Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2024/25:2131 av Sanna Backeskog m.fl. (S) Nolltolerans mot barnfattigdom Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett arbete med en översyn av barns ekonomiska villkor med syftet att ge alla barn en uppväxt fri från ekonomisk fattigdom och tillkännager detta för regeringen. Motivering ”Jag märker att de har ont om pengar genom att de oroar sig och de har lite svårt att betala hyran. Man går inte så ofta på träningarna och sånt. Jag kan se det bara på deras min också.” Citatet är från Rädda Barnens rapport ”Missing Out”, som smärtsamt tydligt skildrar barns erfarenheter av att växa upp i fattigdom. I Rädda Barnens rapport Barnfattigdom i Sverige – Årsrapport 2021 beskrivs att man utgår från ”en strikt, närmast absolut, definition av barnfattigdom: att man inte har råd att täcka de allra nödvändigaste utgifterna. Utifrån vårt mått lever ungefär vart tionde barn i familjer som är ekonomiskt utsatta, vilket betyder cirka 200 000 barn i Sverige.” I ett av världens mest välmående länder är det en oacceptabel verklighet att barn lever i fattigdom. Berättelserna om barn och familjer som kämpar för att klara sig ekonomiskt är många. Målet måste vara att inget barn ska behöva växa upp i fattig ­ domens skugga. Familjer med låga inkomster och ensamstående föräldrar kämpar särskilt hårt för att få ihop ekonomin och har små eller inga marginaler för oplanerade kostnader. Den ekonomiska situationen för barnfamiljer med lägre inkomst har förvärrats betydligt de senaste åren, enligt rapporter från organisationer som Hyresgästföreningen, Majblomman, Rädda Barnen och Röda Korset. Barn till ensamstående mammor har idag en fem gånger högre fattigdomsrisk än barn som växer upp med sammanboende föräldrar. Barn med utländsk bakgrund har en sju gånger högre fattigdomsrisk än barn med svensk bakgrund. Sifos undersökning från mars 2024, på uppdrag av Rädda Barnen, Hyresgäst ­ föreningen, Röda Korset och Majblomman, visade att 4 av 10 ensamstående föräldrar och nästan 3 av 10 av sammanboende föräldrar med lägre inkomst har behövt låna pengar för att kunna betala det grundläggande de senaste sex månaderna. Det är en kraftig ökning jämfört med förra året. Cirka varannan ensamstående förälder med lägre inkomst (under 29 500 brutto) och var tredje sammanboende förälder med lägre inkomst (42 000 brutto) har haft svårt senaste sex månaderna att ha råd med näringsrik mat att köpa nya kläder efter väder till barnet/barnen fritidsaktiviteter för barnet/barnen. Dessa orättvisor måste bekämpas och för det krävs skarpa åtgärder. Det innebär att säkerställa tillgång till utbildning av hög kvalitet, hälsovård, meningsfull fritid och socialt stöd för alla barn, oavsett deras föräldrars inkomst. Sveriges system som har till syfte att utjämna skillnader mellan familjer med och utan barn, respektive familjer med en eller flera försörjare, som till exempel bostadsbidrag, barnbidrag och underhållsstöd är bra. Men de behöver ständigt ses över så att nivåerna är tillräckliga och utformningarna träffsäkra. Det handlar också om att prioritera rätt. Barnen måste gå före stora skatte ­ sänkningar för de mest förmögna. Sveriges kommuner har ett viktigt ansvar vad gäller investeringar i en stark och jämlik skola och ett rikt kultur- och fritidsliv för alla barn. Många kommuner tar ett stort ansvar vad gäller detta, men det behöver till exempel säkerställas att svensk skola verkligen är helt avgiftsfri och att det aldrig förväntas finansiering hemifrån vid till exempel utflykter eller fruktstund. Dessutom genomgår nu kommuner i hela Sverige större ekonomiska utmaningar än under 90-talskrisen – vilka dessutom förstärks av minskade statsbidrag. Den strukturella ojämlikheten behöver framförallt adresseras av rikspolitiken och regeringen genom en betydligt kraftfullare politik för ökad jämlikhet. Det krävs ökade statsbidrag, en aktiv arbetsmarknadspolitik och en bättre bostads ­ politik. Ett helhetsgrepp behöver tas, med en totalöversyn med bakgrund i den forskning som finns om barns ekonomiska uppväxtförhållanden och därifrån en utformning av en ännu bättre väg framåt för alla barns goda uppväxtförhållanden och möjlighet att forma ett gott, tryggt liv fritt från fattigdom. Sanna Backeskog (S) Kristoffer Lindberg (S) Patrik Lundqvist (S) Linnéa Wickman (S)

