternas sida.
[32]
De menar att den bristfälliga lagstiftningen lett till att de ofta ansett sig förhindrade att bistå enskilda personer som upplevt en missgynnande behandling. DO anser att det är en absolut nödvändighet att diskrimineringslagens förbud mot diskriminering utökas till att även omfatta myndigheters åtgärder – eller underlåtenhet att vidta åtgärder – i förhållande till allmänheten. Ett sådant förslag presenterades också i betänkandet Ett utökat skydd mot diskriminering (SOU 2021:94). Miljöpartiet anser att det är mycket angeläget att männi
­
skor har ett fullgott skydd mot diskriminering i förhållande till myndighetsutövning. Vi anser därför att förslaget bör genomföras.
Fler ska få möjlighet att söka upprättelse när de utsatts för diskriminering. Därför bör en utredning tillsättas om hur rättshjälpssystemet kan göras mer generöst. Anti
­
diskrimineringsbyråerna bör också stärkas.
Miljöpartiet vill också tillsätta en utredning om hur Sverige fullt ut ska leva upp till FN:s konvention om rasdiskriminering och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Utredningarna bör omfatta frågan om att införliva konven
­
tionerna i svensk lagstiftning. Även frågan om att lägga till funktionsnedsättning som grund för hets mot folkgrupp bör utredas.
Miljöpartiet vill
‒
Att ny lagstiftning om hemliga tvångsmedel alltid ska möta högt ställda krav på rättssäkerhet
‒
Att en regelbunden utvärdering görs av de ingrepp i den personliga integriteten som den straffrättsliga lagstiftningen innebär
‒
Tillsätta en bred utredning om hur diskrimineringslagen kan stärkas
‒
Skapa ett heltäckande skydd mot diskriminering i offentlig verksamhet
‒
Tillsätta en utredning om hur rättshjälpssystemet kan göras mer generöst
‒
Tillsätta en utredning om hur Sverige fullt ut ska leva upp till FN:s konvention om rasdiskriminering, inklusive genom att ta ställning till om konventionen ska bli svensk lag
‒
Tillsätta en utredning om hur Sverige fullt ut ska leva upp till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, inklusive genom att ta ställning till om konventionen ska bli svensk lag
‒
Tillsätta en utredning om att lägga till funktionsnedsättning som grund för hets mot folkgrupp
‒
Stärka antidiskrimineringsbyråerna.
Åtgärder mot korruption och otillbörlig påverkan
Lobbying är ett viktigt verktyg som används av intresseorganisationer för att åstad
­
komma förändring. Denna möjlighet att påverka politiken bidrar till en levande demokrati och leder till värdefulla diskussioner, kontaktytor och utbyte av kunskap. Samtidigt är det viktigt att den kontakt som sker är transparent.
På senare år har marknaden för public affairs-företag vuxit. I Sverige saknas regler för transparens för den här typen av verksamhet, vilket försvårar möjligheterna att granska beslutsprocesser och potentiellt ensidiga eller tvivelaktiga kontakter mellan beslutsfattare och intresseorganisationer. Det är viktigt att verksamheten blir mer öppen, så att medborgare har insyn i vilka intressen som är med och påverkar de politiska besluten. Som ett steg i den riktningen vill Miljöpartiet införa ett transparensregister där möten och aktörer redovisas öppet. Registret ska omfatta riksdagen, regeringen och myndigheter. Även regioner och kommuner kan komma ifråga. Transparensregistret bör vara obligatoriskt. Ansvaret för transparensregistret bör ligga på det offentliga, så att exempelvis dataskyddsförordningens regler säkerställs.
Både Europaparlamentet och riksdagen har på senare tid skakats av avslöjanden om korruption och otillåten påverkan mot beslutsfattare. I december 2022 började en enorm korruptionsskandal rullas upp i EU-parlamentet. Flera EU-parlamentariker greps efter anklagelser om korruption och penningtvätt.
Även om Sverige internationellt sett ligger bra till, har Sverige den senaste tiden dalat i Transparency Internationals antikorruptionsindex. Tillsammans med Singapore hamnar Sverige på en femteplats – vilket är den lägsta placeringen på elva år. I september 2022 avslöjade TV4:s Kalla fakta hur fem av riksdagens partier aktivt har försökt kringgå den lag som finns för anonyma partidonationer – en lag som ska förhindra korruption. Avslöjandet riskerar att undergräva tilltron till de politiska partierna och till demokratin. Regelverket måste stramas åt.
