Jämförelse 56bd864d74769b570f650af7 Underlagets kontrollsumma: 048db38c52c2f850f8396df1f7d0d1e5d56805f44c3b17fe310f5b08b6077fd1 Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HB02431: Mindre betungande regler och byråkrati för svenska företag === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hb02431 Motion till riksdagen 2023/24:431 av Tobias Andersson m.fl. (SD) Mindre betungande regler och byråkrati för svenska företag Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka och flytta Regelrådet från Tillväxtverket till Statsrådsberedningen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att systematisera regeringens och förvaltningsmyndigheternas arbete med regelförbättring och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att aktuella myndigheter måste få tydliga uppdrag att arbeta med regelförenkling och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett implementeringsråd bör tilldelas ett brett mandat och utgöra navet för regelförenklingsarbetet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en stoppfunktion för regler med bristfällig konsekvensutredning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att proportionalitetsprincipen tydligare ska vara vägledande vid konsekvensanalyser och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att statens myndigheter ska identifiera samt upprätta mål och strategier för de mest kostsamma handläggningstiderna för företag och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utformningen av ett implementeringsråd och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett införande av lagkrav på efterhandsbetalning av tillsynsavgifter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt återkomma till riksdagen med förslagen rörande en förbättrad regelprocess och enklare regelverk från SOU 2021:60 och tillkännager detta för regeringen. Motivering Lagar och regler är nödvändiga för ett civiliserat samhälle. Sverige är av tradition ett land med starka myndigheter och många detaljregleringar. Lagar och byråkrati verkar per definition begränsande. I en värld med global handel och hård konkurrens kan regler vara konkurrenshämmande. För svenska företag innebär regelbördan kostnader och administration som tar fokus från företagens egentliga verksamhet. Dessa merkostnader drabbar i förlängningen hela samhället samt hämmar jobbskapande och tillväxt. Det är därför av största vikt att vi eftersträvar förenklingar och att ta bort onödiga regleringar där konsekvenserna inte motsvarar nyttan samt att nya och förändrade regler är kostnads ­ effektiva – proportionalitetsprincipen skall råda genomgående. Detta kräver i sin tur ett aktivt arbete och styrning från regeringens sida, möjlighet till ansvarsutkrävande samt kompetens, relevanta analysverktyg och beräkningsmodeller för att regelgivare ska kunna genomföra bra konsekvensutredningar. En övervägande majoritet av Sveriges företagare anser, enligt återkommande enkät ­ undersökningar, att regelbördan över tid har kvarstått på samma nivå eller ökat. Detta trots uttalade mål från politiken om minskad regelbörda. Enligt en rapport från Svenskt Näringsliv uppgår kostnaden för regelkrånglet till minst 200 miljarder kronor årligen, vilket påverkar konkurrenskraften och medför att svenska företag blir mindre lönsamma. Samtidigt upplever mer än varannan företagare att reglerna är krångligare och svårare att förutse än tidigare. Denna motion berör huvudsakligen processfrågor som på riktigt skulle förenkla för det svenska näringslivet, i andra motioner som fokuserar på enskilda sakområden tydliggör vi vilka regler som behöver avskaffas eller ses över för att förenkla för den berörda näringen. Exempelvis återfinns det i vår motion ”Turism och besöks ­ näring” förslag rörande kassaregister, personalliggare, hotelltillstånd, gårdsförsäljning med mera. Flytta och förstärk regelrådet Regelrådet inrättades av regeringen år 2008 för att verka för regelförenklingar för företag. Sedan januari 2015 är Regelrådet