Jämför sakliga förslag
A · med anledning av prop. 2023/24:28 Sänkning av reduktionsplikten för bensin och diesel
2023/24 · HB022763 · Rickard Nordin (C); Stina Larsson (C); Daniel Bäckström (C); Anders Karlsson (C)
Original hos RiksdagenB · med anledning av prop. 2024/25:131 Nya regler för datacenter och hållbara bränslen samt en ny reduktionsplikt
2024/25 · HC023372 · Rickard Nordin (C); Stina Larsson (C); Anders Karlsson (C); Helena Lindahl (C)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.008 · ämneslikhet 0.892. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
1 möjliga matchningar · 5 yrkanden i A · 4 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Olika tal eller årtal
- Yrkanden saknar motsvarighet
Yrkande A1 och B1 · textlikhet 0.464 · Olika tal eller årtalA: Avslag · B: Avslag
A1
Riksdagen avslår regeringens proposition 2023/24:28 Sänkning av reduktionsplikten för bensin och diesel.
4 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om avskaffad koldioxidskatt för biobränslen inom reduktionsplikten och tillkännager detta för regeringen.
A3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sänkt reduktionspliktsavgift och tillkännager detta för regeringen.
A4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att övergå till europadiesel och tillkännager detta för regeringen.
A5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en reformering av reduktionsplikten och tillkännager detta för regeringen.
3 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera reduktionsplikten på ett sätt som stärker efterlevnaden av klimatmålen, inklusive transportsektorns mål, samt stärker både Sveriges motståndskraft genom att minska beroendet av fossila drivmedel och landsbygdens möjligheter, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kombinera reduktionsplikten med en ökad svensk drivmedelsproduktion och tillkännager detta för regeringen.
B4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över finansieringen av reduktionsplikten för att på så sätt säkerställa att priset vid pump inte ökar i takt med att andelen förnybart ökar och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 1477 ord · B 1550 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2023/24:2763
av Rickard Nordin m.fl. (C)
med anledning av prop. 2023/24:28 Sänkning av reduktionsplikten för bensin och diesel
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen avslår regeringens proposition 2023/24:28 Sänkning av reduktionsplikten för bensin och diesel.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om avskaffad koldioxidskatt för biobränslen inom reduktionsplikten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sänkt reduktionspliktsavgift och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att övergå till europadiesel och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en reformering av reduktionsplikten och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Centerpartiet ser klimatkrisen som en av vår tids största utmaningar. Det är samtidigt en fråga där Sverige kan spela en avgörande internationell roll som föregångsland, och där vårt ledarskap samtidigt kan leda till jobb, tillväxt och affärsmöjligheter. Det är glädjande att kunskapen och medvetenheten om klimatförändringarna är större än någonsin. Samtidigt kunde inte budskapet i FN:s klimatpanels sjätte syntesrapport om den samlade klimatvetenskapen vara tydligare: klimatet kan inte vänta. Utsläppen måste vända ned senast redan år 2025 och sedan fortsätta kraftigt nedåt om det ska vara möjligt att klara 1,5-gradersmålet. Dessutom har klimatförändringarna och den globala uppvärmningen en negativ påverkan på naturen och på den biologiska mångfalden. Det är helt avgörande att vi når 1,5-gradersmålet för att bibehålla fungerande ekosystem. Centerpartiet ser klimatmålen, både de svenska och de på EU-nivå, som avgörande riktmärken för att lyckas med den gröna omställningen.
Syftet med reduktionsplikten är att minska koldioxidutsläppen från transportsektorn. Reduktionsplikten trädde i kraft 2018 och har sedan dess fungerat som ett mycket effektivt verktyg för att få ned utsläppen. Utöver klimatnyttan bidrar reduktionsplikten enligt Energimyndigheten på sikt även med en ökad försörjningstrygghet för drivmedel. I propositionen Sänkning av reduktionsplikten för bensin och diesel (prop. 2023/24:28) föreslår regeringen en kraftig sänkning av reduktionsplikten, något som Centerpartiet är mycket kritiska emot.
