Jämförelse 55769374f05db59e9759e634 Underlagets kontrollsumma: fa809b172fa1416a2d17de21759392d02e27635179dd0450c89da3f2afb411d4 Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HB02872: Stärkt statligt stöd och ansvar för samhällets klimatanpassning === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hb02872 Motion till riksdagen 2023/24:872 av Linnéa Wickman (S) Stärkt statligt stöd och ansvar för samhällets klimatanpassning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över behovet av ett stärkt statligt ansvar och stöd för samhällets klimatanpassningsåtgärder och tillkännager detta för regeringen. Motivering Effekter och konsekvenser av ett förändrat klimat märks allt tydligare runtom i Sverige. En av de mest extrema väderhändelserna i närtid är skyfallet i Gästrikland med omnejd i augusti 2021 där 166 millimeter regn föll, varav 100 millimeter över Gävle, under två timmar. SMHI skulle senare komma att klassa skyfallet som ett statistiskt tusenårsregn. Skadorna på såväl offentliga byggnader, som infrastruktur och för privata fastighets ­ ägare blev enorma. Skyfallet placerar sig i dagsläget högst upp på listan över maximal nederbörd under två timmar i Sverige. Under den senaste sommaren har än fler svenskar drabbats av skyfall, översväm ­ made källare, bortspolade vägar och förstörda skördar. Kraftig nederbörd är en av de mest säkra effekterna av ett förändrat klimat, och vi behöver förbereda vårt samhälle på att extrema väderhändelser nu blir allt vanligare. Förutom extrem nederbörd kan det också handla om andra konsekvenser, som värmeböljor, torka och skogsbränder. Att kraftigt stärka arbetet för att både förebygga och minimera skadorna i samband med olika typer av extremväder är både bråttom och angeläget. Sedan 2023 är det lagstadgat att kommuner är skyldiga att upprätta skyfallsplaner och en vattentjänstplan. Det är bra att lagstiftningen har utvecklats inom detta område på senare år, liksom att arbete pågår för en uppdaterad nationell strategi för klimat ­ anpassning. Men samtidigt visar de senaste årens väderhändelser att större åtgärder och förändringar krävs för att samhällets motståndskraft och beredskap ska stärkas. I efterdyningarna av skyfallet i Gästrikland med omnejd 2021 gjordes 7 000 skadeanmälningar till försäkringsbolagen. Gävle kommuns VA-bolag krävs på 1,2 miljarder kronor för skador som drabbade enskilda fastighetsägare när avloppssystemet inte kunde hantera de extrema mängderna vatten. Kommunen bedömer i sin tur att de ansvarar för skador på cirka 250 miljoner kronor utifrån svagheter i VA-systemet som hade kunnat avhjälpas. Lagstiftningen kräver i dag enbart att vattenledningar ska klara statistiska tioårsregn, inte hundra- eller tusenårsregn, trots att dessa kommer att bli allt vanligare i takt med klimatförändringarna. Runtom i landet finns redan en stor underhållsskuld avseende VA-näten; samtidigt ökar behoven att förbättra den fysiska planeringen och bygga för ett förändrat klimat. Sammantaget kommer denna utveckling att innebära en ökad kostnad för kommunerna som ytterst kommer bäras av medborgarna som en del av VA-kollektivet eller via kommunalskatten. Dessutom har utvecklingen en stark påverkan på försäkringspremier som riskerar att öka kraftigt för hushåll i riskområden. Kommuner och hushåll får inte lämnas i sticket när samhällets kapacitet och förmåga att förebygga skador på grund av klimatförändringar behöver stärkas. Dagens system och ansvarsfördelning är inte hållbart. Skyfall vet varken fastighetsgränser eller kommungränser. Ansvarsgränser mellan kommun, stat och privata fastighetsägare, finansieringsprinciper och lagstiftning behöver ses över. Varken invånare eller kommuner kommer ensamt att kunna lösa de utmaningar som klimatförändringarna innebär. Linnéa Wickman (S) === HD022291: Stärkt statligt stöd till klimatanpassning – rättvisa och hållbara förutsättningar för kommuner och hushåll === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hd022291 Motion till riksdagen 2025/26:2291 av Linnéa Wickman m.fl. (S) Stärkt statligt stöd till klimatanpassning – rättvisa och hållbara förutsättningar för kommuner och