en organisation inom Tillväxtverket. Regel ­ rådets kompetens och mandat behöver stärkas, och det är positivt att den nya regeringen satsade medel på Regelrådet i sin första budgetproposition. Rådet bör vara ett oberoende organ med placering under Statsrådsberedningen. Detta ger rådet en större tyngd och inflytande med möjlighet att påverka så tidigt som möjligt i processen av framtagande av nya regler. Rådet måste ha en möjlighet att attrahera medarbetare med hög kompetens, bland annat inom Regeringskansliet. Systematisera regeringens arbete med regelförenkling För att minska företagens regelbörda behöver regeringen och svenska förvaltnings ­ myndigheter prioritera upp regelförenklingsarbete. Arbetet bör också ske i samarbete med näringslivsorganisationer som ofta har sakkunskap. Vi vill se en systematik i detta arbete och föreslår ett inrättande av en arbetsordning liknande den nedan. Svenska näringslivsorganisationer bereds möjlighet att, lämpligtvis med Näringslivets regelnämnd (NNR) som samordnande instans, inkomma med skrivelser över de regler som önskas bli prioriterade för förändring eller borttagande. Regeringen hänvisar förslagen till rätt departement och myndighet. Respektive myndighet ges i uppdrag att svara på hur de arbetar med frågorna eller vad myndigheten avser att göra. I uppdraget ska respektive myndighet redogöra för huruvida förändringen kräver lagändring och vilka lagändringar som skulle krävas för att en regel ska kunna förändras i den riktning näringslivet efterfrågar. Utöver att utgöra remissinstanser finns ett behov av att relevanta myndigheter själva arbetar aktivt med regelförenkling. Därför bör regeringen ge tydliga förenklingsuppdrag till regeltunga myndigheter, de inspelen kan också hanteras i denna process. Regeringen sammanställer, tar ställning till och svarar på berörda myndigheters yttranden över de regelförenklingsförslag som inkommit en gång per år i en skrivelse till riksdagen. Denna ordningen skulle kunna ses över när Sverige väl har ett implementeringsråd på plats beroende på dess utformning. Sverigedemokraterna har länge drivit frågan om ett implementeringsråd för att granska implementeringen av EU-direktiv, regeringen har annonserat att arbetet pågår. Enligt Sverigedemokraterna borde implementeringsrådet ges ett brett mandat att arbeta med regelförenkling, och det hade kunnat, i likhet med den danska motsvarigheten, utgöra ett nav i det systematiska arbetet med regelförenkling som redogjorts för under denna rubrik. Stoppfunktion Frågan om en stoppfunktion för regler med bristfällig konsekvensutredning för Regel ­ rådet har framförts i olika sammanhang och även av Regelrådet själva (Regelrådets rapport 2009–2014). En stoppfunktion skulle innebära att en regel inte får införas förrän konsekvenserna av regelförslaget har utretts på ett godtagbart sätt. Först när Regelrådet anser att konsekvensutredningen uppfyller kraven i konsekvensutredningsförordningen bör förslaget gå vidare i processen. Regelrådet ska få denna utökade makt med rätt att stoppa regler. Dock ska Regelrådet endast kunna stoppa införandet av en ny regel under en viss tid – det är fortfarande folkvalda politiker som ska bestämma. På så vis sätts det press på politiken och förvaltningsmyndigheterna att återkomma med ett bättre underlag, samtidigt som det öppnar för debatt och diskussion. Konsekvensutredningar När nya regler tas fram måste de stå i proportion till de mål och problem som reglerna är tänkta att lösa, vilket inte alltid är fallet. I förordningen (2007:1244) om konsekvens ­ utredning vid regelgivning regleras hur förvaltningsmyndigheter under regeringen ska arbeta med konsekvensanalyser vid införande av nya föreskrifter. I förordningen beskrivs hur arbetet med konsekvensanalyser ska utföras och redogöra för till exempel vilken administration och vilka kostnader som uppstår. Vidare beskrivs vilka det är som drabbas och hur det påverkar konkurrensförmågan hos företag. Viktigt är att såväl regeringen