Tillbaka till alla par
Jämför sakliga förslag
Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Textöverlapp · Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.675 · ämneslikhet 0.981. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
1 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
Yrkande A1 och B1 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag
A1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja nyföretagare och ta bort hinder i regelverk för att förenkla steget att starta nya företag och tillkännager detta för regeringen.
B1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja nyföretagare och ta bort hinder i regelverk för att förenkla steget att starta nya företag och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 400 ord · B 393 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2024/25:1478
av Helena Gellerman (L)
Underlättande av steget att starta nytt företag
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja nyföretagare och ta bort hinder i regelverk för att förenkla steget att starta nya företag och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Sverige måste bli bättre på att ta till vara engagemanget hos alla de individer som bär på en idé och som vill testa den genom att starta ett företag.
Det behövs en större satsning på det lilla formatet, lokalt, där folk kan känna en trygg
het
och få stöttning i en omgivning de känner till. Företagsamhet måste på ett naturligt sätt in i utbildningen och det behövs ett lokalt förankrat nyföretagarstöd.
Vi behöver entreprenörskap i hela utbildningsystemet. En god väg till nyföretagande är utbildningar i entreprenörskap i skolan. Där får ungdomar förverkliga sina idéer och
pröva sina vingar som entreprenörer tack vare stöd från ideella aktörer. I dag är det tyvärr
få hantverksutbildningar på gymnasiet som erbjuder eleverna att driva ett företag för att pröva sina idéer. Många av eleverna kommer senare i livet att starta eget företag och en grundkunskap från utbildningen kan minska tröskeln för att ta det steget.
Nyföretagandet i Sverige behöver öka som helhet. Kvinnligt nyföretagande har en minskande trend, där i dag 30 procent av alla företagsstarter sker av kvinnor. Utrikes
födda skulle också kunna starta fler företag. Cirka 50 procent av den vuxna befolkningen
drömmer om att starta eget företag, cirka 30 procent säger att man är kompetent men få vågar ta steget att starta eget. Snittåldern för den som startar företag är cirka 42 år. Lokala aktörer bör kunna kvalificera sig för att ge rådgivning till de som drömmer om att starta eget.
Arbetsförmedlingen erbjuder starta-eget-bidrag, som man kan söka. Det finns också ett erbjudande från Arbetsförmedlingen om att gå på rådgivning hos avtalsleverantörer.
Om du uppbär a-kassa så kan du dock inte gå på rådgivning eller starta företag; du riskerar
då att tappa a-kassan.
Mot denna bakgrund behöver fler utbildningar på gymnasiet stimulera unga personer att driva och få insikt i företagande.
Tillväxtverket bör få ett uppdrag att arbeta fram en rutin för certifiering för lokala aktörer som kan erbjuda kvalificerad rådgivning inom nyföretagsamhet. En utredning bör tillsättas som undersöker hur a-kassans regelverk kan utvecklas för att möjliggöra att pröva att starta eget företag inom a-kassans ram.
Helena Gellerman (L)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:3798
av Helena Gellerman (L)
Förenkling av steget att starta nytt företag
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja nyföretagare och ta bort hinder i regelverk för att förenkla steget att starta nya företag och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Sverige måste bli bättre på att ta tillvara engagemanget hos alla de individer som bär på en idé och som vill testa den genom att starta ett företag.
Det behövs en större satsning på det lilla formatet, lokalt, där folk kan känna en trygghet och få stöttning i en omgivning de känner till. Företagsamhet måste på ett naturligt sätt in i utbildningen och det behövs ett lokalt förankrat nyföretagarstöd.
En god väg till nyföretagande är utbildningar i entreprenörskap i skolan, såsom UF. Där får ungdomar förverkliga sina idéer och pröva sina vingar som entreprenörer tack vare stöd från ideella aktörer. Idag är det tyvärr få hantverksutbildningar på gymnasiet som erbjuder eleverna att driva ett företag för att pröva sina idéer. Många av eleverna kommer senare i livet att starta eget företag och en grundkunskap från utbildningen kan minska tröskeln för att ta det steget.
Nyföretagandet i Sverige behöver öka som helhet. Kvinnligt nyföretagande har en minskande trend, där idag 30 procent av alla företagsstarter görs av kvinnor. Utrikesfödda skulle också kunna starta fler företag. Cirka 50 procent av den vuxna befolkningen drömmer om att starta eget företag, och cirka 30 procent säger att man är kompetent men få vågar ta steget att starta eget. Snittålder för den som startar företag är cirka 42 år. Lokala aktörer bör kunna kvalificera sig för att ge rådgivning till de som drömmer om att starta eget.
Arbetsförmedlingen erbjuder starta-eget-bidrag, som man kan ansöka om. Det finns också ett erbjudande från Arbetsförmedlingen om att gå på rådgivning hos avtalsleverantörer. Om du uppbär a-kassa så kan du dock inte gå på rådgivning eller starta företag, du riskerar då att tappa a-kassan.
Mot denna bakgrund behöver
‒
fler utbildningar på gymnasiet stimulera unga personer att driva och få insikt i företagande
‒
Tillväxtverket få ett uppdrag att arbeta fram en rutin för certifiering för lokala aktörer som kan erbjuda kvalificerad rådgivning inom nyföretagsamhet
‒
en utredning tillsättas som undersöker hur a-kassans regelverk kan utvecklas för att möjliggöra att pröva att starta eget företag inom a-kassans ram.
Helena Gellerman (L)
Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag