Jämför sakliga förslag
A · Arktis
2023/24 · HB02496 · Aron Emilsson (SD); Markus Wiechel (SD); Yasmine Eriksson (SD); Rasmus Giertz (SD)
Original hos RiksdagenB · Arktis
2024/25 · HC021442 · Aron Emilsson (SD); Markus Wiechel (SD); Yasmine Eriksson (SD); Rasmus Giertz (SD); Angelika Bengtsson (SD)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.014 · ämneslikhet 0.756. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 7 yrkanden i A · 2 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
7 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om säkerhetspolitiska frågor i Arktis och tillkännager detta för regeringen.
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheterna till handel i Arktis och tillkännager detta för regeringen.
A3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skydd av Arktis unika miljö och tillkännager detta för regeringen.
A4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att urfolk i Arktis ska kunna verka fritt och tillkännager detta för regeringen.
A5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kulturbevarandet i Arktis och tillkännager detta för regeringen.
A6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Kinas verksamhet i Arktis och status i Arktiska rådet och tillkännager detta för regeringen.
A7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om EU:s status i Arktiska rådet och tillkännager detta för regeringen.
2 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att gemensamt med andra demokratiskt sinnade samarbetsländer i Arktis skapa en infrastrukturplan för området och tillkännager detta för regeringen.
B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en Natostrategi för Arktis och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 1685 ord · B 620 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2023/24:496
av Aron Emilsson m.fl. (SD)
Arktis
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om säkerhetspolitiska frågor i Arktis och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheterna till handel i Arktis och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skydd av Arktis unika miljö och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att urfolk i Arktis ska kunna verka fritt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kulturbevarandet i Arktis och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Kinas verksamhet i Arktis och status i Arktiska rådet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om EU:s status i Arktiska rådet och tillkännager detta för regeringen.
Inledning
Sveriges utrikespolitik ska utgå ifrån svenska intressen och ta till vara dem i de regioner som har störst påverkan på Sverige. Arktis är en region där Sverige ingår och utveck
lingen i Nordkalotten, Norra ishavet och därtill gränsande landområden påverkar Sverige. Med denna utgångspunkt är det mycket viktigt att det finns en väl utarbetad svensk strategi för vilka områden som ska prioriteras i Arktis och varför. Det är viktigt att beakta såväl möjligheterna som riskerna i den utveckling som pågår i Arktis. Regionen är för närvarande under förändring där främst ökad stormaktskonkurrens och klimatförändringar påverkar. Det är därför viktigt att värna om stabiliteten i Arktis och att se att det är en region som förvaltas till kommande generationer. De ekonomiska intressena för Arktis behöver balanseras mot de miljömässiga. Samarbete med angränsande och vänligt sinnade stater bör prioriteras. Säkerhetspolitiken behöver ökat fokus i och med den tilltagande stormaktskonkurrens som råder liksom även en bredare strategi angående handel och resurser samt ett tydligt bevarandeperspektiv för den unika arktiska miljön och den kultur som denna miljö format.
Säkerhetspolitik
Stormaktskonkurrensen om Arktis har pågått sedan andra världskriget, med ett avbrott efter att Sovjetunionen upplöstes. Intresset har främst rört förmågan för USA och Ryssland att verka mot varandra med strategiska vapensystem. Den kortaste vägen för bombflyg och robotsystem att leverera verkan har varit och är fortfarande över Arktis. Sverige har direkt drabbats av denna kapprustning i Arktis bl.a. av radioaktivt nedfall från kärnvapentesterna som Sovjetunionen genomförde vid Barents hav. När stormakts
konkurrensen tilltar i världspolitiken är Arktis åter aktuellt för Ryssland och USA att operera från med strategiska ubåtar som är skyddade under packisen, och banan över Arktis förblir den kortaste vägen för ländernas landbaserade strategiska robotar och bombflyg. Detta gör att även Arktis är aktuellt för robotförsvar från både USA och Ryssland. Ryssland har ett omfattande baskomplex som byggs ut och vars tyngdpunkt ligger på Kolahalvön vid Murmansk, där norra flottan har sin bas. USA saknar samma omfattande baskomplex men har bl.a. Thulebasen på Grönland och baser på Alaska. Risken för tilltagande kapprustning ökar under de kommande åren bl.a. i och med att både Ryssland och USA moderniserar sina kärnvapenarsenaler. En militär närvaro av Kina i Arktis kan heller inte uteslutas. Stormakterna har också intresse av att säkra naturresurser och transportleder med militär närvaro i Arktis.