I propositionens konsekvensanalys beskrivs de konsekvenser som den föreslagna kraftiga sänkningen av reduktionsplikten kommer att innebära. Mest påtagliga är de mycket negativa effekterna för klimatet. Sänkningen av reduktionsplikten beräknas öka utsläppen från inrikes transporter och arbetsmaskiner med ca 4 miljoner ton 2024 jäm
fört med 2023. Det motsvarar en ökning med knappt 10 procent av Sveriges territoriella utsläpp av växthusgaser. Värt att notera är att denna beräkning inte omfattar den minskade försäljningen och användningen av laddbara fordon som sänkningen av reduktionsplikten förväntas leda till. Dessutom kan sänkningen av reduktionsplikten, och den minskade efterfrågan på biodrivmedel som den medför, leda till att viljan att investera i nya anläggningar för produktion av biodrivmedel minskar. Det i sin tur skulle kunna leda till att utsläppen globalt ökar jämfört med om reduktionsplikten inte hade sänkts.
Sänkningen av reduktionsplikten utgör även en stor utmaning vad gäller möjligheten för Sverige att nå de nationella etappmålen. För att citera propositionens konsekvens
analys: ”Om det inte införs andra styrmedel som minskar utsläppen, kommer det att krävas avsevärt högre krav på drivmedelsleverantörerna 2030 än vad som föreslås för 2024–2026 för att nå etappmålen. En snabb ökning av reduktionsnivåerna kan ge utmaningar, med bland annat risk för brist på kapacitet för produktion av biodrivmedel för nordiska förhållanden.” Även Sveriges åtaganden enligt ansvarsförordningen utsätts för kraftiga svängningar: ”En konsekvens av att sänka reduktionsplikten för bensin och diesel till 6 procent under 2024–2026 är att de krav som ställs på drivmedelsleverantörerna, om inte nya styrmedel införs, sannolikt kommer att behöva vara betydligt högre under 2027–2030 för att Sverige ska kunna klara åtagandet enligt ansvarsfördelningsförordningen.” I propositionen finns även att läsa: ”Om kraven på drivmedelsleverantörerna inte ställs tillräckligt högt, kommer Sverige att vara beroende av att köpa utsläppsenheter från andra medlemsstater, vilket är en osäker väg.” Det är en utveckling som Centerpartiet är starkt kritiska till. Både för att det är högst osäkert om dessa utsläppsrätter ens finns tillgängliga och dels för att ett sådant angreppssätt helt missar de nyttor som motsvarande investeringar hade medfört i Sverige i form av såväl arbetstillfällen som försörjningstrygghet. Det finns dessutom en avsevärd risk att Sverige behöver återbetala hela eller stora delar av de medel som Sverige erhållit från EU:s återhämtningsfond, förutom de böter som kan väntas om Sverige inte når de europeiska klimatmålen som är bindande. Miljardbelopp riskerar att behöva betalas, något som regeringen inte alls budgeterat för och som är helt onödiga och oförsvarliga utgifter att behöva betala, helt utan nytta i Sverige.
En av de saker som oftast efterfrågas från näringslivet av politiken är långsiktiga spelregler. Kring reduktionsplikten fanns dessa. 7 av 8 partier var helt eniga om vikten av reduktionsplikten samt hur både regelverk och nivåer skulle vara för åtskilliga år framöver. Att nu abrupt skrota mycket stora delar av inblandningen av förnybara drivmedel samtidigt som allt som ska ske från 2027 och framåt helt slopas, är ett dråpslag mot långsiktigheten. Detta helt utan svar på hur klimatmålen i stället ska uppnås. För att påminna om vad den nuvarande statssekreteraren till miljöministern tidigare sagt: ”Reduktionsplikten är vårt verktyg för att nå klimatmålen i transport
sektorn. Alternativet är förbud och ransonering eller att överge klimatmålen. Jag hör ingen argumentera för det, bara mot reduktionsplikten.” Det står i bjärt kontrast till hur regeringen nu bedriver sin politik.