Miljöpartiet vill därför skärpa lagen om anonyma partibidrag och täppa till luckorna som gör att partierna kommer runt syftet med lagstiftningen, så att väljarna ska veta vem eller vilka som finansierar partierna och därmed kan påverka politiken. Straff
­
ansvaret bör också ses över så att de som bryter mot reglerna också får ett kännbart straff.
Europa befinner sig just nu i det mest allvarliga säkerhetsläget sedan andra världskriget. Desinformation och cyberkrigföring används för att påverka Sveriges säkerhet. Säkerhetspolisen har nyligen höjt terrorhotnivån till en fyra på en femgradig skala. Säpo uppger att främmande makt utför påverkansförsök på exempelvis den svenska grundlagen, ekonomin och den politiska suveräniteten. Påverkansförsöken mot svenska politiker ökar och kontakter tas med ledamöter på lokal, regional och nationell nivå. Säkerhetspolisen bedömer att ryska underrättelseaktiviteter och annan säker
­
hetshotande verksamhet kan förväntas öka.
Samtidigt hör Sverige till de få länder i Europa som fortfarande tillåter utländska bidrag till politiska partier. Enligt Ideas databas har 77 procent av alla europeiska länder, inklusive Finland och Norge, ett förbud mot donationer från utländska källor. Motsvarande global siffra är 70
%, av de 180 länder som kartlagts. Det är dags att Sverige skärper regelverket och begränsar möjligheterna för främmande makt att påverka Sveriges partier, demokrati och säkerhet. Utländsk finansiering av partier bör därför förbjudas.
Regeringen har tillsatt en parlamentarisk utredning (Dir. 2023:88) som bl.a. ska se över frågor om anonyma partibidrag, utländsk partifinansiering och inrättandet av ett lobbyregister, något vi välkomnar.
Även myndigheter kan vara en måltavla för otillbörlig påverkan och korruption. Riksrevisionen har granskat de statliga myndigheternas och regeringens arbete med att förebygga och hantera trakasserier, hot och våld mot statligt anställda. Riksrevisionens övergripande slutsats är att arbetet i många delar är effektivt. Riksrevisionen bedömer dock att det behövs ett förbättrat stöd till myndigheter där trakasserier, hot och våld är
mer ovanliga, och lämnar ett antal rekommendationer till regeringen. Dessa rekommenda
­
tioner anser Miljöpartiet att regeringen bör ta vidare.
Det handlar dels om att ge en myndighet i uppdrag att inrätta en funktion som ska stödja myndigheter med praktiska råd och verktyg, framför allt de myndigheter som saknar erfarenhet av och resurser för att hantera trakasserier, hot och våld. Det bör också övervägas om funktionen även kan erbjuda stöd till kommuner och regioner. Riks
­
revisionen föreslår också att en myndighet ges i uppdrag att ta fram kunskapsunderlag som dokumenterar erfarenheter från, och kan ge stöd till, mindre myndigheter och myndigheter där förutsättningarna för verksamheten förändras. Även regioner och kommuner bör på sikt omfattas. Slutligen bör det övervägas ändringar i lagstiftningen som gör att myndigheter vid behov kan minska enskilda beslutsfattares eller handläggares utsatthet, men utan att medborgarnas grundläggande rätt att ta del av information äventyras. Miljöpartiet anser att sådana förändringar bör utredas och betonar samtidigt att medborgarnas demokratiska fri- och rättigheter ska värnas.
Miljöpartiet vill
‒
Lagstifta om att möten alltid ska redovisas och införa ett transparensregister
‒
Skärpa lagen om anonyma partibidrag och se över straffansvaret
‒
Förbjuda utländsk finansiering av partier
‒
Följa Riksrevisionens rekommendation att ge en myndighet i uppdrag att inrätta en funktion som ska stödja myndigheter med praktiska råd och verktyg
‒
Följa Riksrevisionens rekommendation att ge en myndighet i uppdrag att ta fram kunskapsunderlag som dokumenterar erfarenheter från, och kan ge stöd till, mindre myndigheter och myndigheter där förutsättningarna för verksamheten förändras och på sikt även kommuner och regioner
‒
Följa Riksrevisionens rekommendation att överväga ändringar i lagstiftningen som gör att myndigheter vid behov kan minska enskilda beslutsfattares eller handläggares utsatthet, men utan att medborgarnas grundläggande rätt att ta del av information äventyras.
