Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2022/23:607 av Marléne Lund Kopparklint (M) Stärk barns skydd gällande brott som rör sexuella övergrepp Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över lagstiftningen så att högre krav ställs på den som begår ett brott, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Idag kan en förövare utnyttja ett barn under 15 år för köp av sexuella handlingar och enbart få böter. Att detta är möjligt beror på att dagens lagstiftning inte utgår från barnets faktiska ålder utan på vilken ålder förövaren säger sig ha upplev t att barnet hade när brottet begicks. Utnyttjande av ett barn för köp av sexuella handlingar borde ses som ett allvarligare brott än om brottet riktar sig mot en vuxen person oavsett hur gammal förövaren trodde att den utnyttjade var vid sexköpstillfället. Så är det dock inte, eftersom det finns kryphål i lagen. År 2020 ökade antalet anmälda sexualbrott i Sverige till 24 100 (BRÅ, 2021). Under 2020 anmäldes det högsta antalet våldtäkter mot barn hittills, 16 procent fler än 2019. Vi vet att mörkertalet är stort och undersökningar visar att det rör sig om 452 000 som utsätts för sexualbrott, varje år (NTU, 2020). Sexualbrott ger vårdkrävande skador – våldtäkt är det trauma som oftast leder till posttraumatiskt stressyndrom och ha r den starkaste kopplingen till självmord, självmordstankar och självskada. Konsekvenserna är ett förändrat liv med varierande grad av smärta, utmattning och psykisk ohälsa. Med dagens lagstiftning kan det alltså bli fråga om olika straffskalor beroende på om offret uppfattas som ett barn eller en vuxen av förövaren. Om förövaren säger att hen trodde att 14-åringen hen utnyttjade för sexuella handlingar var över 18 år, kan straffet bli böter. Vilket kan jämföras med fängelsestraff för den som blivit dömd för att ha utsatt ett barn under 18 år, genom köp av sexuell handling. Det är också med största sannolikhet så att denna kunskap sprids bland sexköpare på olika forum . Att lagstift ­ ningen ser ut som den gör är helt oacceptabelt. Enligt b arnkonventionen ska alla barn under 18 år ha rätt till samma straffrättsliga skydd som inte ska vara beroende av ålder eller kroppsutveckling. Lagen ska sätta barnet i främsta rummet ; det ska inte vara förövarens ord som viktas framför barnets faktiska ålder. Att dömas till böter för att ha utnyttjat ett barn för att köpa en sexuell handling står inte i proportion till brottets allvar. L agstiftningen behöver ses över så att högre krav ställs på den som begår handlingen . Som det ser ut nu så gör sexuella myndighetsåldern barn till ett öppet mål för vuxna som vill utnyttja dem för sexuella ändamål. Jag har tidigare motionerat i frågan under riksmötet 2021/22 men eftersom frågan fortfarande är aktuell gör jag det härmed igen. Marléne Lund Kopparklint (M)

Motion till riksdagen 2025/26:3477 av Marléne Lund Kopparklint (M) Stärkt skydd för barn mot dömda sexualförbrytare samt förebyggande insatser i skolan Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en utredning i syfte att stärka regler och lagstiftning för att skydda barn från personer som är dömda för sexuella övergrepp, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering De flesta barn i tidig skolålder vet inte vad sexuella övergrepp är, inte heller hur en förövare kan bete sig för att få kontakt, manipulera eller hota dem till tystnad. Därför behöver samhället både stärka skyddet mot dömda förövare och ge barn den kunskap de behöver för att förstå sina rättigheter och våga berätta. Barn är särskilt utsatta eftersom de ofta saknar kunskap om vad ett sexuellt över ­ grepp innebär, vem en förövare kan vara eller hur övergrepp kan maskeras som ”lek” eller vänskap. Många barn vet inte heller vad som är brottsligt, när de ska säga nej eller vart de ska vända sig för att få hjälp. Det gör dem sårbara för manipulation och förövarens hot om tystnad. Detta är skäl nog att agera. Men läget blir ännu mer allvarligt när vi ser till statistiken. Enligt Stiftelsen Allmänna Barnhuset utsätts ett av fyra barn i Sverige för sexuella övergrepp eller exploatering – motsvarande åtta barn i en skolklass. Utöver det finns ett stort mörkertal. År 2020 anmäldes 24 100 sexualbrott i Sverige (Brå, 2021), och antalet anmälningar av våldtäkter mot barn ökade då med 16 procent jämfört med året innan. Trots politiska åtgärder visar utvecklingen ingen tydlig vändning år 2024. Sexualbrott mot barn tillhör de mest brutala brotten. De skadar inte bara barnets trygghet här och nu utan skapar djupa och långvariga konsekvenser. Barn som utsatts löper en kraftigt förhöjd risk för psykisk ohälsa, självskadebeteende, missbruk och suicid. Studier visar att risken för självmord kan vara upp till tolv gånger högre för den som utsatts för sexuella övergrepp i barndomen. För att minska dessa risker krävs ett helhetsgrepp: Skärpta regler och lagar för att säkerställa att dömda förövare inte ges möjlighet att begå fler brott. Obligatorisk, återkommande undervisning i skolan så att barn tidigt lär sig om sina rättigheter, vad övergrepp är och hur man berättar. Denna kunskap är lika livräddande som en brandskyddsövning. Kunskapshöjning för all personal som möter barn inom skola, vård och fritid för att bättre upptäcka signaler och kunna agera snabbt. Samhället måste sätta barnens rätt till trygghet först. Det betyder att lagstiftning, skola och vård måste arbeta hand i hand för att både skydda mot kända förövare och ge barnen den kunskap de behöver för att skydda sig själva. Att förebygga övergrepp och återfall är inte bara en juridisk fråga – det är en fråga om barns liv, hälsa och framtid. Marléne Lund Kopparklint (M)