Det är också tydligt att för att nå ESR-målen finns få andra lösningar än att lägga bördan på jord- och skogsbruket, dvs. marksektorn, eftersom transporterna och därmed inte heller arbetsmaskinerna kommer att kunna ta den förväntade andel som aviserats tidigare.
Mot bakgrund av de kraftigt negativa konsekvenserna för klimatet, näringslivet, jord- och skogsbruket, försörjningstryggheten och inte minst förtroendet för politiken avstyrker Centerpartiet, likt en övervägande del av remissinstanserna, förslaget och yrkar därför avslag på regeringens proposition 2023/24:28 Sänkning av reduktions
plikten för bensin och diesel.
Centerpartiet delar regeringens ambition att försöka få ned bränslepriset vid pump. Vi har därför tagit fram ett eget förslag för detta, som vi kallar för ”Tanka svenskt”. Som ett led i det vill vi avskaffa koldioxidskatten för biobränslen inom reduktions
plikten. I mars 2023 beslutade EU-kommissionen om nya regler i syfte att påskynda den gröna omställningen i unionen. Bland annat ges medlemsländerna ökad flexibilitet att utforma och genomföra stödåtgärder inom sektorer som är avgörande för omställningen. Det innebär att det står Sverige fritt att genomföra den skattebefrielse som Centerpartiet tidigare förslagit, att skattebefria biobränslen inom reduktionsplikten.
Dessutom vill vi sänka reduktionspliktsavgiften. I reduktionsplikten finns en sanktionsavgift för de aktörer som inte uppnår den föreskrivna inblandningen. Denna avgift har kommit att få en prissättande funktion på marknaden snarare än alternativ
kostnad för att leva upp till reduktionsplikten. Alternativkostnaden för drivmedels
bolagen är snarare varumärkesbaserad än kostnadsbaserad. Vi föreslår att avgiften sänks till 3,20 kr/kg CO
2
.
Vi anser också att regeringen bör se över möjligheten att ändra momssatsen på biobränslen så att den ligger på den lägsta möjliga momssatsen.
Energimyndigheten har föreslagit att Sverige bör övergå från diesel MK1 till den europeiska standarden, MK3. Myndigheten visar på många fördelar med en sådan förändring. Europadieseln kan hantera en större inblandning av biobränslen, den är mer energieffektiv och en övergång skulle ge svenska drivmedelsbolag fler alternativa leverantörer, vilket i sin tur skulle öka vår motståndskraft vid kriser och antas ha en prisdämpande effekt. Centerpartiets samlade bedömning är att Sverige bör följa Energimyndighetens rekommendation och övergå till att främja MK3 över MK1.
I spåren av Rysslands olagliga invasion av Ukraina har det blivit tydligt att Sveriges beredskapslager och självförsörjning av drivmedel behöver stärkas kraftigt. Center
partiet föreslår därför en överenskommelse mellan staten, leverantörerna och driv
medelsproducenterna om en kraftigt utbyggd biodrivmedelsproduktion. Överens
kommelsen innebär också ett referenspris för biodrivmedel enligt s.k. contracts for difference där staten garanterar att köpa in vissa volymer biobränslen till ett riktpris under ett visst antal år. Snarliga förslag finns redovisade i bioekonomiutredningens delbetänkande från våren 2023. Riktpriset sätts genom omvända auktioner. Dessa volymer auktioneras därefter ut till de drivmedelsbolag, på den svenska marknaden, som är villiga att sälja de garanterade volymerna till det satta referenspriset. Detta kan ske antingen genom försäljning av rena biodrivmedel eller genom ökad inblandning i konventionellt dieselbränsle. I ett nästa steg bör även referenspriset sättas genom omvända auktioner. Målet är att producera 3 miljarder liter biodrivmedel, vilket motsvarar hälften av dagens dieselanvändning.
