Jämförelse 56b6f629af2267931d57fbb0 Underlagets kontrollsumma: 1eccd0b4834279fe6d20f85ab88303fbe311f6e65f64c0b578f95571a06bfd6f Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HB022855: med anledning av prop. 2023/24:105 Energipolitikens långsiktiga inriktning === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hb022855 Motion till riksdagen 2023/24:2855 av Linus Lakso m.fl. (MP) med anledning av prop. 2023/24:105 Energipolitikens långsiktiga inriktning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens proposition 2023/24:105 Energipolitikens långsiktiga inriktning. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om planeringsmål för 2030 och 2035 och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett planeringsmål för grön baskraft till 2030 genom effekthöjningar, energilagring och flexibilitet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett energisäkerhetsmål och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett mål om ett 100 procent fossilfritt energisystem till 2035 och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra prioriterade åtgärder från Klimaträttsutredningen och Miljöprövningsutredningen för att korta tillståndsprocesserna utan att försämra näringslivets miljöarbete och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge kommuner och närboende ersättning, möjliggöra för närboende att bli delägare samt tidigarelägga det kommunala vetot och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell strategi för energilager och införa ett teknikneutralt stöd för energilager och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett mål om att Sverige ska vara självförsörjande på förnybara bränslen 2030 och planera för 10 TWh biogas till 2030 och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att behålla och utveckla Sveriges energieffektiviseringsmål och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa långsiktighet i energianvändningen genom att ta fram en nationell handlingsplan för energieffektivisering av byggnader, bostäder och lokaler och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se till att alla typer av byggnader omfattas av ett statligt stöd för energieffektivisering och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att energieffektivisera statliga byggnader och tillkännager detta för regeringen. Miljöpartiet avslår propositionen I regeringens proposition 2023/24:105 Energipolitikens långsiktiga inriktning finns enbart två skarpa förslag för riksdagen att ta ställning till. Det ena förslaget är ett planeringsmål för elsystemet till 2045, och det andra handlar om att införa ett s.k. leverenssäkerhetsmål. I propositionen föreslår regeringen att Sverige ska planera för att kunna möta ett el ­ behov om minst 300 TWh år 2045, motsvarande en knapp fördubbling jämfört med i dag. Bedömningar från både industri och myndigheter av hur elanvändningen kommer att öka till följd av elektrifiering av industri och transporter pekar mot en nära fördubb ­ ling redan till 2035, det vill säga tio år tidigare än vad regeringen planerar för med sin proposition. Regeringens förslag om ett planeringsmål för 2045 har fått kritik för att inte hantera den ökade efterfrågan på el i närtid. En rad remissinstanser, däribland Energimyndigheten, Energiföretagen, Svenska Naturskyddsföreningen, Sveriges Kommuner och Regioner, Region Norrbotten, Svenskt Näringsliv och Västra Götalandsregionen, pekar i sina remissvar till regeringens promemoria Förslag om nya energipolitiska mål (KN2023/04578) på behovet av planeringsmål närmre i tid. Flera av de nämnda remiss ­ instanserna pekar på behov av mål för år 2030 och 2035. När regeringen presenterade sin proposition stod det klart att man inte lyssnat varken på oppositionens inspel eller på de remissinstanser som förespråkat konkreta och siffer ­ satta planeringsmål i närtid. En rad aktörer har kritiserat regeringens proposition för avsaknaden av mål i närtid. Kemiindustrins branschorganisation IKEM understryker att ”industrin kräver ambitiösa och välförankrade mål även på kort sikt” och pekar på att regeringen, genom att inte sätta planeringsdelmål, skapar stor osäkerhet för företagen. Elnätsföretaget Ellevio pekar på att regeringens ensidiga fokus på 2045 riskerar att leda till att ”viktiga investeringar och elnätsinsatser som måste göras nu helt enkelt