Demokratibrott och hot mot förtroendevalda, journalister och opinionsbildare
Hot, hat och våld mot förtroendevalda får omedelbara konsekvenser för individen men hotar också det demokratiska systemet i stort. Förtroendevalda i kommuner och regioner omfattas inte av arbetsmiljölagstift
­
ningen, eftersom de inte är anställda. Det är i stället kommun- och regionfullmäktige som bär ansvaret, vilket innebär att olika politiska beslut kan fattas avseende hur hoten ska hanteras. Det är viktigt att arbeta för att öka tryggheten för förtroendevalda och att klargöra ansvarsfördelningen, så att det blir tydligt vilka instanser som ansvarar för att säkerställa tryggheten.
Hot och hat är också ett stort hinder för utövare av samhällsnyttiga funktioner, journalister, föreningslivet och enskilda opinionsbildare som undviker att göra sina röster hörda på grund av risken för att utsättas. Riksdagen fattade den 20 juni 2023 beslut om att skärpa synen på brott mot journalister och vissa andra samhällsnyttiga funktioner (prop. 2022/23:106). Förslaget baseras på en utredning som tillsattes av den tidigare socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringen. Det straffrättsliga skyddet för utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner, som hälso- och sjukvårdspersonal och socialtjänstpersonal, förstärks. Straffen skärptes också för brott mot tystnadsplikten. För att stärka det straffrättsliga skyddet för journalister införs en särskild straffskärpnings
­
grund för brott som begåtts mot en person på grund av att han eller hon eller någon närstående yrkesmässigt bedrivit nyhetsförmedling eller annan journalistik. Det var ett viktigt steg i rätt riktning. Miljöpartiet anser dock, i likhet med bland andra Civil Rights Defenders, att den nya straffskärpningsgrunden även bör omfatta oberoende opinions
­
bildare som arbetar inom civilsamhället och journalister utan uppdragsgivare. Vi vill också se över om skyddet kan omfatta personer som utövar ett frivilligt och ideellt engagemang. Även dessa grupper fyller en central funktion i samhället och måste kunna använda sig av sin yttrandefrihet för att värna demokratiska värden.
I regering tog vi fram handlingsplanen Till det fria ordets försvar (Ku17:04), i syfte att motverka hot och hat mot journalister, förtroendevalda och konstnärer. Handlings
­
planen bör nu uppdateras. Civilsamhället är en av grundpelarna i den svenska demokra
­
tin. På senare tid har vi sett flera exempel på när organisationers arbete ifrågasätts, vilket är en trend som känns igen runtom i Europa. I arbetet med handlingsplanen behövs därför bland annat en kartläggning av den aktuella hotbilden mot civilsamhället och konkreta åtgärder för att värna och vidga det demokratiska utrymmet. Att involvera civilsamhällets aktörer i arbetet är av central betydelse.
Miljöpartiet vill
‒
Öka tryggheten för förtroendevalda i kommuner och regioner
‒
Utvidga det straffrättsliga skyddet även till opinionsbildare som arbetar inom civilsamhället och till personer som utövar ett frivilligt och ideellt engagemang
‒
Uppdatera handlingsplanen Till det fria ordets försvar (Ku
17:04).
Artificiell intelligens och brottslighet
Brottslighet inom det digitala området kan röra allt från datorvirus, stulna konto
­
uppgifter och digitala konton till elektroniska bankbedrägerier och hackade företagskonton
[33]
. Artificiell intelligens, AI, innebär dels helt nya sätt att begå brott men också nya sätt att bekämpa brottslighet. Miljöpartiet vill förstärka regleringen kring AI och att mer kunskap tas fram på området.
