Jämförelse 535e19cf83f263ea3dbecb03 Underlagets kontrollsumma: e11032e422f5489e757c47aea9e7060278f8b27469fb3819c17b44e8431ce25c Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HC021915: Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hc021915 Motion till riksdagen 2024/25:1915 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Anslagsfördelning Anslagsförslag 2025 för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Biståndsverksamhet 42 420 943 10 096 918 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 1 772 698 427 741 1:3 Nordiska Afrikainstitutet 18 142 4 378 1:4 Folke Bernadotteakademin 213 219 51 448 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete 50 000 12 065 1:6 Utvärdering av internationellt bistånd 24 842 5 994 Summa 44 499 844 10 598 544 Inledning Regeringens budget innebär ett fortsatt avsteg från en lång tradition av svensk bistånds ­ politik. Det etablerade enprocentsmålet övergavs redan i budgetpropositionen för 2022/23 och ersattes då med ett mål satt i kronor och ören. I årets budget aviseras en ytterligare sänkning av biståndsbudgeten till 53 miljarder kronor från 2026. Prognosen är att Sverige 2028 kommer att hamna under åtagandet om minst 0,7 procent av BNI i bistånd. Dessutom använder regeringen biståndsmedel på ett sätt som strider mot OECD:s regelverk för vad som kan definieras som bistånd. Vänsterpartiet är starkt kritiska till att en stor summa av biståndet används för att täcka Migrationsverkets inhemska kostnader. Det är även mycket tveksamt om det är möjligt att redovisa exportkrediter som bistånd så som regeringen gör. Det gör den verkliga bistånds ­ budgeten än mindre. Det är anmärkningsvärt och inte minst ett demokratiskt problem. Att sänka biståndet i en tid när globala kriser överlappar varandra och behoven är som allra störst är ett slag mot de människor som har det allra svårast i världen. Samtidigt innebär regeringens nya reformagenda för biståndet en ny riktning. Biståndet ska i högre utsträckning vara till för att tillgodose svenska intressen. Det handlar bl.a. om att använda biståndet för att uppnå migrationspolitiska mål i Sverige. Det är ett avsteg från själva grundprincipen om bistånd och strider mot principerna om effektivt bistånd. I budgeten meddelar regeringen att politiken för global utveckling (PGU) överges, med hänvisning till arbetet med Agenda 2030. Vänsterpartiet ser med oro på riskerna det medför, inte minst med tanke på att regeringens arbete med Agenda 2030 inte är tillräckligt. Regeringen brister i sin redovisning av vad den föreslagna förändringen förväntas få för effekter på biståndsarbetet. Det är anmärkningsvärt att regeringen överger PGU, som det finns en bred politisk överenskommelse bakom, utan någon debatt. Vänsterpartiet menar att enprocentsmålet ska värnas. Vi återställer regeringens neddragningar och avvisar att biståndet inte längre ska vara knutet till BNI. Vår uppräkning av anslagen är en generell ökning av respektive anslag utifrån Konjunktur ­ institutets prognos för BNI. Anslag 1:1 Biståndsverksamhet Vänsterpartiet föreslår att anslaget höjs med 10 096 miljoner kronor till följd av att vi värnar enprocentsmålet i biståndet. Anslag 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) Vänsterpartiet föreslår att anslaget höjs med 428 miljoner kronor till följd av att vi värnar enprocentsmålet i biståndet. Anslag 1:3 Nordiska Afrikainstitutet Vänsterpartiet föreslår att anslaget höjs med 4 miljoner kronor till följd av att vi värnar enprocentsmålet i biståndet. Anslag 1:4 Folke Bernadotteakademin Vänsterpartiet föreslår att anslaget höjs med 51 miljoner kronor till följd av att vi värnar enprocentsmålet i biståndet. Anslag 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete Vänsterpartiet föreslår att anslaget höjs med 12 miljoner kronor till följd av att vi värnar enprocentsmålet i biståndet. Anslag 1:6 Utvärdering av internationellt bistånd Vänsterpartiet föreslår att anslaget höjs med 6 miljoner kronor till följd av att vi värnar enprocentsmålet i biståndet. Nooshi Dadgostar (V) Andrea Andersson Tay (V) Samuel Gonzalez Westling (V) Andreas Lennkvist Manriquez (V) Isabell Mixter (V) Daniel Riazat (V) Vasiliki Tsouplaki (V) Lotta Johnsson