skjuts på framtiden.” Regeringen föreslår även ett leveranssäkerhetsmål samt att Svenska kraftnät ska ge ett övergripande ansvar för att regelbundet följa upp målet från år 2030. Förslaget är otydligt formulerat och saknar tillräckliga konsekvensanalyser, något som flera av remissinstans ­ erna pekar på i sina remissvar. Så som förslaget är utformat nu går det inte att ta ställning till det, givet de många frågetecken som kvarstår. Vidare är Miljöpartiet mycket kritiskt till att regeringen inte tagit initiativ till block ­ överskridande förhandlingar om energipolitiken. Flertalet remissinstanser, företag och branschorganisationer har upprepade gånger efterfrågat en brett förankrad långsiktig inriktning för energipolitiken. Regeringen har inte lyssnat utan väljer i och med denna proposition att låta riksdagen besluta om mål som ska gälla för kommande 21 år, med tre mandats övervikt. Med anledning av det som anförs ovan bör riksdagen avslå proposition 2023/24:105 Energipolitikens långsiktiga inriktning. Detta bör riksdagen besluta. Planeringsmål för 2030 och 2035 Miljöpartiet föreslår ett mål om att tillgängliggöra 100 TWh redan till 2030, samt ytter ­ ligare 50 TWh till 2035, genom en kombination av ny förnybar elproduktion och energi ­ effektiviseringar. Målen bygger på myndigheters och branschorganisationers bedömningar av realistiska potentialer för utbyggnaden av förnybart respektive energieffektivisering. Svensk Vindenergi bedömer att cirka 45 TWh ny vindkraft kan tillkomma mellan år 2023 och 2030 och att ytterligare 100 TWh kan tillkomma mellan år 2030 och 2035. Svensk Solenergi bedömer att det är möjligt med 30 TWh till 2030; redan i dag finns ansökningar motsvarande 50 TWh solenergi inlämnade. Det enskilt billigaste och snab ­ baste sättet att få fram mer tillgänglig energi är energieffektivisering. Energimyndigheten bedömer att det genom lönsamma tekniska lösningar samt ökad flexibilitet är möjligt att frigöra ca 25 TWh till 2030. Se nedan Miljöpartiets förslag för att öka utbyggnaden av förnybar elproduktion respektive främja energieffektiviseringsåtgärder. Planeringsmål för grön baskraft till 2030 Vid sidan om ett planeringsmål för elproduktion ser Miljöpartiet även behov av mål för vad vi kallar grön baskraft. Av både ekonomiska skäl och tidsmässiga skäl kommer den tillkommande elproduktionen i Sverige inom överskådlig framtid att komma från förny ­ bara energikällor som vindkraft och solkraft. Därför bör riksdagen anta ett planeringsmål som fokuserar på effekt. Redan i dag är det lagrad energi i form av vatten i våra vatten ­ magasin som reglerar elsystemet i stor utsträckning. I begreppet grön baskraft inrymmer vi alla kraftkällor och tekniker som kan göra elsystemet mycket tryggare och säkrare än det är i dag. Här ingår höjd effekt i vattenkraften, mer flexibilitet i och effekt från kraft ­ värmen och gasturbiner drivna på förnybara bränslen. Även energilagring i form av vätgas, pumpkraft och värme ingår samt flexibilitet i form av smart styrning av elbilsladdning, tvåvägsladdning och smart styrning av t.ex. värmepumpar. Miljöpartiet föreslår ett mål om 10 GW grön baskraft till år 2030. För att stimulera och snabba på investeringar i tekniker som balanserar energisystemet och jämnar ut priserna vill vi upprätta en nationell strategi för energilager och införa ett teknikneutralt stöd för storskalig energilagring, såsom pumpkraft, värmelagring och vätgaslagring. Mer förnybar elproduktion i närtid Miljöpartiet vill storsatsa på förnybar och billig energi och se strategier och konkreta mål för ökad produktion av vind- och solkraft. Vindkraften är redan i dag den överlägset billigaste energikällan, vilket har lett till att företag i dag står på kö för att bygga i Sveriges bästa vindlägen. Försvarsmakten stoppar i dag en alltför stor mängd förnybar energi. Försvaret bör i stället verka för att möjliggöra att mer förnybar elproduktion kommer till stånd som en del i det civila försvarsarbetet och arbeta mer konstruktivt för ökad samexistens genom exempelvis villkorade tillstånd. Incitamenten för kommuner och närboende att välkomna vindkraft behöver stärkas. Även solenergin har en stor potential i Sverige och ökar mycket snabbt. Hittills har dock solceller framför allt satts upp på villatak och lägenhetshus, något som gjort att hushållen sparat