Det finns stor potential i hur tekniken kan användas för att bekämpa brottslighet. Men det är fortfarande en ung teknik som ständigt utvecklas och med utvecklingen kommer också utmaningar och risker. Det behövs mer forskning på området. Miljöpartiet vill se en kartläggning av vilka risker som finns med att använda AI för att bekämpa brott samt vilka insatser som kan vidtas för att minska dessa risker.
Vid användning av AI finns en risk för diskriminering. De data som AI-system tränas med är nämligen sällan eller aldrig neutrala, vilket leder till att AI:n fattar orättvisa beslut eller ger information som inte kan anses vara jämställd. Miljöpartiet vill därför säkerställa att AI omgärdas av etiska riktlinjer och att användning och utveckling sker med respekt för grundläggande fri- och rättigheter. Detta är viktigt inom alla samhällsområden där AI används, inklusive inom rättsväsendet.
Miljöpartiet vill
‒
Kartlägga vilka risker som finns med att använda AI för att bekämpa brott samt åtgärder för att minska riskerna
‒
Säkerställa att AI används och utvecklas med respekt för grundläggande fri- och rättigheter, särskilt när ny lagstiftning, strategier och etiska riktlinjer tas fram för AI.
Våldsbejakande extremism och terrorism
Samhället kan inte tolerera våld oavsett vilken ideologi som ligger bakom. Miljöpartiet vill förebygga att extremistiska och våldsbejakande attityder uppstår och agera när de omsätts i handling, med rättssäkerheten som grund, eftersom det är just det öppna samhällets värderingar vi ska försvara. I regering har Miljöpartiet inrättat ett centrum mot våldsbejakande extremism. Vi vill nu ge polisen möjlighet att samarbeta bättre med utländska myndigheter för att bekämpa terrorism och brottslighet över landsgränserna.
Arbetet mot antidemokratiska och våldsbejakande aktörer behöver stärkas. Det kräver ett effektivt arbete mot de värderingar som dessa organisationer står för. I regering tillsatte vi en utredning som nu har föreslagit en kriminalisering av bl.a. förnekelse av Förintelsen, folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser (SOU 2023:17). Utredningen föreslår också att enskilda brottsoffer ska få ett bättre skydd av bestämmelsen om hets mot folkgrupp. Miljöpartiet ser positivt på dessa förslag. Vi vill också se ett förbud mot rasistiska organisationer, så som har föreslagits av Kommittén om förbud mot rasistiska organisationer (SOU 2021:27).
Miljöpartiet vill
‒
Ge polisen möjlighet att samarbeta bättre med utländska myndigheter för att bekämpa terrorism och brottslighet över landsgränserna
‒
Att regeringen tar vidare förslaget från utredningen En tydligare bestämmelse om hets mot folkgrupp (SOU 2023:17) om att kriminalisera bl.a. förnekelse av folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser såsom hets mot folkgrupp
‒
Att enskilda brottsoffer ska få ett bättre skydd av bestämmelsen om hets mot folkgrupp
‒
Införa ett förbud mot rasistiska organisationer.
Rättsväsendets oberoende och nämndemannasystemet
Ett oberoende rättsväsende med fristående domstolar är en av grundvalarna i det svenska statsskicket. Att det finns ett avstånd mellan riksdagen och regeringen i förhållande till domstolarna är avgörande. Ett gediget arbete har gjorts av den parlamentariska grundlagskommittén (Ju
2020:04) för att stärka domstolarnas oberoende. Två särskilt viktiga förslag är att ett skydd för domstolarnas oberoende införs i regeringsformen och att en mer oberoende domstolsadministration införs. Det namn som föreslås är Domstolsstyrelsen. Miljöpartiet kommer arbeta för att förslagen genomförs.
Advokater har en central roll i det svenska rättssystemet. Advokaternas oberoende är viktigt för att enskilda och företag ska kunna anlita kvalificerade rådgivare som inte har andra lojaliteter än till klienten. För att säkerställa advokaters ställning över tid, vill Miljöpartiet skydda oberoendet i grundlagen, något som efterfrågas av Sveriges advokatsamfund.
