Jämförelse 5203f607a62bba84d0778e10 Underlagets kontrollsumma: ec085611420b31331c03493d5e55f34dde7ea5d207c1ad545b334ccdccc1d70d Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HA02664: Brottsutsatta företag === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/ha02664 Motion till riksdagen 2022/23:664 av David Josefsson (M) Brottsutsatta företag Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över möjligheterna att ge statliga myndigheter i uppdrag att kvantifiera brottslighetens kostnader för företag i syfte att lättare prioritera rättsväsendets arbete och tillkännager detta för regeringen. Motivering Brottsutsatthet för företag är ett växande problem. Men det är också ett mångskiftande problem då brottsligheten tar sig många uttryck. Det kan handla om butiksstölder för handlare, inbrott och stölder på byggarbetsplatser eller cyberangrepp och bedrägerier mot egenföretagare. Men det kan också handla om oschysst konkurrens när kriminella använder till synes legala bolagsfasader för att slå ut konkurrensen i olika branscher genom att inte betala skatt, tillämpa arbetsmiljöregler eller miljöregler och därigenom vinna affärer genom lägre priser. I undersökningen ”Brottslighetens kostnader 2022” från Svenskt Näringsliv belyses brottslighetens påverkan på svenskt företagande och svenska jobb. Mer än vartannat tillfrågat företag i undersökningen har drabbats av brott under det senaste året, varav många upprepade gånger. Sex procent av de tillfrågade företagen har under det senaste året valt att avstå från en planerad investering på grund av utsattheten eller oron för brott. Nästan lika många har under det senaste året övervägt att lägga ned delar av eller hela företagets verksam ­ het till följd av oron eller utsattheten för brott. Totalt uppskattar rapportförfattarna att kostnaderna för otrygghet och brottslighet för det svenska näringslivet överstiger 100 miljarder kronor årligen, varav 42 miljarder är direkta kostnader för brott och ytterligare knappa 30 miljarder är i olika säkerhets ­ höjande åtgärder. De uppskattade intäktsförlusterna uppgår till 18 miljarder kronor, och därutöver gör man ett antagande om att det finns åtminstone ytterligare 10 miljarder i kostnader på grund av cyberbrott, internetbedrägerier, vd -kapningar etc. Det är uppenbart att det behövs ett samlat grepp för att komma till rätta med de här problemen. Regeringens satsning på rättsväsendet är ett viktigt steg. Att reformera sekretessreglerna mellan myndigheter och involvera fler myndigheter i det brotts ­ beivrande och brottsförebyggande arbetet är e tt anna t . Ett viktigt första steg är dock att skapa sig en helhetsbild av hur brottsutsattheten mot företag faktiskt ser ut – genom att statliga myndigheter kvantifierar brottslighetens kostnader för att prioritera arbetet mot brottskategorier som orsakar stora skador, exempel ­ vis stölder och bedrägerier. David Josefsson (M) === HB021130: Brottsutsatta företag === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hb021130 Motion till riksdagen 2023/24:1130 av David Josefsson (M) Brottsutsatta företag Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över möjligheterna att ge statliga myndigheter i uppdrag att kvantifiera brottslighetens kostnader för företag i syfte att lättare prioritera rättsväsendets arbete och tillkännager detta för regeringen. Motivering Brottsutsatthet för företag är ett växande problem. Men det är också ett mångskiftande problem då brottsligheten tar sig många uttryck. Det kan handla om butiksstölder för handlare, inbrott och stölder på byggarbetsplatser eller bedrägerier mot egenföretagare. Men det kan också handla om oschyst konkurrens när kriminella använder till synes legala bolagsfasader för att slå ut konkurrensen i olika branscher genom att inte betala skatt, tillämpa arbetsmiljöregler eller miljöregler och därigenom vinna affärer genom lägre priser. I undersökningen ”Brottslighetens kostnader 2022” från Svenskt Näringsliv belyses brottslighetens påverkan på svenskt företagande och svenska jobb. Mer än vartannat tillfrågat företag i undersökningen har drabbats av brott under det senaste året, varav många upprepade gånger. Sex procent av de tillfrågade företagen har under det senaste året valt att avstå från en planerad investering på grund av utsattheten eller oron för brott. Nästan lika många har under det senaste året övervägt att lägga ned delar av eller hela företagets verksam ­ het till följd av oron eller utsattheten för brott. Totalt uppskattar rapportförfattarna att kostnaderna för otrygghet och brottslighet för det svenska näringslivet överstiger 100 miljarder kronor årligen, varav 42 miljarder är direkta kostnader för brott och ytterligare knappa 30 miljarder är i olika säkerhets ­ höjande åtgärder. De uppskattade intäktsförlusterna uppgår till 18 miljarder kronor, och därutöver gör man ett antagande om att det finns åtminstone ytterligare 10 miljarder i kostnader på grund av cyberbrott, internetbedrägerier, vd-kapningar etc. Det är uppenbart att det behövs ett samlat grepp för att komma till rätta med de här problemen. Regeringens historiska satsning på rättsväsendet är ett viktigt steg. Att reformera sekretessreglerna mellan myndigheter och involvera fler myndigheter i det brotts ­ beivrande och brottsförebyggande arbetet är ett annat. Det är också viktigt att skapa sig en helhetsbild av hur brottsutsattheten mot företag faktiskt ser ut – genom att statliga myndigheter kvantifierar brottslighetens kostnader för att prioritera arbetet mot brottskategorier som orsakar stora skador, exempel ­ vis stölder och bedrägerier. David Josefsson (M)