in pengar på sina elräkningar. Sverige har halkat efter vad gäller den storskaliga solenergiproduktionen. Både större solcellsparker och anläggningar för solvärme har potentialen att bidra till Sveriges klimatomställning. För att potentialen i utbyggnaden av ny förnybar energi ska realiseras krävs en kraft ­ samling för snabbare tillståndsprocesser samt reformer och incitament som ökar accep ­ tansen för ny förnybar elproduktion. Miljöpartiet ser att det brådskar att genomföra prio ­ riterade åtgärder från Klimaträttsutredningen och Miljöprövningsutredningen för att korta tillståndsprocesserna utan att försämra näringslivets miljöarbete. Vi vill inrätta en lokal elbonus som ger Sveriges kommuner och regioner betalt för deras befintliga och till ­ kommande förnybara elproduktion, reformera och tidigarelägga det kommunala vetot för att säkerställa en rättssäker prövning av vindkraftsansökningar samt ge närboende möjlighet att bli delägare och rätt till arrende från vindkraftsbolagen där det byggs vind ­ kraftverk. Vi vill även återinföra det stöd för anslutningsavgiften för havsbaserad vindkraft som regeringen avskaffat. Miljöpartiet vill halvera tiden för byggande av elnät och förkorta byggtiden för stamnät med minst två år genom regelförändringar, bättre samordning samt kraftfulla investeringar i ny nätkapacitet. Energisäkerhetsmål för ökad beredskap och motståndskraft Regeringen föreslår ett leveranssäkerhetsmål för elsystemet men missar helt att elsystemet bara är en del av Sveriges energisystem. För att både säkra klimatomställningen och industrins konkurrenskraft samt anpassa energisystemet för ett nytt säkerhetspolitiskt läge behövs ett betydligt bredare grepp. Miljöpartiet föreslår därför ett mål för energi ­ säkerhet. I sitt remissvar till regeringens promemoria Förslag om nya energipolitiska mål (KN2023/04578) pekar Försvarsmakten på att det krävs stora satsningar på el- och energiberedskap för att säkerställa Försvarsmaktens och övriga totalförsvarets behov av en robust och planerbar energiförsörjning. I dag är Sverige kraftigt beroende av import av energi. Detta utgör en allvarlig sår ­ barhet för Sverige. Vi har redan sett hur Europas djupa beroende av rysk energiförsörj ­ ning allvarligt försämrat Europas säkerhet. Putins energikrig mot Europa har visat att övergången från det fossila till det förnybara också är akut utifrån ett renodlat säkerhets ­ perspektiv. EU:s beroende av rysk energi är, och har varit, en enorm svaghet rent stra te ­ giskt eftersom Putin kunnat justera flödet av framför allt gas som ett påtryckningsmedel. Exportintäkterna från ryska fossila bränslen har finansierat Putins krig. Ett energisystem baserat på förnybara energikällor, kompletterat med energilagring och smarta elnät, är inte bara bra för klimatet utan är dessutom en säkerhetspolitisk nödvändighet. Fungerande transporter är beroende av att energiförsörjningen fungerar. Det behövs också en inhemsk produktion av bränslen som biodrivmedel och vätgas. Miljöpartiet föreslår ett mål om att Sverige år 2030 ska vara självförsörjande inom hållbart producerade förnybara bränslen samtidigt som uttaget ur den svenska skogen måste ske på ett hållbart sätt. Den ökade efterfrågan i kombination med behovet att bevara biologisk mångfald visar att det krävs en bredd av åtgärder för att uppnå detta. Förnybara drivmedel ska i ökad omfattning komma från inhemsk produktion av bio ­ drivmedel, samtidigt som elektrifieringen och ett minskat trafikarbete minskar efter ­ frågan på bränslen inom vägtransporter. Över tid utgör förnybara drivmedel en allt större del i omställningen för flyg och sjöfart. ”För att stärka försörjningstryggheten för gas och för att minska användningen av fossila bränslen har regeringen därför som tydlig ambition att ersätta fossilgas med nationellt producerad biogas. En sådan utveckling stärker inte bara den nationella beredskapen utan möjliggör också för Sverige att nå de nationella klimatmålen.” Så skriver regeringen i propositionen men föreslår inget planeringsmål för biogasen och inte heller några åtgärder för att öka produktionen. Miljöpartiet föreslår därför att riksdagen beslutar om ett planeringsmål om 10 TWh biogasproduktion per år senast år 2030. Detta är i linje med vad industrin ser behov av. Ett fossilfritt energisystem till 2035 Sverige har sedan