På senare år har flera uppmärksammade fall visat att partipolitiken kan ha påverkat hur nämndemän agerar vid våra domstolar. Det har skett över hela den politiska skalan och är, oavsett vilket parti som nominerat en nämndeman, oacceptabelt. En studie från Uppsala universitet 2015 visade exempelvis att utgången i migrationsmål påverkats av vilka partier som nominerat de tjänstgörande nämndemännen.
[34]
Bara misstanken om att politisk färg kan påverka hur nämndemän dömer i enskilda mål utgör skäl för oro. Vi behöver ställa oss frågan om partierna verkligen ska ha inflytande över vilka domare som dömer vid våra domstolar.
Miljöpartiet vill stoppa politiseringen av domstolarna och öka domstolarnas oberoende från politiken. Vi föreslår därför att de politiska partierna inte längre ska ha någon roll i rekrytering, nominering eller val av nämndemän. Den processen kan bedrivas av exempelvis Domstolsverket/Domstolsstyrelsen, länsstyrelserna eller andra aktörer och rikta in sig till kandidater i många olika delar av samhället. Det är viktigt att sammansättningen av nämndemän speglar hela samhället och blir mer representativ vad gäller till exempel ålder, yrke och bakgrund. Vi vill tillsätta en utredning som ska lämna förslag på hur ett nytt system kan se ut. För- och nackdelar med olika modeller ska övervägas.
Miljöpartiet vill
‒
Genomföra Grundlagskommitténs förslag om att grundlagsskydda domstolarnas oberoende
‒
Genomföra Grundlagskommitténs förslag om att införa en domstolsstyrelse
‒
Grundlagsskydda advokaters oberoende
‒
Reformera nämndemannasystemet. Nämndemän ska vara opolitiska och inte längre tillsättas av politiska organ.
Rättssäkert och väl underbyggt lagstiftningsarbete
Ett gediget arbete har gjorts av den parlamentariska grundlagskommittén (Ju
2020:04) för att stärka demokratin genom att skydda grundlagarna mot snabba ändringar. Ett viktigt förslag som kommittén lämnar är att kvalificerad majoritet ska gälla vid grundlagsändringar. Det kommer göra det svårare att ändra grundlagarna, något Miljöpartiet har arbetat för under lång tid.
Miljöpartiet står bakom den parlamentariska kommitténs förslag, men har i ett särskilt yttrande framhållit att vi helst vill se att grundlagsändringar bara ska få göras efter ett mellanliggande ordinarie riksdagsval. Det bör alltså inte kunna vara ett extraval. Skälen är att detta skapar en ytterligare tröghet i systemet och ger utrymme för att frågorna blir allsidigt belysta och för en gedigen allmän debatt.
I takt med samhällsutvecklingen, inte minst den växande utmaningen med att bekämpa grov och organiserad brottslighet, har det blivit vanligare med lagförslag som inskränker grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Sådana inskränkningar kan i vissa fall vara motiverade och proportionerliga, i andra fall inte. Ofta krävs justeringar under arbetets gång för att möta krav på nödvändighet och proportionalitet. I ärenden som rör sådan lagstiftning vill Miljöpartiet att utredningsarbetet ska göras av en utredning som står oberoende från regeringen. Endast i undantagsfall ska förslag till sådan lagstiftning få presenteras i departementspromemorior.
När viktiga intressen ska vägas mot varandra är det viktigt att lagstiftningsprocessen är robust och ger utrymme för en allsidig belysning. Samtidigt kan det ibland krävas en
snabbare beredningsprocess, som exempelvis under större kriser såsom coronapandemin
. Oavsett skäl är det viktigt att regeringen tydligt motiverar de avsteg som görs från beredningskravet, exempelvis genom att remisstiden förkortas. Miljöpartiet vill att en utredning tillsätts som ska lägga fram förslag om i vilka situationer avsteg från bered
­
ningskravet kan vara acceptabelt.
Lagrådet har en konstitutionellt viktig roll som juridiskt expertorgan och rådgivare. Det är viktigt att regeringen tydligt redovisar hur den har tagit vidare rekommendationer från Lagrådet samt varför ett yttrande från Lagrådet i vissa fall inte anses behövas.