och statliga utredningar som förvaltningsmyndigheterna konsekvent följer förordningens direktiv, samt att proportionalitetsprincipen i högre utsträckning blir gällande vid val av åtgärder att vidta. Den stora bristen som visat sig i Regelrådets granskningar och som får störst negativ påverkan är nämligen undermåliga konsekvens ­ analyser av förslag från regeringen och statliga myndigheter. Samtidigt kan förordningen stärkas. Detta är inte minst kopplat till så kallad överimplementering, att en nationell regel går utöver Europeiska unionens minimilagstiftning och leder till högre kostnader nationellt och konkurrenssnedvridning inom unionen. Förordningen föreskriver att det ska göras ”en bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen”. Denna skrivning bör inskärpas så att förordningen kräver att regelgivaren ska beskriva effekterna av när svenska regler föreslås gå utöver vad som krävs av EU:s lagstiftning. Praxis bör vara att Sverige, om det inte återfinns synnerligen goda skäl, lägger sig på miniminivå vid implementering av EU-direktiv – vilket riksdagen också tillkännagivit. Det kommer att bli upp till implementeringsrådet att säkerställa att detta efterlevs. Mål för rimliga handläggningstider När lagar och regler ska omsättas i praktiken krävs handläggning av våra myndigheter. Den processen kan dra ut på tiden och begränsa företagens möjligheter att bedriva sin verksamhet. Tillväxtverket presenterade i april 2021 sin slutrapport ”Uppdrag att följa upp mål för förenklingsarbetet på centrala myndigheter”. Den visade att utvecklingen beträffande handläggningstider och kundnöjdhet inte riktigt gått den väg som regeringen önskat. Det beror sannolikt på för dålig styrning och ett felaktigt uppdrag. Rapporten menar också att arbetet måste fortsätta och förbättras. Därför menar vi att regeringen ska ge myndigheterna i uppdrag att identifiera de för företagen och för samhället mest kost ­ samma handläggningsköerna. Efter det ska mål och strategier sättas upp för myndigheterna som ger kapade köer och rimliga handläggningstider för företagen. Detta arbetet stämmer väl överens med det gedigna arbete som regeringen har initierat för att korta de tillstånds ­ processer som idag fördröjer och försvårarar för stora delar av näringslivet. Solnedgångsklausuler Politiker bör i regel säkerställa att det redan existerande regelkrånglet minimeras vid stiftandet av nya lagar och regler. Detta för att säkerställa att den nya lagstiftningen lever upp till förväntningarna och fyller sina syften. Genom att i högre utsträckning nyttja solnedgångsklausuler sker en obligatorisk utvärdering, och i de fall som de inte lever upp till de ursprungliga kriterierna eller syftet avskaffas de. Redan under riksmötet 2019/20 riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen på området varför vi nu förutsätter att regeringen skyndsamt återkommer med ett förslag på området. Sverige ­ demokraterna har i olika betänkanden yrkat på att den nya lagstiftningen skall utvärderas efter ett visst antal år för att säkerställa att syftet faktiskt också är ett steg i rätt riktning. Implementeringsråd Danmark ligger i framkant när det kommer till regelförenklingsarbete och en av anled ­ ningarna till det torde vara det danska implementeringsrådet, numera kallat ”Erhvervslivet EU- og regelforum”. Syftet med forumet är att stärka insatserna för att göra det enklare att driva företag i Danmark samt att värna Danmarks konkurrenskraft. Deras uppgift är bland annat att granska och ge råd vid implementeringen av EU-lagstiftning i Danmark. I sitt arbete utgår rådet från fem principer: att inte överskrida minimikraven i EU:s regelverk, att lagstiftningen inte missgynnar danska företag, att vara flexibla och nyttja undantag då det är möjligt, att försöka nyttja andra alternativ än regelverk då det går, samt att inte införa nya regelverk innan satt deadline. Det är vår mening att ett motsvarande råd som verkar utifrån motsvarande principer behövs även