länge ett elsystem med en väldigt låg andel fossil energi. Över 98 procent av den el som produceras i Sverige är fossilfri. Regeringens nya mål LÄNK om ett fossilfritt elsystem till 2040 får därför anses måttligt ambitiöst. Sett till hela energi ­ systemet, däremot, är Sverige fortsatt fast i ett tungt fossilberoende. Under 2021 kom 26 procent av den tillförda energin i Sverige från fossila bränslen. Den stora användningen av fossil energi i Sverige återfinns alltså inom industrin och transportsektorn, som till ­ sammans med elsektorn är en del av Sveriges energisystem. För Sveriges del vore det relevant med ett mål om att hela energisystemet ska bli fossilfritt. Ska Sverige klara klimatomställningen behöver det ske till 2035. Miljöpartiet föreslår därför ett mål om ett hundra procent fossilfritt energisystem till senast år 2035. Energieffektivisering först Det enskilt billigaste, snabbaste och mest miljövänliga sättet att tillgängliggöra mer energi och minska hushållens energikostnader är att använda den energi som redan produceras smartare, så att den räcker till mer. Fossilfritt Sverige har tagit fram en strategi för en mer effektiv användning av energi och effekt med åtgärder för både fastigheter och industri. Utifrån strategin kan 19 TWh per år sparas bara genom åtgärder i bostäder och lokaler. Detta kan jämföras med kärnkraftverket Ringhals som år 2020 producerade 16,6 terawattimmar i Ringhals 1, 3 och 4. Ett tydligt politiskt fokus på energieffektivisering är helt avgörande för att möjliggöra industrins klimatomställning samt sänka hushållens kostnader. Inom ramen för EU:s klimatpaket Fit for 55 har Sverige även fått högre krav från EU om att energieffektivi ­ sera. Enligt energieffektiviseringsdirektivet ska Sverige minska sin energianvändning med nästan 20 procent till 2030, jämfört med 2021. Sedan år 2018 har Sverige som mål att år 2030 ha en 50 procent effektivare energianvändning än år 2005. Målet uttrycks i termer av tillförd energi i relation till bruttonationalprodukten (BNP). Trots allt detta skriver regeringen i sin proposition att den avser att se över Sveriges befintliga mål för energieffektivisering, med anledning av att nuvarande mål ”riskerar att stå i konflikt med Sveriges klimatmål om nettonollutsläpp senast 2045, eftersom industrins omställning till fossilfrihet bedöms innebära en betydande ökning i tillförd energi”. Resonemanget haltar betänkligt, dels eftersom målet mäts i relation till BNP, dels då omställningen av transportsektorn från fossila bränslen och förbränningsmotorer till eldrift kommer att innebära en stor energieffektivisering i sig. Miljöpartiet anser att Sveriges nationella mål för energieffektivisering ska behållas och utvecklas för att vara minst lika ambitiöst som det åtagande vi har genom EU:s energieffektiviseringsdirektiv. Vi föreslår även en rad åtgärder för att främja energieffektivisering, såsom att ta fram en nationell handlingsplan för energieffektivisering av byggnader, bostäder och lokaler, att tillse att alla typer av byggnader omfattas av ett statligt stöd för energieffektivisering samt att energieffektivisera statliga byggnader. Linus Lakso (MP) Elin Söderberg (MP) Katarina Luhr (MP) === HC023395: med anledning av prop. 2024/25:150 Finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hc023395 Motion till riksdagen 2024/25:3395 av Linus Lakso m.fl. (MP) med anledning av prop. 2024/25:150 Finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2024/25:150 Finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska utreda vilka åtgärder i kraftsystemet som till lägst samhällsekonomisk kostnad kan bidra till uppfyllelsen av Sveriges klimatmål samt stärka svenska företags konkurrenskraft och Sveriges beredskap, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med kompletterande samhällsekonomiska konsekvensanalyser av proposition 2024/25:150 och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen efter att frågan om redovisning av det statliga stödet och därmed påverkan på Sveriges offentliga finanser är klarlagd, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen i händelse av att ett sådant avtal som propositionen föreslår upprättas för att ge riksdagen möjlighet att ta ställning till avtalet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering I propositionen föreslås en ny lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Lagen föreslås reglera de grundläggande förutsättningarna och formerna för statligt stöd till företag för investeringar i nya kärnkraftsreaktorer i Sverige. Förslaget innebär att statligt stöd till investeringar i ny kärnkraft får lämnas i form av statliga lån och dubbelriktade differenskontrakt, dvs. ett kontrakt mellan en operatör av en kraftproduktionsanläggning och staten som tillhandahåller både ett minimiersättnings ­ skydd och en gräns för över ­ kompensation. Enligt förslaget ska stöden förenas med villkor som regleras i avtal mellan staten och företaget som ges stöd. Villkoren ska enligt förslaget utformas med hänsyn till statens risk, statens möjlighet att tillvarata sin rätt och statens behov av kontroll och uppföljning. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2025. Miljöpartiet avslår propositionen Mot bakgrund av den tunga kritik som lyfts från majoriteten av remissinstanserna samt det som anförs nedan om det bristfälliga underlaget till och de skadliga konsekvenserna av regeringens förslag om en lag för statligt stöd till ny kärnkraft, föreslår Miljöpartiet att riksdagen avslår förslaget. Detta bör riksdagen besluta. Belägg saknas för påståendet att ny kärnkraft behövs Miljöpartiet motsätter sig regeringens bedömning att nya kärnkraftsreaktorer behövs. I propositionen pekar regeringen på en rad mål och utmaningar som den menar innebär att ny kärnkraft behöver byggas. Det handlar om att nå de klimat- och energipolitiska målen, tillgodose framtidens elbehov inklusive anslutning av ny industri, öka leverans ­ säkerheten i elsystemet och överföringsförmågan i transmissionsnätet, minska prisskill ­ naderna mellan de svenska elområdena samt bidra till konkurrenskraftiga elpriser för elkunderna. Miljöpartiet menar att inget av de utpekade målen eller utmaningarna kräver ny kärnkraft för att uppnås eller hanteras. Tvärtom ser Miljöpartiet, liksom flera remiss ­ instanser, att regeringens förslag om statligt kärnkraftsstöd motverkar uppfyllelsen av och arbetet med utpekade mål och utmaningar, vilket vi redogör vidare för nedan. Regeringens olika uttalanden om att ny kärnkraft behövs har öppet ifrågasatts av ex ­ perter, däribland Energiforsk [1] , Energimyndigheten [2] samt forskare vid Institutet för Näringslivsforskning. Chalmers påpekar i sitt remissvar att analyser på högskolor och myndigheter visar att elsystemets behov kan mötas till lägre kostnad med andra tekniska lösningar än ny kärnkraft. Stöd till kärnkraft motverkar klimatomställningen Sverige har nationella klimatpolitiska mål för 2030, 2040 och 2045 samt ett särskilt mål för transportsektorn. Utöver detta har Sverige ett antal klimatåtaganden gentemot EU till 2030. Majoriteten av Sveriges klimatpolitiska mål förutsätter en snabb elektrifiering, vilket i sin tur kräver att mer el och effekt tillgängliggörs i närtid. Regeringens plan är att motsvarande två storskaliga kärnkraftsreaktorer ska driftssättas senast 2035. Energi ­ bolaget Fortum gör en annan bedömning än regeringen och gick nyligen ut med att trolig driftsstart av nya reaktorer kan ske först under 2030-talets andra hälft [3] . En studie från Handelshögskolan i Köpenhamn och Berlins tekniska universitet visar att aktuella kärn ­ kraftsprojekt i EU blivit i snitt elva tolv år försenade [4] . Givet att regeringens redan spruckna plan om driftssättning 2035 blir försenad med elva år kommer de två nya reaktorerna att kunna driftssättas först 2046. Ny kärnkraft kan givet detta scenario inte bidra till ett enda av Sveriges klimatmål till 2030, 2040 eller 2045. Utöver det faktum att ny kärnkraft mest troligt inte kommer att kunna bidra till att uppfylla ett enda av Sveriges klimatmål är det dessutom så att det föreslagna statliga stödet till ny kärnkraft riskerar att aktivt motverka uppfyllelsen av klimatmålen. Flera remissinstanser varnar för att regeringens förslag om omfattande statliga stöd till ny kärnkraft riskerar att tränga undan investeringar i annan fossilfri elproduktion, i effekt ­ höjningar och livstidsförlängningar av existerande elproduktion, som vattenkraft och kärnkraft, och i ny förnybar energi. Det ökar risken för elbrist i närtid och bromsar elektrifieringen. Lägg till detta att EU:s klimatmål för ESR-sektorn är utformat som en utsläppsbudget som