Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2022/23:802 av Fredrik Lundh Sammeli (S) Avskaffande av den allmänna motionstiden Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa allmänna motionstiden och i stället ge möjlighet till en friare motionsrätt över året och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen. Motivering ”Något gammalt, nånting nytt, något lånat, nånting blått, något fått” kanske många känner till som en lyckobringande ramsa kopplad till bröllopstraditioner. Men det går också mer eller mindre att applicera det på allmänna motionstiden i riksdagen. Under den allmänna motionstiden kan riksdagens ledamöter motionera om allt mellan himmel och jord, vilket man också gör. Varje år räknas det pinnar i lokalmedia, och det rapporteras om de mest galna idéerna samtidigt som företag och organisationer frenetiskt söker i databasen för att se om just deras inspel blivit en motion som riks ­ dagen sedan kommer att behandla. Förra riksmötet 2021/22 lämnades 4 149 stycken motioner in, vilket var över 1 100 fler motioner än vid mandatperiodens början 2018. En del utmanande, nytänkande och spännande förslag och yrkanden. Andra mer traditionella och ofta återkommande som denna. Det mesta drunknar dock i den strida ström av motioner som produceras i riksdagen under några få dagar. Den allmänna motionstiden pågår normalt från riksmötets början till femton dagar efter att regeringen har lämnat budgetpropositionen till riksdagen. Ledamöterna får under denna tid lämna in motioner om alla frågor som riksdagen kan besluta om. Den riksdagsordning som styr detta tillkom 1974 i en helt annan tid, med helt andra förut ­ sättningar. Dagens modell med allmän motionstid under en begränsad tid ger inte aktuella frågor det utrymme i riksdagen som en friare motionsrätt skulle kunna göra. Möjligheten att som enskild ledamot påverka en del av riksdagens agenda begränsas över året och den nuvarande ordningen gagnar varken riksdagsarbetet, samhälls ­ utvecklingen, det demokratiska engagemanget eller dialogen mellan ledamöter och medborgare. En friare form av motionsrätt skulle ha förutsättningar att förbättra riksdagsledamöternas möjlighet att leva upp till regeringsformen, att all offentlig makt utgår ifrån folket. I framtagandet av en ny motionsrätt skulle bevarandet av ledamot ­ skapets värde och riksdagens grundlagsfästa initiativrätt vara viktiga utgångspunkter. Fredrik Lundh Sammeli (S)

Motion till riksdagen 2023/24:1847 av Fredrik Lundh Sammeli och Kenneth G Forslund (båda S) Avskaffande av den allmänna motionstiden Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa den allmänna motionstiden och i stället ge möjlighet till en friare motionsrätt över året och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen. Motivering Som många motioner tidigare genom åren under allmänna motionstiden från olika ledamöter är också denna motion en upprepning av tidigare lagd motion. Skam den som ger sig. Att som ledamot av Sveriges riksdag kunna lägga en enskild motion är i grunden något fint. Att kunna bidra till att sätta ljus på en undanskymd fråga, kunna driva ett lokalt perspektiv eller flytta opinion sakta framåt och samla stöd i frågor man brinner för som folkvald. Under den allmänna motionstiden kan riksdagens ledamöter motionera om allt mellan himmel och jord. Vilket man också gör, och ibland rent av om lite därtill. Varje riksmöte rasar motionerna in, lokalmedia för statistik över flitigheten och en och annan ger uppslag till svensk politisk satir. En del utmanande, nytänkande och spännande förslag och yrkanden. Andra mer traditionella och ofta återkommande. Det mesta drunknar dock i den strida ström av motioner som produceras i riksdagen under några få dagar. I grunden tycker jag allmän motionstid helt borde avskaffas och jag är långt ifrån ensam om att ha den åsikten. Dagens modell hör dåtiden till. Möjligheten som enskild ledamot att påverka en del av riksdagens agenda begränsas över året och den nuvarande ordningen gagnar varken riksdagsarbetet, samhällsutvecklingen, det demokratiska engagemanget eller dialogen mellan ledamöter och medborgare. Men om man ändå konstitutionellt vill värna möjligheten, borde systemet reformeras till förmån för en friare form av motionsrätt. Det skulle ha förutsättningar att förbättra riksdagsleda ­ möter ­ nas möjlighet att leva upp till regeringsformen, att all offentlig makt utgår ifrån folket. Fredrik Lundh Sammeli (S) Kenneth G Forslund (S)