Miljöpartiet vill utreda om Lagrådets ställning bör stärkas, något som lyfts av bl.a. Sveriges advokatsamfund. Vi vill utreda om det bör åligga regeringen att, i de fall regeringen frångår Lagrådets synpunkter, redovisa de överväganden som gjorts och som motiverar att Lagrådets synpunkter frångås. Regeringen bör även motivera varför det i förekommande fall inte anses nödvändigt överhuvudtaget att inhämta Lagrådets yttrande över ett lagstiftningsärende.
Miljöpartiet vill
‒
Genomföra Grundlagskommitténs förslag om att kvalificerad majoritet ska gälla vid grundlagsändringar
‒
Att grundlagsändringar bara ska få göras efter ett mellanliggande ordinarie riksdags
­
val
‒
Att en utredning tillsätts som ska lägga fram förslag om i vilka situationer avsteg från beredningskravet kan vara acceptabelt
‒
Att lagstiftning som är särskilt viktig ur rättsstatlig eller demokratisk synvinkel alltid ska föregås av en kvalificerad och från regeringen oberoende utredning
‒
Att Lagrådets ställning stärks såtillvida att i de fall regeringen frångår Lagrådets synpunkter, ska regeringen redovisa skälen för detta
‒
Regeringen bör även motivera varför det inte anses nödvändigt att inhämta Lagrådets yttrande.
Märta Stenevi (MP)
Per Bolund (MP)
Rasmus Ling (MP)
Annika Hirvonen (MP)
Amanda Lind (MP)
Camilla Hansén (MP)
Jan Riise (MP)
Ulrika Westerlund (MP)
Leila Ali Elmi (MP)
Janine Alm Ericson (MP)
Emma Berginger (MP)
Daniel Helldén (MP)
Linus Lakso (MP)
Rebecka Le Moine (MP)
Katarina Luhr (MP)
Emma Nohrén (MP)
Jacob Risberg (MP)
Elin Söderberg (MP)
[1]
SVT, 23 april 2023, https://www.svt.se/nyheter/inrikes/polischefen-om-kritiken.
[2]
Polismyndighetens statistik för 2022, https://polisen.se/om-polisen/polisens-arbete/sprangningar-och-skjutningar/.
[3]
Brottsförebyggande rådet 2023. Med lagföringsbeslut avses beslut i domstol mot en person, så kallat domslut, samt lagföringsbeslut som fattas av åklagare, det vill säga strafföreläggande eller åtalsunder
­
låtelse. https://bra.se/statistik/statistik-om-brottstyper/mord-och-drap.html.
[4]
Brottsförebyggande rådet, 2023-03-07, https://bra.se/publikationer/arkiv/publikationer/2023-03-07-utredning-och-uppklaring-av-dodligt-vald-i-kriminell-miljo.html.
[5]
Brottsförebyggande rådet, 2019, https://bra.se/publikationer/arkiv/publikationer/2019-10-01-tystnadskulturer.html.
[6]
Dagens Nyheter, 2023-03-28, https://www.dn.se/sverige/aklagare-tillat-avlyssning-av-brottsmisstankta-under-15/.
[7]
Amnesty International Sverige, 8 oktober 2021, https://www.amnesty.se/aktuellt/rattssakerheten-i-sverige-hotas-om-ordningsvakter-far-utokade-befogenheter/.
[8]
Svensk Försäkring, 2022-11-02 (uppgiften kommer från Svensk larmtjänst), https://www.svenskforsakring.se/aktuellt/press/pressmeddelanden/2022/fler-atgarder-kravs-for-att-hindra-utlandska-stoldligors-framfart-i-sverige/.
[9]
Tullverket, 23 februari 2023, https://www.tullverket.se/nyheter/nyheter/beslagavkokainochamfetaminokadestort2022.5.5cd7c3ed1867383813369.html.
[10]
Tullverket, 6 juli 2023,
https://www.tullverket.se/nyheter/nyheter/narkotikabeslagskjuterihojden.5.3e6caad21870dc6781c4044.html.
[11]
Tullverket, 23 februari 2023, https://www.tullverket.se/nyheter/nyheter/beslagavkokainochamfetaminokadestort2022.5.5cd7c3ed1867383813369.html.
[12]
SOU 2022:48.
[13]
Myndigheter i samverkan mot den organiserade brottsligheten 2022, https://www.aklagare.se/globalassets/dokument/rapporter/ovriga-rapporter/2022_myndigheter-i-samverkan-mot-den-organiserade-brottsligheten.pdf.