anger hur mycket som får släppas ut totalt över tid. En försenad elektrifiering leder till högre totala utsläpp. Naturskyddsföreningen har visat att reger ­ ingens statliga stöd till ny kärnkraft uppskattningsvis kan leda till utsläpp om över 200 miljoner ton koldioxidekvivalenter mer än om det förnybara byggs ut i stället [5] . Det motsvarar fem gånger Sveriges årliga utsläpp. Mot bakgrund av det som anges ovan menar Miljöpartiet att risken är överhängande att det statliga stöd som föreslås i propositionen motverkar uppfyllelsen av Sveriges nationella klimatmål och klimatåtaganden gentemot EU. Ett av Sveriges energipolitiska mål är att uppnå ett 100 procent fossilfritt elsystem till 2040. Under 2024 var Sveriges elsystem till 99 procent fossilfritt [6] . Det är således svårt att hävda att nya kärnkraftsreaktorer krävs för att uppnå 2040-målet om ett 100 procent fossilfritt elsystem. Ett annat av Sveriges energipolitiska mål är att kunna möta en elanvändning om 300 TWh till 2045, vilket ungefär innebär en fördubbling jämfört med dagens årliga elkonsumtion. Inte heller detta mål kräver ny kärnkraft för att kunna uppnås. Svensk Vindenergi bedömer att ca 45 TWh ny vindkraft kan tillkomma mellan 2023 och 2030 och att ytterligare 100 TWh kan tillkomma mellan 2030 och 2035. Svensk Solenergi bedömer att det är möjligt med 30 TWh till 2030; redan i dag finns ansökningar mot ­ svarande över 50 TWh solenergi inlämnade. Det enskilt billigaste och snabbaste sättet att tillgängliggöra mer energi är energieffektivisering. Energimyndigheten bedömer att det genom lönsamma tekniska lösningar samt ökad flexibilitet är möjligt att frigöra ca 25 TWh till 2030. De omfattande industriinvesteringar som till väsentlig del motiverar behovet av en kraftigt utökad elproduktion kommer att behöva tillgång till el innan eventuella kärn ­ kraftsreaktorer kan vara på plats. Regeringens förslag hotar industrins gröna omställning genom att försvåra utbyggnaden av energiproduktion i närtid. I relation till planeringsmålet för 2045 är det även relevant att understryka det faktum att regeringens sammantagna politik styr bort från scenarier med de största ökningarna i årlig elanvändning. Regeringens omfattande skattesänkningar för fossila bränslen och otydlighet kring de svenska klimatmålen hämmar näringslivets utveckling och omställning enligt ett flertal forskare och Klimatpolitiska rådet. Sedan regeringen tillträdde har flera elintensiva gröna industrisatsningar i Sverige på kort tid stoppats eller skjutits upp, t.ex. Unipers stoppade satsning på grönt flygbränsle i Långsele, Flagship Ones stoppade sats ­ ning på produktionen av grönt fartygsbränsle i Örnsköldsvik samt Volvos och LKAB:s respektive framskjutna elektrifieringsmål. Utöver detta har takten i elektri fieringen av fordonsflottan bromsat in, och 2024 minskade andelen elbilar i nybilsförsäljningen för första gången någonsin. Regeringens elektrifieringsfientliga politik leder även till att kraftproducenter tvekar kring den framtida efterfrågan på fossilfri el och därmed inte vill investera i ny produktion, vilket i nästa steg leder till att för klimatomställningen nödvändiga satsningar inte kan förverkligas. Grön baskraft ger effekt när solen inte skiner och vinden inte blåser Att ny kärnkraft vore nödvändigt för att stabilisera ett elsystem med stora mängder väder ­ beroende elproduktion och klara leveranssäkerheten stämmer inte heller. De i proposi ­ tionen utpekade mål och utmaningar som enligt regeringen motiverar statliga stöd till ny kärnkraft hanteras snabbare och mer kostnadseffektivt genom politiska åtgärder som möjliggör mer förnybar elproduktion, energieffektivisering och grön baskraft. Grön baskraft innefattar reglerbar, förnybar produktion samt lagring och tekniker för system ­ flexibilitet som kan skalas upp för att balansera elsystemet. Konkret handlar det om höjd effekt i vattenkraften, mer flexibilitet och effekt från kraftvärmen, gasturbiner drivna med förnybara bränslen och storskalig energilagring. Det handlar också om flexibilitet exempelvis i form av smart styrning av elbilsladdning, tvåvägsladdning och smart styrning av värmepumpar. Dessa tekniker ger ett stabilt och robust elsystem. Skånes effektkommission [7] har visat att regionens självförsörjningsgrad av eleffekt kan öka från dagens 15 procent till minst 