Tillbaka till alla par
Jämför sakliga förslag
Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.148 · ämneslikhet 0.897. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
1 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan enligt förslaget i tabell A i motionen.
Tabell A Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde
5 Internationell samverkan
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Avgifter till internationella organisationer
1 333 554
300 000
1:2
Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet
183 294
±0
1:3
Nordiskt samarbete
13 595
±0
1:4
Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet
4 826
±0
1:5
Inspektionen för strategiska produkter
114 404
±0
1:6
Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning
79 358
30 000
1:7
Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI)
28 402
±0
1:8
Bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI)
19 175
±0
1:9
Svenska institutet
132 371
±0
1:10
Information om Sverige i utlandet
15 475
±0
1:11
Samarbete inom Östersjöregionen
170 215
±0
Summa
2 094 669
330 000
Sverige ska stå fast vid sina internationella åtaganden
Sverige ska vara en internationell röst för demokrati, fred och mänskliga rättigheter. Nu är inte tiden för att backa från våra internationella åtaganden – tvärtom. Regeringens politik är ett bakslag för den svenska utrikes- och utvecklingspolitiken och ett tydligt avsteg från de värden som framhölls då Sverige drev en feministisk utrikespolitik. Samarbete är avgörande i en svår tid med svåra utmaningar. Därför vill vi att Sveriges avgifter till internationella organisationer ska förbli på den nivå som vi sett de senaste åren.
Vapenexport och ISP:s granskning
Sverige ska bidra till militär nedrustning i världen. Dagens möjligheter till undantag för sådan export måste avskaffas eller begränsas mycket kraftigt. ISP kommer behöva mer resurser för att hantera den ökade mängd ärenden som kan komma att bli aktuella i och med Sveriges medlemskap i Nato. Det är av yttersta vikt att ISP kan fortsätta göra en noggrann prövning av bl.a. demokratikriteriet, särskilt nu när Sveriges internationella åtaganden öppnar upp för export till länder som tidigare inte varit aktuella. Den svenska vapentillverkningen och vapenexporten får inte urholka arbetet för fred, demokrati
sering och mänskliga rättigheter.
Nedrustningsfrågor
Svensk forskning om nedrustning och icke-spridning i detta nya säkerhetspolitiska läge måste öka. Ryssland hotar att använda kärnvapen mot Ukraina, och de senaste åren har vi sett hur kemiska vapen använts i krigföring i bland annat Syrien. I och med ett svenskt Natomedlemskap förväntas regeringen ställa sig bakom Natos kärnvapenpolitik. För att väga upp dessa nya hot om användning av kemiska eller nukleära vapen och i ljuset av en eventuell ny kärnvapenlinje är det nödvändigt att forskning om nedrustning och icke-spridning stärks kraftigt. Vi vill därför se ökade anslag till Utrikespolitiska institutet, Alva Myrdal-centrum för kärnvapennedrustning, FOI:s CBRN-verksamhet och andra projekt, både i Sverige och utomlands som genomförs på området. Särskilt inom kärnvapen, nedrustningspolitik generellt samt uppföljning kring följdleveranser och användning av artificiell intelligens i vapensystem.
Jacob Risberg (MP)
Janine Alm Ericson (MP)
Emma Berginger (MP)
1 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan enligt förslaget i tabellen i motionen.
Hela texten jämförs: A 484 ord · B 545 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:2093
av Jacob Risberg m.fl. (MP)
Utgiftsområde 5 Internationell samverkan
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan enligt förslaget i tabell A i motionen.
Tabell A Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde
5 Internationell samverkan
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Avgifter till internationella organisationer
1 333 554
300 000
1:2
Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet
183 294
±0
1:3
Nordiskt samarbete
13 595
±0
1:4
Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet
4 826
±0
1:5
Inspektionen för strategiska produkter
114 404
±0
1:6
Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning
79 358
30 000
1:7
Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI)
28 402
±0
1:8
Bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI)
19 175
±0
1:9
Svenska institutet
132 371
±0
1:10
Information om Sverige i utlandet
15 475
±0
1:11
Samarbete inom Östersjöregionen
170 215
±0
Summa
2 094 669
330 000
Sverige ska stå fast vid sina internationella åtaganden
Sverige ska vara en internationell röst för demokrati, fred och mänskliga rättigheter. Nu är inte tiden för att backa från våra internationella åtaganden – tvärtom. Regeringens politik är ett bakslag för den svenska utrikes- och utvecklingspolitiken och ett tydligt avsteg från de värden som framhölls då Sverige drev en feministisk utrikespolitik. Samarbete är avgörande i en svår tid med svåra utmaningar. Därför vill vi att Sveriges avgifter till internationella organisationer ska förbli på den nivå som vi sett de senaste åren.
Vapenexport och ISP:s granskning
Sverige ska bidra till militär nedrustning i världen. Dagens möjligheter till undantag för sådan export måste avskaffas eller begränsas mycket kraftigt. ISP kommer behöva mer resurser för att hantera den ökade mängd ärenden som kan komma att bli aktuella i och med Sveriges medlemskap i Nato. Det är av yttersta vikt att ISP kan fortsätta göra en noggrann prövning av bl.a. demokratikriteriet, särskilt nu när Sveriges internationella åtaganden öppnar upp för export till länder som tidigare inte varit aktuella. Den svenska vapentillverkningen och vapenexporten får inte urholka arbetet för fred, demokrati
sering och mänskliga rättigheter.