[14]
Åklagarmyndigheten 2023-03-28, https://www.aklagare.se/nyheter-press/aktuellt-pa-aklagarmyndigheten/myndighetsgemensamt-arbete-mot-organiserad-brottslighet-visar-goda-resultat2/.
[15]
Brottsförebyggande rådet, 29 mars 2022, https://bra.se/om-bra/webbinarium-om-valfardsbrott.html.
[16]
TV4, 10 januari 2023, https://www.tv4.se/klipp/va/20414640/gangen-tjanar-mer-pa-valfardsbrott-an-knark-en-industri.
[17]
SOU 2023:8, https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2023/02/sou-20238/.
[18]
MUCF 2022-03-01, https://www.mucf.se/sites/default/files/2022/02/Omva%CC%88ndelse_rapport_2022_0.pdf.
[19]
Riksrevisionen, 28 mars 2023, https://www.riksrevisionen.se/nu-granskas/inledda-granskningar/kriminalvardens-behandlingsprogram.html.
[20]
Kriminalvården, Kriminalvårdens kapacitetsbehov till följd av Tidöavtalet, 2023-04-18, https://www.kriminalvarden.se/globalassets/nyheter/kriminalvardens-kapacitetsbehov-till-foljd-av-tidoavtalet.pdf.
[21]
Påföljdsutredningen, SOU 2012:34, 2012, https://www.regeringen.se/contentassets/cb582361380d43f19fb3ad0d1d760215/nya-pafoljder-kortversion-sou-201234/.
[22]
Kriminalvården, Kriminalvårdens kapacitetsbehov till följd av Tidöavtalet, 2023-04-18, https://www.kriminalvarden.se/globalassets/nyheter/kriminalvardens-kapacitetsbehov-till-foljd-av-tidoavtalet.pdf.
[23]
SVT, 29 januari 2023, https://www.svt.se/nyheter/granskning/ug/khaled-tillbaka-i-kriminalitet-efter-tva-avhoppsforsok-finns-ingen-utvag.
[24]
Polismyndigheten, 2023-05-02, https://polisen.se/aktuellt/nyheter/2023/maj/ansokningar-om-avhopparverksamhet-fyrdubblad/.
[25]
Sydsvenskan, 2023, https://www.sydsvenskan.se/2023-03-01/fryshusets-hemligheter--har-ar-granskningen-i-korthet.
[26]
SVT, 25 januari 2023, https://www.svt.se/nyheter/granskning/ug/valkand-coach-skulle-hjalpa-gangavhoppare-doms-sjalv-till-fangelse.
[27]
Brottsförebyggande rådet 2021, https://bra.se/statistik/statistik-om-brottstyper/ungdomsbrottslighet.html.
[28]
Brottsförebyggande rådet 2023, https://bra.se/publikationer/arkiv/publikationer/2023-03-07-utredning-och-uppklaring-av-dodligt-vald-i-kriminell-miljo.html.
[29]
Statens institutionsstyrelse 2022, https://www.stat-inst.se/var-verksamhet/sluten-ungdomsvard-lsu/.
[30]
Sveriges Radio, 2023-04-27, https://sverigesradio.se/artikel/radda-barnen-mer-stod-behovs-till-barn-vid-sprangdad-och-skjutningar.
[31]
SOU 2021:85, Delbetänkande av Trygghetsberedningen, https://www.regeringen.se/contentassets/398a7a21de384500b8ab1f5582c64087/vagar-till-ett-tryggare-samhalle.-samtida-och-framtida-kriminalpolitiska-utmaningar-sou-202185-vol.-2.pdf.
[32]
Diskrimineringsombudsmannen, 2023-04-18, https://www.do.se/om-do/pressrum/aktuellt/2023/2023-04-18-diskrimineringslagen-behover-utvidgas.
[33]
Forskare vid Umeå universitet, 2021-01-27, https://www.umu.se/nyheter/ai-forskare-ger-ny-syn-pa-digital-brottslighet_10059816/.
[34]
Uppsala universitet, 2015-05-06: https://www.uu.se/nyheter/artikel/?id=4620&typ=.