Motion till riksdagen 2025/26:1322 av Sanna Backeskog m.fl. (S) Nolltolerans mot barnfattigdom Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en översyn av barns ekonomiska villkor med syftet att ge alla barn en uppväxt fri från ekonomisk fattigdom och tillkännager detta för regeringen. Motivering I dagens Sverige växer många barn upp i ekonomisk utsatthet, trots att deras föräldrar arbetar. Det är ett politiskt misslyckande som kräver omedelbara reformer. Ofrivillig deltid, låga löner och otrygga scheman pressar familjers ekonomi. Konsekvensen blir barn som tvingas avstå från fritidsaktiviteter, skolutflykter eller till och med måltider. I ett av världens mest välmående länder är det en oacceptabel verklighet att barn lever i fattigdom. Berättelserna om barn och familjer som kämpar för att klara sig ekonomiskt är många. I Handelsanställda förbunds rapport ”Att leva på marginalen” går att läsa att en stor del av Handels deltidsanställda medlemmar i detaljhandeln lever på marginalen. De klarar sig från lön till lön och saknar helt en buffert. För att få ekonomin att gå ihop tvingas de dra in på basala utgifter, som matkostnader, hälsobesök och fritidsaktiviteter till barnen. Många av dessa arbetar ofrivillig deltid och måste jaga extrapass för att kunna få ihop det. I Handels undersökning ställdes frågan ”Vad skulle du göra om du hade 2 000 kronor mer i lön?” Hos de svarande med barn är citaten talande: ”Jag skulle kunna köpa nya kläder till min 14-årige son.” ”Låta barnen vara med i lagsporter/föreningar.” ”Oj ja då skulle jag kunna köpa nya kläder till barnen och betala deras fritidsintressen.” ”Göra något roligt med mina barn. Idag kan vi inte unna oss något extra.” Målet måste vara att inget barn ska behöva växa upp i fattigdomens skugga. Enligt barnkonventionens artikel 4 måste staten vidta aktiva åtgärder för att säker ­ ställa barns rätt till trygghet och utveckling. Det kräver politik som verkligen sätter barnfamiljernas ekonomiska vardag i centrum. Samtidigt har våra nordiska grannar genomfört tydliga satsningar för att stärka barnfamiljer ekonomiskt: i Norge har barnbidraget höjts med cirka 11 500 kr per år och kostnaderna för förskola och fritids har sänkts, i Danmark har utsatta barnfamiljer fått en klumpsumma på cirka 7 500 kr och i Finland har alla familjer fått ett extra barn ­ bidrag. I Sverige har utvecklingen stannat upp, vilket förvärrar klyftorna i samhället. Nu är det dags för Sverige att göra en översyn av barns ekonomiska villkor med syftet att ge alla barn en uppväxt fri från ekonomisk fattigdom. Möjliga vägar är många, men nedan är några exempel som skulle göra skillnad: ‒ Höjning av barnbidraget. Sedan 2018 har merkostnaderna för att ha barn ökat med cirka 40 % enligt Konsumentverket, vilket innebär att barnbidraget idag täcker betydligt mindre av kostnaderna än för några år sedan. ‒ Att det tillfälliga tilläggsbidraget till bostadsbidrag permanentas som en del av trygghetssystemet, för att hjälpa barnfamiljer ur akut ekonomisk stress. ‒ En utökad vab för ex. introduktion av mediciner så föräldrar slipper förlora inkomst när de behöver finnas där för sina barn. ‒ Förbättra socialförsäkringsskyddet för gravida, till exempel genom att öka rätten till sjukpenning, införa en allmän graviditetsvecka åt alla sista veckan och förbättra möjligheterna och rätten till omplacering, lättare sjukskrivning etc. Sådana satsningar skulle både minska inkomstskillnader och bidra till att stimulera konsumtion i tider av lågkonjunktur. Tidigare reformer, som glasögonbidraget och medicinreformen, visar att riktade stöd gör verklig skillnad. Nu behövs samma politiska handlingskraft. Ingen förälder som arbetar ska behöva se sitt barn växa upp i ekonomisk osäkerhet och utanförskap. Sanna Backeskog (S) Niklas Karlsson (S) Kristoffer Lindberg (S) Gunilla Carlsson (S) Mattias Vepsä (S) Denis Begic (S)