Slutligen föreslår vi en reformering av reduktionsplikten för att nå klimatmålen. Vi föreslår att inblandningen bibehålls på dagens nivåer. Den sammanlagda volymen på bensin och diesel motsvarar ungefär 25 procent. Utöver detta vill vi införa en grön kvot för försäljning av höginblandade biobränslen som motsvarar de kommande behoven upp till 50 procent av drivmedelsvolymen 2030 för att tillsammans med en offensiv elektrifiering nå klimatmålen 2030. Därigenom tvingar vi upp utbudet av höginblandade biodrivmedel på marknaden, vilket i sin tur bör leda till lägre marknadspriser.
Mot denna bakgrund yrkar Centerpartiet bifall på våra förslag inom ramen för ”Tanka svenskt”.
Rickard Nordin (C)
Stina Larsson (C)
Daniel Bäckström (C)
Anders Karlsson (C)
Motion B
Motion till riksdagen
2024/25:3372
av Rickard Nordin m.fl. (C)
med anledning av prop. 2024/25:131 Nya regler för datacenter och hållbara bränslen samt en ny reduktionsplikt
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen avslår propositionen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera reduktionsplikten på ett sätt som stärker efterlevnaden av klimatmålen, inklusive transportsektorns mål, samt stärker både Sveriges motståndskraft genom att minska beroendet av fossila drivmedel och landsbygdens möjligheter, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kombinera reduktionsplikten med en ökad svensk drivmedelsproduktion och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över finansieringen av reduktionsplikten för att på så sätt säkerställa att priset vid pump inte ökar i takt med att andelen förnybart ökar och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Regeringen har under den här mandatperioden kraftigt sänkt reduktionsplikten, vilket innebär en kraftig sänkning av inblandningen av biodrivmedel i bensin och diesel. De fossila bränslena ökar alltså – helt medvetet. Centerpartiet ser med oro på dessa förslag då det riskerar att försvaga Sveriges klimatambitioner, öka beroendet av fossila bränslen och försämra möjligheterna för den svenska bioekonomin och landsbygdens utveckling. Samtidigt göder vi skurkstater som Ryssland eftersom en mycket stor andel av de svenska drivmedlen har okänt ursprung, vilket vanligtvis betyder att spårbarheten medvetet brutits. Kritik mot regeringens politik för transportsektorn står i centrum för en rad oberoende experter, senast från Klimatpolitiska rådet som granskar regeringens klimatpolitik. Denna kritik ska omhändertas i en ny reformerad reduktionsplikt som säkerställer efterlevnaden av klimatmålen. Att regeringen återkommer med en något uppjusterad reduktionsplikt återställer inte den skada som skett och räcker inte på långa vägar för att nå de svenska eller europeiska klimatmålen enligt alla expertbedömningar. Det är också tydligt i remissvaren.
Centerpartiet yrkar därför avslag på regeringens proposition och uppmanar reger
ingen att återkomma med ett betydligt ambitiösare förslag som ser helheten i driv
medelssektorn och där klimatmålen nås. En mycket stor del av svenska folket vill ha en klimatpolitik som når målen. Befolkningen förväntar sig att regeringen levererar en sådan. Då måste regeringen också leverera det.
Klimat- och miljöperspektiv
Reduktionsplikten är ett av de mest effektiva verktygen för att minska utsläppen från transportsektorn och därmed nå Sveriges klimatmål. En kraftig sänkning av reduktions
plikten kan innebära att Sverige inte uppfyller sina åtaganden enligt Parisavtalet och EU:s klimatpolitik, där de samhälleliga kostnaderna för att missa klimatmålen vida överstiger kostnaderna för att genomföra effektiva utsläppsminskningar. Centerpartiet anser att en mer balanserad reform är nödvändig för att fortsatt minska transportsektorns klimatpåverkan.