Konsekvenserna av denna omfattande och ökande militära närvaro gör att ett återtagande och stärkande av Försvarsmaktens arktiska och subarktiska förmåga behöver ske. Sverigedemokraterna har motsatt sig nedrustningen som har skett av svenskt försvar och i samband med detta har man tappat unik kompetens för att verka i de norra delarna av Sverige. Ett snabbt återtagande av förlorad kompetens och en utbyggnad av svensk militär närvaro i norra Sverige är således påfordrad.
Handel
I Arktis finns en mycket stor potential för utökad handel. Det handlar dels om de stora naturresurserna som finns i området, dels om möjliga framtida handelsrutter. Det är i dag tre handelsrutter som håller på att bli mer tillgängliga givet smältningen av isarna i Arktis. Dels är det Nordvästpassagen norr om Kanada, dels polarrutten över Nordpolen och slutligen Nordostpassagen norr om Ryssland. Av dessa rutter är det främst Nordost
passagen som är av störst intresse för handel. Denna passage går genom Rysslands territorialvatten och har en förmåga att binda ihop Asien med Europa då det är betydligt närmare än Suezkanalrutten som används i dag. Hittills har denna rutt dock inte utnyttjats till sin fulla kapacitet. Det finns problem kopplat till rutten, bl.a. tillgång till räddningsresurser och isbrytarkapacitet.
För att kunna bedriva handel och annan verksamhet i Arktis är det vitalt att ha tillgång till isbrytarkapacitet. Insikten om detta är stor hos de arktiska strandstaterna och särskilt i Ryssland som har en stor flotta av atomisbrytare bestående av ca
10
enheter och gamla fartyg ersätts med nya. USA saknar helt atomisbrytare och förfogar i dagsläget endast över en isbrytare som lämpar sig för polartrakterna. Kina förfogar också över två isbrytare som lämpar sig för polartrakterna. Ryssland har dessutom flytande kärnkraftverk som används för energiförsörjning i Arktis. Det finns risker med denna omfattande flotta av reaktordrivna fartyg och enheter, men framför allt finns det en ojämlikhet som gynnar Rysslands förmåga i Arktis. Sverige har för närvarande isbrytaren Oden som används främst för forskning i Arktis.
Sverigedemokraterna anser att handelsmöjligheterna måste uppmärksammas mer och att reell kapacitet har större påverkan än omfattande strategier. I detta avseende behöver de nya rutternas möjligheter och risker beaktas i större utsträckning. Isbrytar
kapaciteten behöver likaså uppmärksammas mer, och att Sverige riskerar att stå utan isbrytarkapacitet när isbrytaren Oden avvecklas är ett misslyckande som direkt påverkar Sveriges förmåga i Arktis. Ny svensk isbrytarkapacitet behöver omgående tillföras.
Miljö
Miljön i Arktis är unik och behöver bevaras, särskilt vikten av biologisk mångfald. Samtidigt är det viktigt att beakta möjligheten att kombinera ekonomisk verksamhet i Arktis såsom utvinning av dess naturresurser med ett långsiktigt miljötänkande. I Sveriges närområde i Barents hav finns ett av världens största gasfält i form av Shtokmanfältet. Det har länge diskuterats att påbörja utvinning av gas där och om det sker är det viktigt att Sverige verkar för att utvinningen sker på ett miljösäkert sätt. Att motsätta sig all utvinning i Arktis som inte består av 100 procent förnybara källor är inte rimligt.
Den biologiska mångfalden i Arktis behöver bevaras, vilket gäller både natur och djurliv. I Arktis återfinns många unika arter som riskerar att försvinna om inte hänsyn tas i förhållande till mänsklig aktivitet i området. Det är även viktigt att identifiera kultur- och naturlämningar av höga skyddsvärden så att dessa kan skyddas från påverkan. För att åstadkomma detta konkret behöver rutiner och kapacitet finnas för att kunna motverka exempelvis oljeutsläpp i området.