Fornarve (V) === HD023162: Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hd023162 Motion till riksdagen 2025/26:3162 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Anslagsfördelning Tabell 1 Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Biståndsverksamhet 41 536 657 4 000 000 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 1 805 277 ±0 1:3 Nordiska Afrikainstitutet 18 488 ±0 1:4 Folke Bernadotteakademin 217 119 ±0 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete 50 000 ±0 1:6 Utvärdering av internationellt bistånd 25 391 ±0 Summa 43 652 932 4 000 000 Inledning Regeringens budget innebär ett fortsatt avsteg från en lång tradition av svensk bistånds ­ politik. Det etablerade enprocentsmålet övergavs redan i budgetpropositionen för 2022/23 och ersattes då med ett mål satt i kronor och ören. I årets budget omfattar den totala biståndsbudgeten 53 miljarder kronor. Prognosen är att Sverige 2028 kommer att hamna under åtagandet om minst 0,7 procent av BNI i bistånd. Dessutom använder regeringen biståndsmedel på ett sätt som strider mot OECD:s regelverk för vad som kan definieras som bistånd. Vänsterpartiet är starkt kritiska till att en stor summa av biståndet används för att täcka flyktingmottagande och Migrationsverkets inhemska kostnader. För 2026 beräknas t.ex. 2,9 miljarder kronor gå till kostnader för mottagande av asylsökande och skyddsbehövande. Sverige bör agera för att regelverket inom OECD-Dac görs om så att biståndet värnas och att kostnader för flyktingmottagande, skuld ­ avskrivningar och utländska studenter inte ska kunna räknas som bistånd. Läs mer i vår motion En svensk utvecklings- och biståndspolitik för rättvisa, jämställdhet och hållbar utveckling (mot. 2025/26:2818). Det är även mycket tveksamt om det är möjligt att redovisa exportkrediter som bistånd så som regeringen gör. Det gör den verkliga biståndsbudgeten än mindre. Det är anmärkningsvärt och inte minst ett demokratiskt problem. Att sänka biståndet i en tid när globala kriser överlappar varandra och behoven är som allra störst är ett slag mot de människor som har det allra svårast i världen. Samtidigt innebär regeringens nya reformagenda för biståndet en ny riktning. Biståndet ska i högre utsträckning vara till för att tillgodose svenska intressen. Det handlar bl.a. om att använda biståndet för att uppnå migrationspolitiska mål i Sverige. Det är ett avsteg från själva grundprincipen om bistånd och strider mot principerna om effektivt bistånd. För Vänsterpartiet är det självklart att Sverige ska uppnå målet att en procent av BNI ska avsättas för internationellt bistånd. Regeringens sänkning innebär dock att åter ­ gången kommer att behöva ske över tid. Under en mandatperiod har regeringen med stöd av Sverigedemokraterna monterat ner det svenska biståndet. Vi ska åter bygga upp förtroendet för Sveriges biståndspolitik under en mandatperiod. Anslag 1:1 Biståndsverksamhet Vänsterpartiet föreslår att anslaget höjs med 4 000 miljoner kronor till följd av att vi vill höja biståndet generellt och att vi värnar enprocentsmålet i biståndet. Den humanitära situationen i Gaza är katastrofal. Den 19 december 2024 beslutade regeringen att avsluta det svenska kärnstödet till UNRWA. Vänsterpartiet menar att Sverige skyndsamt ska återuppta stödet till UNRWA och vill därför att en miljard av de medel vi tillför anslaget ska gå direkt till UNRWA. Vänsterpartiet vill återställa antalet kvotflyktingar som Sverige tar emot. Förslaget beskrivs närmare i vår motion Svensk flyktingpolitik (2024/25:1930). Justeringar på de olika utgiftsområdena till följd av detta innebär –139 miljoner kronor på anslag 1:1 och vi tillför därför anslaget motsvarande summa. Vänsterpartiet avvisar regeringens Strategi för Sveriges globala utvecklings ­ samarbete inom migration, återvändande och frivillig återvandring 2024–2028. För 2026 beräknas 800 miljoner kronor under anslag 1:1 gå till detta. Vi menar att de pengarna inte ska gå till strategin, utan till verkligt bistånd under anslag 1:1. Nooshi Dadgostar (V) Andrea Andersson Tay (V) Samuel Gonzalez Westling (V) Tony Haddou (V) Lotta Johnsson Fornarve (V) Andreas Lennkvist Manriquez (V) Isabell Mixter (V) Vasiliki Tsouplaki (V)