Säkrad försörjning och stärkt bioekonomi
En alltför låg reduktionsplikt är en dubbel smäll mot landsbygden. Sverige har en stark potential att producera hållbara biodrivmedel från skogsråvara, restprodukter från jordbruket och annan biomassa. Den sänkta reduktionsplikten har redan underminerat investeringar i den svenska biodrivmedelsproduktionen och försvårat för företag på landsbygden som är beroende av bioekonomins tillväxt. I stället för att slå undan benen på den inhemska produktionen bör regeringen stödja utvecklingen av inhemska bio
drivmedel och gynna svenska lantbrukare och skogsägare. Svaga klimatinsatser i transportsektorn slår också indirekt mot de gröna näringarna, eftersom det leder till att en större del av ansvaret för minskade utsläpp läggs på jord- och skogsbruket då det är dessa tillsammans med transportsektorn (och arbetsmaskiner som i allt väsentligt korrelerar med transportsektorn) utgör EU:s ESR-sektor där kraven är att minska utsläppen med 50 procent till 2030. När utsläppen från transporter ökar måste de från jordbruk minska ännu mer – det i ett läge när den svenska livsmedelsproduktionen tvärtom behöver öka.
Ekonomiska konsekvenser för konsumenter och näringsliv
Regeringens argument för att sänka reduktionsplikten bygger på att det skulle minska drivmedelspriserna. Centerpartiet delar uppfattningen att höga bränslepriser påverkar hushåll och företag negativt, särskilt på landsbygden där alternativen till bilen är få. Däremot bör en långsiktigt hållbar lösning som påskyndar elektrifieringen innebära stöd till köp av utsläppssnåla fordon och investeringar i biodrivmedel snarare än en kort
siktig sänkning av reduktionsplikten. Det skulle sänka priserna, och tillsammans med bl.a. sänkningar av skatter och avgifter på förnybara drivmedel kan kostnadsreduktionen bli lika stor som när regeringen valde att slakta reduktionsplikten. En stabil och förut
sägbar politik behövs för att skapa trygghet för såväl företagare som konsumenter.
Alternativ väg framåt
För att både stärka klimatmålen och underlätta för hushåll och företag föreslår Center
partiet följande åtgärder:
Gradvis och förutsägbar ökning av reduktionsplikten för att ge marknaden möjlighet att ställa om utan att urholka klimatmålen. En lämplig slutnivå är att reduktionsplikten 2030 består av två delar, dels en inblandning på 25 procent i den ordinarie bensinen och dieseln, dels ett krav på att sälja minst 25 procent höginblandade biodrivmedel. På så sätt ökar inte heller priset alltför mycket på ordinarie drivmedel och inte heller på de rena alternativen för dem som vill göra ett miljösmart val i form av att tanka helt fossil
fritt såsom biogas, HVO eller etanol.
Ett styrmedel i form av klimatbonuscheck som gör det billigare att välja fordon som är utsläppssnåla, både vid nybilsinköp och köp av begagnat. Även kollektivtrafik kan ingå i stödformen. Detta gör det också billigare för hushållen att ersätta höga driv
medelskostnader på sikt samtidigt som klimatvinsterna är höga.
Stöd till biodrivmedelsproduktionen genom investeringsstöd och forsknings
satsningar för att främja inhemsk produktion av hållbara biodrivmedel. Bioekonomi
utredningens förslag behöver genomföras omgående, beredskapslager för förnybara drivmedel inrättas och produktion säkerställas. Det är viktigt för att minska både utsläpp och sårbarhet. I det säkerhetspolitiska läge vi befinner oss i kan vi inte fortsätta med ett så tungt beroende av oljeleveranser utifrån. Med mer inhemsk produktion kommer också priserna att sjunka. Energimyndigheten bedömer att förnybara drivmedel kan produceras för så lite som 10–15 kronor per liter, men en stabil efterfrågan är avgörande för investeringarna, och det kan staten bidra med både genom en trygg reduktionsplikt och genom statliga upphandlingar av stora volymer drivmedel. Vi är många som vill ”tanka svenskt”.