här i Sverige. Regeringen avser att gå fram med ett förslag om ett implementeringsråd, vilket är positivt. Sverigedemokraterna verkar för att det blir så effektivt som möjligt och uppnår det tilltänkta syftet. För att det ska ske behöver implementeringsrådet placeras centralt, förslagsvis Statsrådsberedningen. Det måste också få i mandat att inte enskilt titta på implementeringen av nya EU-direktiv utan även se över befintlig lagstiftning som bygger på EU-direktiv och som redan har implementerats i Sverige. Implementeringsrådet behöver ges ett brett mandat och utgöra ett nav för förenklingsarbete. Tillsynsavgifter Ett omdiskuterat område bland de företagare som bedriver verksamhet som lyder under lagstiftning om tillsyn är de avgifter man betalar för den och vad man faktiskt betalar för. Där man finner det märkligt att i varierande grad betala för kontroller som aldrig äger rum, att man får betala lika mycket för tillsynen som företag med bristande rappor ­ tering och underlag samt att man ofta får betala i förskott. En kommun, som även givit namn åt modellen, är Rättvik som istället valde en annan väg och som inspirerat många andra kommuner. Där började man istället med att bland annat fakturera tillsynsavgifterna i efterhand och en högre grad av rådgivande dialog. I slutrapporten ”Förenklingsresan – sammanställda, analyserade och konkretiserade förenklingsförslag” från Tillväxtverket har man tagit fasta på den modellen och lyfter fram förslag kring införandet av efterhands ­ debitering på några tillsynsområden. Bedömningen i rapporten är att ett sådant förslag inte skulle få några betydande samhällsekonomiska konsekvenser. Men att förslaget skulle kunna leda till att företag som bedriver verksamheter utan anmärkningar kan få en lägre avgift, att kostnaderna för tillsyn blir mer förutsägbara och en ökad tydlighet kring hur avgifterna bestäms och vad de avser. Det är uppenbart utifrån denna rapport att det finns mycket att vinna på en sådan omläggning, men där samtidigt samma problematik återfinns på flera områden än de som återfinns i rapporten. Med anledning av detta bör ett införande av lagkrav kring efterhandsbetalning av tillsyns ­ avgifter utredas. Utredningen ”Enklare regelverk för mikroföretag och en modernisering av bokföringslagen” Sverigedemokraterna stöttar alla initiativ som syftar till att förenkla regelprocessen och motverka redan befintligt regelkrångel. Mot den bakgrunden gladdes vi åt tillsättandet av utredningen ”Enklare regelverk för mikroföretag och en modernisering av bokförings ­ lagen ”, Kristina Alsérs betänkande (SOU 2021:60) utgör ett manifest över processfrågor och förenklingsförslag som om de genomförs skulle gagna det svenska näringslivet. Flertalet av förslagen i utredningen rörande enklare regelverk är sedan länge vår politik och ryms delvis här ovan i motionen. Mot den bakgrunden vill vi tillkännage för regeringen att skyndsamt återkomma till riksdagen med förslagen rörande en förbättrad regelprocess och enklare regelverk från utredningen. Tobias Andersson (SD) Eric Palmqvist (SD) Jessica Stegrud (SD) Josef Fransson (SD) Johnny Svedin (SD) Mattias Bäckström Johansson (SD) === HC021469: Bättre villkor för småföretagare === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hc021469 Motion till riksdagen 2024/25:1469 av Tobias Andersson m.fl. (SD) Bättre villkor för småföretagare Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda avkriminalisering av för sent inlämnade årsredovisningar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att införa ett program för starta eget-bidrag för yrkesverksamma och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka tiden för tjänstledigt för att bedriva näringsverksamhet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av sänkta skatter och avgifter för småföretag och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av marknadsknallarnas förutsättningar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att offentlig upphandling