50 procent 2030 under årets alla timmar genom att framför allt satsa på sol ‑ , land- och havsbaserad vindkraft, batterier, energi effektivi ­ sering och efterfrågeflexibilitet. Flera remissinstanser har pekat på att regeringens före ­ slagna kärnkraftsstöd riskerar att hämma investeringar i andra kraftslag och lösningar , som exempelvis effekthöjningar i vattenkraft och kraftvärme samt landbaserad vindkraft. Miljöpartiet har i motionerna 2024/25:3047, 2023/24:2855 samt 2024/25:3062 föreslagit flera åtgärder för att realisera potentialen i förnybar elproduktion, energi ­ effektivisering samt grön baskraft. Miljöpartiet vill i denna följdmotion påminna om förslagen i dessa motioner samt särskilt understryka vikten av planeringsmål för mer tillgängliggjord el till 2030 och 2035, planeringsmål om 10 GW grön baskraft till 2030 samt investeringsstöd för grön baskraft. Miljöpartiet anser att regeringens val att enbart utreda vilka statliga stöd som krävs för att ny kärnkrafts ska byggas går på tvärs med regeringens upprepade påståenden om att inte vilja fokusera på enskilda kraftslag utan på olika kraftslags förmågor. Mot bakgrund av det som anförs ovan föreslår Miljöpartiet att regeringen ska utreda vilka åtgärder i kraftsystemet som till lägst samhällsekonomisk kostnad kan bidra till uppfyllelsen av Sveriges klimatmål samt stärka svenska företags konkurrenskraft och Sveriges beredskap. Regeringens kostnadsberäkningar döms ut som glädjekalkyler Det finns en lång rad osäkerheter i utredningens beräkningar och antaganden om kost ­ naden för det föreslagna prissäkringsavtalet. Faktorer som kan göra kostnaden för pris ­ säkringsmekanismen markant högre än vad regeringen räknat med i sitt förslag inkluderar ett lägre framtida marknadspris på el, ett högre lösenpris till kärnkraftsbolaget samt en lägre årlig elförbrukning än 300 TWh. Flera remissinstanser, bl.a. Svenska kraftnät, Vattenfall och Svenskt Näringsliv, ifrågasätter de i promemorian föreslagna parametrarna, bl.a. storleken på lösenpriset. Energimarknadsinspektionen lyfter i sitt remissvar en studie som bedömer att kostnaderna för investeringar i ny kärnkraft i USA ligger på motsvarande 199 öre/kWh, att jämföra med det av utredningen föreslagna lösenpriset på 80 öre/kWh. IFN lyfter att kostnaden för prissäkringssavtalet per konsumerad kWh blir högre om kostnaden för kärnkraftens prissäkringsavtal sprids ut på en lägre årlig förbruk ­ ning . De efterlyser en konsekvensanalys av en lägre förbrukningsnivå än de 300 TWh som utredningen utgått från och pekar på att både Svenska kraftnät och Energimyndig ­ heten har räknat på scenarier med årlig förbrukning på 200 TWh. I promemorian föreslås att regeringen bemyndigas av riksdagen att besluta om lån i Riksgäldskontoret som uppgår till högst 600 miljarder kronor i 2023 års prisnivå för investeringar i ny kärnkraft. Lånen till respektive stödberättigat företag får uppgå till högst 75 procent av den investeringskostnad som fastställts i regeringens beslut om stöd, inkluderat en reserv för kostnadsöverskridanden upp till 100 procent. I propositionen har regeringen valt att inte ange ett tak då finansierings- och riskdelningsmodellen definitivt ska sluta gälla utan väljer i stället att skjuta beslutet om var taket ska sättas på framtiden . I det här sammanhanget vill Miljöpartiet lyfta den studie från Handelshögskolan i Köpenhamn och Berlins tekniska universitet som visar att aktuella kärnkraftsprojekt i EU blivit i snitt två till fyra gånger dyrare än planerat. Institutet för Näringslivsforskning understryker i sitt remissvar risken för att lånen till kärnkraftsbolaget inte kommer att betalas tillbaka. Exempelvis finns en risk att leverantören av reaktorns komponenter går i konkurs. Detta inträffade vid Virgil C Summer i South Carolina, där två halvfärdiga reaktorer håller på att monteras ned. Delstaten satsade i storleksordningen 100 miljarder kronor, och fick inget tillbaka. Konkurrensverket avstyrker förslaget att räntan under konstruktionsfasen ska motsvara statens upplåningsränta. Flera remissinstanser pekar på stora brister i de samhällsekonomiska konsekvens ­ analyserna. Naturvårdsverket anser att en samhällsekonomisk konsekvensanalys behöver innehålla ett tydligt nollalternativ och att avsaknaden av ett nollalternativ gör den nuvarande konsekvensanalysen