hushåll Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga behovet av ett stärkt statligt stöd för samhällets klimatanpassningsåtgärder, liksom behovet av uppdaterad lagstiftning, och tillkännager detta för regeringen. Motivering Effekter och konsekvenser av ett förändrat klimat märks allt tydligare runtom i Sverige. Skyfallet i Gästrikland med omnejd i augusti 2021 där 166 millimeter regn föll under två timmar, till stor del över Gävle, klassades av SMHI som ett statistiskt tusenårsregn. Skadorna på såväl offentliga byggnader som infrastruktur och för privata fastighetsägare blev enorma och försäkringsbolagens krav på kommunens va-bolag översteg 1 miljard kronor. Vid stormen Hans 2023 spårade ett tåg ur i Iggesund när banvallen gav vika på grund av stora regnmängder. Trafikverket fick kraftig kritik av Statens haveri ­ kommission för sitt säkerhetsarbete med tanke på att det varit ras tidigare på samma plats. Än mer nära i tid är skyfallen i Västernorrland under 2025, där ett 40-tal vägar svämmades över eller spolades bort, en man omkom och tåg spårade ur. Översvämmade källare, förstörd infrastruktur och förlorade skördar. Kraftig neder ­ börd är en av de mest säkra effekterna av ett förändrat klimat, och extrema väder ­ händelser blir allt vanligare. Förutom extrem nederbörd kan det också handla om andra konsekvenser, som värmeböljor, torka och skogsbränder. Att kraftigt stärka arbetet nationellt och lokalt för att både bygga robusthet och minimera skadorna i samband med olika typer av extremväder är både bråttom och angeläget. Över tid har lagstiftningen stärkts; det är lagstadgat att kommuner är skyldiga att upprätta skyfallsplaner och en vattentjänstplan. Granskningar av Riksrevisionen har pekat såväl på områden där klimatanpassningsarbetet är effektivt som på brister i styrning och lagstiftning. Under 2025 presenterades den statliga utredningen Bättre förutsättningar för klimatanpassning (SOU 2025:51); där lyfts förslag fram på tydligare ansvarsfördelning mellan olika aktörer och olika finansieringsmodeller för att underlätta genomförandet av klimatanpassningsåtgärder. Men utredningen fick i sina direktiv från regeringen inte öka statens åtagande eller finansiering på området. Runtom i landet finns redan en stor underhållsskuld avseende va-näten. Samtidigt ökar behoven av att förbättra den fysiska planeringen och bygga för ett förändrat klimat utifrån sårbarhetsanalyser av var behoven är som störst. Sammantaget kommer denna utveckling att innebära en ökad kostnad för kommunerna som kommer att bäras av medborgarna som en del av va-kollektivet, via kommunalskatten eller som enskilda fastighetsägare. Branschorganisationen Svenskt Vatten bedömer att va-taxorna kan behöva fördubblas till 2040, vilket visar att även staten har en viktig roll att spela för att säkerställa att kommuner och ytterst medborgarna har ekonomiska förutsättningar att göra de kostsamma investeringar som krävs. Risken är att underhållsskulden växer ytterligare i brist på investeringar eller att kostnaden skenar för den enskilde. Utvecklingen har dessutom en stark påverkan på försäkringspremier som riskerar att öka kraftigt för hushåll i riskområden. Kommuner och hushåll får inte lämnas i sticket av den nationella nivån när samhällets kapacitet och förmåga att förebygga skador på grund av klimatförändringar behöver stärkas. Skyfall vet varken fastighetsgränser eller kommungränser. Olika aktörer har olika roller och varken invånare, statliga myndigheter eller kommuner kommer ensamma att kunna lösa de utmaningar som klimatförändringarna innebär. Från nationell nivå bör det därför vara prioriterat att säkra ett långsiktigt och förutsägbart stöd till detta arbete för kommunerna som ansvarar för den fysiska planeringen. För att det ska bli ekonomiskt hållbart att genomföra de investeringar som krävs bör det också övervägas att i lagstiftningen möjliggöra att balanskrav i lagen om allmänna vattentjänster ändras från dagens tre år till en längre period och att det möjliggörs att fondera medel för underhåll och investeringar. Linnéa Wickman (S) Patrik Lundqvist (S) Sanna Backeskog (S) Kristoffer Lindberg (S)