ska utvecklas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda det sociala trygghetssystemet för egenföretagare och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att låta egenföretagare efter 55 års ålder fritt ändra karenstid i sjukförsäkringen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett införande av lagkrav kring efterhandsbetalning av tillsynsavgifter och tillkännager detta för regeringen. Motivering Inom ramen för Tidöavtalet har samarbetspartierna en överenskommelse som innefattar ett reformarbete för att främja företagande och produktivitet. Sverigedemokraterna är i grunden ett marknadsliberalt och handelsinriktat parti. Det är entreprenörer som skapar nya affärsmöjligheter och som lägger grunden för nya innovativa företag i Sverige. Småföretagen har en nyckelroll för Sveriges väg mot ökad sysselsättning, minskad arbetslöshet och stärkt samhällsekonomi. Företagande kan också vara en väg in på arbetsmarknaden för personer som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Näringspolitiken bör därför inriktas på att ta bort de hinder som finns för att få fler företag att starta och växa. Det gäller inte minst onödig byråkrati och regelkrångel men också att skatter och kostnader inte kväver företagandets drivkrafter. Det är vår ambition, inom ramen för samarbetspartiernas överenskommelse, att driva på för genomförandet av politiska reformer i denna riktning. I vår strävan att skapa bättre förutsättningar för fler att starta företag och att bli framgångsrika i sitt företagande, utöver det som omfattas av Tidöavtalet, återfinns här övriga förslag. Undanröj onödigt regelkrångel och administration Många företagare upplever att exempelvis regelverken om skatt för fåmansbolag och mervärdesbeskattning skulle behöva förenklas. Det är viktigt att vi har en enkel och rättssäker indrivning av skatter, avgifter och skulder. Företag ska inte på ett orimligt sätt bli drabbade av att rättsprocesserna inte fungerar tillfredsställande. Åtgärder av karaktären straffbeskattning, eller skattetillägg, ska inte hanteras så att de framstår som oskäliga. Det finns behov av att Skatteverket utarbetar konkreta förslag för tydligare skatterättslig gränsdragning mellan verkligt uppsåt och oavsiktliga felaktigheter. I vår regelförenklingsmotion driver vi en rad ytterligare skarpa förslag exempelvis om ett systematiserat regelförenklingsarbete där näringslivsorganisationerna årligen bjuds in för att lyfta vilka regler som är mest kostsamma i förhållande till nyttan. Regeringen ska sedan svara på varje enskilt förenklingsförslag i en skrivelse till riksdagen. Avkriminalisering av för sent inlämnade årsredovisningar Underlåtenhet att inom föreskriven tid upprätta årsredovisning i ett aktiebolag är i dag ett bokföringsbrott. Brottet anses vara av normalgraden och straffpåföljden motsvarar upp till två års fängelse. Detta innebär att brottet rent straffrättsligt likställs med misshandel och vållande till annans död som båda också har två år som maximal straffpåföljd. Denna ordning torde enligt mångas rättsmedvetande strida mot proportionalitets ­ principen, varför den bör ses över. Det bästa vore ifall alla näringsidkare inkom med sin årsredovisning inom avsatt tid. Därför bör systemet vara utformat på ett sätt som skapar en incitamentsstruktur för att så sker. Dessvärre är det uppenbart att nuvarande system har misslyckats med detta, vilket tydliggörs av att 10 000 företagare lämnar in sin årsredovisning sent varje år. Enligt Ekobrottsmyndigheten har en markant ökning skett de senaste åren. En orsak till detta är att ”brottet” överlag upptäckts först två till tre år efter att det begåtts. Fram till dess har företagaren sannolikt inte ens varit medveten om att ett brott har begåtts, än mindre om de potentiella straffpåföljderna. Om målsättningen är att minska mängden för sent inlämnade årsredovisningar är därför dagens system ett misslyckande. Ett avsevärt mer effektivt sätt att nå detta mål skulle vara en mer