otillräcklig bl.a. gällande konsekvenser för elsystem, elkunder, klimatmål och industrins gröna omställning. Mot bakgrund av det som anförs ovan anser Miljöpartiet att regeringen bör låta riks ­ dagen ta ställning till förslaget på nytt när en utförlig samhällsekonomisk konsekvens ­ analys är presenterad. Förslagets påverkan på Sveriges offentliga finanser är osäker Regeringen kan i nuläget inte redogöra för hur de statliga lånen kommer att påverka Sveriges offentliga finanser då detta beror på om lånen klassificeras som offentliga eller privata i nationalräkenskaperna, vilket i sin tur baseras på EU:s statistikmyndighet Eurostats bedömning. Regeringens huvudscenario är att de statliga lånen ska redovisas som offentliga utgifter, vilket innebär att de kommer att påverka offentlig sektors finansiella sparande negativt under investeringsfasen. I klartext innebär det att kärn ­ kraftsprogrammet under byggfasen kommer att tvinga fram nedskärningar i välfärden och/eller tränga undan andra offentliga investeringar, något som både KTH, Chalmers och SKR lyfter i sina remissvar. Mot bakgrund av det som anförs ovan anser Miljöpartiet att regeringen bör låta riks ­ dagen ta ställning till förslaget på nytt efter att regeringen fått klarhet i hur det statliga stödet ska redovisas och därmed kommer att påverka Sveriges offentliga finanser under kommande decennier. Givet risken för kraftiga fördyrningar och att Sverige står inför omfattande investeringsbehov anser Miljöpartiet att det vore oansvarigt att gå vidare med förslaget. Propositionen och ett eventuellt avtal bör granskas av Lagrådet Miljöpartiet noterar att promemorian som ligger till grund för propositionen inte har granskats av Lagrådet. Lagrådet ska normalt höras om förslag som berör enskilda människors ekonomiska förhållanden [8] . Promemorian som ligger till grund för pro ­ positionen innehåller ett förslag om att statens åtagande enligt differenskontraktet ska finansieras av kundkollektivet via en ny elskatt. Miljöpartiet menar att regeringen borde ha inhämtat Lagrådets synpunkter på förslaget om finansiering i promemorian då det berör enskilda människors ekonomiska förhållanden. I lagen om statligt stöd till investeringar i ny kärnkraft som föreslås i propositionen anges att stöd ska förenas med villkor som regleras genom avtal mellan staten och det företag som får stöd. Villkoren ska utformas med hänsyn till statens risk statens möjlighet att tillvarata sin rätt statens behov av kontroll och uppföljning. Miljöpartiet anser att regeringen borde ha inhämtat Lagrådets synpunkter på hur villkor kan utformas för att säkerställa statens möjlighet att tillvarata sin rätt. Ett eventuellt avtal måste passera riksdagen för beslut I propositionen anges att den exakta utformningen av det statliga stödet och dess villkor kommer att bestämmas efter en förhandling mellan staten och projektbolaget och regleras i civilrättsliga avtal mellan parterna. Vidare skriver regeringen att ett regeringsbeslut om stöd exempelvis kan fattas i nära anslutning till att avtalen ska undertecknas. Praktiska hänsyn får avgöra när avtalen ska undertecknas i förhållande till regeringens beslut om stöd. Det väsentliga är att regeringen inte i förväg beslutar om stöd innan villkoren för stöd är förhandlade och klara mellan staten och projektbolaget. Givet de många osäkerheter gällande kostnader och risk som fortfarande kvarstår anser Miljöpartiet att ett eventuellt slutgiltigt avtal måste godkännas av riksdagen. Linus Lakso (MP) Rebecka Le Moine (MP) Katarina Luhr (MP) Emma Nohrén (MP) [1] https://www.svt.se/nyheter/inrikes/regeringen-utreder-inte-alternativ-till-karnkraft. [2] https://www.aktuellhallbarhet.se/energi-och-resurs/energi/regeringens-karnkraftssamordnare-tillrattavisas-av-energimyndigheten/. [3] https://www.energi.se/artiklar/2025/mars-25/fortum-vill-fortsatta-utveckla-ny-karnkraft/. [4] https://research-api.cbs.dk/ws/portalfiles/portal/108323583/jens_weibezahn_et_al_csei_report_2024_1.pdf. [5] https://cdn.naturskyddsforeningen.se/uploads/2024/12/PM_utslappsberakning_ny_karnkraft.pdf. [6] https://www.energi.se/artiklar/2025/mars-25/sverige-slar-nytt-rekord-i-fossilfri-elproduktion/. [7] https://utveckling.skane.se/siteassets/publikationer/fardplan-for-skanes-elforsorjning-2030.pdf. [8] https://www.lagradet.se/om-lagradet/.