Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2022/23:590 av Marléne Lund Kopparklint (M) Nationellt centrum för sexualbrottsutsatta Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av ett nationellt centrum för sexualbrottsutsatta människor och tillkännager detta för regeringen. Motivering Utan tillgång till sjukvård för kvinnor som har blivit utsatta för sexuellt våld är inte jämställd vård möjlig. Bristen på en sådan specialiserad vård urholkar dessutom i princip alla andra insatser för att motverka sexuellt våld i samhället. Rättsliga processer försvåras när utsatta är så skadade att de inte klarar av den medverkan som krävs under en rättsprocess. Stöd till brottsoff e r och de ra s familjer blir ineffektiva och livslånga när skadorna som brottsoffre n åsamkats inte ges tillfälle att läkas p . g . a. u tebliven adekvat vård. Dessutom uteblir själva vittnesmålet om den som utsätts inte kan lita på att sam ­ hället kan erbjuda vård och/eller inte har fått upprättelse i en rättsprocess, då tappas förtroendet . Vi måste börja sätta brottsoffren i första rummet . Vi måste stå upp för alla barn och vuxna som blir och har blivit utsatta för de mest vidriga brott som finns. Alla dessa människor måste ha röster. Alla vuxna kanske inte kan få upprättelse, men de ska känna trygghet i att samhället gör allt för att dels motverka dessa brott men också att det finns specialiserad vård som har vetenskapligt bevisad effekt . Sexualbrott ger vårdkrävande skador – våldtäkt är det trauma som oftast leder till posttraumatiskt stressyndrom och har den starkaste kopplingen till självmord, själv ­ mordstankar och självskada. Konsekvenserna är ett förändrat liv med en varierande grad av smärta, utmattning och psykisk ohälsa. Och man ska veta att har man blivit utsatt för sexuella övergrepp i barndomen ökar det risken för suicid 12 gånger i vuxen ålder. Jag har tidigare motionerat i frågan riksmötet 2021/22 och anser att det fortfarande är en högaktuell fråga som behöver övervägas. Tillgång till hälso- och sjukvård är en mänsklig rättighet , och det innefattar sexualbrottsutsatta. Tyvärr kränks denna rättighet i Sverige, varje dag, varje minut . D et kostar liv. Det är rakt igenom fel och kostsamt för samhället. Att ge sexualbrottsutsatta tillgång till en hel vårdkedja däremot , det är rätt och det är kostnadseffektivt. Marléne Lund Kopparklint (M)

Motion till riksdagen 2024/25:1095 av Marléne Lund Kopparklint och Jan Ericson (båda M) Riktlinjer för specialistvård och behandling för sexualbrottsutsatta Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för att ta fram riktlinjer för specialistvård och behandling för personer som utsatts för sexualbrott, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Sverige har ratificerat både Istanbulkonventionen och Lanzarotekonventionen, vilka innehåller bestämmelser om att det ska finnas tillgång till traumastöd och specialiserade stödtjänster för sexualbrottsutsatta över hela landet. I januari 2019 mottog Sverige kraftig kritik från Europarådets expertgrupp Grevio på grund av bristande tillgång till specialiserad traumabehandling för denna grupp. År 2020 publicerade Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) en rapport som bekräftade vårdens oförmåga att möta dessa patienters behov. Det femte jämställdhetspolitiska delmålet är jämställd hälsa, vilket innebär att kvinnor och män samt flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för god hälsa och erbjudas vård och omsorg på lika villkor. Detta mål kan inte uppnås utan att lättillgänglig sjukvård av hög kvalitet görs tillgänglig för sexualbrottsutsatta över hela landet. Idag är situationen akut för denna patientgrupp i Sverige. Det saknas samman ­ hängande vårdkedjor och en nationell strategi för att etablera dem. Sveriges regioner saknar verktyg för att hantera frågan på ett patientsäkert sätt. Ett tecken på detta är att över 1 000 personer som utsatts för sexualbrott står i kö för att få adekvat vård och behandling enbart i Stockholm. Det saknas även krav på typ av utbildning för att höja kunskapsnivån inom vården. Ett exempel är Region Västerbotten, som beslutade att lägga ner Astateamet i Umeå, en av få specialistmottagningar i landet för sexualbrottsutsatta. Istället har regionen anlitat en konsult för kunskapshöjning som har generell traumakompetens men inte specialistkunskap om sexuella övergrepp. Sverige har idag endast en specialist ­ mottag ­ ning för vuxna som utsatts för sexuella övergrepp i barndomen. Denna mottagning, som drivs av stiftelsen Wonsa (World of No Sexual Abuse), tar emot personer som har utsatts för våldtäkt, incest eller andra sexuella övergrepp. Det kan också handla om personer som har blivit utsatta för människohandel eller exploatering. Wonsa finns i Region Stockholm men finansieras genom gåvor, bidrag samt avtal med enskilda vårdcentraler. Detta beror på att Region Stockholm har valt att inte finansiera specialistvård för sexualbrottsutsatta, trots rekommendationer från Europarådets expertgrupp. Det övergripande målet för Socialstyrelsens nationella handlingsplan för ökad patient ­ säkerhet i hälso- och sjukvården 2020–2024 är att ingen patient ska behöva drabbas av vårdskada. Med vårdskada avses lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården (patientsäkerhetslagen [2010:659]). Situationen är akut ur både patient- och människorättsperspektiv. Sjukvården ska enligt lag vara jämlik och jämställd samt fördelas efter behov. Sexualbrottsutsatta riskerar onödigt lidande och ytterligare hälsorisker om de inte får adekvat vård och behandling i tid. Detta måste tillgodoses av svensk sjukvård och därför bör riktlinjer för specialist ­ vård och behandling för sexualbrottsutsatta tas fram. Jag har tidigare motionerat i frågan riksmötet 2021/22 men tyvärr är frågan fortfarande aktuell. Marléne Lund Kopparklint (M) Jan Ericson (M)