omgående återkoppling kombinerad med en högre förseningsavgift. Avgiften kan lämpligtvis vara relaterad till bolagets omsättning samt stiga i takt med att förseningen blir längre. En sådan struktur skulle skapa starkare incitament till att inkomma med årsredovisningen inom avsatt tid samt påskynda dem som missat detta. Ett sådant alternativ bör ses över i samband med utredningen. Näringsidkare vill i grunden väl med sin verksamhet och bedriver den inte för att sko sig på andra eller utnyttja systemet. Därför finner vi det problematiskt att dagens system straffrättsligt drar ett likhetstecken mellan näringsidkare som av olika skäl brustit i att inkomma med sin årsredovisning och brottslingar som misshandlar eller orsakar vållande till annans död. Att utreda en avkriminalisering av för sent inlämnade års ­ redovisningar och ett nytt system för förseningsavgifter skulle därför vara positivt. Detta är även någonting som såväl Advokatsamfundet som FAR – branschorganisationen för redovisningskonsulter, revisorer och skatterådgivare – har belyst tidigare. Näringsfrämjande myndigheter Myndigheter bör generellt erbjuda användarvänliga och enkla, digitala verktyg till företag som är skyldiga att lämna uppgifter. Förvaltningsmyndigheter har en viktig kontrollfunktion men småföretagande och entreprenörskap får inte motverkas av statliga pekpinnar och fyrkantighet från myndigheter. Myndigheterna ska fokusera på att hjälpa företagare att göra rätt. Regeringen ska därför ge tydliga instruktioner till myndigheterna för att förenkla och verka för regelförenkling för småföretagen. Detta arbete har påbörjats genom ändringar i regleringsbrev såväl som rena uppdrag till en mängd myndigheter, däribland länsstyrelser. Sverigedemokraterna följer noga resultatet av detta arbetet. Starta eget-bidrag För att fler ska ta steget och starta sin dröm om ett eget företag föreslår vi att regeringen överväger att införa ett program för starta eget-bidrag för yrkesverksamma. Ersättningen bör motsvara den som råder för arbetslöshetsersättning men utan nedtrappning i ersättningsnivå utöver maxtiden. För att få ingå i programmet ska det ställas höga krav där affärsidén exempelvis kretsar kring en ny innovation och där potential bedöms finnas för tillväxt. Det kan diskuteras om ersättningen ska utgöras av ett rent bidrag eller om det ska omvandlas till ett förmånligt lån om företaget överlever en viss tid och får upp sin omsättning över en viss gräns. Redan i dag finns en lag om rätt till tjänstledighet för att bedriva näringsverksamhet (lagen [1997:1293] om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet) under vissa fastställda kriterier, exempelvis att verksamhet inte får konkurrera med arbetsgivarens verksamhet. Detta är givetvis bra men kan dock ske i högst sex månader, vilket bör förlängas till minst tolv månader. Sänkta kostnader för småföretag För att gynna företagen och därmed jobben och ekonomin är det viktigt att sänka arbetsgivaravgiften (specifikt den allmänna löneavgiften) och minska sjuklöne ­ kostnader. På detta sätt sänks företagens kostnader och deras utsikter att växa stärks. Vi förstår att det skulle röra sig om stora uteblivna skatteintäkter under en övergångsperiod men på längre sikt torde en sådan satsning betala sig själv genom att utrymmet för nya anställningar ökar. Sverigedemokraterna verkar därför långsiktigt i denna riktning. Kopplat till frågan återfinns SOU 2021:98, Ett förbättrat trygghetssystem för företagare – enklare och mer förutsägbart, som regeringen bör överväga att arbeta vidare med. Knallarna Marknadsknallarna är inte många men de reser runt mellan landets olika marknader. Vissa marknader får hela städer att blomma upp: Jokkmokks marknad, Skänninge marknad, Kiviks marknad, Vimmerby marknad med flera. Sedan 2014 är knallarna ålagda att ha kvittoskrivande kassasystem som måste fungera oavsett om de har tillgång till el eller inte eller om mobilnätet blir överbelastat. Dessutom ska kassasystemen tåla fukt och