Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2023/24:487 av Louise Meijer (M) Avskaffande av den statliga inkomstskatten Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att avskaffa den statliga inkomstskatten och tillkännager detta för regeringen. Motivering Den 1 januari 2020 avskaffades värnskatten. Det var ett bra första steg mot att sänka skatten på arbetsinkomster, men mer måste göras. Sverige har trots värnskattens avskaffande en av världens högsta marginalskatter. Sveriges effektiva marginalskatt ligger på 73 procent vilket kan jämföras med genomsnittet i OECD och EU som är 56 procent. Om Sverige avskaffade den statliga värnskatten skulle skattenivån fortfarande vara något högre än genomsnittet. Med effektiv marginalskatt menas den totala skatten på den sist intjänade kronan, inklusive arbetsgivaravgifter och konsumtionsskatter. Alla som tjänar över 52 000 kronor i månaden betalar statlig inkomstskatt. Det innebär att det är drygt en miljon svenskar som betalar den 20-procentiga inkomst ­ skatten. Tilläggas ska att en majoritet av svenskarna någon gång i livet betalar statlig inkomstskatt. Skatten betalas av yrkesgrupper så som rektorer, tandläkare och veterinärer. Det finns flera skäl till att avskaffa den statliga inkomstskatten. Det är en direkt skatt på i huvudsak välutbildade personer. Sverige har redan lägst utbildningspremie i OECD för personer som studerat vid högskola och universitet. Att välutbildade personer stannar kvar i Sverige och har starka incitament att öka sin produktivitet bidrar till att stärka Sveriges tillväxt. När mindre pengar går till skatt får hushållen bättre förut ­ sättningar för privat sparande. Dessutom blir det lättare att genom arbete göra klass ­ resor. Idag krävs det vanligtvis ett kapital för att göra en klassresa. En förutsättning för att spara ihop till det kapitalet är att det finns pengar över när skatt och övriga utgifter är betalda. För personer som generellt inte tillhör kapitalstarka grupper, exempelvis in ­ vandrare och kvinnor, blir det en särskild rättvisefråga att skillnaden mellan kapital ­ beskattning och arbetsinkomster minskar. Den statliga inkomstskatten står för ungefär 54 miljarder i intäkter. Detta ska sättas i relation till att de totala skatteintäkterna uppgår till drygt 2 000 miljarder, där den kommunala inkomstskatten och indirekta skatter så som arbetsgivaravgiften står för en majoritet av intäkterna. Den statliga inkomstskatten har därför liten påverkan på omfördelningen och skattesystemets utjämnande roll. På sikt beräknas avskaffandet dessutom vara självfinansierande. Därtill är det viktigt att understryka att Sveriges problem inte är att för många arbetande människor betalar för låg skatt. Sveriges problem är att alltför många inte arbetar och betalar skatt överhuvudtaget. Exempelvis blir en majoritet av utrikes födda aldrig självförsörjande. Genom att fler kan komma i arbete och vara med och bidra kan skatteintäkterna öka och välfärdens kärna prioriteras. Louise Meijer (M)

Motion till riksdagen 2024/25:2288 av Louise Meijer (M) Avskaffande av den statliga inkomstskatten Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att avskaffa den statliga inkomstskatten och tillkännager detta för regeringen. Motivering De senaste åren har Sveriges tillväxt varit låg jämfört med övriga europeiska länder. EU har i sin tur haft låg tillväxt jämfört med USA och Kina. EU:s andel av världsekonomin har under de senaste 30 åren näst intill halverats. Amerikaner tjänar i genomsnitt 30 procent mer än västeuropéer idag. För 30 år sedan var skillnaden 24 procent. Den 1 januari 2020 avskaffades värnskatten. Det var ett bra första steg mot att sänka skatten på arbetsinkomster. Sverige har trots värnskattens avskaffande bland världens högsta marginalskatter. Sveriges effektiva marginalskatt, som inkluderar konsumtions ­ skatter så som moms och arbetsgivaravgifter, ligger på cirka 70 procent vilket kan jämföras med genomsnittet i OECD och EU som är 56 procent. Det finns flera skäl till att avskaffa den statliga inkomstskatten. Det är en direkt skatt på i huvudsak välutbildade personer. Sverige har redan bland de lägsta utbildnings ­ premierna i OECD för personer som studerat vid högskola och universitet. Att välutbildade personer stannar kvar i Sverige och har starka incitament att öka sin produktivitet bidrar till att stärka Sveriges tillväxt. När mindre pengar går till skatt får hushållen bättre förutsättningar för privat sparande. Dessutom blir det lättare att genom arbete göra klassresor. Idag krävs det vanligtvis ett kapital för att göra en klassresa. En förutsättning för att spara ihop till det kapitalet är att det finns pengar över när skatt och övriga utgifter är betalda. För personer som generellt inte tillhör kapitalstarka grupper, exempelvis invandrare och kvinnor, blir det en särskild rättvisefråga att skillnaden mellan kapitalbeskattning och arbetsinkomster minskar. Den statliga inkomstskatten står 2025 för 64 miljarder i intäkter. Detta ska sättas i relation till att de totala skatteintäkterna uppgår till drygt 2 700 miljarder, där den kommunala inkomstskatten och indirekta skatter så som arbetsgivaravgiften står för en majoritet av intäkterna. Den statliga inkomstskatten har därför liten påverkan på omfördelningen och skattesystemets utjämnande roll. På sikt beräknas avskaffandet dessutom vara självfinansierande. Därtill är det viktigt att understryka att Sveriges problem inte är att för många arbetande människor betalar för låg skatt. Sveriges problem är att allt för många inte arbetar och betalar skatt överhuvudtaget. Exempelvis blir en majoritet av utrikes födda aldrig självförsörjande. Genom att fler kan komma i arbete och vara med och bidra kan skatteintäkterna öka och välfärdens kärna prioriteras. Louise Meijer (M)