Från sverigedemokratisk synpunkt behöver hänsynen till Arktis unika miljö beaktas och konkreta åtgärder för att förhindra en rovdrift som kan skada miljön behöver vidtas. Det är också mycket viktigt att det finns en beredskap för olika former av olyckor och utsläpp som allvarligt kan skada Arktis natur.
Urfolk och kultur
Arktis urfolk består av flera folk i den arktiska regionen. Dessa folk behöver respekteras och beredas möjlighet att utvecklas på sina egna villkor utan omotiverad inblandning utifrån. Utgångspunkten behöver vara att urfolken kan åtnjuta samma möjligheter och rättigheter som övriga folk i Arktis. Det ska inte finnas diskriminerande särlagstiftning mellan olika folkgrupper. Urfolken i Arktis och övriga folkgrupper har ett unikt kulturarv som utvecklats under årtusenden och präglats av de särskilda miljömässiga förutsättningar som finns i Arktis. Detta kulturarv behöver värnas i hela Arktis och det finns oroande uppgifter om att inte alla folk i Arktis kan få sina rättigheter tillfreds
ställda. I Sverige behöver den samiska kulturen och kulturen för nordbor som verkat i Arktis bevaras.
Sverigedemokraterna vill att Arktis urfolk och de folk som finns i den arktiska regionen ska kunna verka fritt och utan intervention. Bevarandet av kulturen i Arktis är en fråga som är viktig och Sverigedemokraterna har förslag om att i framtiden inrätta ett fristående nationellt samiskt forskningscentrum och därutöver från svensk sida bidra till finansiering av Internationella Samiska Filminstitutet med säte i Kautokeino i Norge.
Kinas status i Arktiska rådet
Kinas intresse i Arktis är omfattande såväl säkerhetspolitiskt som avseende möjligheten att utnyttja området som handelsrutt. Det går dock inte att tydligt urskilja de kinesiska intressena i Arktis och de kan även beröra tillgången till råvaror och möjligheten att patrullera med strategiska ubåtar. Landet har visat ett intresse för Arktis i och med att de har utvecklat en isbrytarförmåga och man är för närvarande observatörer i Arktiska rådet. Intresset för Arktis från Kinas del kan vara positivt från Sveriges utgångspunkt om kinesiska investeringar kan underlätta etablerandet av handelsrutter och bidra till exempelvis forskning och kommunikationer i Arktis. Det finns även stora risker med ett ökat kinesiskt intresse och verksamhet i Arktis. Inte minst att Kina kan få tillgång till teknik i Arktis eller att de genom sina företag kan få monopolställning gällande kommunikationsinfrastruktur i Arktis.
Kinas ställning som observatör i Arktiska rådet är problematisk. Det är heller inte klart om Kina uppnår samtliga de krav som formellt ställs på en stat för att vara observatör i Arktiska rådet. Sverige behöver samarbeta med likasinnade stater för att motverka ett alltför stort kinesiskt inflytande i arktiska frågor och i Arktiska rådet.
EU:s status i Arktiska rådet
Utifrån EU:s perspektiv finns det intresse att medverka i Arktiska rådet som observatör. Frågan är om behovet för EU att särskilt vara representerat i Arktiska rådet är motiverat, då flera av EU:s medlemsstater är medlemmar i Arktiska rådet. EU har intressen i Arktis i och med att dess medlemmar har det, men det finns en risk för dubbelarbete om EU också är representerat i rådet. Det kan vara så att ytterligare en röst för de intressen som gynnar svenska intressen kan vara motiverat.
Sverigedemokraterna ser att det är viktigt att noga överväga om EU ska vara en observatör i Arktiska rådet, och om det finns tillräckliga skäl för att organisationen ska vara representerad i Arktiska rådet så bör det särskilt beaktas att det inte sker något dubbelarbete mellan EU och dess medlemsstater som också är representerade i Arktiska rådet.
Aron Emilsson (SD)
Markus Wiechel (SD)
Yasmine Eriksson (SD)
Rasmus Giertz (SD)
Motion B
Motion till riksdagen
2024/25:1442
av Aron Emilsson m.fl. (SD)
Arktis
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att gemensamt med andra demokratiskt sinnade samarbetsländer i Arktis skapa en infrastrukturplan för området och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en Natostrategi för Arktis och tillkännager detta för regeringen.
Infrastrukturplan
Ett övergripande mål för de allra flesta nationer i området kring Arktis bör vara att området fortsatt kommer att vara ett stabilt och välmående lågspänningsområde. Sam
tidigt ser vi hur Arktis förändras och blir mer av en geopolitisk hot spot och tillgängligt som en följd av klimatförändringarna och ryskt och rysk-kinesiskt intresse.
Stigande temperaturer påverkar inte bara ekosystemet och de samhällen vi ser i regionen utan kommer även att påverka den ekonomiska verksamheten, och det leder till nya utmaningar säkerhetspolitiskt. I synnerhet kommer vi att se nya möjligheter för handel och resursutvinning, vilket ställer krav på ett hållfast reglemente men även en robust och hållbar infrastruktur och säkerhetspolitisk motståndskraft mot störningar.
För att möta dessa utmaningar och möjligheter är det av stor vikt att de demokratiskt sinnade arktiska länderna samverkar i skapandet av en gemensam infrastrukturplan. En integrerad infrastrukturplan kan omfatta förbättrad transport, kommunikation, energi och miljöskydd med fokus på att underlätta för både lokalbefolkningen och industriella aktörer.
Genom att investera i infrastruktur kan vi inte bara förbättra levnadsstandarden för de som bor i regionen, utan också skydda det känsliga arktiska ekosystemet från negativa effekter av resursutvinning och annan mänsklig aktivitet. Det är avgörande att Sverige, som en av de arktiska staterna, ligger i framkant när det gäller att utveckla en infra
strukturplan som är långsiktigt hållbar och i enlighet med Sveriges intressen samtidigt som den ekonomiska utvecklingen kommer den lokala befolkningen till godo.
Genom att initiera denna plan kan vi bidra till nya handelsmöjligheter, en stark ekonomisk utveckling och en bättre framtid för Arktis och dess invånare, samtidigt som vi skyddar vår planet och det som gör Arktis unikt. Regeringen bör ta initiativ till en sådan med andra likasinnade stater.
Natostrategi i Arktis
Hotbilden i Arktis stiger i takt med klimatförändringarnas effekter. Temperaturen ökar i såväl hav som tonläge från Ryssland och andra auktoritära stater. Det brådskar att göra något åt hotbilden i Arktis. Det här behöver adresseras, och det krävs en genomtänkt säkerhetspolitisk strategi och en samlad militär upprustning. Det krävs en strategiskt genomtänkt sådan och att länder som USA, Kanada, Danmark och Norge stärker sin militära närvaro i sitt eget närområde, liksom Sverige i vår del av Arktis. Samlat bör vi också stärka den gemensamma aktiviteten i den transatlantiska länken.
I och med att samtliga nordiska länder numera är medlemmar av Nato så finns det också en ökad möjlighet att forma en gemensam strategi kring Arktis. Det skulle innebära att alliansen uppdaterar styrkemålen med hänsyn till att inkludera kapaciteter med specialutrustning, såsom isförstärkning av fregatter. Sådant kostar i dag resurser men räknas inte in av Nato som medlemsländernas bidrag till försvarsalliansen.
Det här kan vara problematiskt då det försvårar för folkvalda att motivera för sina befolkningar varför dessa investeringar behöver ske, om det riskerar att påverka välfärden och inte räknas som Natobidrag.
Det är en styrka för Nordeuropa, Arktis och det demokratiska väst att även Sverige och Finland numera är medlemmar av Nato, men det är långt kvar innan Nato har etablerat en trovärdig militär avskräckning mot Ryssland i Arktis. En samlad strategi ger förutsättningar att sätta upp mål och indikatorer för dessa i arbetet mot ett Arktis där såväl miljö, urfolk och kultur och natur ska kunna bevaras och utvecklas i ett fredligt klimat.
Aron Emilsson (SD)
Markus Wiechel (SD)
Yasmine Eriksson (SD)
Rasmus Giertz (SD)
Angelika Bengtsson (SD)