Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2023/24:2282 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) Endometrios Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av upplysning och kunskap om endometrios samt dess symtom och effekter och tillkännager detta för regeringen. Motivering Var 10:e kvinna i fertil ålder uppskattas lida av den kroniska sjukdomen endometrios. Sjukdomen är en autoimmun sjukdom som ger mycket besvärliga symptom och svåra smärtor som också kan medföra ökad risk för äggstockscancer och infertilitet. Regeringen gav i maj 2015 Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram nationella riktlinjer för endometriosvården. I februari 2016 bildades därefter en projektledningsgrupp med tanken att en första version med nationella riktlinjer ska kunna presenteras under 2018. Socialstyrelsen har utarbetat nationella riktlinjer som ger rekommendationer om vård vid endometrios. De omfattar bland annat insatser vid tidiga symtom, diagnostik, farma ­ kologisk, icke-farmakologisk och kirurgisk behandling, graviditetsrelaterad smärt ­ lind ­ ring, uppföljning och betydelsen av ett multiprofessionellt omhändertagande. Syftet är att riktlinjerna både ska bidra till ökad kunskap om endometrios och förtydliga vilken form av behandling som ska sättas in och prioriteras. När sjukdomen väl är diagnosti ­ serad är den svårbehandlad eftersom man endast kan angripa symptomen. Många mediciner ger tuffa biverkningar av både fysisk och psykisk karaktär. Därför är det viktigt med tidig diagnos och att symptomen kring endometrios inte misstas för exempelvis menssmärtor, urin ­ vägsinfektion eller känslig tarm (IBS). I många fall har kvinnor som drabbats av sjukdo ­ men sökt hjälp utan att få en korrekt diagnos eller behandling. För unga tjejer innebär sjukdomen att skoldagar går till spillo och när de blir till ett flertal utan att kontakt med skolhälsovården säkerställt att sjukdomen uteslutits så talar vi om missad utbildning med allt vad det innebär. Istället kan dessa tjejer komma att gå under benämningen ”hemmasittare” och då krockar också skolplikt ­ en med en outredd sjukdomsproblematik. Smärta, problem att klara skolgången och frånvaro i yrkeslivet drabbar tjejernas och kvinnornas livskvalité. Därför är det oerhört viktigt att huvudmän inom primärvård, ungdomsmottagningar och skolhälsovård säkerställer rutiner så att alla tjejer som söker vård tidigt kan få en korrekt diagnos och behandling. Det är ett oacceptabelt lidande för de drabbade kvinnorna, i vissa fall ofrivillig barnlöshet, och dessutom innebär det en stor kostnad för vårt samhälle. Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Motion till riksdagen 2025/26:2486 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) Sjukdomarna endometrios och struma Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att säkerställa att riktlinjerna för endometrios och struma verkligen leder till snabbare diagnos, bättre behandling och ökad livskvalitet för kvinnor och tillkännager detta för regeringen. Motivering Regeringen har i årets budget tydligt uppmärksammat kvinnors sjukdomar, vilket är ett viktigt steg för endometriosvården. Socialstyrelsens nationella riktlinjer ger i dag rekommendationer om tidig diagnos, behandling och uppföljning, men sjukdomen är fortfarande svårbehandlad och kan ge både fysiskt och psykiskt lidande. För unga tjejer kan endometrios leda till missad skolgång och nedsatt livskvalitet, och för kvinnor i arbetslivet innebär sjukdomen ofta frånvaro och begränsade möjligheter. En annan sjukdom är struma som påverkar många kvinnor. Det innebär en förstorad sköldkörtel och kan orsakas av olika faktorer, inklusive jodbrist, inflammation eller hormonella rubbningar. Symtomen varierar och kan inkludera trötthet, viktförändringar, hjärtklappning och koncentrationssvårigheter. Behandlingen beror på orsaken och kan vara medicinsk, kirurgisk eller en kombination av båda. För kvinnor är det särskilt viktigt att få en korrekt diagnos och behandling, eftersom sköldkörtelsjukdomar kan påverka menstruationscykeln, fertilitet och allmänt välbefinnande. Tidigare har det funnits en tendens att avfärda kvinnors symtom som psykiska eller hormonella, vilket har försvårat en korrekt diagnos. Nu finns en möjlighet att förändra detta genom ökad medvetenhet och forskning. Genom att säkerställa att kvinnor får rätt vård och stöd kan vi bidra till att förbättra deras livskvalitet och hälsa. Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)