kyla, vilket de inte är konstruerade för. Ingen tillverkare kan i dag tillhanda ­ hålla system som lever upp till de svenska kraven. Regeringen måste se över detta. Turism och besöksnäring Turismen möjliggör för svenskar att se och lära sig mer om sitt land och den fungerar som ett skyltfönster för semestrande turister. En undersökning från Tillväxtverket från 2018 visar att sju procent, motsvarande omkring 25 000 av Sveriges små och medelstora företag, har en stor försäljning till tillresta besökare. Ett problem för företagens tillväxt i branschen är regler och tillämpningar av desamma som är obsoleta eller rent av hämmande. Detta behöver åtgärdas genom en bred översyn. I vår motion om besöks ­ näring redogör vi bland annat för våra förslag bland annat gällande personalliggare, Visit Sweden och cateringtillstånd. Offentlig upphandling Höga trösklar som stänger ute småföretag från upphandling ska motverkas. Mindre företag ska kunna vara delaktiga i upphandling, även när kollektivavtal saknas. Offentlig upphandling behöver utvecklas till att bli modern och kostnadseffektiv. Upphandling ska inte användas till föråldrad arbetsmarknadspolitik. För att möjliggöra att fler små företag ska kunna delta i upphandlingar vore det positivt ifall fler stora upphandlingar delas upp i mindre, alternativt att små företag tillåts gå samman om en stor upphandling. Direktupphandlingar, som kan förklaras som en upphandling som inte behöver annonseras och där anbuden inte behöver ges i viss form, är inte offentliga i dag. Det är viktigt att öka transparensen i direktupphandlingen för att motverka risken för korruption samtidigt som fler småföretag ska ta del av den offentliga affären. Vi vill därför höja gränsen för direktupphandlingar samtidigt som vi vill utreda hur transparensen i direktupphandlingen säkerställs. Ett steg i detta arbete skedde genom att regeringen fattade beslut om ändringar rörande uppgifter i upphandlingsannonser – inte minst för att ge en bättre bild av hur konkurrensen ser ut. Socialt skydd för småföretag Att företagare inte tar del av trygghetssystemet på samma villkor som alla andra är ett problem. Egenföretagares sociala trygghet har brister och dagens system behöver ses över genom en utredning. Småföretagare har med egenavgifterna en möjlighet att välja sjukförsäkringsavgift med tillhörande antal karensdagar. Näringsidkaren kan då antingen välja en högre avgift med kortare karenstid eller lägre avgift med längre karenstid. Företagaren gör därmed en bedömning som innefattar både kostnader och risker vid en eventuell sjukdom. Den grundläggande karenstiden i sjukförsäkringen för egenföretagare är sju dagar, men det finns även en möjlighet att fritt välja en karenstid på 1, 14, 30, 60 eller 90 dagar enligt vissa restriktioner. Men en egenföretagare som har fyllt 55 år kan dock inte byta till en kortare karenstid. Därför bör regeringen möjliggöra att 55-årsregeln tas bort, vilket även stöds av SOU 2020:65. Kommunala tillsynsavgifter Tillsyn och tillståndsavgifter kan bli en dyr affär för småföretag, särskilt när de startar och är på väg att etablera sig i en kommun. Avgifterna bestäms på kommunal nivå och skiljer sig åt från kommun till kommun. Rättviks kommun har valt en annan väg som inspirerat många andra kommuner. Där började man i stället med att bland annat fakturera tillsynsavgifterna i efterhand och ha en högre grad av rådgivande dialog. I slutrapporten ”Förenklingsresan – sammanställda, analyserade och konkretiserade förenklingsförslag” från Tillväxtverket har man tagit fasta på den modellen och lyfter fram förslag kring införandet av efterhandsdebitering på några tillsynsområden. Bedömningen i rapporten är att ett sådant förslag inte skulle få några betydande samhällsekonomiska effekter men däremot ger god effekt för företag i form av lägre avgifter och vad de avser. Tobias Andersson (SD) Eric Palmqvist (SD) Jessica Stegrud (SD) Josef Fransson (SD) Johnny Svedin (SD) Mattias Bäckström Johansson (SD)