Skattelättnader för klimatsmarta bränslen för att ge ekonomiska incitament att välja förnybara drivmedel utan att kraftigt öka kostnaderna för hushåll och näringsliv behöver införas. Det är en självklarhet att det klimatsmarta inte ska kosta mer än det fossila. I dag har vi högre beskattning på ren el än på fossil diesel. Det är helt bakvänt. I stället måste de förnybara drivmedlen helt skattebefrias, onödigt krångliga och hindrande regelverk som denatureringskraven justeras och pumplagen ses över för att få mer och fler fossilfria bränslen attraktiva.
Utbyggnad av laddinfrastruktur och stöd till elektrifiering för att på sikt minska beroendet av fossila bränslen i transportsektorn är också avgörande. Regeringen har gjort ett antal bra saker, men det behövs självklart fler åtgärder, inte minst behöver en miljöbilsbonus för nya och begagnade bilar i mellanklassen och nedåt återinföras omgående. Elektrifieringstakten sjunker med den här regeringen, och det är oförlåtligt.
Spårbarhet för fossila bränslen
Regeringen tydliggör vilka bränslen som omfattas av hållbarhetskriterier och kräver spårbarhet. De delarna är välkomna. Det saknas dock krav på de fossila bränslenas spårbarhet. Det skapar dels en snedvridning av marknaden, dels problem för aktiva konsumenter som vill välja bort olja från exempelvis skurkstater eller olja med extra tungt avtryck på miljön exempelvis från tjärsand. Mer än hälften av svenska drivmedel har i dag okänt ursprung, och det är inte acceptabelt. Den som inte kan redovisa varifrån
drivmedlet kommer bör inte heller få sälja det. Spårbarhet är här avgörande. Motsvarande
krav som ställs kring hållbarhetskriterier på förnybara drivmedel bör därför ställas på fossila.
Incitament för ökad återvinning av restvärme från datacenter
I takt med att fler datacenter etableras bör också kraven på att återvinna den värme som alstras öka. Det finns ingen anledning att överskottsvärme bara ventileras bort. Det är ett resursslöseri där el förbrukas både för att kyla datacentret och sedan för att ventilera bort värmen. I ett läge där vi vet att biobränslepriserna i fjärrvärmen ökat finns här goda möjligheter att få tillgång till nya restströmmar av värme som kan återvinnas förutsatt att datacenter placeras smart och får lämpliga incitament. Exempel på ett sådant kan vara sänkt skatt vid återvinning av restvärme, antingen direkt eller via en sänkt skatt på de värmepumpar som behövs för att öka temperaturen på restvärmen för att passa i ett fjärrvärmenät (vilket kan anses som ett sätt att utöka systemgränsen för det förslag Centerpartiet tidigare lagt om att sänka elskatten för de kraftvärmebolag som tidvis vill nyttja värmepumpar så länge man på nettobasis levererar el under året). När regeringen nu kräver information om energianvändningen i datacenter kan minimikrav på dessa också införas.
Avslutning
Centerpartiet vill se en politik som tar både klimat och landsbygdens utveckling på allvar. I stället för att minska ambitionerna bör Sverige gå i täten för en grön omställning som gynnar både miljö och ekonomi. Vi motsätter oss regeringens förslag till en, sammantaget med tidigare justeringar, kraftig sänkning av reduktionsplikten och föreslår en mer långsiktig, hållbar och landsbygdsvänlig väg framåt. Vi vill också se en politik där konsumenternas rätt att veta ursprunget på drivmedlet de tankar säkerställs och där mer resurser tas till vara i hela ekonomin, i detta fall genom återvinning av restvärme från datacenter. Genom att bygga Sverige mer cirkulärt, mer självförsörjande och mer hållbart stärks både ekonomi, säkerhet och hållbarhet samtidigt som utsläppen sänks. Det är ansvarsfull politik på riktigt.
Rickard Nordin (C)
Stina Larsson (C)
Anders Karlsson (C)
Helena Lindahl (C)