Nedrustningsfrågor
Svensk forskning om nedrustning och icke-spridning i detta nya säkerhetspolitiska läge måste öka. Ryssland hotar att använda kärnvapen mot Ukraina, och de senaste åren har vi sett hur kemiska vapen använts i krigföring i bland annat Syrien. I och med ett svenskt Natomedlemskap förväntas regeringen ställa sig bakom Natos kärnvapenpolitik. För att väga upp dessa nya hot om användning av kemiska eller nukleära vapen och i ljuset av en eventuell ny kärnvapenlinje är det nödvändigt att forskning om nedrustning och icke-spridning stärks kraftigt. Vi vill därför se ökade anslag till Utrikespolitiska institutet, Alva Myrdal-centrum för kärnvapennedrustning, FOI:s CBRN-verksamhet och andra projekt, både i Sverige och utomlands som genomförs på området. Särskilt inom kärnvapen, nedrustningspolitik generellt samt uppföljning kring följdleveranser och användning av artificiell intelligens i vapensystem.
Jacob Risberg (MP)
Janine Alm Ericson (MP)
Emma Berginger (MP)
Motion B
Motion till riksdagen
2024/25:3042
av Jacob Risberg m.fl. (MP)
Utgiftsområde 5 Internationell samverkan
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan enligt förslaget i tabellen i motionen.
Motivering
Anslagsförslag
för 2025
för utgiftsområde
5
Internationell samverkan
Tusental kronor
Anslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Avgifter till internationella organisationer
1
449
774
±0
1:2
Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet
185
456
6
800
1:3
Inspektionen för strategiska produkter
163
083
±0
1:4
Svenska institutet
136
287
41
000
1:5
Utrikes- och säkerhetspolitiskt strategiska insatser
343
771
30
000
Summa
2
278
371
77
800
Återinför den feministiska utrikespolitiken
Vår värld präglas av mångfacetterade kriser. Hybridkrigsföring, terrorism och extremism
och naturkatastrofer till följd av klimatförändringar är några av de kriser som vi tvingas hantera parallellt. När regeringar tvingas att prioritera och fokusera på inrikespolitiken, så finns det en risk att det samarbete som byggs upp regionalt och internationellt läggs åt sidan och att vi ser minskat samförstånd och förståelse, samt att risken för konflikter ökar när resursbrist, hot och andra kriser behöver hanteras. Därför satsar vi 6,8 miljoner på freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet inom ramen för utrikespolitiken.
För Miljöpartiet är det oerhört viktigt att Sverige är en global röst för demokrati och mänskliga rättigheter, för en regelbaserad världsordning och för en fredlig värld där vi kan ta oss an globala utmaningar såsom klimatkrisen, extrem fattigdom och ojämlikhet. För att detta ska bli verklighet, behöver Sverige återinföra en feministisk utrikes- och utvecklingspolitik.
Stärk Svenska institutets civilsamhällesarbete
Det är avgörande att Svenska institutet kan arbeta kraftfullt med stödet till civil
samhället, också i en svår kontext. Ett exempel på det är stödet till civilsamhälles
organisationer och organisationer som arbetar med att stärka den belarusiska kulturen. Att avsluta sådant stöd får effekten att Lukasjenkos strävan att låta Belarus bli en del av Ryssland förstärks. Vi avvisar därför regeringens förflyttning av medel från Svenska institutet till Visit Sweden, och skjuter till ytterligare 36 miljoner till Svenska institutets arbete för att upprätthålla kultur och fria medier i Belarus. Vi menar att det är ansvars
löst att i rådande säkerhetspolitiska läge i Europa flytta pengarna från en organisation som bland annat fokuserar på Östersjösamarbete och istället ge dem till ett statligt bolag under Näringsdepartementet vars huvudsakliga uppgift är att gynna besöksnäringen inom Sverige. Det är ytterligare ett exempel där regeringen flyttar pengar som behövs på den internationella arenan till att enbart gynna inhemskt företagande.
Mer medel till nedrustningsfrågor
Svensk forskning om nedrustning och icke-spridning i det nya säkerhetspolitiska läget måste öka. Ryssland hotar att använda kärnvapen mot Ukraina, och de senaste åren har
vi sett hur kemiska vapen använts i krigföring i bland annat Syrien. I och med ett svenskt
Natomedlemskap förväntas regeringen ställa sig bakom Natos kärnvapenpolitik. För att väga upp dessa nya hot om användning av kemiska eller nukleära vapen och i ljuset av en eventuell ny kärnvapenlinje är det nödvändigt att forskning om nedrustning och icke-spridning stärks kraftigt. Vi satsar 30 miljoner i anslag till bl.a. Alva Myrdal-centrum för kärnvapennedrustning, FOI:s CBRN-verksamhet och andra projekt, både i Sverige och utomlands, som genomförs på området. Särskilt inom kärnvapen, nedrustnings
politik generellt samt uppföljning kring följdleveranser och användning av artificiell intelligens i vapensystem.
Jacob Risberg (MP)
Emma Berginger (MP)
Janine Alm Ericson (MP)
Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag